KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Stöden from och med 2015, Version 2 ÅR 2018

Transkript

1 BESLUT Diarienummer /2018 Process- och Kontrollsamordningsenheten KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Stöden from och med 2015, Version 2 ÅR 2018 Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2

3 Innehållsförteckning 1 Instruktion för fältbedömningar Nyheter Kontroller som ingår i instruktionen Några vanliga begrepp Målet med kontrollerna Korrekta utbetalningar Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen Ta ställning till om du är jävig Misstanke om brott och åtalsanmälan Tänk på sekretessen Förhindra smittspridning Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Force majeure-liknande händelse Inventerad eller tidigare kontrollerad mark Blockuppdatering Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Kontroller som du kan föranmäla Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Kontroller som du kan föranmäla max 48 timmar i förväg Kontroller som du kan föranmäla max 24 timmar i förväg Kontroller som du inte får föranmäla Registerkontroller av nötkreatur, får och get och gris Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE och foder Tvärvillkorskontroll av normer, växtskydd och växtnäring Arealbaserade kontroller Kontroll av djur i miljöersättningarna Registerkontroller i samband KOMP och EKO KOMP... 20

4 5.1.3 EKO Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Informera lantbrukaren vid föranmälan Om du inte kan genomföra kontrollen Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Regelverk om föranmälan Dokumentation av kontrollen Krav som ställs på dokumentationen Din dokumentation ska möjliggöra en objektiv granskning Din dokumentation ska vara ett bra beslutsunderlag Din dokumentation ska vara hållbar över tiden Din dokumentation ska vara underlag vid överklagande Din dokumentation ska kunna hålla för en granskning Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant Dokumentera fakta och iakttagelser Dokumentera vilka stödjande dokument du kontrollerat Dokumentation av dokumentkontroll Skriv utförliga kommentarer Mer att tänka på Fotografier Jordbruksmark som ger rätt till stöd Jordbruksmark Bedömning av ägoslag Aktivitetskravet Åkermark Åkermark i växtföljd Åkermark med permanenta grödor Åkermark med permanent gräsmark Brukningshinder på åkermark Landskapselement och tvärvillkorselement på åkermark Träda... 32

5 6.2.7 Obrukade fältkanter på åkermark Skyddszoner Växthus på åkermark Betesmark som ger rätt till Gårdsstöd Definition av betesmark och slåtterängar Bedömning av buskar, impediment, dungar, landskapselement som ingår i pro rata beräkning Brukningshinder på betesmark Upplag Permanenta upplag Tillfälliga upplag Upplag på åkermark Upplag på betesmark Blocklagd mark som inte ger rätt till Gårdsstöd Våtmark Skogsbete Fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd och kompensationsstöd Alvarbete Mosaikbetesmarker Gräsfattiga marker Betesmark under restaurering Avgränsning av block Blockgränser mot annat än jordbruksmark När du ska dela ett block När du ska dela ett åkermarksblock När du ska dela betesmarksblock När du ska slå ihop block Hur man fastställer gränsen När man ska ändra en gräns Vad gäller för stängsel och bortstängslade ytor mellan dubbla stängsel? Hantering av GPS vid granskning i fält Vilken skala som ska användas vid redigering på skärm... 49

6 7.9 Mätmetoder Digital Fjärranalys GPS och DGPS Skärmgranskning Fältgranskning av block Bedömning av åkermark i fält steg för steg Bedömning av betesmark i fält steg för steg Metod för bedömning av procentuellt avdrag på betesmark samt fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd Gränser mot betesmark Buskar och dylikt inuti betesmarksblock och i gränsen Block med särskild skötsel Kontrollprotokoll Beskrivning av kontrollpunkter Vilka typer av villkor finns? Manuella protokoll Stödspecifika instruktioner Tvärvillkor (TV) Normer Kontrollpunkter som kan generera tvärvillkorsavdrag i arealkontroll Kontrollpunkter för registeruppgifter Gårdsstödet (GARD) Minsta skiftesstorlek Förfogandedagskontroller Areal som inte är deklarerad Hampa Förgröning (GRON) Unga jordbrukare (UNG) Kompensationsstöd (KOMP) Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar (BETE)... 74

7 Regler för miljöersättning betesmarker och slåtterängar Grundläggande skötselvillkor för marker med allmän skötsel Särskilda skötselvillkor för marker med särskild skötsel Kontroll av åtagandeplan Miljöersättning för vallodling (VALL) Vallgröda Ersättning för ekologisk produktion och ersättning för omställning till ekologisk produktion (EKO, OMST) När ska villkorsbilagan användas och när ska kontrollprotokollet användas Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar (MIVA) Miljöersättning för fäbodar (FABOD) Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar (REST) Miljöersättning för skyddszoner (ZON) Miljöersättning för minskat kväveläckage (LACK) Kontrollpunkter för arealbaserade jordbrukarstöd Beskrivning av kontrollpunkterna Kontrollpunkter på kontrollföretagsnivå Kontrollpunkter på kontrollskifte/åtagandeyta Efterkontroll Bakgrund Hantering vid fältkontrollen Bedöm vilka marker som behöver efterkontroll Hantering vid efterkontrollen Omfattning av efterkontroller Genomför och dokumentera efterkontroll Efterkontroll av manuella stöd Efterkontroll LACK Bemyndigande för att utföra kontroller Bilaga Bilaga Bilaga (SJVFS 2017:33)

8 Bilaga Bilaga Bilaga 6 Pro rata nycklar Bilaga 7 Grödkoder Bilaga 8 Undergrödor

9 1 Instruktion för fältbedömningar Denna kontrollinstruktion ska användas av dig som gör arealkontroller i fält. Syftet med instruktionen är att den ska ge förutsättningar för att kontrollanter i hela landet ska göra likartade bedömningar. Den ska också underlätta arbetet med kontrollerna. 1.1 Nyheter Nytt kapitel 3.2 Misstanke om brott och åtalsanmälan. Instruktion om föranmälan av kontroller som innehåller två delar, en djurdel och en arealdel, kap 4.1. Hampa ska provtas även om den sökande fått avslag för gårdsstödet, kap Eko: Kravet på att ha baljväxter i vallen om lantbrukaren enbart har vall i sin växtföljd är borttagen. Texten låg under kontrollpunkt 817. Anledningen är att lantbrukaren kan upprätthålla näringsvärdet genom gödsling samt att det i vissa produktionsformer inte lämpar sig att så in baljväxter så som t.ex. fårbesättningar, kap 11. Bilaga 6 har ny pro rata nyckel 4 B Bilaga 8 Undergrödkoder är ny. 1.2 Kontroller som ingår i instruktionen Instruktionen omfattar stöden: Direktstöd Förgröningsstöd Stöd till Unga jordbrukare Kompensationsstöd Ersättning för ekologisk produktion Omställning till ekologisk produktion Miljöersättningar: Betesmarker och slåtterängar Vallodling Skötsel av våtmarker och dammar Fäbodar Restaurering av betesmarker och slåtterängar Skyddszoner 9

10 Minskat kväveläckage 1.3 Några vanliga begrepp Annan gröda Avvikelseyta Betesmark Block Blockareal Efterkontroll Fjärranalys Fjärranalysärende Fältkontroll Fältärende Kontroll 10 Areal som har en annan gröda än den ansökta, t.ex. raps istället för vete. Annan gröda medför endast avdrag om de två grödorna inte ger samma ersättning. Annan gröda kan även påverka t.ex. resultatet för gröddiversifieringen och beräkningen av djurtäthet i kompensationsstödet. En geometri som du skapar vid fältkontroll för att visa på en avvikelse, t.ex. en yta som inte har skördats. Jordbruksmark som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning. På betesmarken ska det växa gräs, örter eller hävdad ljung som kan användas som foder. Jordbruksmarken är indelad i områden som kallas block. I vårt kartsystem Multikuben ritas områdena in som blockgeometrier. Varje block kan i sin tur vara indelat i ett eller flera områden, så kallade skiften, i en lantbrukares ansökan. Bara en enda lantbrukare kan söka stöd för marken inom ett block. Jordbruksblockets maximala stödberättigande areal. Hämtas från blockdatabasen. En uppföljande kontroll av stödvillkor där lantbrukaren fortfarande hade möjlighet att uppfylla/åtgärda villkoret efter första kontrolltillfället. Kontroll med hjälp av satellitfoton. Gruppering av de kontroller som ska kontrolleras med hjälp av fjärranalys. Den kontroll som du åker ut och gör på plats hos en lantbrukare som blivit uttagen för kontroll. Gruppering av de kontroller som ska kontrolleras av en eller flera kontrollanter. Själva kontrollen, det som ska kontrolleras. Den kan avse t.ex. en ansökan om stöd, ett åtagande eller CDB. Kontrollanteckningspunkt En punktgeometri som du kan skapa i Falken och använda till din dokumentation. Exempelvis för att

11 visa på var en mindre avvikelse eller annat förhållande som finns på blocket/skiftet/åtagandeytan. Kontrollpunkt (kp) Kontrollyta Kontrollärende Markklassyta Skifte (Atlas) Skiftesareal (Ararat) Perimeter Pro rata Uppmätt areal Våtmark Villkoren som ska kontrolleras är uppdelade på kontrollpunkter och kopplade till de stöd som ska kontrolleras. Exempel på en kontrollpunkt kan vara villkoret om jordbruksaktivitet. Kontrollpunkterna finns på olika nivåer. Kontrollpunkter på kontrollföretagsnivå (brukarnivå) är villkor som gäller för hela kontrollföretaget. Kontrollpunkter på skiftesnivå gäller för det specifika skiftet. Kontrollpunkterna hämtas till handdatorn eller visas på kontrollprotokollet. Kontrollyta är ytan som du skapar vid kontroll och är ditt resultat för skiftet, blocket eller åtagandeytan som du kontrollerar. Kontrollyta ersätter det gamla uttrycket för kontrollskifte. När du skapar en kontroll i Atlas får den samtidigt ett kontrollärende. Kontrollärendet håller reda på var i processen kontrollen befinner sig. Ytan som handläggare skapar för att markera gränserna för markens egenskaper. Markklassytan används som underlag vid beslut om åtagande, både gällande vilken nivå samt vilken areal som är möjlig på åtagandet. Används inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar, miljöersättningen för restaurering av betesmarker och slåtterängar, miljöersättningen för fäbodar samt miljöersättningen för skyddszoner. Området på ett block som lantbrukaren söker stöd för kallas skifte i SAM-Internetansökan och i underlaget till kontroll. Areal med rätt ägoslag. Uppmätt areal minus annat ägoslag. Längden på ett skiftes sammanlagda yttre och inre gränser. Pro rata är en metod för att beräkna den andel areal som består av buskar, träd, sten och impediment och som inte är godkänd betesmark. Den areal som mäts upp vid fältkontrollen. Arealen innan eventuella avdrag. Jordbruksmark där vatten under en stor del av året finns nära under, eller strax över markytan samt 11

12 vegetationstäckta vattenområden och vatten med vegetationsfria ytor och där vattennivån tillåts variera med de naturliga säsongsvariationerna. Åkermark Åtagandenivå Åtagandeplan Åtagandeyta Ägoslag Jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Den ersättningsnivå ett åtagande har inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Åtagandeplanshandläggare bedömer markens egenskaper och klassificerar om den har allmänna värden eller särskilda värden. Bedömningen ligger till grund för om ett åtagande på marken kan få nivån allmän skötsel eller särskild skötsel. Åtagandeplanshandläggarna skapar en plan för åtagande när en lantbrukare ingår ett åtagande för miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar, så kallad åtagandeplan. I planen specificeras vilka krav lantbrukaren måste uppfylla för att få miljöersättningen för marken som ingår i åtagandet. Den fastställda ytan som utgör åtagandet inom miljöersättning med fasta åtaganden och ersättningarna för ekologisk produktion. Den markanvändning som finns på marken, ex. åkermark, betesmark eller våtmark. 12

13 2 Målet med kontrollerna 2.1 Korrekta utbetalningar Det övergripande målet med kontrollerna är att verifiera att uppgifterna i lantbrukarens ansökan stämmer med de faktiska förhållandena tillhandahålla ett väldokumenterat beslutsunderlag för att säkerställa att utbetalningarna av ersättningar är korrekta Kontrollen kan omfatta ett eller flera kontrolluppdrag som kan fördela sig på flera olika ersättningar. Detta gör att målen inom de olika kontrolluppdragen i vissa delar kommer att sammanfalla och i andra fall är endast en del aktuella. 13

14 3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen 3.1 Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan eller åtgärdsplan på företaget ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. Tänk på att om ni är flera kontrollanter på företaget så får ingen av er vara jävig. 3.2 Misstanke om brott och åtalsanmälan Det finns omständigheter som kan göra att du bör misstänka brott. Om du upptäcker något av följande ska du diskutera med din chef, jurist eller annan ansvarig, om ni ska göra en åtalsanmälan. den sökande har använt falska eller osanna handlingar den sökande svarar undvikande på frågor eller drar tillbaka sin ansökan när vi börjar fråga om detaljer den sökande har motsatt sig kontroll på plats den sökande kan inte visa upp nödvändiga underlag vid kontroll på plats en kontroll på plats har visat att de grundläggande villkoren för stöden är osanna, till exempel att den sökande inte har förfoganderätt över marken. Det kan finnas andra omständigheter som gör att du bör ta upp en diskussion om åtalsanmälan. Du hittar riktlinjer och vägledningar på Ladan under fliken Stöd & tillsyn/åtalsanmälan som du kan använda för att komma fram till om ett ärende bör anmälas eller inte. Du kan även titta på rutinen Misstanke om brott och åtalsanmälan i Handläggarstödet för stödadministration. 3.3 Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. 3.4 Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar. Om så krävs ska du även använda desinfektionsmedel. När du går in i marker med djur ska du se till att dina stövlar inte varit i kontakt med eventuella smittor och vid behov använda dig av plastsockor eller desinficerade stövlar. Du ska, så långt det är möjligt med 14

15 bibehållen kontrollkvalitet, tillgodose lantbrukarens önskemål angående smittskydd. 3.5 Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Innan du påbörjar kontrollen ska du försöka få kontakt med lantbrukaren och informera om vad du ska kontrollera och hur kontrollen kommer att gå till. Informera även om nötkontrollen när det är aktuellt. Efter kontrollen ska du också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. Om du inte får tag i lantbrukaren kan du lämna information om kontrollen i brevlådan och du ska alltid kontakta lantbrukaren per telefon efter kontrollbesöket. Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan ansökan komma att avslås eller avdrag komma att beslutas. Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om det kommer att tillämpas några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om eventuella avdrag ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. 3.6 Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla stödvillkoren beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeure-liknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att stöd ändå betalas ut. Om du stöter på problem som kan hänföras till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig. 3.7 Inventerad eller tidigare kontrollerad mark Vid kontroll av marker som blockinventerats ska du förhålla dig till dessa på samma sätt som till marker som har haft fältkontroll vid tidigare tillfällen. Kontrollera gränsen så att inga förändringar har inträffat och att inventeraren eller den tidigare kontrollanten inte gjort några felbedömningar. Om så skett ska den rätta gränsen ritas in. Mindre avvikelser än 0,01 ha justerar du när de är ett tydligt fel så som permanent väg, geometrifel eller en tydlig glipa mellan block. 15

16 Justera gränsen när du är säker på att gränserna blir mer korrekta efter redigering. Kvalitetskraven vid en kontroll är desamma oavsett om marken tidigare inventerats/kontrollerats eller inte. 3.8 Blockuppdatering Som kontrollant har du en viktig roll i arbetet med att hålla blockdatabasen uppdaterad och korrekt. Om du hittar felaktigheter i blocket ska du markera dessa för korrigering. T.ex. gränsjusteringar och pro rata områden. Alla bedömningsytor över 0,05 ha med mer än 10 % pro rata ska generera en blockuppdatering när det är nytt bedömningsresultat. Du ska bedöma om blocket är korrekt utifrån de kvalitetskrav som finns uppsatta för korrigering av blockgränser och pro rata avdrag. Om de skapade kontrollskiftena ska användas för blockredigering är det viktigt att kommentera om skiftesgränsen inte ansluter direkt till den korrekta blockgränsen. Om du gjort en ändring som ska leda till att blocket redigeras så ska du notera detta i kp 561 och 562. Tänk på att blocket ska redigeras även när du justerat pro rata avdraget på blocket och när blocket ska ändra åkermarkstyp. 16

17 4 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen 4.1 Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Urvalskoden för kontrollen styr om du kan föranmäla kontrollen. Hur lång tid innan som du kan föranmäla kontrollen beror på vilken typ av kontroll det är. Djurstödskontroll, registerkontroll och tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av djur får du föranmäla max 48 timmar i förväg. Tvärvillkorskontroll av foder och djur (ej märkning och journalföring) får du föranmäla max 24 timmar i förväg. Kontroll av arealbaserade stöd och arealbaserade tvärvillkor får du föranmäla max 14 dagar i förväg. Du ska alltid dokumentera det datum och tidpunkt du kontaktar lantbrukaren om att han eller hon kommer få ett kontrollbesök. När du samordnar kontroller är det den kontroll med kortast tidsintervall för föranmälan som styr. Om du föranmäler kontrollen utanför satta tidsgränser för kontrollen ska du alltid skriva en motivering om orsaken. Det gäller även om du föranmäler en kontroll som egentligen ska vara oanmäld. När du gör en kontroll som består av både en arealdel och en djurdel, som kompensationsstöd och ersättning för ekologisk produktion, är det den delkontroll med kortast tidsintervall för föranmälan som styr. Sådana kontroller får bara delas upp på flera tillfällen om den senare delen påbörjas inom reglerna för föranmälan räknat från föranmälan av den delkontroll som anmäls först. 4.2 Kontroller som du kan föranmäla Du kan i normalfallet föranmäla kontroller. I avsnitt 4.3 finns en uppräkning av vilka kontroller som du inte får föranmäla, övriga kontroller kan du föranmäla om det inte är tydligt att syftet med kontrollen äventyras. Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren eller dennes representant inte kan närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Följande kontroller kan du i normalfallet föranmäla max 14 dagar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. gårdsstödskontroll förgröningskontroll kontroll av stöd till unga jordbrukare 17

18 kontroll av miljöersättningar (areal) kontroll av ersättningarna för ekologisk produktion(areal) kontroll av kompensationsstöd (areal) tvärvillkorskontroll av normer tvärvillkorskontroll av växtskydd tvärvillkorskontroll av växtnäring tvärvillkorskontroll av grundvatten Kontroller som du kan föranmäla max 48 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 48 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. kontroll av miljöersättningar (djur) kontroll av ersättningarna för ekologisk produktion(djur) kontroll av kompensationsstöd (djur) kontroll av extra djuromsorg för suggor, både gamla och nya stöd extra djuromsorg för får klövhälsovård registerkontroll av nöt registerkontroller av får och get registerkontroller av gris tvärvillkorskontroll för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av gris tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av får och get Datum och klockslag för föranmälan ska alltid registreras. Vid registerkontroll ska du dokumentera klockslaget på pappersprotokollet Kontroller som du kan föranmäla max 24 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 24 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. tvärvillkorskontroll för djurskydd tvärvillkorskontroll för foder tvärvillkorskontroll för hormoner tvärvillkorskontroll för TSE 4.3 Kontroller som du inte får föranmäla Kontroller som har blivit uttagna till kontroll på grund av tips ska du inte föranmäla. För urvalskoderna avvikelse tidigare år och övrigt urval beror det på 18

19 vad du ska kontrollera om de får föranmälas. Avvikelse tidigare år får föranmälas på arealbaserade kontroller men inte på djurkontroller. För urvalskoden övrigt urval får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. För att säkerställa att stöd-, tvärvillkor- och registerkontrollen ska kunna genomföras kan du i undantagsfall föranmäla dessa kontroller. Det kan till exempel vara deltidslantbrukare och lantbrukare som bor i avlägsna områden Registerkontroller av nötkreatur, får och get och gris Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl Urvalskod 551, Initierad av regel&förvaltningsenheten Urvalskod 720, Tips från allmänheten Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl. Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE och foder Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, Tips från allmänheten Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl. Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Tvärvillkorskontroll av normer, växtskydd och växtnäring Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen Urvalskod 431, Fågel och habitat: tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, Tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Arealbaserade kontroller Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: 19

20 20 Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen Urvalskod 720, Tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Kontroll av djur i miljöersättningarna Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, Tips internt länsstyrelsen Urvalskod 300, Avvikelse tidigare år Urvalskod 560, Uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, Tips från allmänheten Urvalskod 822, Djurskydd: Tips från länsveterinär m.fl. Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. 4.4 Registerkontroller i samband KOMP och EKO Du kan göra registerkontrollen för sig själv om du gör den innan arealkontrollen, och du behöver därmed inte föranmäla arealkontrollen i samband med registerkontrollen. Tvärtom fungerar dock inte. Det vill säga du kan inte göra arealkontrollen utan att samtidigt föranmäla register- och djurkontrollen KOMP När du har gjort en registerkontroll vid ett tidigare tillfälle gäller: Föranmälningstid 14 dagar för KOMPUT_AREAL. Om lantbrukaren har nötkreatur kopierar du resultatet från den tidigare CDB_DJUR kontrollen till KOMPUT_DJUR. Om lantbrukaren har får/getter kan du använda resultatet från registerkontrollen om den är utförd under hållandeperioden. I annat fall måste du räkna tackorna. Ange samma datum för Påbörjat i fält för KOMPUT_DJUR och KOMPUT_AREAL. När ingen registerkontroll är utförd sedan tidigare gäller: Föranmälningstid 48 timmar för registerkontrollen och KOMPUT_DJUR Föranmälningstid 14 dagar för KOMPUT_AREAL EKO EKOAT_AREAL har 14 dagars föranmälningstid. För EKOAT_DJUR gäller alltid föranmälan inom 48 timmar både när registerkontrollen är gjord tidigare eller om den inte är gjord. Detta beror

21 på att det finns djurrelaterade frågor i stödkontrollen som måste kontrolleras. Detta innebär att om lantbrukaren söker EKO_DJUR och EKO_AREAL så blir alltid föranmälningstiden för djurkontrollen max 48 timmar. Skulle lantbrukaren bli föranmäld för EKO_AREAL så är man automatiskt föranmäld för EKO_DJUR, och för den kontrollen ska föranmälningstiden 48 timmar tillämpas. När det gäller fåren så måste du alltid räkna tackorna under hållandeperioden. Om du gör kontrollen efter hållandeperioden, får du ta stalljournalen till hjälp. 4.5 Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Vid samordning av flera olika typer av kontroller hos en lantbrukare är det viktigt att du tänker på att det är olika bestämmelser för föranmälan för olika typer av kontroller. Föranmälan styrs då av kontrollen med den kortaste tiden för föranmälan. Detta innebär att om länsstyrelsen samordnar flera kontroller och en inte får föranmälas så får ingen kontroll föranmälas. Gå alltid igenom riktlinjer och vägledningar för respektive kontrollområde innan du föranmäler en kontroll. 4.6 Informera lantbrukaren vid föranmälan När du föranmäler kontrollen ska du ge en kort information om hur kontrollen ska gå till, till exempel vad du ska kontrollera och vilken hjälp du behöver ha från lantbrukaren. Tänk på att om du föranmält kontrollen en längre tid innan kontrollen är det en god idé att du försöker få kontakt med lantbrukaren och informera igen innan kontrollen påbörjas. 4.7 Om du inte kan genomföra kontrollen Om det uppstår problem vid själva kontrolltillfället som gör att du inte kan genomföra kontrollen ska du dokumentera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. 4.8 Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning inte tillåter en stöd- eller tvärvillkorskontroll ska detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren, eller annan ansvarig person, inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att du ska kunna genomföra kontrollen. Du ska dock informera lantbrukaren om att det kan bli avslag på ansökan om du inte får genomföra kontrollen. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste den delen av kontrollen ändå genomföras, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen, även om lantbrukaren motsätter sig kontroll. 21

22 4.9 Regelverk om föranmälan Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Detta framgår av artikel 25 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/

23 5 Dokumentation av kontrollen 5.1 Krav som ställs på dokumentationen Din dokumentation ska möjliggöra en objektiv granskning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen får en riktig bild av de förhållanden som du konstaterade. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort Din dokumentation ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen är ett beslutsunderlag som ska ge information till den handläggare som fattar beslut om stöd. Handläggaren avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte genom att få en god bild av de förhållanden som kontrollanten konstaterat vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas rätt pengar till rätt lantbrukare måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Om du vid kontroll konstaterar en arealavvikelse ska du ta ställning till om avvikelsen är ett tydligt fel där lantbrukaren borde ha begärt en blockändring. Då ska du dokumentera det på kp 618 och 619. Dessa kontrollpunkter är följdfrågor till kp 561 Ska blocket redigeras. Du ska även ta ett foto på området för att dokumentera hur det såg ut vid ditt besök. Det är viktigt att du dokumenterar väl så att det i handläggningen kan bedöma hur länge felet funnits. Med tydliga fel menar vi t.ex. motocrossbana, ridhus, parkeringsplats, granplantering, hus, vägar eller om aktivitetskravet inte är uppfyllt på två år. Det finns fler exempel på vad som kan räknas som tydligt fel som lantbrukaren borde känt till beskrivna i kp 618. Om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och tydligt belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället, underlättar det både när beslut ska fattas och vid fortsatta kontakter med lantbrukare Din dokumentation ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska vara hållbar över tiden, så att den kan vara informationskälla om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som genomförts sedan 1995 är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning och förnyade kontroller Din dokumentation ska vara underlag vid överklagande Lantbrukaren kan överklaga beslutet vilket innebär att beslutsfattaren vid en högre instans ska använda sig av dokumentationen från kontrollen som underlag till beslut i ärendet. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid ett överklagande. 23

24 5.1.5 Din dokumentation ska kunna hålla för en granskning Ditt kontrollarbete kan komma att granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. En revision som utförs av EU-kommissionens revisorer kan leda till en sanktion för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 5.2 Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktionen är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl när det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du iakttar brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan komma att ändras efter det att kontrollen genomförts. Det är viktigt att lantbrukaren ska få tillfälle att yttra sig över all dokumentation som används till underlag för beslut om lantbrukarens stöd, innan beslutet fattas Dokumentera fakta och iakttagelser Det som måste dokumenteras är konstaterade fakta som har betydelse för stödvillkor och tvärvillkor. Men det kan också vara bra att dokumentera iakttagelser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren för att på det sättet ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen. Samma gäller givetvis i de fall som du ser något som gör att du börjar fundera över om lantbrukaren har uppfyllt villkoret eller inte och där du bestämmer dig för att det är OK. Även då ska du dokumentera vad du såg och varför du ändå kom fram till att villkoret är uppfyllt Dokumentera vilka stödjande dokument du kontrollerat Dokumentera också vilka stödjande dokument eller motsvarande som lantbrukaren kunnat uppvisa för att styrka lämnade uppgifter, som exempelvis dokument för att kontrollera ung lantbrukare, växtodlingsplan eller inköps kvitto för utsäde nr 35. Det är inte nödvändigt att kontrollera alla uppgifter mot stödjande dokument, men kontrollmomentet ska ingå vid samtliga kontroller. Om det saknas stödjande dokument att kontrollera uppgifter mot så dokumentera detta Dokumentation av dokumentkontroll När du granskar lantbrukarens dokumentation, anteckna vilka dokument som granskats. Sätt en daterad signatur på det granskade dokumentet. 24

25 Om dokumentationen är digital kan det vara svårt att göra någon signering. I de fall som du inte kan göra en signering i den digitala handlingen, beskriv vad du har tittat på i dina noteringar, till exempel digital växtodlingsplan Skriv utförliga kommentarer Din dokumentation ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar din bedömning och vart i skiftet avvikelsen finns. Resultatet av kontrollen ska vara spårbart och stödjas av din dokumentation. Skriv till exempel: Marken är instängslad men saknar fodervärde på grund av skuggtåliga arter, på marken växer täta buskage och björksly samt en del äldre lövträd. Denna beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren Marken saknar fodervärde saknar beskrivning om varför marken inte kan godkännas Mer att tänka på Tänk också på följande: Dokumentera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. Om du inte använder handdator: Skriv tydligt tänk på att andra måste kunna läsa noteringarna. Skriv med beständig skrift, inte blyerts. Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar Fotografier Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för den kommande handläggningen och vid revisioner. Gör en Kontrollanteckningspunkt där du antecknar att du tagit foto och ange fotoriktning. Anteckna också vad du vill visa med bilden. Följande fall ska du dokumentera med fotografier: dåligt underhållen jordbruksmark tecken som tyder på kemisk bekämpning eller gödsling (avser till exempel ekologisk odling) andra fall som lantbrukaren kan "ställa till rätta" efter det att kontrollen är genomförd när du gör bedömningsområden vid pro rata bedömning i fält ska du ta foto på de bedömningsområden som kan förändras i tid och de bedömningsområden nära men under 10 %. Det kan behövas fotodokumentation även i andra fall. Det är viktigt att du i varje enskilt fall gör en bedömning om ett foto kan behövas för att styrka ditt beslut. 25

26 Oavsett om du fotograferar bedömningsområdet så ska du dokumentera väl och hänvisa till pro rata nycklarna när du fastställer vilket intervall området har. För vissa kontrollpunkter i kontrollinstruktionen är det särskilt angivet att det är bra att ta foton för att dokumentera hur villkoren är uppfyllda. Men givetvis finns det många andra tillfällen där det också kan vara bra med ett foto för att ytterligare visa vad du konstaterade vid kontrolltillfället. 26

27 6 Jordbruksmark som ger rätt till stöd 6.1 Jordbruksmark Jordbruksmark är mark som lantbrukaren huvudsakligen använder till jordbruksverksamhet. Jordbruksverksamhet innebär produktion av jordbruksprodukter eller skötsel för att bevara marken som jordbruksmark. Med jordbruksmark avses åkermark och betesmark. Mark som används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet och den verksamheten uppenbarligen begränsar möjligheten att bedriva jordbruksverksamhet är inte jordbruksmark och ska inte ingå i blockdatabasen. Sådan mark ger varken rätt till gårdsstöd eller miljöersättning. Exempel på sådan verksamhet kan vara en golfbana, camping eller parkering. Andra exempel på mark som inte ger rätt till ersättning men som är vanligt förekommande i eller i anslutning till jordbruksmark är tomtmark, skog, permanenta upplag, vägar och byggnader. Annan verksamhet än jordbruksverksamhet kan vara tillåten om den bedrivs under en begränsad period, så att den i praktiken inte påverkar möjligheterna till jordbruksverksamhet (som till exempel plats för tillfällig tävling/marknad eller tillfälligt upplag) eller när den pågår utanför odlings- och betessäsong (till exempel en skidbacke). Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för permanent omställning till annat än jordbruksmark påbörjas. På block som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På block som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent. Under avsnitten för åkermark respektive betesmark listas olika typer av impediment/element med mera som kan förekomma. Impedimenten/elementen behandlar vi olika beroende på om de ligger på betesmark eller åkermark. Mark som endast berättigar till miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar, fäbodar restaurering eller skötsel av våtmarker och dammar räknas också som jordbruksmark genom att de räknas upp i Landsbygdsprogram för Sverige som jordbruksmark utöver det som står i reglerna för direktstöden Bedömning av ägoslag Det är myndigheten som fastställer ägoslagen. Vid bedömning av ägoslag ska du ta hänsyn till den aktuella markanvändningen. Om det är osäkert om marken är åker eller betesmark, kan lantbrukarens uppgift tas i beaktande. Det är viktigt att ta hänsyn till att viss mark kan vara skyddat av biotopskydd och miljöbalken, vilket kan göra att markanvändningen begränsas och kan då påverka bedömningen av ägoslag. 27

28 Bilden nedan visar indelning av ägoslag inom Gårdsstöd: Ägoslag Åkermark Betesmark Typ av jordbruksmark Åkermark Perm grödor Permanent gräsmark Aktivitetskravet All gårdsstödberättigad jordbruksmark omfattas av aktivitetskravet vilket innebär att marken ska vara synligt påverkad av jordbruksverksamhet innan sista oktober. En mark som uppfyller kraven i ägoslagsdefinitionen men där det inte har skett någon aktivitet på två år är inte stödberättigande. Det är viktigt att det tydligt framgår i dokumentationen hur du konstaterat att marken underkänts i aktivitetskravet. Observera också att det finns jordbruksmark som är undantagna årlig aktivitet (se stycke nedan). Vad är godkänd aktivitet? Åkermark Mekanisk jordbearbetning, sådd, odling med etablerade metoder, skörd, bete, putsning, avslagning eller motsvarande räknas som godkänd aktivitet. På marker med höstsådda grödor är aktivitetskravet uppfyllt. Dessa marker uppfyller aktivitetskravet genom att marken är sådd föregående höst och omfattas av odling med etablerade metoder. På träda och EFA obrukad fältkant är aktivitetskravet uppfyllt om växtligheten består av en blandning av grödor som är särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller insekter en god livsmiljö och grödan bevaras. Ingen årlig aktivitet krävs om grödan inte är i behov av omsådd. Vid behov ska omsådd eller insådd ske av utkonkurrerad/utgången växt. Grödan ska vara en inköpt speciell blandning framtagen till detta syfte eller en egen blandning där lantbrukaren kan visa att grödan är av sådan karaktär. Grödan ska vara tydligt anlagd på hela ytan. När du kontrollerar en ansökt träda framgår det av undergrödkoderna vilken typ av träda det är. De undergrödkoder som omfattar detta aktivitetskrav är 152: Insådd för vilt eller 153: Insådd för pollinatörer. På marker där det är ansökt EFA-Blommande träda som är sådd med pollenoch nektarrika växter krävs att skiftet odlas med godkända växter i renbestånd eller blandning enligt bilaga 4. Alsikeklöver, vitklöver och rödklöver får inte sås i renbestånd. De godkända växterna ska vara dominerande och etablerade inom 28

29 perioden på hela skiftet för att uppfylla villkoren för en godkänd EFA- Blommande träda. Lantbrukaren anger undergrödkod 153: Insådd för pollinatörer och att det är en EFA -Blommande träda i sin ansökan. Kontroll av EFA- Blommande träda är under utredning och mer information kommer i ett kontrollmeddelande. Permanenta grödor på åkermark På mark med permanenta grödor är odling med etablerade metoder de åtgärder som är normalt förekommande vid odling av den aktuella grödan, till exempel beskärning av fruktträd, byte av uttjänta bärbuskar eller omplantering av salix. Även att låta bli att göra något, om det inte behövs enligt etablerade metoder för odling av den aktuella grödan (typiskt Salix, poppel eller hybridasp), kan vara en godkänd aktivitet. Betesmark Bete, putsning eller avslagning räknas som godkänd aktivitet. Det finns undantag från att årligen utföra aktiv jordbruksverksamhet För mark som ingår i ett åtagande för skyddszoner är aktivitetskravet att marken ska hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel. För mark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för betesmarker, slåtterängar och fäbodbete är dessa undantagna det årliga aktivitetskravet. Detta innebär att alla betesmarker i ett åtagande för betesmarker, slåtterängar och fäbodbete uppfyller aktivitetskravet om de sköts med godkänd aktivitet vartannat år. För åkermark som läggs i träda och EFA fältkant (buffertremsor samt åkerremsor som söks som Ekologiska fokusarealer) är undantagna från aktivitetskravet första året marken inte har jordbruksaktivitet. Det innebär att marken ska ha varit i produktion året innan den läggs i träda. Undantaget är kopplat till marken och inte till lantbrukare. 6.2 Åkermark Ägoslaget åkermark har en uppdelning från och med 2015 där den delas upp i tre olika åkermarkstyper som beror på användning av marken. Åkermark i växtföljd Åkermark med permanenta grödor Åkermark med permanent gräsmark Åkermark är jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Marken ska kunna användas utan någon särskild förberedande åtgärd annat än användande av gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken ska kunna användas för 29

30 växtodling varje år. Undantag kan göras för ett enskilt år om det finns särskilda omständigheter Åkermark i växtföljd Åkermark som odlas med grödor som ingår i en växtföljd räknas till denna åkermarkstyp. Även åkermark med vallgröda klassas till åkermark i växtföljd om marken ingår eller ingått i ett åtagande Åkermark med permanenta grödor Grödorna Salix poppel, hybridasp, övrig bärodling, fruktodling, och plantskola med odling av permanenta grödor räknas till permanenta grödor. Jordgubbsodling räknas inte till permanenta grödor. Energigrödor Salix som ett exempel Salix, poppel och hybridasp som planterats på åkermark är godkända grödor i gårdsstödet. Salix ska ha ett maximalt skördeintervall på 10 år, poppel och hybridasp på maximalt 20 år. Salix som inte skördats på mer än 10 år är att betrakta som annat ägoslag. Observera dock att själva salixodlingen kan vara äldre så länge lantbrukaren har skördat salixen inom 10 år. För att avgöra åldern på salixen är det lämpligt att leta efter dokumentation om när energigrödan skördades. Du kan även använda en tillväxtborr eller såga av ett par träd och räkna årsringarna om du är osäker på åldern. Tänk på att du inte ska göra detta utan att ha fått tillstånd av markägaren. På samma sätt omfattas poppel och hybridasp men med maximalt 20 års skördeintervall. För salix som är yngre än 10 år får relativt mycket igenväxning och ohävdsarter accepteras men salix ska fortfarande vara den dominerande grödan. En vändteg som behövs för att odla energigrödan får ingå i blockarealen. Vanligtvis innebär salixodling att marken inte är lämplig att plöja utan förberedande åtgärd, men det är en naturlig följd av energiskogsodling och innebär ett undantag från grundregeln om aktivitetskravet avseende årlig aktivitet. Aktivitetskravet avser då att marken har skötts enligt etablerade metoder med avsikten att ge normal skörd. Till aktivitetskravet räknas även att marken inte får försumpas då grödan inte skulle generera normal skörd. En salixodling ska åtgärdas med nya plantor inom två år om planteringen visar dålig uppkomst. D.v.s. om salixplantorna är två år eller äldre ska delen utan eller med dålig uppkomst inaktiveras. Se till helheten och gör så stora ytor som möjligt. Ytor som är mindre än 0,1 med dålig etablering bör godkännas. Om det saknas gröda på en större yta i salixodlingen ska den ytan bedömas för sig. Det blocket ska då uppfylla åkermarksdefinitionen och aktivitetskravet. Om ytan inte uppfyller åkermarksdefinitionen eller att aktivitetskravet inte har uppfyllts de två sista åren ska ytan ritas bort. Ange att blocket ska redigeras på kp

31 Om marken uppfyller åkermarksdefinitionen och aktivitetskravet, ritar du in en avvikelseyta och dokumenterar på kp 561 Ska blocket redigeras. Där anger du att ytan ska bli eget block och ska klassas om till åker i växtföljd. Frukt- och bärodlingar Aktivitetskravet för fruktodling avser normal odling av fleråriga eller permanenta grödor där den aktiva arbetsinsatsen kan vara begränsad vissa år trots att odlingen som sådan är aktiv. Aktiviteten ska utföras med etablerade metoder vilket innebär någon form av normal skötsel där den exakta åtgärden beror på grödan. För fruktodling kan det innebära föryngring av bärplantor eller beskärning av fruktträd. En övergiven bär- eller fruktodling där ingen aktivitet utförs förlorar rätten till direktstöd och kompensationsstöd Åkermark med permanent gräsmark Åkermark med permanent gräsmark kallas ibland även åkermark med långliggande vall. Om ett block med åkermarkstyp permanent gräsmark har annan gröda än de som räknas till åkermark med permanent gräsmark så ska du klassa om åkermarken till åkermark i växtföljd eller åkermark med permanent gröda beroende på grödan som växer. Om åkermark med permanent gräsmark plöjs upp och sås om med vallgräs räknas den fortfarande som åkermark med permanent gräsmark. Om en träda konstateras att vara en svartträda ska du klassa om åkermarkstypen permanent gräsmark till åkermark i växtföljd. Klassa aldrig om åkermark till typen Åkermark med permanent gräsmark då denna klassning utförs automatiskt. Se även grödkodslista i bilaga Brukningshinder på åkermark Som brukningshinder på åkermark räknas till exempel vägar, byggnader, åkerholmar, kraftledningsstolpar, berg i dagen, dammar och landskapselement. Om det finns brukningshinder som är 0,01 hektar eller större ska du rita bort dessa. Om det finns ytor som sammanlagt uppgår till 0,01 hektar efter att du ritat bort alla brukningshinder som är större än 0,01 hektar så ska du rita bort dessa. Om det endast finns brukningshinder under 0,01 ha men där de sammanlagda ytorna uppgår till 0,01 hektar ska du rita bort dessa, annars får de ingå i åkermarksarealen. Vägar Permanenta vägar räknas som brukningshinder på åkermark och ska inte ingå i arealen oavsett bredd. En brukningsväg kan vara åkermark om den är i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling och inte är en permanent väg. Till permanenta vägar räknas bland annat vägar som är hårdgjorda. Vid bedömning i fält ska du ta hänsyn till om ytan permanent används till väg och inte brukas i samband med 31

32 övrig åkermark. Du kan även beakta historiska ortofoton. Fältbedömningen är alltid mest betydelsefull och om du är osäker på om ytan brukats i samband med övrig åkermark så ska du bedöma att marken inte är en permanent väg. Tillfälliga körspår och vändtegar som uppstår vid normal markanvändning får ingå i arealen om marken kan användas till växtodling utan någon särskild förberedande åtgärd annat än användande av gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner Landskapselement och tvärvillkorselement på åkermark Landskapselement Landskapselement kan vara punktelement eller linjeelement. För punktelement, till exempel odlingsrösen eller överloppsbyggnader, gäller att de inte ger rätt till stöd om de sammanlagt uppgår till en areal större än 0,01 hektar. För linjeelement som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande, till exempel stenmurar eller diken, gäller att de inte ger rätt till stöd om de överstiger en bredd av två meter. Vid blockdelning gäller 2-metersregel, se avsnitt. Tvärvillkorselement I område med tvärvillkorselement finns element som är kopplade till tvärvillkoren och som därmed ska ingå i blocklagd areal. De fyra tvärvillkorselement som ska ingå i åkermarksarealen i dessa områden är solitärträd, småvatten, stenmurar och öppna diken. Stenmurar och öppna diken ska ligga på åkermark eller mellan åkermarksblock som ligger intill varandra. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från dikets mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. Om dessa element däremot gränsar mot betesmark eller annat ägoslag (skog, tomtmark med mera), ingår de inte i tvärvillkoren, och därmed inte i ägoslaget åkermark. Definitionerna för solitärträd, småvatten, stenmurar och öppna diken finns i bilaga 2. För att en stenmur ska betraktas som en stenmur så bör den vara åtminstone 5 m lång. När det gäller stenmurar är det inte ovanligt att dessa blivit täckta av odlingssten. Du ska inte lägga några estetiska synpunkter på murarna vid din bedömning. Består de huvudsakligen av flera skikt sten, ska du ändå betrakta dessa som stenmurar oavsett om man ser rester av ursprunglig stenmur eller bara tippad sten Träda Åkermark kan ligga i träda, vilket innebär att marken för tillfället inte används för produktion av jordbruksprodukter, det vill säga odling, skörd eller bete. Det är tillåtet att så en lämplig fånggröda eller gröda som gynnar den biologiska mångfalden på trädan så länge syftet inte är produktion. Grundregeln är att marken ska vara ur produktion från 1 januari till och med den 15 juli. I företag som söker kompensationsstödet för grovfodergrödor i typ 1-3 får trädan inte användas för bete eller skörd av foder före 1 augusti. Om marken med 32

33 träda skördas innan någon av villkorsperioderna ska detta hanteras på olika sätt beroende på när skörden har skett. Om marken har skördats innan 15 juli ska du ändra grödkod eftersom villkoret är brutet enligt grundkravet och därmed bedömer vi att marken inte är tagen ur produktion i några ersättningar. Om skörden har gjorts mellan 15 juli och 31 juli ska du ange detta som en avvikelse i kp 696 för kompensationsstödet. Det finns ingen tidsgräns för hur länge en mark får ligga i träda, se mer information i kapitel Aktivitetskravet En träda får vara både bevuxen och obevuxen (s.k. svart träda). Trädan har en undergrödkod som anger om den är 101: Bevuxen eller 102: Svart. Ogräs på trädan får bekämpas genom att bearbeta mekaniskt eller genom kemisk bekämpning. Jord- och markförbättrande åtgärder är tillåtna under trädesperioden. För EFA-träda gäller andra villkor avseende bekämpningsmedel, se Obrukade fältkanter på åkermark En obrukad fältkant på åkermark är en remsa utmed skiftet där det inte sker någon produktion på den odlingsbara arealen. Den ska hållas i träda fram till och med den 31 juli med undantag för de skiften som höstsås. Dessa fältkanter får brytas inför sådden av nästa års gröda. En obrukad fältkant kan även finnas inuti ett block som har flera skiften. En obrukad fältkant får vara 1 20 meter bred och har samma allmänna regler som för träda. Det är viktigt att du beaktar att en yta kan vara en obrukad fältkant och inte ta bort den delen från blocket, förutsatt att definitionen för åkermark är uppfylld Skyddszoner Det finns två former av skyddszoner som ingår i miljöersättningen för skyddszoner. Anpassade skyddszoner och skyddszon mot vattendrag. För anpassade skyddszoner fastställer länsstyrelsen markklassen och skyddszon mot vattendrag ritar lantbrukaren in i SAM Internet som ett skifte. Skiftet är inte en markklass. En skyddszon med miljöersättning ska vara inom nitratkänsligt område, anlagd på åkermark och vara minst 0,01 ha. Bredden på skyddszonen mot vattendrag ska vara minst 6 meter och högst 20 meter och ska angränsa mot vattenområde. Ett vattenområde är ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det kan till exempel vara ett dike som är vattenförande någon del av året, en sjö eller en damm. Om det finns områden med annat ägoslag mellan åkermarken och vattenområdet, till exempel skog, så uppfyller det inte villkoret för skyddszon mot vattendrag. Dock får det finnas spridda träd och buskar mellan skyddszon och vattenområde. Skyddszoner som ingår i ett miljöersättningsåtagande för skyddszoner är undantagna från det generella aktivitetskravet. För skyddszoner är aktivitetskravet 33

34 istället att marken ska hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel Växthus på åkermark Du ska rita bort växthus ur blocklagd areal enligt samma regler som för andra byggnader på åkermark om det finns ett anlagt hårdgolv som exempelvis betong, cement, grus eller liknande. Ett växthus där lantbrukaren odlar en gröda som ger rätt till stöd, till exempel i drivbänk, får ingå i blockarealen även om det finns ett anlagt hårdgolv. Vid ajourhållning på skärm får ett växthus ingå i blockarealen såvida det inte framgår att det är raserat. 6.3 Betesmark som ger rätt till Gårdsstöd Definition av betesmark och slåtterängar Med samlingsbegreppet betesmarker och slåtterängar menar vi ägoslaget betesmark. Följande markklasser ingår i ägoslaget betesmark som ger rätt till gårdsstöd: betesmark, slåtteräng, fäbodbete som ger rätt till gårdsstöd och kompensationsstöd. Betesmark Jordbruksmark som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Slåtteräng Jordbruksmark som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Så här ska definitionen tolkas Betesmark eller åkermark Marken ska vara ett jordbruksblock som inte är åkermark. Som åkermark räknas både mark som används till växtodling och sådan mark som kan användas till växtodling utan särskilt förberedande åtgärder. Mark som tidigare varit lämplig för växtodling såsom fornåker och före detta åkermark kan ha övergått till ägoslaget betesmark. Om en före detta åkermark används till bete eller slåtter under lång tid och därför har fått hävdgynnade arter kan marken betraktas som ägoslag betesmark. Krav på användning Marken ska skötas med bete, avslagning eller putsning senast 31 oktober. Slåtteräng är samma ägoslag som betesmark, skillnaden ligger i hävden som på en slåtteräng består av slåtter och skörd. 34

35 Med detta menas att marken ska ha betats, slagits eller putsats under något av de senaste två åren för att betraktas som betesmark. Om det bara har gjorts tillfälligt uppehåll eller om marken inte skötts under det aktuella året ska du godkänna marken som betesmark. Om du gör bedömning av marken på sommaren kan du behöva göra ett extra besök på hösten för att kunna göra en korrekt bedömning. Om marken inte sköts enstaka år behandlas det enligt kraven på aktivitetskravet. Se En betesmark som inte sköts på två år räknas inte längre som jordbruksmark och blocket ska inaktiveras. Gräs, örter eller hävdad ljung Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Gräs och örter betraktas som dugligt till foder om djuren äter det. Vid insläpp och utfodringsplatser uppstår ofta ytor där växttäcke saknas. Det är normalt godkänt i betesmarken. Om marken saknar gräs, örter och hävdad ljung eller domineras av arter som djuren ratar är marken inte att betrakta som betesmark. Exempel på detta kan vara ytor som till övervägande del består av obetad veketåg, nässlor, skräppor eller ytor som endast består av skuggtåliga arter som inte är smakliga för djuren. Ytor med ohävdsarter som inte betas ska ritas bort om de har en yta över 100 m 2. Ljung är endast godkänd om den är hävdpräglad eller om marken ingår i ett åtagande med villkor om bränning. Om ljung dominerar på blocket, det vill säga täcker mer än 50 % av blockets areal ska du svara J på kp 561 Ska blocket redigeras? och göra en notering på kp 562 till blockredigeraren att blocket ska taggas med #LJUNG. Skog och renskötselområden Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Med trätillväxt menas trädbeståndets ekonomiska tillväxt. Ett sätt att gynna trätillväxten är till exempel att vid röjning eller avverkning se till att träden står jämnt utställda över marken. Träden har oftast även raka stammar och är jämnåriga. Avstånd mellan träden vid en gallring för att gynna trätillväxten beror på trädens ålder och art. Många gånger är det svårt att avgöra när ett område övergår från att vara betesmark till att vara skogsmark. Om det inte finns någon tydlig gräns mot skogen ska du ta hänsyn till vilka träd som växer där och hur tätt träden står. Det är också viktigt att markvegetationen är tillräckligt duglig som foder. Fastställt skogsbete ska inte räknas som skog. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används för renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Pro rata 35

36 Ytor som har tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement och som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med pro rata metoden. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs örter eller hävdad ljung ingår alltid i arealen. Ytor under fristående vidkroniga träd där växtlighet saknas ska ingå i pro rata bedömningen. Nysökt betesmark eller slåtteräng Med nya betesmarker menar vi mark som är klassad som ägoslag åkermark, något annat ägoslag eller inte finns med i blockdatabasen där det är aktuellt att ändra ägoslag till betesmark. För ny betesmark gäller de vanliga kraven om att marken inte får vara åkermark vilket är beskrivet under stycket åkermark eller betesmark. Detta ska du alltid pröva först. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Detta innebär därför att du inte behöver fundera på arterna i de fall en mark av andra anledningar är uppenbar åker. I tveksamma fall är det förekomsten av hävdgynnade arter som avgör om marken kan läggas om till betesmark. Exempel på åkermark som du kan klassa om till bete är naturaliserade åkrar där vallgrödan gått ut och hävdgynnade arter har börjat sprida sig. Med begreppet hävdgynnade arter menas i detta sammanhang vanliga betesmarksarter och inte värdefulla hävdgynnade arter. Det är alltså lägre krav för att en ny betesmark ska kunna klassas som markanvändning betesmark än för att en betesmark (ny eller gammal) ska kunna få markklassen betesmark med särskilda värden. Även marker utan tydliga inslag av hävdgynnade arter kan klassas som betesmark om marken har höga natur- eller kulturvärden. Ett exempel är fågellokaler på före detta åker som skulle missgynnas av att marken plöjdes. Åker med vallgröda eller någon annan växtodlingsgröda kan aldrig klassas om till betesmark. Undantag kan du göra för ytor med vallinsådd runt en våtmark. Fäbodbete som ger rätt till gårdsstöd och kompensationsstöd Fäbodbete som ger rätt till gårdsstöd och kompensationsstöd ska uppfylla definitionen för både fäbodbete (se Fäbodbete) och definitionen för betesmark Bedömning av buskar, impediment, dungar, landskapselement som ingår i pro rata beräkning I betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som ger rätt till gårdsstöd och kompensationsstöd ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element: 36 Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren.

37 Ytor med naturliga impediment. Med naturliga impediment menas naturligt förekommande sandområden, stenar, berg i dagen och naturliga vattensamlingar. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämning, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 5. Ytor med träd- eller buskskikt utan foder Med buskar menar vi fristående buskar och ogenomträngliga eller svåråtkomlig snår som består av vedartad växtlighet. Exempel: slånbuskage, tät björksly och nyponrosor. Med dungar utan foder menar vi områden under vedartad växtlighet som är tillgänglig för djuren, men som saknar fodervärde. Exempel: hassellundar, tätare enbuskområden, träddungar. Den delen av buskarna, träden eller dungarna som ska tas med i pro rata bedömningen är den del som djuren inte kommer åt (själva stammen på busken och trädet och det som är svårtillgängligt) eller den del där det inte finns något fodervärde på marken. Pro rata element i form av träd- och buskpartier som röjs ska du fortsätta att betrakta som pro rata element tills det börjat växa gräs, örter eller hävdad ljung. Naturliga impediment och vattensamlingar Med naturliga impediment menas naturligt förekommande sandområden, stenar, hällar, berg i dagen och naturliga vattensamlingar. Med naturliga vattensamlingar menar vi ytor med permanent vattenspegel som är naturligt uppkomna och som inte är anlagda dammar. Om det är svårt att avgöra om en vattensamling är naturlig ska den betraktas som naturlig. Tillfälligt blöta marker med vegetation dugligt som foder ska inte ingå i pro rata bedömningen utan får ingå i blocklagd areal. Även impediment och vattensamlingar som inte är naturligt uppkomna kan godkännas om de har en naturlig karaktär eller om de är skapade för att gynna markens natur och kulturvärden. Det kan till exempel röra sig om restaurerade eller återskapade naturliga miljöer. Värdefulla landskapselement Med värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs menar vi de delar av elementen som är svåråtkomliga för djuren eller där det inte växer gräs eller örter. Gräsbevuxna delar av element ska inte betraktas som ett pro rata element utan ingår i blockarealen. Linjeelement inuti blocket ska du rita bort när bredden är mer än 5 m och totala ytan är mer än 0,05 hektar. Linjeelement som är smalare än 5 m inkluderar du i pro rata beräkningen och du behöver inte mäta ytans areal med hänsyn till 0,05 hektar regeln. När linjeelementet är smalare så kan den totala ytan av stenmuren eller diket vara mer än 0,05 hektar och ändå vara kvar i blockarealen. Då ingår den i pro rata bedömningen. För specialklasserna gäller samma regel men ytan får vara upp till 0,1 hektar. 37

38 Bedömningsområden: Enskilda element som är större än 0,05 hektar ska du rita bort. De som är mindre ska ingå i blocket. Efter detta moment gör du pro rata bedömningen. Bedömningen går ut på att avgöra täckningsgraden av de pro rata element som är kvar. Detta gör du genom att dela in marken i bedömningsområden med likartad täckningsgrad. För varje bedömningsområde gör systemet sedan ett arealavdrag enligt bilden nedan. Du behöver inte göra några bedömningsområden om täckningsgraden är tydligt under 10 % av pro rata element. Pro rata bedömningsområden 0-10 % Avdrag Ger 0 % avdrag på arealen >10-30 % Ger 20 % avdrag på arealen >30-50 % Ger 40 % avdrag på arealen +50 % Ger 100 % avdrag på arealen Bedömningsområden med mer än 50 % pro rata element berättigar inte till gårdsstöd och miljöersättning men kan vara aktuellt för en specialklass. Ett sådant block fastställs av åtagandeplanhandläggare. Se kapitel Brukningshinder på betesmark Som brukningshinder på betesmark räknas till exempel grävda dammar, vägar, eller byggnader inklusive överloppsbyggnader. Om det finns brukningshinder som inte ingår i pro rata bedömningen ska du summera alla dessa brukningshinder och rita bort ytorna om de är 0,01 hektar eller större. Vägar Vägar räknas normalt som brukningshinder och ska inte ingå i arealen. Brukningsvägar som är gräsbevuxna och som används till bete kan dock ingå. Vatten Tillfälligt blöta marker med vegetation duglig som foder är betesmark och får ingå i blocklagd areal. Observera att det är viktigt att marken endast är tillfälligt blöt och att den ska kunna betas varje år. 38

39 Naturliga vattensamlingar med permanent vattenspegel ska beaktas i pro rata bedömningen. Grävda dammar ska ritas bort när de är minst 0,01 hektar. Naturliga vattendrag Är vattendraget så litet att djuren kan ta sig över det utan problem får det ingå i betesmarken. En riktlinje är att om vattendraget i huvudsak är smalare än två meter kan det ingå i betesmarken och att vattendrag som i huvudsak är bredare än två meter ska ritas bort med dubbellinje. Observera att enkellinje aldrig ska användas för naturliga vattendrag. Diken som inte betas eller slås och som inte är frånstängslat ingår i pro rata bedömning. 6.4 Upplag Permanenta upplag Permanenta upplag får ingå i blocklagd areal om de sammanlagt uppgår till en areal på mindre än 0,01 ha. Ett permanent upplag har legat minst två växtsäsonger eller längre och används för något annat än odling eller bete. Exempel på permanenta upplag är områden som används för permanent förvaring av jordbruksredskap och foder, skrotade fordon och jordbruksmaskiner, gamla ris- eller timmerupplag, jordmassor eller förstört grovfoder Tillfälliga upplag Tillfälliga upplag får ingå i blocklagd areal. Det kan vara svårt att med säkerhet veta om ett upplag som vid granskning verkar tillfälligt kommer att föras bort eller inte. Du får bedöma upplaget utifrån skicket vid granskningen och eventuella uppgifter från lantbrukaren. Exempel på tillfälliga upplag är årets rundbalar, tillfällig uppställning av jordbruksredskap, timmerupplag från nyligen genomförd avverkning eller gödsel som ska spridas ut på blocket under kommande säsong Upplag på åkermark Ytor med permanenta upplag ska ritas bort. Ytor som permanent upptas av tillfälliga upplag ska markeras som grödkod 93. Exempel på sådana ytor är de foder och maskinupplag som ofta finns nära gården Upplag på betesmark Tillfälliga upplag som finns på betesmark ska markeras på kartan och kommenteras. Kommentarerna bör omfatta en beskrivning av upplaget. Tillfälliga upplag på betesmark ska inte anges som annan gröda. Permanenta upplag ritas bort. 6.5 Blocklagd mark som inte ger rätt till Gårdsstöd Följande mark definieras som jordbruksmark i miljöersättningarna men inte inom direktstöden. Det finns därför inget aktivitetskrav för dessa marker. Däremot finns villkor om t.ex. bete kopplat till respektive miljöersättning. 39

40 6.5.1 Våtmark Med ägoslaget våtmark avses sådan mark där vatten under stor del av året finns nära under, eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden och vatten med vegetationsfria ytor och där vattennivån tillåts variera med de naturliga säsongsvariationerna. Småvatten innefattas i definitionen av våtmark. Med småvatten menas en vattensamling med en permanent vattenspegel. Lantbrukare kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. I dessa fall ska den areal med vatten- och våtmark som länsstyrelsen har godkänt ingå i blocket då det är mark som ger rätt till miljöersättning. Syftet med ersättningsformen är att öka arealen våtmark i odlingslandskapet för att gynna den biologiska mångfalden samt för att rena vatten från växtnäring som urlakats från jordbruksmark. Tänk på att våtmarksåtagandet i en del fall kan vara större än själva våtmarksblocket (blocket med vattenspegel och den våtmark som inte betas eller slås, ägoslag våtmark, grödkod 82). Om du vill ändra gränserna på omgivande betesmark ska du kontakta en våtmarkshandläggare på länsstyrelsen eftersom dessa block också kan ingå i det fastställda våtmarksåtagandet. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning så ska det kommuniceras med våtmarkshandläggare på länsstyrelsen Skogsbete Ett skogsbete är jordbruksmark som inte är åkermark och som används till bete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som skogsbete. Som skogsbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som skogsbete. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst. Skogsbetet ska huvudsakligen bestå av skog med ett till övervägande del spontant uppkommit trädbestånd. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet. Området ska sakna påtagliga indikationer på storskaliga kontinuitetsbrott till exempel trakthygge eller på att marken använts som inäga annat än i liten omfattning före jordbrukets mekanisering. Områdets markvegetation ska vara betespräglad och bestå av gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd. Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren som saknar gräs, örter och ris på grund av ett tätt träd- eller buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 ha. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ska ingå i blocket. 40

41 Mindre områden inuti blocket som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, alvarbete eller mosaikbetesmark ska räknas som skogsbete om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att blocket huvudsakligen är skogsbete. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning så ska du kommunicera detta med en åtagandeplanshandläggare på länsstyrelsen Fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd och kompensationsstöd Fäbodbete är jordbruksmark som inte är åkermark och som används till fritt bete eller bete i storhägn vid en fäbod som länsstyrelsen har godkänt. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst. Häst är godkänt i kombination med övriga djurslag. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som fäbodbete. Som fäbodbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som fäbodbete. Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement (se bilaga 5)får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i blockarealen. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning så ska du kommunicera detta med en åtagandeplanshandläggare på länsstyrelsen Alvarbete Alvarbete är jordbruksmark på Öland eller Gotland som inte är åkermark och som används till bete. Marken ska vara alvarmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som alvarbete. Som alvarbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som alvarbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i betesmarksdefinitionen för betesmark. Ytor med träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett för tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement(se bilaga 5) får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i blockarealen. Mindre områden inuti blocket som i sig skulle kunna uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som alvarbete under förutsättning att blocket huvudsakligen är alvarbete. 41

42 Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning så ska du kommunicera detta med en åtagandeplanshandläggare på länsstyrelsen Mosaikbetesmarker Mosaikbetesmark är jordbruksmark som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som mosaikbetesmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som mosaikbetesmark. Mark på Öland och Gotland räknas inte som mosaikbetesmark. Som mosaikbetesmark räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som mosaikbetesmark. Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller ris som är duglig som foder. Mosaikbetesmarken ska ha ett så stort inslag av element enligt pro rata bedömningen för betesmarker och slåtterängar att dessa tillsammans täcker mer än 50 procent men mindre än 90 procent av blocket som helhet. Mark som kan klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete får inte räknas som mosaikbetesmark. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement(se bilaga 5) får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i blockarealen. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och det är lämpligt för markens natur- och kulturvärden får inte räknas som mosaikbetesmark. Mindre områden inuti blocket som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, skogsbete, alvarbete eller gräsfattiga marker ska räknas som mosaikbetesmark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att blocket huvudsakligen är mosaikbetesmark. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning ska du kommunicera detta med en åtagandeplanshandläggare på länsstyrelsen Gräsfattiga marker Gräsfattig mark är jordbruksmark som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som gräsfattig mark. Områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som gräsfattig mark. Som gräsfattig mark kan räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som gräsfattig mark. Alvarmark på Öland och Gotland räknas inte som gräsfattig mark. 42

43 Som gräsfattiga marker räknas marker som inte uppfyller definitionen för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete och mosaikbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter eller ris som är dugligt till foder men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i definitionen för betesmark. Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att bevaras eller utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att det finns ett tätare träd- och buskskikt eller bero på att marken har en permanent vattenspegel. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement(se bilaga 5) får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i blockarealen. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark, eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt för markens natur- och kulturvärden, får inte räknas som gräsfattig mark. Marker med permanent vattenspegel ska vara tydligt betespåverkade och avgränsade till exempel genom att ej betade områden utgör yttergräns. Med höga naturvärden för gräsfattiga marker avses förekomst av hotade arter, arter och biotoper som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter eller arter i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt fågeldirektivet (2009/147/EG). Höga naturvärden avser också naturtyperna löväng och trädbärande betesmark enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG). Höga naturvärden kan också avse hävdberoende nyckelbiotoper. Nyckelbiotop är ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen. Mindre områden i blocket som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, skogsbete, alvarbete eller mosaikbetesmark ska räknas som gräsfattig mark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera under förutsättning att marken huvudsakligen är gräsfattig mark. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning ska du kommunicera detta med en åtagandeplanshandläggare på länsstyrelsen Betesmark under restaurering Som restaureringsmark räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt. Restaurering för att återställa den hävdgynnade biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena i marken ska ske enligt en restaureringsplan som länsstyrelsen upprättar. Marken slutbesiktigas av länsstyrelsen. Marken som fastställts vid slutbesiktning ska även uppfylla kriterierna för aktuell markklass 43

44 och skötas enligt villkoren för aktivitetskravet i fem år från och med kalenderåret efter att restaurering har avslutats. Länsstyrelsen har fastställt en areal vid ansökan om miljöersättningen. Om det finns tveksamheter angående avgränsning så ska du kommunicera detta med de som handlägger restaureringsplaner på länsstyrelsen. 44

45 7 Avgränsning av block 7.1 Blockgränser mot annat än jordbruksmark Då ett blocks yttergränser ligger mot annat än jordbruksmark ska blockets gräns gå i kanten av jordbruksmarken och inte inkludera exempelvis ett hus, en väg eller ett permanent upplag. 7.2 När du ska dela ett block Du ska dela ett block om det finns brukningshinder som skär igenom blocket eller om det innehåller olika ägoslag eller åkermarkstyper. Det finns undantag när du inte ska dela block när blocket har flera åkermarkstyper. Dela inte av områden där det söks olika åkermarkstyper (d.v.s. permanent gröda, permanent gräsmark eller åker) om ytan blir mindre än 0,1 ha. Men gör en avvikelseyta med text: Permanent gröda. Skyddszoner ska inte utgöra egna block. Naturligt avgränsade skiften som t.ex. fruktodlingar delar du om de blir över 0,1 ha. Du ska dela block om det är flera lantbrukare som söker ersättning på blocket eller om det innehåller en del som ger rätt till gårdsstöd och miljöersättning och en annan del som endast ger rätt till miljöersättning. Om det finns linjära brukningshinder som skär igenom ett block ska du hantera det olika beroende på vad det är för typ av brukningshinder samt om brukningshindret ligger på åkermark eller betesmark. För att ett sådant brukningshinder ska vara blockdelande ska marken inte kunna brukas som en enhet. Blockdelande brukningshinder i jordbruksmark kan vara: linjeelement som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande, till exempel diken och stenmurar. Dessa benämns i avsnitten och nedan som linjeelement. andra linjära brukningshinder, till exempel vägar och vattendrag dubbelstängsel som delar ett block och där marken mellan skiftena inte används till jordbruksverksamhet ska delas med dubbellinje oavsett bredd När du ska dela ett åkermarksblock Om ett linjeelement eller ett annat linjärt brukningshinder helt genomkorsar ett åkermarksblock på ett eller flera ställen ska du dela blocket (det gäller inte linjeelementet fältkant som är en del av åkermarken). För linjeelement gäller följande: Om bredden på linjeelementet är upp till 2 meter och utgör en gräns mellan odlingsenheter ska du göra delningen mitt i elementet. Om linjeelementets bredd överstiger 2 meter ska blockgränsen gå i kanten av elementet så att det blir en dubbel blockgräns. Se figur till höger nedan. 45

46 Om ett linjeelement finns inom ett åkermarksblock men inte kan anses dela blocket, ska elementet ingå i blockarealen om bredden är upp till två meter. Om bredden på linjeelementet är över två meter på åkermark ska du rita bort det från blocket. Se även figur till vänster nedan. Figur 1. Figur till vänster: Om bredden på ett internt linjeelement är upp till två meter ska det inkluderas i åkermarksblockarealen. Om bredden är över två meter ska det behandlas som ett brukningshinder. Linjeelementen diken och stenmurar som finns inuti ett betesmarksblock inberäknas i pro rata bedömningen. Figur till höger: Om bredden på linjeelementet som delar blocket är upp till två meter kan det inkluderas i blockarealen genom att blocket delas i två nya block med en enkellinje som läggs mitt i elementet. Är linjeelementet som delar blocket bredare än två meter ska blocket delas med en dubbel linje som läggs på var sida om elementet. Du mäter bredden från den del av åkern som uppfyller åkermarksdefinitionen. D.v.s. den delen som är brukningsbar. Är det sly och stenbundet så räknas det in i linjeelementets bredd. För andra linjära brukningshinder, till exempel vägar och vattendrag, som inte faller under definitionen för linjeelement gäller att du ska rita bort dem med dubbel blockgräns oavsett bredd vid en delning. Vägar och vattendrag är i stort sett alltid blockdelande. Brukningsvägar som inte är permanenta och där marken är lämplig att användas i växtföljd ska ingå naturligt i åkermarken och ska inte leda till att du gör en blockdelning eller ritar bort den från arealen. Observera att vattenförande diken ska du räkna som linjeelement tvåmetersregeln gäller. Även om det ibland förekommer korta förbindelser mellan skiften kan det allmänna intrycket ändå vara att skiftena är skilda odlingsenheter. Det kan till exempel finnas körvägar mellan skiften eller trummor som fungerar som överfarter över diken. Om du vid fältbesök bedömer att marken på grund av ett dike inte brukas som en enhet ska du dela blocket. Om du bedömer blocket endast med hjälp av skärmgranskning och det är svårt att avgöra om ytorna brukas som en enhet ska du inte dela blocket. I vissa områden finns det åkermarksblock med många små grunda diken till exempel tegdiken i Norrland. Traditionellt brukar lantbrukaren oftast dessa block som en enhet och du ska då inte dela blocket När du ska dela betesmarksblock Det finns ingen anledning att dela ett betesmarksblock bara för att det består av flera skiften, såvida det inte genomkorsas av vägar eller vattendrag. För ett 46

47 blockdelande vattendrag gäller att de delar blocket med en dubbel blockgräns. Om vattendraget är litet behöver du inte dela blocket. Djuren ska då kunna ta sig över vattendraget utan problem. En riktlinje är att om vattendraget är bredare än två meter i huvudsak ska du rita bort det. För vägar och vattendrag och andra brukningshinder som inte faller under definitionen för landskapselement gäller samma regler som för åkermark. Gräsbevuxna brukningsvägar som uppfyller grunddefinitionen ska ingå naturligt i betesmarken och ska inte leda till blockdelning eller att du ritar bort dessa från arealen. Linjeelement som uppfyller grunddefinitionen för betesmark (gäller främst betade diken eller diken som slås) ska ingå naturligt i betesmarken och ska inte leda till blockdelning eller att du ritar bort dessa ur blockarealen. För linjeelement som inte uppfyller kraven för grunddefinitionen, som till exempel stenmurar eller obetade diken, gäller att de beräknas in i pro rata bedömningen (om de är bortstängslade ska de inte ingå i pro rata, se kapitel 8.2.1). Om en stenmur är 5 meter bred och samtidigt täcker mer än 0,05 hektar yta så ska stenmuren ritas bort. 7.3 När du ska slå ihop block Två (eller flera) block ska du slå ihop om det inte finns några fysiska eller administrativa gränser mellan blocken. Fysiska gränser är exempelvis vägar och vattendrag. Administrativa gränser är exempelvis en regiongräns eller att det är olika lantbrukare som söker stöd på blocken. En gräns kan även vara att det är olika typer av ägoslaget åkermark. Du får inte slå ihop block med olika ägoslag och inte när det är olika typer av ägoslaget åkermark. Två betesmarksblock ska du inte slå ihop om det ena ger rätt till gårdsstöd och det andra inte gör det. Fastighetsgränser i en blockgräns utgör i sig inget hinder för blocksammanslagning men är en indikation på att det kan vara olika lantbrukare på blocken. 7.4 Hur man fastställer gränsen Du som kontrollant ska jämföra samtliga delar av blockgränsen med blockkartan. Detta innebär att för i stort sett alla block som kontrolleras ska du följa blockgränsen runt blocket. Om du i fält konstaterar skillnader mellan karta och verklighet ska de verkliga gränserna ritas in på kartan. Som kontrollant ska du så noggrant som möjligt rita in den korrekta gränsen. För att mäta arealer ska du använda ortofoto/gps i handdator eller DGPS. För mätning av avstånd är även avståndskikare, famnstake och liknande instrument tillåtna. Observera att stegning inte är tillåten som mätmetod. I de fall du kontrollerar ett stöd som är på skiftesnivå ska du följa skiftesgränsen. Avvikelseytor med gröda 93 bör undvikas. Istället ska ytan ritas bort ur kontrollskiftet och blocket. Om gröda 93 ändå används ska blocket alltid markeras för redigering i kp 561 Ska blocket redigeras. Undantagsvis kan gröda 93 47

48 användas utan att blockredigering krävs. Det är i de fall man bedömer att markanvändningen i år inte uppfyller kravet på ägoslagen, men att marken påföljande år kommer att ha rätt ägoslag. Då blockets yttergränser ligger mot en annan typ av mark än jordbruksmark ska blockets gräns gå i kanten av jordbruksmarken och inte inkludera exempelvis en stenmur, ett hus, en väg, ett permanent upplag eller ett odlingsröse. 7.5 När man ska ändra en gräns Kvalitetskravet enligt art. 70 i förordning (EU) nr 1306/2013 är att blockdatabasen ska ha en kvalitet motsvarande kartdatabaser upprättade i skala 1:5 000 vilket enligt JRC (kommissionens forskningsorgan) motsvarar ett geometriskt medelfel på 2,5 m. Vissa brytpunkter kan ha ett större fel, vissa mindre, men strävan ska vara att hålla en sådan noggrannhet att medelfelet inte överskrider 2,5 m. Om du upptäcker tydliga fel i blockets avgränsning på mer än 2,5 m i skala 1:3000 ska du rätta dem, om den felaktiga ytan är mer än 0,01 hektar. Gränsen på 0,01 hektar ska inte ses som en absolut gräns utan som en ungefärlig gräns på hur pass stort ett fel måste vara för att du ska rätta det. Meningen är inte att du hela tiden noggrant ska mäta avvikelser innan du fattar ett beslut, utan tanken är att du ska bygga upp en känsla för när ett fel behöver rättas. Då du kontrollerar block med geometrifel, till exempel "spikar" eller en uppenbart felaktig glipa ska du också rätta dem, även om dessa korrigeringar endast ger obetydliga arealförändringar. När du kontrollerar blockgränser som grundar sig på mer subjektiva bedömningar som trädområdesindelning eller en otydlig gräns mellan betesmark och skog är det i praktiken mycket svårt att använda sig av gränsen 2,5 m. I dessa fall gäller det att skapa sig en uppfattning om gränsen är rimlig eller inte, genom att jämföra ortofoto med verkligheten i fält. 7.6 Vad gäller för stängsel och bortstängslade ytor mellan dubbla stängsel? Enkla stängsel Dela inte ett block på grund av enkla stängsel oavsett dess konstruktion och varaktighet. Dubbla stängsel Permanenta ytor mellan dubbla stängsel där huvudsyftet är att hålla olika områden/hagar avskilda är inte godkänd jordbruksmark. Det har ingen betydelse vilken typ av stängsel som används, det som ska bedömas är om ytan mellan stängsel är permanent bortstängslad. Den bortstängslade ytan ska ha funnits i flera år och man ska kunna se ytan på minst två ortofoton. 48

49 Vid fältbesök kan även ytor mellan nyligen uppsatta dubbla stängsel anses permanenta. Här får man bedöma helhetsintrycket och det kan även vara lämpligt att prata med lantbrukaren för att kunna avgöra om stängslingen är permanent. 7.7 Hantering av GPS vid granskning i fält Samma kvalitetskrav gäller vid fältgranskning i ajourhållning som vid fältkontroll. Vid fältbesök är det viktigt att inte endast arealuppgiften tas fram utan också en riktig geometri som kan användas i olika sammanhang. Geometrin från fält ska överföras till blockdatabasen och göras tillgänglig i Multikuben. I första hand ska du använda en handdator med aktuellt ortofoto och aktuella blockgränser. Använd GPS som orienteringshjälp. Om det är svårt att se på ortofotot hur du ska lägga en gräns och du har tillgång till DGPS ska du använda den som hjälp att lägga gränsen. Med DGPS avses GPS med en lägesnoggrannhet på 1,5 meter eller bättre. Om du inte har tillgång till en handdator ska du använda papperskarta i skala 1:5000 eller högre detaljnivå. Rita in/korrigerar gränserna på kartan i fält och för sedan in resultatet i Atlas via Falken om det är ett stöd eller ersättning som har systemstöd. För GPS-användning se vidare manual för handdatorn. 7.8 Vilken skala som ska användas vid redigering på skärm För att upptäcka fel ska du använda skala 1:3 000 i din handdator. Sedan kan du behöva zooma in för att säkerställa hur avvikelsen ser ut. Redigeringen sker normalt i skala 1: Dessa skalor ska också användas vid efterredigering på skärm. 7.9 Mätmetoder De mätmetoder som kan användas för att bestämma arealen på en kontrollyta, element eller en avvikelse är antingen digital mätning och tolkning mot ortofoto, direkt mätning i fält med GPS eller fjärranalys. Som hjälp kan du använda GPS, famnstake, avståndskikare eller dylikt. Den uppmätta arealen och kontrollytans perimeter (summan av inre och yttre omkrets) redovisas med två decimalers noggrannhet Digital När du tolkar ortofoto och bedömer gränser mot kartbilden ska du använda mätmetoden Digital. Även när du tar hjälp av t.ex. avståndskikare och GPS för att bedöma och navigera ska du ange denna mätmetod Fjärranalys Om den uppmätta arealen är fullständigt mätt med fjärranalys är det mätmetod Fjärranalys som ska vara markerad. Mätmetod Fjärranalys sätts automatiskt i systemen när resultatfilen från fjärranalysen läses in. Om ett skifte som har mätts 49

50 upp med fjärranalys besöks i fält och du bedömer gränserna vid fältbesöket ska du ändra mätmetoden till Digital GPS och DGPS Om den uppmätta arealen är fullständigt mätt med GPS ska du ange GPS som mätmetod. Om den uppmätta arealen är fullständigt uppmätt med DGPS ska du ange DGPS som mätmetod. För att få en godtagbar kvalitet på mätningar utförda med GPS-utrustning bör avståndet mellan två mätpunkter inte överstiga 50 meter. Vid oregelbundna former på geometrin ska mätning ske betydligt tätare. Du ska mäta med GPS när du inte kan bestämma en gräns på kartan med tillräcklig noggrannhet genom tolkning av ortofotot. Olika exempel då det är lämpligt att mäta med GPS-utrustning kan vara när du inte med säkerhet kan avgöra din position på ortofoto, vid gränser som inte syns på ortofoto, böjda former eller när du har ett gammalt ortofoto Skärmgranskning Skärmgranskning är en mätmetod som du i kontrollsammanhang endast kan använda i samband med fjärranalyskontroll. I vissa fall kan länsstyrelsen välja att följa upp kontrollytor/skiften som har bedömts i fjärranalysen genom att utgå ifrån och granska den aktuella fjärranalysbilden. Se avsnittet Skärmgranskning istället för fältkontroll i Instruktion för hantering av fjärranalysresultat. 50

51 8 Fältgranskning av block 8.1 Bedömning av åkermark i fält steg för steg Utgå från följande frågor för att underlätta bedömningen av vad som är åkermark. Besvara frågorna i den ordning de kommer. Används marken för jordbruksverksamhet? Om blocket används för annan verksamhet än för jordbruksverksamhet, till exempel en golfbana eller camping, är blocket inte godkänt och ska därmed tas bort. Om bara vissa områden av blocket används för verksamhet som inte är jordbruksverksamhet (till exempel byggnader, dammar, vägar eller permanenta upplag) ska du rita bort de områdena. Stämmer blockets ägoslag? Om marken uppfyller grunddefinitionen för betesmark, ska du ändra ägoslag till betesmark. Att göra ett ägoslagsbyte från åker till bete har från och med 2015 definierats med tydligare krav. Se kap Nysökt betesmark eller slåtteräng Du ska inte byta ägoslag till betesmark utan att kontrollera att lantbrukaren kan sköta marken som betesmark. Är marken lämplig till växtodling? Områden där marken är så försumpad eller där det växer så mycket buskar/sly att marken inte kan användas till växtodling ska du rita bort från arealen. När ska åkermarkstyp ändras? Åkermark med permanent gräsmark: Om ett block har annan gröda än de som räknas till åkermark med permanent gräsmark så ska du klassa om åkermarken till åkermark i växtföljd eller åkermark med permanent gröda beroende på grödan som växer. Om åkermark med permanent gräsmark plöjs upp och sås om med vallgräs räknas den fortfarande som åkermark med permanent gräsmark. Åkermark med permanent gröda: Om en åkermark har annan gröda än salix, poppel, hybridasp, övrig bärodling och fruktodling så ska du ändra typen till åkermark i växtföljd. Se grödkodslista i bilaga 7. Åkermark i växtföljd: Om en åkermark har permanenta grödor så ska du ändra typen till åkermark med permanent gröda. Se grödkodslista i bilaga 7. Klassa aldrig om åkermark till Åkermark med permanent gräsmark då denna klassning utförs automatiskt i systemen. När du ändrar åkermarkstyp ska du dokumentera detta på kp561 Ska blocket redigeras? för att blockredigerare kan ändra åkermarkstyp för blocket. 51

52 Ska blocket delas eller slås ihop med angränsande åkermarksblock? Om det finns mer åkermark i direkt anslutning till blocket och det inte finns något skäl till att blockgränsen ska ha den aktuella dragningen ska du lägga till marken i blockarealen förutsatt att det är samma lantbrukare som förfogar över marken. Dela inte av områden där det söks olika åkermarkstyper (d.v.s., permanent gröda, permanent gräsmark eller åker) om ytan blir mindre än 0,1 ha. Men gör en avvikelseyta med text: Permanent gröda. Skyddszoner ska inte utgöra egna block. Finns det brukningshinder såsom vägar, byggnader, åkerholmar, kraftledningsstolpar, berg i dagen, dammar och landskapselement på åkermarken? Om det finns brukningshinder ska du göra såhär: Rita bort alla brukningshinder som är 0,01 hektar eller större. Om det finns återstående brukningshinder och de uppgår till totalt 0,01 hektar ska de ritas bort. Är den sammanlagda ytan under 0,01 hektar får de ingå i åkermarksarealen. Om det endast finns brukningshinder under 0,01 ha men där de sammanlagda ytorna uppgår till 0,01 hektar ska du rita bort dessa, annars får de ingå i åkermarksarealen. 8.2 Bedömning av betesmark i fält steg för steg Utgå från följande frågor för att underlätta bedömningen av vad som är betesmark. Besvara frågorna i den ordning de kommer. Bedömning av specialklasser i fält se riktlinjer för åtagandeplaner inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar för programperioden Används marken för jordbruksverksamhet? 52 Om blocket används för annan verksamhet än för jordbruksverksamhet, till exempel en golfbana eller camping, är blocket inte godkänt och ska därmed tas bort. Om bara vissa områden av blocket används för verksamhet som inte är jordbruksverksamhet (till exempel byggnader, vägar eller permanenta upplag) ska du rita bort de områdena. Stämmer blockets ägoslag? Om marken används i växtföljd och uppfyller åkermarksdefinitionen ska ägoslaget ändras från betesmark till åkermark i blockdatabasen. Du ska bara ändra ägoslag om du är säker på att det blir mer korrekt. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Med trätillväxt menas trädbeståndets ekonomiska tillväxt. Ett sätt att gynna trätillväxten är till

53 exempel att vid röjning eller avverkning se till att träden står jämnt utställda över marken. Träden har oftast även raka stammar, höga kronor och är jämnåriga. Avståndet mellan träden vid en gallring för att gynna trätillväxten beror på trädens ålder och art. Används betesmarken/slåtterängen? Enligt grunddefinitionen för betesmark gäller att om marken inte har använts på de två senaste åren ska den inte godkännas som betesmark. Om det bara gjorts ett tillfälligt uppehåll i användningen ska du godkänna marken som betesmark förutsatt att övriga kriterier uppfylls. Tänk på att marken kan skötas antingen genom bete, avslagning eller putsning. Ska blocket delas eller slås ihop med angränsande betesmarksblock? Om det finns mer betesmark i direkt anslutning till blocket och om det inte finns något skäl till att blockgränsen ska ha den aktuella dragningen ska du lägga till angränsande mark till blocket förutsatt att det är samma lantbrukare som förfogar över marken. Finns det naturliga impediment, landskapselement, dungar utan fodervärde etc. som är större än 0,05 ha? De är inte jordbruksmark och du ska rita bort sådana områdena från betesmarken. Finns det brukningshinder som inte ska ingå i pro rata bedömningen på betesmarken? Summera alla dessa brukningshinder och rita bort brukningshindren om ytan är 0,01 hektar eller större. Finns det träd, buskar, dungar, impediment eller landskapselement enligt det som ska ingå i pro rata bedömningen så ska du följa den stegvisa bedömningen enligt beskrivning Metod för bedömning av procentuellt avdrag på betesmark samt fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd Vad är pro rata element Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomligt för djuren. Ytor med naturliga impediment, såsom stenar, hällar, sandblottor och naturliga vattensamlingar som inte är gräsbevuxna. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 5. Observera att landskapselement bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung är betesmark och ska inte omfattas av något avdrag. 53

54 Rita bort alla pro rata element större än 0,05 hektar. Därefter bedömer du täckningsgraden av de återstående pro rata elementen genom att dela in marken i områden med likartad täckning, så kallade bedömningsområden. Bedömningsområden Ett bedömningsområde ska vara större än 0,05 hektar. Du ska alltid skapa ett bedömningsområde (avvikelseyta) om någon del av blocket har nära 10 % pro rata element eller mer. För områden där det uppenbart är mindre än 10 % täckningsgrad behöver inget bedömningsområde skapas. Sträva efter att göra så stora bedömningsområden som möjligt- När betesmarken har flera områden med olika omfattning av element ska du skapa flera bedömningsområden. Dina bedömningsområden ska vara tydligt avgränsade och enkla att hitta vid nya fältbesök. Dessa bedömningsområden ska du spara som en avvikelseyta av typen pro rata på blocket. Hänvisa till referensbilder och pro rata nycklar på varje bedömningsområde och dokumentera vilken typ av element som avses, se bilaga 6. Fotografera de bedömningsområden som kan förändras i tid och de bedömningsområden närmare 10 % men som inte genererar något avdrag. Det kan behövas fotodokumentation även i andra fall. Det är viktigt att du i varje enskilt fall gör en bedömning om ett foto kan behövas för att styrka ditt beslut.. Ange ett procentvärde för varje bedömningsområde enligt nedan till 10 % > 10 till 30 % > 30 till 50 % > 50 % Om du är osäker när du ska fastställa intervallet för bedömningsområden kan du göra provytor på tex10 x 10 m som du lägger ut i ditt bedömningsområde för att styrka din bedömning. Bedömningsområden med mer än 50 % pro rata element ska ritas bort från blocket med gårdsstöd och miljöersättning. Ytan kan vara aktuellt för en specialklass och ska i så fall ingå i ett block med enbart miljöersättning. Ett sådant block fastställs av åtagandeplanhandläggare.

55 Låt avvikelseytan för bedömningsområdet vara kvar med notering pro rata >50%, eventuellt specialklass. När du som kontrollant konstaterar att det sedan tidigare finns pro rata avdrag eller att tidigare pro rata avdrag inte stämmer så ska du sätta N på kp 149 Är det mindre än 10 % pro rata element på alla delar av kontrollytan? Och även dokumentera att blocket ska redigeras på kp 561 när tidigare pro rata avdrag inte är samma som din bedömning. Så här hanterar du pro rata element som ligger intill områden som du ska rita bort Pro rata element intill permanenta brukningshinder Ett permanent objekt som är över 100m 2 ritar du bort ur arealen (exempelvis grävd damm, hus och andra byggnader). Om det ligger ett pro rata element intill ett permanent objekt som ritas bort så ska du även rita bort pro rata elementet oavsett storlek. Pro rata element intill områden med ohävdsarter Du ska rita bort ett område som består av ohävdsarter och är över 100 m 2. Om det ligger ett pro rata element intill detta så ska pro rata elementet hanteras olika beroende på hur stor areal objektet och pro rata elementet utgör sammanlagt. När området med ohävdsarter och pro rata elementet tillsammans är över 0,05 hektar så ska även pro rata elementet ritas bort När området med ohävdsarter och pro rata elementet tillsammans är mindre än 0,05 hektar så ska pro rata elementet lämnas kvar i arealen och istället ingå i pro rata beräkningen. 8.3 Gränser mot betesmark Sten röse Stenmur Häll Åker Sten mur Betesmark Sten mur Skog Stenmur Bete Gräns mellan betesmark och åker 55

56 Stenmur < 2 m dela med enkellinje och ta med andelen stenmur som ligger i betesmarken i din pro rata bedömning. Stenmur > 2 m dela med dubbellinje Gräns mellan bete och bete Om stenmuren delar två olika beten och dessa inte brukas som helhet: Stenmur <2 m dela med enkellinje och ta med andelen stenmur som ligger i betesmarken i din pro rata bedömning. Stenmur > 2 m dela med dubbellinje Om det finns en öppning mellan betena och dessa brukas som en helhet ska du inte dela betena i olika block. Gräns mot annat ägoslag Betesmarksgräns mot skog: Stenmur, rösen, hällar och dylikt som tydligt gränsar mot skogen ska du rita blockgränsen innanför objekten. Om objekten rösen, hällar och dylikt är mer tillhörande betesmarken ska dessa ingå i blocket Buskar och dylikt inuti betesmarksblock och i gränsen Naturlig vattensamling Buskområde1 stenmur Betesmark bortstängslat Buskområde2 Stenmur En stenmur som är bredare än 5 meter och har en sammanhängande total yta större än 0,05 hektar ska du rita bort det från blocket. Om ytan är mindre så ska den räknas in i pro rata bedömningen. En stenmur som är smalare än 5 meter räknas alltid in i pro rata 56

57 bedömningen. Om en stenmur är bortstängslad och stängslet sitter en bit ifrån stenmuren så att det mellan stängslet och muren blir en gräsyta som inte blir betad så ska det behandlas som att en yta är bortstängslad och detta ska ritas bort. Om stängslet sitter så tätt inpå muren så att det inte hindrar djuren från att beta området så likställs det med att stängslet inte finns. Stängslet har i detta fall inte uteslutit någon mark från att brukas utan har enbart varit en skyddsåtgärd för att skydda impedimentet och djuren från skada. Dike Ett öppet dike som betas ingår i betesmarksarealen. Om ett dike är bortstängslad och stängslet sitter en bit ifrån diket så att det mellan stängslet och diket blir en gräsyta som inte blir betad så ska det behandlas som att en yta är bortstängslad och detta ska ritas bort. Om stängslet sitter så tätt inpå diket att det inte hindrar djuren från att beta området så likställs det med att stängslet inte finns. Stängslet har i detta fall inte uteslutit någon mark från att brukas utan har enbart varit en skyddsåtgärd för att skydda impedimentet och djuren från skada. Buskområden Ett buskområde som ligger på blockgränsen ritas bort från blocket (buskområde 2) om det inte tydlig ingår i betesmarken. Ett buskområde som ligger inom blocket ska du räkna in i din pro rata bedömning (buskområde 1) enligt tidigare beskrivning. Permanenta naturliga vattensamlingar Permanenta naturliga vattensamlingar på max 0,05 hektar ska ingå i din pro rata bedömning (tillfälliga vattensamlingar ingår i betesmarken). 8.4 Block med särskild skötsel Åtagande för betesmarker och slåtterängar är 5-åriga åtaganden där lantbrukaren får betalt för det arbete som skötseln av marken innebär. För de olika markklasserna gäller generella skötselvillkor och särskilda skötselvillkor beroende på vilken markklass skiftet har. Att en betesmark har fått markklass särskilda värden innebär att länsstyrelsen har fastställt att det finns natur- och kulturvärden som behöver särskild skötsel. När en lantbrukare går in i ett åtagande så skapas en åtagandeyta som är kopplad till en markklass med allmänna värden eller särskilda värden. I åtagandeplanen för särskild skötsel står den fastställda skötseln som åligger lantbrukaren att följa när denne går in i ett åtagande. Även markklasserna skogsbete, alvarbete och mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker har en åtagandeplan för särskild skötsel med skötselvillkor. Åtagandeplanen ska läsas före kontroll. I åtagandeplanen kan det till exempel dokumenteras att vissa områden med buskar och träd eller naturliga impediment 57

58 ska sparas. Det finns i så fall angivet under övrigt eller i villkoret vegetationens utseende i åtagandeplanen. Om avsteg görs från åtagandeplanen ska det motiveras. Kontakta ansvarig handläggare på länsstyrelsen om du är osäker på om du ska rita bort områden som har blivit fastställda i en åtagandeplan för markklass med åtagandeyta särskilda värden eller inte. 58

59 9 Kontrollprotokoll Det finns kontrollprotokoll i handdatorn för de stöd och ersättningar som har ITstöd och manuella protokoll för de stöd som inte har IT-stöd. Det finns även manuella protokoll i form av Excellistor som du kan använda för de stöd och ersättningar med IT-stöd innan systemstödet är klart. Protokollen är en hjälp för dig att kontrollera rätt saker på rätt kontrollobjekt (skifte, block, åtagande etc.). Innehållet i protokollet styrs av vilka stöd som du ska kontrollera. Kontrollprotokoll i handdatorn respektive manuella kontrollprotokoll ska som huvudregel fyllas i under kontrollen. 9.1 Beskrivning av kontrollpunkter Som kontrollant ska du mäta areal samt bedöma ägoslag och gröda. Utöver detta ska du kontrollera olika villkor. Som hjälp för att utföra ditt arbete har du kontrollprotokoll med kontrollpunkter. Kontrollpunkterna är utformade utifrån de villkor som ska kontrolleras på respektive kontrollobjekt (skifte, block, åtagande etc.). För de flesta kontrollpunkterna kommer det finnas tre alternativa svar: Ja, Nej eller Ej aktuellt. Ja - villkoret är uppfyllt (finns undantag) Nej villkoret är inte uppfyllt (finns undantag) Ej aktuellt villkoret är inte aktuellt Utgångspunkten är att kontrollpunkterna endast ska visas i protokollen när de är relevanta för stödet och kontrollobjektet i fråga. Det kommer att finnas kontrollpunkter som dyker upp även när de inte borde, dessa ska du besvara med alternativet Ej aktuellt. Det står beskrivet under respektive kontrollpunkt när du ska använda dig av svaret Ej aktuellt. En kontrollpunkt är ett konkret villkor som ska kontrolleras, till exempel arealvillkor eller skötselvillkor. Det finns kontrollpunkter på olika nivåer. De kan vara på lantbrukarnivå (kontrollföretaget) eller skiftesnivå. För en del stöd är det åtagandet du kontrollerar istället för det ansökta skiftet. I denna instruktion redovisas kontrollpunkterna normalt enligt följande struktur: identitetsnummer och rubrik på kontrollpunkten, vilka stöd som omfattas, nivå och beskrivning. Exempel: 145 Aktivitetskravet uppfyllt? (J/N) Denna kontroll omfattar: GARD, KOMP, VALL Kontrollobjekt: Skifte 59

60 Beskrivning: All gårdstödberättigad jordbruksmark omfattas av aktivitetskravet. Det innebär att det ska ske någon typ av jordbruksverksamhet på marken innan sista oktober varje år. Det finns jordbruksmark som är undantagen det årliga aktivitetskravet. Som kontrollant ska du undersöka om marken har ett sådant undantag. Om marken är undantagen årlig aktivitet och du bedömer att det skett jordbruksaktivitet föregående år så ska du sätta J på kontrollpunkten eftersom marken uppfyller villkoren för det specifika aktivitetskravet på den marken. Skriv en kommentar på Kontrollyta skifte om att det saknas aktivitet men att marken är undantagen det årliga aktivitetskravet. I beskrivningen nedan beskrivs de fall där detta är aktuellt och vilka villkor sådan mark ska uppfylla för att aktivitetskravet ändå ska vara uppfyllt. 9.2 Vilka typer av villkor finns? Det finns flera olika typer av villkor. Villkorstypen har betydelse för vilken sanktion eller avdrag på stödet som ska tillämpas vid avvikelse mot villkoret. För några villkor gäller att de kan vara både areal-, skötsel-, bas- eller tvärvillkor. Vilket som är aktuellt för respektive stöd framgår av tabellen som innehåller samtliga kontrollpunkter för aktuellt stöd. A S B TV Arealvillkor, IAKS-sanktion, länsstyrelsen beslutar om avdrag Skötselvillkor, länsstyrelsen bedömer och beslutar sedan om avdrag Basvillkor, länsstyrelsen bedömer och beslutar sedan om avdrag Tvärvillkor, tvärvillkorssanktion, länsstyrelsen beslutar om avdrag 9.3 Manuella protokoll Några stöd och kontroller kommer inte att ha IT-stöd under För dessa stöd och kontroller finns det manuella protokoll. Protokollen kan skrivas ut och fyllas i på papper alternativt fyllas i via datorn. Manuell kontroll ska också göras för gårdar med brukarskifte. Detta gäller för följande stöd: Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Är under utveckling och vissa åtaganden kan redan idag registreras i systemen. Mer info kommer löpande i våra meddelandeserier på LADAN. Miljöersättning för skyddszoner Övergångsstöd inom Kompensationsstöd Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Miljöersättning för fäbodar Gårdar med brukarskiften när handläggningen inte är klar 60

61 Skiften med EFA-Blommande träda kommer kontrolleras med manuellt protokoll, se kontrollmeddelande För kompensationsstödet kontrollerar du nedanstående kontrollpunkter på skiften med skyddszon och extensiva grödor i de fall lantbrukaren söker kompensationsstöd för grovfodergrödor samt har djur. o 696 Är trädan oskördad/obetad mellan juli? o 699 Skyddszon med åtagande: Är skyddszonen oskördad fram till 30 juni? o 702 Skyddszon utan åtagande: Används grödan korrekt (inte till grovfoder)? o 708 Extensiv gröda: Används grödan korrekt (inte till grovfoder)?. De är aktuella för kompensationsgårdar med djur. Se mer information på kontrollpunkterna. Manuella protokoll ska du använda för gårdar med brukarskiften när dessa inte handlagts klart innan ni åker ut på kontroll. Se rutin 503 punkt 3 och rutin 506 i handläggarstödet. 61

62 10 Stödspecifika instruktioner 10.1 Tvärvillkor (TV) Tvärvillkor har funnits sedan Tanken är att lantbrukare som inte följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på lantbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och jordbruksföretagets jordbruksmark. Det är länsstyrelsen som kontrollerar tvärvillkoren. Tvärvillkoren består av verksamhetskrav och normer. Verksamhetskraven består av ett antal EU-direktiv och EU-förordningar som lantbrukaren måste ta hänsyn till för att få fullt stöd. Normer (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Gemensamt för verksamhetskrav och normer är att den enskilda lantbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i de fall länsstyrelsen konstaterar överträdelser av dessa Normer All jordbruksmark ska hållas i god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. All jordbruksmark Lantbrukare som bevattnar jordbruksmark måste följa miljöbalkens regler om uttag av vatten. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontrollinstruktionen för tvärvillkor Åkermark Det ska finnas en gödslingsfri zon på minst två meter från åkermarkskant som gränsar till vattendrag. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontrollinstruktionen för tvärvillkor Skydd av tvärvillkorselementen solitärträd, småvatten, öppet dike och stenmur på åkermark i stödområde 9. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontrollinstruktionen för tvärvillkor Sluttande åkermark längs vattendrag i känsligt område ska hållas bevuxen mellan 15/9-15/2. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontroll instruktionen för tvärvillkor Det är förbjudet att bränna halm efter skörd på åkermark, utom när det sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning. Instruktionen för denna kontrollpunkt finns i kontroll instruktionen för tvärvillkor Om du vid en arealkontroll upptäcker fel som kan vara en tvärvillkorsavvikelse som inte har kontrollpunkter i arealstöden ska du kontakta ansvarig för tvärvillkorskontroller för vidare utredning Kontrollpunkter som kan generera tvärvillkorsavdrag i arealkontroll Kontrollpunkter markerade med B och/eller T är berörda av basvillkor och/eller tvärvillkor. 62

63 Om du konstaterar en avvikelse vid kontroll för dessa kontrollpunkter kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel av dessa kontrollpunkter ska du alltid beakta om en sådan utredning behövs och om du behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl Kontrollpunkter för registeruppgifter Kontrollpunkter för registeruppgifter är de som täcker in information som används till våra register, d.v.s. uppgifter som är kopplade till våra block. De ska alltid besvaras oavsett vilka stöd som du kontrollerar. Tabell 1. Kontrollpunkter registeruppgifter Kontrollpunkt Enhet KONTROLLYTA 553 Koppla kontrollyta och dokumentera 554 Areal: ha 555 Perimeter: m 556 Mätmetod: 149 Är det mindre än 10 % pro rata element på alla delar av J/N kontrollytan? (endast betesmarker) 150 Koppla ytorna och dokumentera 151 Areal: ha 152 Andel pro rata: % 563 Har du gjort några kontrollanteckningspunkter? J/N 564 Koppla in kontrollanteckningspunkterna 561 Ska blocket redigeras? J/N 562 Kommentar till blockredigeraren fritext 618 Dokumentera från vilka år blockändringarna ska gälla fritext 619 Är det ett tydligt fel som lantbrukaren borde känt till? J/N 620 Dokumentera fritext 10.3 Gårdsstödet (GARD) Gårdsstödet är inte kopplat till krav på någon produktion. Gårdsstöd kan sökas av alla lantbrukare som har stödrätter. För att få ersättning inom gårdsstödet krävs att lantbrukaren förfogar över jordbruksmark som motsvarar antalet stödrätter, dock minst 4 ha och 4 stödrätter. Tabell 2. Kontrollpunkter Gårdsstöd Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda 63

64 Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda 566 Har du endast använt satellitdata för att bedöma gröda? J/N 145 Är aktivitetskravet uppfyllt? A ha 153 Har du endast använt satellitdata för att bedöma aktivitetskravet? 014 Är kontrollytan minst 0,10 ha? J/N Minsta skiftesstorlek För att ha rätt till utbetalning inom gårdsstöd gäller generellt att ett skifte måste vara 0,10 hektar. Dock kan skiften vara godkända även om de understiger 0,10 hektar under förutsättning att de ligger i direkt anslutning till ett annat gårdsstödsskifte i samma block. Om du upptäcker ett skifte som är mindre än 0,10 hektar och som ligger fritt, till exempel ett eget block eller att det delas av en väg, så ska du hantera den ytan som är mindre än 0,10 hektar med kp 014. Är kontrollytan minst 0,10 ha? Förfogandedagskontroller Kontroll ska göras av att lantbrukaren förfogat över sin mark den 15 juni aktuell stödår. Om villkoret inte är uppfyllt noterar du detta på kp 543. Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? Areal som inte är deklarerad Kontrollen av såväl stödkriterier som tvärvillkor ska inriktas på mark som finns med i ansökan om utbetalning eller som ingår i ett gällande miljöersättningsåtagande. Utgångspunkten är att mark som inte finns med i ansökan är något annat än jordbruksmark och därför inte är relevant i kontrollsammanhang. Undantag från denna utgångspunkt gäller om det är uppenbart att lantbrukaren använder ett block som inte redovisats i SAM-ansökan, i sin jordbruksverksamhet. Detta gäller lika för alla arealbaserade stöd och ersättningar. Om du får kännedom om konstaterade överträdelser av verksamhetskrav på odeklarerade skiften eller hittar odeklarerade skiften där stödvillkoren inte följs, ska du undersöka om arealen utgör jordbruksmark och om det med säkerhet går att hänföra den till en bestämd lantbrukare som söker stöd. Om så är fallet ska kp 545, 831, 832, 833, 834 och 835 användas. En areal kan bara betraktas som odeklarerad om skiftet i sin helhet är utanför ansökan. Mark som inte deklareras, men som utgör plusareal i ett deklarerat skifte ska du inte ange i dessa kontrollpunkter Hampa En lantbrukare kan få gårdsstöd för odling av industrihampa. Hampan kan sås som huvudgröda eller fånggröda. Om den odlas som fånggröda ska den sås efter årets skörd 64

65 av huvudgröda. Hampan kan inte sökas som en kvävefixerande växt (LACK) eller som EFA. Krav på lantbrukaren Hampan ska sås i renbestånd och utsädet ska vara certifierat och godkänt. Fältkant, träda och EFA får inte vara hampa men den får sås som en fånggröda. Om du vid kontroll upptäcker hampa på en kontrollyta som inte anmälts, ska du göra en polisanmälan. Du ska samtidigt ändra grödkod från hampa till grödkod 93 eftersom det inte ger rätt till stöd. För att ge rätt till stöd måste det framgå av ansökan att det odlas hampa. När den är anmäld som fånggröda står det som övriga upplysningar i ansökan. Etiketter som visar vilket utsäde som har använts ska lämnas till länsstyrelsen senast den 30 juni 2018 om Hampan odlas som huvudgröda. Odlas den som fånggröda så ska etiketterna vara inlämnade den 31 juli. Utöver kraven att odla en godkänd sort och att skicka in etiketterna ska lantbrukarna även skicka in uppgifter till länsstyrelsen om hur många kilo utsäde som sås per hektar på respektive hampaskifte (sådeklaration). Sådeklarationen ska lämnas till länsstyrelsen senast den 12 april 2018, det gäller både då Hampan odlas som huvudgröda och som fånggröda. Om etiketterna eller sådeklaration kommer in till länsstyrelsen för sent får lantbrukaren ingen utbetalning och ska inte kontrolleras eller ingå i kontrollfrekvensen. Skörd av hampa får ske tidigast 10 dagar efter blomningens slut eller efter avslutad fröbildning när hampan odlas som huvudgröda. Krav på länsstyrelsen Länsstyrelsen ska underrätta polismyndigheten om alla ansökningar som avser stöd för odling av hampa. Regeln om polisanmälan finns i 31 förordning SFS 2014:1101 om EU:s direktstöd för jordbrukare. Krav på kontrollen De krav som ställs på kontroll och analys redovisas i artikel 45 och bilaga I i kommissionens förordning (EU) nr 809/2014. Hampan ska kontrolleras även om lantbrukaren fått avslag i gårdsstödet. Tidpunkt för kontroll Kontrollen ska ske inom en viss tid i förhållande till blomningen, se nedan under avsnittet Insamling. Hampan blommar dagar efter sådd, med undantag för hampasorten Finola som blommar ca 30 dagar efter sådd. Detta innebär att länsstyrelsen måste bevaka fält med hampa så att man vet när kontrollen ska genomföras. Prov ska tas oavsett om hampan går i blom eller inte. Hampa som odlas som fånggröda kan ha svårt att hinna slå ut i blom då den sås sent. Provet ska då tas alldeles före vegetationsperiodens slut men innan en förutspådd frostperiod. I de fall hampan sås som huvudgröda men inte går i blom måste du uppskatta den normala blomningstiden för aktuell sort och del av landet. Provet tas då från den delen av plantan där blomställningen normalt sitter, enligt rutiner 65

66 beskrivna under avsnittet Insamling. I provtagningsprotokollet anges att provet tagits under speciella omständigheter. Stickprov Innan provtagning påbörjas ska du gå runt skiftet och se om det finns plantor på skiftet som har avvikande färg, höjd eller radavstånd. Om det finns avvikande plantor ska du även ta prov på dessa och platsen ska markeras på kartan. Dessa plantor ska utgöra ett separat prov och bör dokumenteras med foto. Syftet med stickprovet är att på ett systematiskt sätt täcka så stor del av skiftet som möjligt. Du bör anpassa metoden till fältformen. Om skiftet är stort kan kompass, GPS eller markeringsflaggor användas för att underlätta arbetet med att systematiskt ta proverna. Dokumentera också hur du rört dig vid provtagningen, på kartan eller i text. Provet ska vara representativt och omfatta hela skiftet. Prov ska inte tas utefter fältkanterna. Vid provtagningen ska dubbla prover samlas in. Vid varje provpunkt ska två plantor tas och proven ska stoppas i olika säckar. Referensprovet, det som inte skickas till analys, ska sparas på länsstyrelsen till provsvaren kommit. Därefter kan provet slängas. Provtagning Prov ska tas per skifte men flera skiften inom samma block med samma hampasort kan räknas som ett skifte, förutsatt att de ligger intill varandra. Provtagningen ska omfatta minst 30 % av arealen med hampaodlingar i länet. Det innebär att man inte behöver ta prov på samtliga skiften hos en utvald lantbrukare, utan man kan räkna arealen på de skiften man faktiskt tagit prov för att uppnå kravet på 30 %. Lantbrukare ska väljas med riskanalys. Det saknas information om vilka skiften det är sökt hampa som fånggröda i Jorden och Atlas, därför ska riskanalysen utgå från hur många lantbrukare som kommit in med en sådeklaration för hampa. Under övriga uppgifter i SAM-ansökan ska lantbrukaren angett vilka skiften som ska odlas med hampa som fånggröda. Genom att slå ihop arealen av hampa som odals som fånggröda med arealen som odlas som huvudgröda kan ni avgöra länets sammanlagda areal av hampaodling. Insamling Provet ska samlas in i en säck av papper eller bomull. I varje säck ska du lägga ett provtagningsprotokoll som anger kundnummer, skifte, sort, datum, tidpunkt och kontrollant. Se särskild protokollbilaga för hampa. På varje skifte ska du samla in 50 plantor. På varje vald planta ska en del på minst 30 centimeter som innehåller en honblomställning samlas in. Provtagningen ska ske dagtid under en period som börjar 20 dagar efter blomningens början och slutar 10 dagar efter blomningens slut. Honblomställningarna är klasliknande medan hanblomställningarna är yvigt greniga. 66

67 Listan över godkända sorter kommer att publiceras på Handläggarstödet, tillsammans med provtagningsprotokollet, så snart den är beslutad. Torkning och lagring Torkning av provet ska påbörjas inom 48 timmar med en metod där temperaturen är lägre än 70 C. Proverna ska torkas tills vikten är konstant och fukthalten är mellan 8 och 13 %. De torra proverna ska lagras i mörker utan att pressas samman i en temperatur som är lägre än 25 C. Kontrollpunkter Det finns ingen kontrollpunkt för analysresultat. Tillräckligt låg THC-halt är inte ett stödvillkor. Resultatet används som underlag för att fastställa om sorten ska godkännas påföljande odlingssäsong och för att bestämma vilken provtagningsmetod som ska användas. En kopia av analyssvaret, oavsett THChalt, ska därför skickas till Jordbruksverkets jordbrukarstödsenhet, jordbrukarstodsenheten@jordbruksverket.se senast 4 november Förgröning (GRON) Alla som söker gårdsstöd söker även automatiskt förgröningsstöd och ska därmed följa villkoren för förgröningsstödet. I Sverige kommer det årliga stödbeloppet att bero på stödrätternas värden. Tabell 3. Kontrollpunkter Förgröningsstöd Kontrollpunkt Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda KONTROLLYTA 636 Gröddiversifiering: Finns endast den ansökta grödan under ha/gröda perioden? 643 Har du endast använt satellitdata för att bedöma gröda som J/N fanns under gröddiversifieringsperioden? 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda 566 Har du endast använt satellitdata för att bedöma gröda? J/N 170 EFA Salix: Odlas marken utan mineralgödsel och ha växtskyddsmedel (etableringsåret är undantaget)? 714 EFA Mellangröda: Är sådden godkänd? ha 716 Ej godkända arter i mellangrödan lista 717 Ej tillräckligt etablerad med hänsyn till lokala lista väderförhållanden 718 Bruten innan 31 oktober lista 719 Mellangröda ej sådd innan 1 september lista 622 EFA Vallinsådd: Är insådden godkänd? ha 624 Ej godkända arter i vallinsådden lista 67

68 Kontrollpunkt Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda KONTROLLYTA 625 Ej tillräckligt etablerad med hänsyn till lokala lista väderförhållanden 626 Bruten innan 31 oktober lista 844 Vallinsådd saknas lista 721 EFA Vallinsådd och Mellangröda: Har lantbrukaren låtit bli ha att använda växtskyddsmedel från 1 sept till 31 okt? 189 EFA Kvävefix: Är grödan obruten fram till 31 juli? ha 724 EFA Kvävefix: Har lantbrukaren låtit bli att använda ha växtskyddsmedel perioden sådd till skörd/brytning? 628 EFA Obrukad fältkant: Finns godkänd fältkant? m 631 Finns Ersättnings-EFA på detta skifte? ha/m 646 Behövs en utredning för att avgöra om Natura2000-värdena J/N är bevarade? 727 EFA Träda: Har lantbrukaren låtit bli att använda ha växtskyddsmedel från 1 januari till 15 juli AAA EFA Blommande träda: Är insådden godkänd? J/N aa Ej godkända arter för Blommande träda aaa Ej dominerande på hela kontrollytan aaaa Ej etablerad inom trädesperioden lista lista lista Villkoren för förgröningsstödet är detaljerade. Utgångspunkten är att alla jordbrukare ska göra tre särskilda åtgärder som är bra för miljön. Dessa tre åtgärder är: Gröddiversifiering: att ha flera olika grödor på sin åkermark. Grundvillkoret är att jordbrukaren ska ha minst tre olika grödor. Ekologiska fokusarealer: att ha ytor som är särskilt bra för djur och växter på sin åkermark. Grundvillkoret är att varje jordbrukare ska ha sådana ytor på minst fem procent av sin åkermark. Permanent gräsmark: Att på nationell nivå bevara en viss andel eller mängd mark som haft gräs eller örtartat foder länge. Grundvillkoret är att andelen sådan mark inte får sjunka för mycket i Sverige jämfört med vad som fanns år 2015, samt att all sådan mark i Natura2000-områden ska bevaras. Undantag Det finns flera undantag och särskilda villkor för förgröningsstödet. Exakt vad en jordbrukare ska göra för att uppfylla villkoren beror på flera olika saker. De vanligaste sakerna som påverkar är: hur mycket jordbruksmark jordbrukaren har 68

69 var i Sverige jordbruksmarken finns vad det är för typ av jordbruksmark vad jordbrukaren gör på sin mark Om lantbrukaren har mark med certifierad ekologisk odling eller omställning till certifierad ekologisk odling så är denne undantagen villkoren på den marken. Gröddiversifiering Gröddiversifieringen innebär att lantbrukare som omfattas av villkoret ska ha två eller tre olika grödor beroende på antal hektar åkermark i växtföljd och var i landet åkermarken ligger. Gröddiversifieringsvillkoret ska vara uppfyllt under villkorsperioden, 1 maj till 30 juni i södra Sverige och 1 juni till 31 juli i norra Sverige (se bilaga 5 i SJVFS 2015:42 för områdesindelning). Utifrån resultatet från kontrollen kan antal grödor och vilken fördelning grödorna har beräknas. Om lantbrukaren inte har hunnit så när du kommer ut på kontroll och marken är plöjd så registrerar du det som svartträda. Ekologiska fokusarealer Antal hektar åkermark i växtföljd och var i landet åkermarken ligger påverkar om lantbrukaren har krav på att ha ekologiska fokusarealer (EFA). En lantbrukare som omfattas av kravet ska ha EFA på fem procent av sin åkermark i växtföljd. Om du under pågående kontrollbesök vet att du har godkänt minst fem procent EFA kan du sätta resterande frågor om EFA till ej aktuellt. Men tänk på att ha god marginal innan du avslutar kontroll på ansökt EFA areal. Det finns sju olika typer av ekologiska fokusarealer i Sverige. Varje typ av EFA har en omräkningsfaktor som multipliceras med den faktiska arealen för att veta hur stor areal den räknas som. Träda (omräkningsfaktor 1) Blommande träda (omräkningsfaktor 1,5) Salix (omräkningsfaktor 0,5) Kvävefixerande grödor (omräkningsfaktor 1) Obrukade fältkanter (multipliceras med 9 för varje löpmeter) Vallinsådd i huvudgröda (omräkningsfaktor 0,3) Mellangröda (omräkningsfaktor 0,3) Ekologiska fokusarealer får inte ligga på permanent gräsmark. Träda Marken ska hållas i träda till och med den 15 juli. I det här sammanhanget hålls inte längre marken i träda när den är sådd med en gröda som ska bli en jordbruksprodukt efter trädesperioden. 69

70 Det är tillåtet att bearbeta en EFA Träda före den 16 juli så länge det inte sås in en gröda som är avsedd för produktion i samband med bearbetningen. Lantbrukaren får inte använda växtskyddsmedel på trädan från den 1 januari till och med den 15 juli. Till grödkod träda finns det fyra undergrödkoder. Dessa är 101: Bevuxen, 102: Svart, 152: Insådd för vilt och 153: Insådd för pollinatörer. Det är viktigt att dokumentera om trädan är bevuxen eller svartträda eftersom det påverkar klassningen av åkermarkstyp. Undergrödkoderna för Insådd viltträda och Insådd träda för pollinatörer är en information som hjälper kontrollanten att kunna bedöma aktivitetskravet på rätt sätt eftersom det i dessa fall inte krävs årlig aktivitet, se kap Blommande träda Blommande träda är en ny typ av EFA men har samma grundkrav om att marken ska hållas i träda till och med den 15 juli. Marken ska ha såtts med pollen- och nektarrika växter som är attraktiva för pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. Växterna som sås ska finnas listade i bilaga 4 och odlas i renbestånd eller blandning enligt listan. Alsikeklöver, vitklöver och rödklöver får inte sås i renbestånd. De godkända växterna måste vara dominerande på hela skiftet. Lantbrukaren får inte använda växtskyddsmedel på trädan från och med den 1 januari till och med den 15 juli. Blommande träda har omräkningsfaktor 1,5. Blommande träda har undergrödkod 153: Insådd för pollinatörer. Salix En ekologisk fokusareal med salix får inte gödslas med mineralgödsel eller behandlas med växtskyddsmedel utom första året grödan odlas. Kvävefixerande grödor På en ekologisk fokusareal med kvävefixerande grödor kan lantbrukaren odla: Ärtor (inklusive konservärtor) Bönor Sötlupin Vicker 70 Kikärter Lusern Klöver De kvävefixerande grödorna ovan kan odlas i renbestånd eller i blandningar. Blandningarna ska bestå av minst 50 procent av dessa grödor. Det är minst 50 procent av utsädesvikten som räknas. Grödorna får skördas men marken får inte brytas innan den 31 juli. Dock med undantag för konservärtor som får brytas

71 tidigare. Marken får inte behandlas med växtskyddsmedel på den kvävefixerande grödan från sådd till och med den 31 juli. Om grödan skördas senare så gäller förbjudet fram till skörd. Obrukade fältkanter En obrukad fältkant är en remsa utmed åkerkanten där lantbrukaren inte har någon produktion. Det betyder att åkerkanten fortfarande måste vara brukbar åkermark. Den ska hållas i träda fram till och med den 31 juli. Om lantbrukaren ska höstså skiftet får denne ta bort fältkanten tidigast vid skörden av huvudgrödan på skiftet. Mekanisk och kemisk bekämpning av ogräs är tillåtet på den obrukade fältkanten. En obrukad fältkant kan anläggas mellan två skiften. Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller intill skiften som är angivet träda eller där lantbrukaren har ett åtagande för skyddszoner. En lantbrukare kan inte få miljöersättning för vallodling, minskat kväveläckage, kompensationsstöd, ersättning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion på samma skifte som denne söker fältkant. De obrukade fältkanterna ska vara mellan 1-20 meter breda. Om det inte går att se skillnad på var EFA Obrukad fältkant börjar eller slutar så ska lantbrukaren märkt ut det innan kontrollen. Markeringen ska vara bestående fram till och med 31 juli. Det kan vara stängsel, flaggor och dylikt. För den obrukade fältkanten gäller samma allmänna regler som för träda. Den får alltså även vara obevuxen. Lantbrukare som har obrukade fältkanter med grödor som är anpassade för att öka den biologiska mångfalden behöver inte putsa eller slå av fältkanterna. Med anpassade grödor menar vi till exempel vallfröblandning med blommande örter som rödklöver, vitklöver, cikoria och honungsört. Men du behöver fortfarande sköta fältkanten. Det betyder att lantbrukaren till exempel kan behöva stödså eller ta bort buskar. Vallinsådd i huvudgröda Vallen ska sås in i en huvudgröda. Om lantbrukaren sår in vallen på våren eller försommaren räknas marken som ekologisk fokusareal samma år. Vallinsådd som lantbrukaren gör i en höstgröda räknas som ekologisk fokusareal året efter. Lantbrukaren får bryta insådden tidigast efter den 31 oktober. Vallinsådden ska bestå av enbart gräs, vallfröer eller en blandning av dessa i huvudgrödan.. Den får heller inte vara på åkermark som lantbrukaren även får miljöersättning för minskat kväveläckage för. Vallinsådden får inte behandlas med växtskyddsmedel från 1 september till den 31 oktober i normalfallet. Men om huvudgrödan skördas före den 1 september får vallinsådden inte behandlas med växtskyddsmedel 8 veckor från den dagen det skördats. EFA Vallinsådd och EFA Mellangröda är inte skiljbara i systemen vilket innebär att kontrollanten inte vet om det är EFA vallinsådd eller EFA mellangröda när denne åker ut i fält. 71

72 Mellangröda Efter huvudgrödan kan marken sås in med en blandning av grödor och räknas som EFA mellangröda. Insådden ska ske före den 1 september och ska bestå av minst två av dessa grödor: betor, blodklöver, bovete, havre(vår), honungsört, korn (vår), oljerättika, persisk klöver, purrhavre, rajgräs, raps (vår), rybs (vår), råg (vår), rågvete (vår), rättika, solros, subklöver, sudangräs, tagetes, vete (vår), vicker, vitsenap, ärter. Mellangrödan får brytas tidigast den 1 november. Det är inte tillåtet att behandla mellangrödan med växtskyddsmedel från 1 september till och med den 31 oktober. Den får heller inte vara på åkermark som lantbrukaren även får miljöersättning för minskat kväveläckage för. EFA Vallinsådd och EFA Mellangröda är inte skiljbara i systemen vilket innebär att kontrollanten inte vet om det är EFA vallinsådd eller EFA mellangröda när denne åker ut i fält. Permanent gräsmark Sverige ska behålla en viss andel permanent gräsmark I förgröningsstödet finns regler om att de permanenta gräsmarkerna i Sverige inte får minska med mer än 5 procent i förhållande till en referensandel av den totala arealen jordbruksmark i Sverige. Som permanent gräsmark räknas betesmark, slåtteräng och åkermark som har använts för vallodling eller träda minst 5 år i rad. Villkor på individnivå aktiveras först när Jordbruksverket meddelar att de permanenta gräsmarkerna på nationell nivå minskat med mer än 5 procent i förhållande till referensandelen. Betesmarker i Natura 2000-områden ska bevaras Lantbrukare som har betesmarker eller slåtterängar i Natura 2000-områden måste bevara dessa marker. Det innebär att de inte får ställa om marken till annan användning eller sluta hävda den om det strider mot bestämmelserna för Natura 2000-området. Om lantbrukaren inte följer kravet får denne avdrag på sitt förgröningsstöd. Dessutom kommer lantbrukaren att behöva återställa marken till sitt ursprungliga skick Unga jordbrukare (UNG) Syftet med stödet för unga jordbrukare är att öka andelen unga som driver lantbruk. När kontroll på unga jordbrukare görs så ska det alltid även göras en gårdsstödskontroll. För att kunna utföra kontrollen rätt så ska du ta hjälp av en checklista där du dokumenterar underlaget för att kunna besvara på kontrollfrågorna. Checklistan finns att hämta på handläggarstödet i stödjande dokument. 72

73 Tabell 4. Kontrollpunkter Unga jordbrukare Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 686 Behövs en utredning om etableringsår för den unga J/N jordbrukaren? 687 Dokumentera fritext 712 Behövs en utredning om den unga jordbrukaren har J/N faktisk och varaktig kontroll av jordbruksverksamheten? 713 Dokumentera fritext 10.6 Kompensationsstöd (KOMP) Syftet med kompensationsstöd är att säkra ett fortsatt jordbruk i områden med sämre produktionsförutsättningar. Jordbrukare kan få kompensationsstöd för mark inom kompensationsområdena. Tabell 5. Kontrollpunkter Kompensationsstöd Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda 145 Är aktivitetskravet uppfyllt? S ha 688 Fodergrödor: Är ytan skördad/synligt betad? S ha 210 Är grödan sådd senast 30 juni? S ha 513 Spannmål: Odlas spannmålen till full axgång? S ha 691 Odlas grödan med sikte på god skörd och för syftet som S ha redovisas i ansökan? 693 Ej sikte på god skörd S ha 694 Ej syftet som redovisas i ansökan S ha 696 Är trädan oskördad/obetad mellan juli? ha 699 Skyddszon med åtagande: Är skyddszonen oskördad fram ha till 30 juni? 702 Skyddszon utan åtagande: Används grödan korrekt (inte ha till grovfoder)? 705 Extensiv gröda: Är villkoret på skörd uppfyllt (senast 31 S ha december)? 708 Extensiv gröda: Används grödan korrekt (inte till ha grovfoder)? Följande typer av grödor ger kompensationsstöd: Växtodlingsgrödor - t.ex. spannmål, proteingrödor, oljeväxter, potatis och trädgårdsgrödor. Spannmål som ensileras får räknas som växtodlingsgröda men kravet är odling till full axgång. 73

74 74 Jordbrukaren får ersättning för dessa inom hela kompensationsområdet. Grovfodergrödor t.ex. vall, grönfoder, betesmarker och slåtterängar. Jordbrukaren får ersättning för dessa inom hela kompensationsområdet. Extensivt odlade grödor - i område 1-5 kan jordbrukaren få kompensationsstöd för vissa extensivt odlade grödor, t.ex. energigräs. Grovfodergrödor I område 1-5 får jordbrukare utan djurhållning kompensationsstöd för grovfodergrödor. I område 6-12 krävs att man kommer upp i en viss djurtäthet (genomsnittligt antal djurenheter delat med företagets areal med grovfoder) för att få kompensationsstöd för grovfodergrödor. En jordbrukare som varken redovisat tackor, getter eller PPN för nötkreatur i sin SAM-ansökan ska du inte kontrollera grovfodergrödor hos i område Eftersom djurtätheten påverkar indelning i typ av jordbruk och kan påverka stödbeloppet är det viktigt att jordbrukare redovisar sin grovfoderareal rätt. Vallgrödor som på något sätt används till grovfoder under året, genom att de betas eller skördas, ska redovisas med en grödkod för grovfoder (6, 48, 49, 50, 51 och 80) En sådan gröda får inte redovisas till exempel som träda om den betas eller skördas innan 1 augusti. Eftersom djurtätheten räknas på hela företagets djurhållning och grovfoderareal gäller det också arealer utanför kompensationsområdet. Alla grovfodergrödor även vallar med grödkod 49 ger kompensationsstöd. Övergångsstöd I område 14 är det möjligt att få ett övergångsstöd fram till och med Detta stöd beräknas på samma sätt som kompensationsbidraget 2014, men stödet trappas ned från 80 % 2015 till 20 % Därför kan jordbrukare som tidigare enbart få ersättning för vall (förutom grödkod 49), betesmark och grönfoder och då endast om jordbrukaren har djurhållning av nöt, tackor eller getter. Kravet på att redovisa all areal med grovfodergrödor rätt behöver därför inte kontrolleras hos jordbrukare som enbart söker övergångsstödet för sin grovfoderareal Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar (BETE) Det är möjligt att få miljöersättning för att sköta och bevara betesmarker, slåtterängar, skogsbete, alvarbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker. Det är endast möjligt att få miljöersättning för alvarbete på Öland eller Gotland. Syftet är att bevara och förstärka betesmarkernas och slåtterängarnas natur- och

75 kulturmiljövärden. Vidare är det möjligt att få miljöersättning för komplementen lieslåtter, lövtäkt, efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser. Tabell 6. Kontrollpunkter Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda 648 Är bete/slåtter utfört enligt villkoren i miljöersättningen? S ha 650 Bete: Ej tillräckligt betat vid kontrolltillfället S lista 651 Slåtter: Skörd utanför perioden 1 juli 31 oktober S lista 653 Slåtter: Skörden har ej tagits bort S lista 654 Bete: Slåtter första året i betesåtagandet S lista 656 Är aktivitetskravet uppfyllt? B ha 659 Slåtteräng: Är slåtter utfört enligt villkoren? S ha 661 Ej slaget S lista 662 Skörden har ej tagits bort S lista 663 Otillåten slåtter/skörd utanför perioden 1 juli-31 oktober S lista 664 Inte använt klippande och skärande redskap/växtmassan S lista finfördelad 665 Slåtterängen är inte fagad S lista 666 Betat innan slåtter S lista 836 Är aktivitetskravet uppfyllt? B ha 248 Är marken utan igenväxning? S ha 276 Särskild skötsel: Är villkoret tidpunkt för bete/slåtter uppfyllt? S ha 280 Särskild skötsel: Är villkoret för vegetationens utseende S ha uppfyllt? 284 Särskild skötsel: Är villkoret för tillskottsutfodring uppfyllt? S ha 288 Särskild skötsel: Är villkoret för underhåll av värdefulla S ha landskapselement uppfyllt? 252 Har lantbrukaren låtit bli att skada natur- och kulturvärden? S ha 668 Utfört åtgärder som riskerar att skada fornlämningar B lista eller värdefulla landskapselement 669 Använt växtskyddsmedel B, TV lista 670 Bedrivit täkt av sten eller jord B lista 671 Sått B lista 672 Gödslat B lista 673 Jordbearbetat B lista 674 Andra åtgärder B lista 293 Komplement Lieslåtter: Är villkoren uppfyllda? S ha 295 Komplement Lövtäkt: Har lövtäkt utförts enligt plan? S fritext 677 Komplement Efterbete: Är villkoren uppfyllda? S 75

76 298 Komplement Efterbete: Är återväxten tillräckligt avbetad i S ha tid? 302 Komplement Efterbete: Följs villkor avseende djurslag S fritext och/eller övriga villkor? 305 Komplement Höhantering: Är villkoren uppfyllda? S ha 308 Komplement Bränning: Har bränning utförts enligt plan? S ha/fritext Regler för miljöersättning betesmarker och slåtterängar Miljöersättning lämnas för betesmarker och slåtterängar med allmän skötsel respektive särskild skötsel. Läs mer i kapitel 6 om definitionen av betesmark. För allmän skötsel kan det finnas en markklass där den godkända arealen är fastställd men detta är inget krav. För att kunna få miljöersättning för särskild skötsel krävs det däremot att det finns en fastställd markklass samt att länsstyrelsen har upprättat en åtagandeplan. Kombination av markklasser och allmän/särskild skötsel i åtagande för betesmarker och slåtterängar framgår av tabellen nedan. Åtagande för olika markklasser Typ av betesmark och slåtteräng Markklass Allmän skötsel Särskild skötsel Betesmark Betesmark Betesmark Slåtteräng Slåtteräng Slåtteräng Ingen fastställd markklass Betesmarker och slåtterängar med allmänna värden Betesmarker med särskilda värden Ingen fastställd markklass Betesmarker och slåtterängar med allmänna värden Slåtterängar med särskilda värden Alvarbete Alvarbete X Skogsbete Skogsbete X Mosaikbetesmark Mosaikbetesmarker X Gräsfattig mark Gräsfattiga marker X I åtagandeplanen ska det vara fastställt vilka arealer markklassytorna på blocket har samt om det finns några särskilda skötselvillkor för respektive markklassyta. I åtagandeplanen kan det också vara noterat om det fanns eller inte fanns igenväxning på marken när markklassen fastställdes. Vidare framgår det om det finns några komplement på marken. De komplement som kan finnas är lieslåtter, lövtäkt, efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser. För mer information om vilka regler som gäller vid upprättande av åtagandeplaner och fastställande av arealer se Riktlinjer för åtagandeplaner inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar för programperioden i Handläggarstöd för stödadministration under Dokument. 76 X X X X X X X X

77 Vid fältkontrollen ska hela lantbrukarens åtagande kontrolleras. Det innebär att all areal som ingår i åtagandet ska kontrolleras, oavsett om han eller hon har redovisat arealen i ansökan om utbetalning eller inte Grundläggande skötselvillkor för marker med allmän skötsel Vissa grundläggande skötselvillkor gäller för alla betesmarker och slåtterängar med allmän skötsel. Dessa är: Igenväxning av träd och buskar ska hållas borta från all mark i åtagandet under hela åtagandeperioden. Det innebär att all igenväxning ska vara åtgärdad redan när lantbrukaren går in i åtagandet. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna kan ske. Betesmarker ska betas. Från och med det andra året i åtagandet är det möjligt att vartannat år ersätta bete med slåtter. Slåtterängar ska slås på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas och skörden ska tas bort varje år. Från och med år 2 i åtagande kan lantbrukaren göra uppehåll i betet eller slåttern, men det är endast möjligt att göra vartannat år för varje enskilt skifte Särskilda skötselvillkor för marker med särskild skötsel De skötselvillkor som gäller för allmän skötsel gäller även som grundläggande skötselvillkor för särskild skötsel. Den enda skillnaden är att slåtterängar ska slås med klippande och skärande redskap samt fagas vid behov. För marker med särskild skötsel fastställer länsstyrelsen dessutom i åtagandeplanerna de särskilda skötselvillkor som ska gälla förutom de grundläggande villkoren. De villkor som framgår av den upprättade åtagandeplanen ska kontrolleras. De särskilda villkoren kan till exempel beskriva hur träd och buskskiktet ska se ut och reglering av bete med vissa djurslag. Till exempel kan igenväxning ha undantagits från de generella villkoren och ska då inte bedömas som igenväxning. Om du konstaterar avvikelser på kontrollpunkter som avser särskilda skötselvillkor ska det noteras med N. I alla dessa fall är det viktigt med en god dokumentation av vad som anmärkningen består av. Stödansvarig måste kunna göra ett korrekt beslut utifrån de uppgifter som du lämnar ifrån dig Kontroll av åtagandeplan För skiften som har fått en åtagandeplan har länsstyrelsen fastställt en areal och gränser längs vilka arealen beräknats. Det är din uppgift att verifiera att de gränser som angetts i planen är korrekta. Om det vid fältkontrollen visar sig att åtagandeplanen avviker från kontrollresultatet, kontakta stödansvarig och kontrollansvarig för att reda ut om fältkontrollresultat eller åtagandeplan ska gälla. I samband med att åtagandeplanerna upprättades har länsstyrelsen också noterat igenväxning som konstaterades vid fastställandet av markklassen. Vid kontrollen ska du notera igenväxning som vanligt men också jämföra med vad som konstaterats vid upprättandet av åtagandeplanen. Om du upptäcker felritningar ska detta noteras samt diskuteras med kontrollansvarig eller ansvarig person för åtagandeplanerna på samma sätt som när man upptäcker andra avvikelser från 77

78 planen. Det är dock viktigt och komma ihåg att igenväxningen kan ha förändrats efter det att åtagandeplanen har upprättats Miljöersättning för vallodling (VALL) Miljöersättning lämnas för odling av fleråriga slåtter- och betesvallar eller frövallar som är korrekt anlagda och som uppfyller de villkor som ställs för miljöersättning för vallodling. Syftet med ersättningen är att stimulera hållbar odling och minska växtnäringsläckage. Miljöersättning för vallodling är möjligt att söka utanför de områden där det går att söka kompensationsstöd. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att ge rätt till ersättning. Lantbrukaren väljer själv storleken på sitt åtagande genom första årets ansökan om åtagande. Alla skiften med vall som odlas på företaget behöver alltså inte ingå i åtagandet och därmed inte heller skötas enligt villkoren. Efter första året i åtagandet ska lantbrukaren sköta vallen och söka utbetalning för minst 80 procent av sitt åtagande varje år. Om lantbrukaren odlar mer vall på företaget är det möjligt att sköta och få utbetalning för högst 120 procent av sitt åtagande. Om lantbrukaren söker utbetalning för mer än 120 procent av sitt åtagande ska lantbrukaren också ansöka om en utökning av sitt åtagande för att kunna få utbetalning. Vallar inom miljöersättningen får brytas tidigast den 31 juli det tredje året. På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen. Tabell 7. Kontrollpunkter Miljöersättning för vallodling Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt mark? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? Ha/gröda KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha 145 Är aktivitetskravet uppfyllt? B ha 582 Är grödan skördad/avbetad motsvarande en skörd? S ha 210 Är grödan sådd senast 30 juni? S ha 213 Är vallen obruten? S ha 216 Är vallen bruten efter 31 juli? S J/N 682 Växtskyddsmedel: Är villkoret uppfyllt för S ha vallersättningen? 685 Är preparatet använt på korrekt sätt? B, TV J/N Vallgröda Vallen är godkänd om grödan som täcker marken består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa och har ett fodervärde. Vallen ska ha etablerats genom 78

79 vallsådd. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden. Marken ska vara täckt av godkänd vallgröda under odlingssäsongen. Smakliga smalbladiga gräs och örter får ingå men de får inte vara dominerande. Dominerande innebär över 50 %. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall. Grödan får inte ha påtagligt inslag av exempelvis älggräs, veketåg och tuvtåtel i tuvor. Hela skiftet ska dessutom vara sått senast 30 juni för att godkännas i miljöersättning för vallodling. Vallar som domineras av smalbladiga gräs eller andra arter, t.ex. äldre vallar som inte har såtts in under en längre tid och där vallgrödan har ersatts med arter som inte är godkända som vallgröda anges som grödkod 49 och är inte stödberättigande för miljöersättning vallodling Ersättning för ekologisk produktion och ersättning för omställning till ekologisk produktion (EKO, OMST) Ekologisk produktion ska innebära ett hållbart jordbruk. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Ekologisk produktion ska bidra till en hög grad av biologisk mångfald. Den ekologiska företagaren ska använda naturresurser som vatten, jord, organiskt material och luft ansvarsfullt. Ersättningsformerna ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion syftar till att öka andelen ekologisk produktion. Den som har certifierad ekologisk produktion kan få ett åtagande för ekologisk produktion. Åtagandet löper på fem år. Den som ställer om till ekologisk produktion kan få ett åtagande för omställning till ekologisk produktion under omställningstiden, som längst två år. En förutsättning är att lantbrukaren har anmält sin produktion till ett godkänt kontrollorgan. Detta gäller för både ekologisk produktion och för åtagande för omställning till ekologisk produktion. Villkoren för de två ersättningsformerna är i stort sett desamma. Ett åtagande i någon av ersättningsformerna kan omfatta bara växtodling eller växtodling och djurhållning. Det är däremot inte möjligt för lantbrukaren att ha enbart djurhållning i sitt åtagande. Huvudregeln är att hela jordbruksföretaget ska drivas på ett sådant sätt som följer de krav som gäller för ekologisk produktion. Jordbruksföretaget får dock delas upp i olika enheter om inte alla drivs enligt reglerna för ekologisk produktion. 79

80 Särskilda krav på dokumentation gäller för att kunna visa att t.ex. GMO inte används eller att olika produktionsenheter hålls isär. Uppgifter som rör produktionen ska finnas tillgängliga på jordbruksföretaget vid kontroll. Man kan inte kräva att en viss mall för journalföring används. Om lantbrukaren kan visa att han eller hon journalfört de punkter som krävs är det tillräckligt. Om dokumentation saknas för en kontrollpunkt så är villkoret inte uppfyllt. Om lantbrukaren har ett system för sin journalföring men har missat att fylla i någon enstaka åtgärd får du ändå anse att villkoren är uppfyllda. För nyligen utförda åtgärder kan lantbrukaren få en tidsfrist för att komplettera. Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande. Du behöver bara kontrollera verifikationer och journalföring för innevarande års produktion och du behöver inte begära in uppgifter om sådant som ska hända efter kontrolltillfället. Om du gör kontrollen tidigt under säsongen kan du ändå titta på tidigare års dokumentation inom åtagandeperioden för att bedöma om det finns ett system för dokumentation När ska villkorsbilagan användas och när ska kontrollprotokollet användas. I kontrollen av ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion ska du dokumentera både avvikelser och andra uppgifter som inte är avvikelser, t.ex. dokumentation av utsäde och gödsling. Du ska dokumentera det du kontrollerat samt vad du kontrollerat lantbrukarens uppgifter mot i villkorsbilagan för ekologisk odling. Avvikelser ska du dokumentera i kontrollprotokollet. De uppgifter som dokumenteras i villkorsbilagan får vara stickprov, vilket betyder att du inte måste kontrollera och dokumentera verifikationer för samtliga grödor som odlas, men du ska kontrollera och dokumentera någonting för varje kontrollpunkt. Välj t.ex. att kontrollera utsäde för 3 grödor av 6 som odlas på gården, om du då hittar en avvikelse för någon av dem går du vidare och kontrollerar samtliga. 80

81 Tabell 8. Kontrollpunkter Ersättning för ekologisk produktion och Ersättning för omställning till ekologisk produktion Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda 360 Är växtodlingen fri från GMO-produkter? fritext 800 Utsäde/Förökningsmaterial: Är villkoren uppfyllda? fritext 801 Ofullständig dokumentation av sådatum, ursprung lista för och behandling av utsäde och förökningsmaterial 803 Användning av kemiskt behandlat (betat) utsäde eller lista förökningsmaterial 315 Användning av konventionellt odlat utsäde eller lista förökningsmaterial när det krävs ekologiskt odlat 802 Går odling av ekologiska och konventionella grödor att fritext särskilja? 805 Gödsling: Är villkoren uppfyllda? fritext 806 Ofullständig dokumentation av ursprung, mängd och lista datum för spridning 807 Stallgödsel eller annat organiskt material har inte tillförts åkrarna i tillräcklig mängd lista 809 Spridning av totalt mer än 170 kg N/ha B, TV lista 810 Mineraliska gödselmedel har använts lista 811 Gödsel och jordförbättringsmedel är otillåtna eller lista har använts i för stor mängd 813 Växtskydd: Är villkoren uppfyllda? fritext 814 Ofullständig dokumentation vid användning av lista växtskyddsmedel 815 Otillåtna växtskyddsmedel lista 817 Växtföljd: Är villkoren uppfyllda? fritext 818 Ofullständig dokumentation lista 819 Olämplig eller ingen växtföljd lista 821 Skörd: Är skörden dokumenterad? fritext KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda 582 Är grödan skördad/avbetad motsvarande en skörd? S ha 210 Är grödan sådd senast 30 juni? S ha ha 310 Är kontrollytan tydligt åtskild från mark som inte odlas J/N enligt reglerna för ekologisk produktion? 691 Odlas grödan med sikte på god skörd och för det syfte som S ha redovisas i ansökan? 693 Ej sikte på god skörd S lista 694 Ej syftet som redovisas i ansökan S lista 823 Frukt- och bärodling: Finns tillräckligt antal plantor/träd per hektar? S ha 81

82 826 Uppfylls villkoren för frövall? S J/N 828 Består av fler än en sorts vallgräs eller vallbaljväxt S lista 829 Avtal med utsädesleverantör saknas S lista Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar (MIVA) Lantbrukare kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara bra för den biologiska mångfalden eller för att minska växtnäringsläckage. Lantbrukaren måste följa de villkor som länsstyrelsen fastställt för åtagandet under hela åtagandeperioden som är fem år. Det betyder att lantbrukaren måste följa villkoren även om denne inte söker utbetalning alla år. Med våtmark avses ett vegetationstäckt område där vatten är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivåer får variera med de naturliga säsongsvariationerna. Även småvatten och dammar räknas in här. Tabell 9. Kontrollpunkter Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda Våtmark 1 Har lantbrukaren låtit bli att förstöra eller ta bort B fritext våtmarken eller dammen? Våtmark 2 Låter lantbrukaren bli att sprida gödsel på B, TV fritext åtagandearealen? Våtmark 3 Låter lantbrukaren bli att sprida växtskyddsmedel B, TV fritext på åtagandearealen? Våtmark 4 Låter lantbrukaren bli att sprida kalk på B fritext åtagandearealen? Våtmark 6 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut fisk, kräftor S fritext och andra djur? Våtmark 7 Låter lantbrukaren bli att utfodra fisk, kräftor och S fritext andra djur? Våtmark 8 Underhåller lantbrukaren dammvallar, brunnar S fritext och övriga anläggningar? Våtmark 9 Har lantbrukaren tagit bort vegetation som S fritext riskerar att försämra funktionen av anläggningen? Våtmark 10 Följer lantbrukaren eventuella särskilda villkor i åtagandet? S fritext 82

83 10.11 Miljöersättning för fäbodar (FABOD) Lantbrukare kan få miljöersättning för att sköta fäboden. Syftet är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevara landskapets karaktär och dess biologiska mångfald. Minsta tillåtna åtagande för fäbodar är en godkänd fäbod i bruk och 6 hektar sammanhängande fäbodbete per fäbod. För att kunna få ett åtagande ska marken vid varje fäbod i bruk betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur, får eller get. Utöver dessa djurslag får även hästar beta fäbodbetet på den areal som är utöver minsta krav för åtagande. Byggnaderna på fäboden får inte användas som permanent bostad. Djuren får inte vistas på fäboden eller fäbodbetet före 1 maj eller efter 31 oktober. Arealen ska vara minst 6 hektar sammanhängande fritt bete eller bete i storhägn per fäbod. Det finns två markklasser för fäbodbete, fäbodbete som ger rätt till gårdsstöd och kompensationsstöd samt fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd. Länsstyrelsen fastställer vilken markklass det tillhör. Det framgår av fäbodplanen vilka skötselvillkor som ingår i åtagandet och om det finns några undantag. Tabell 10. Kontrollpunkter Miljöersättning för fäbodar Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? Ha/gröda KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda 252 Har lantbrukaren låtit bli att skada natur- och ha kulturvärden? 668 Utfört åtgärder som riskerar att skada fornlämningar B lista eller värdefulla landskapselement 669 Använt växtskyddsmedel B, TV lista 670 Bedrivit täkt av sten eller jord B lista 671 Sått B lista 672 Gödslat B lista 673 Jordbearbetat B lista 674 Andra åtgärder B lista Fäbod 1 Uppfylls kravet på att ingen byggnad på fäboden är fritext permanentbostad? Fäbod 2 Har djuren tillgång till hela åtagandearealen? ha Fäbod 3 Har djuren varit på fäboden under den tid på fäbodsäsongen som kravet säger? Fäbod 4 Är det troligt att djuren endast vistas på fäboden eller fäbodbetet mellan den1 maj och 31 oktober? S fritext fritext 83

84 Kontrollpunkt Typ Enhet Fäbod 5 Är betestrycket minst 0,2 djurenheter/hektar? Tillåtna S fritext djurslag är nötkreatur, får, get eller häst Fäbod 6 Är det troligt att kravet på att varje fäbod ska betas S fritext med minst 1,2 djurenheter varje år av djurslagen nöt, får eller get uppfylls? Fäbod 7 Är de särskilda skötselvillkoren uppfyllda? S fritext Fäbod 8 Komplement särskild skötsel av fäbodbete: Är S fritext villkoren för komplement särskild skötsel av fäbodbete uppfyllda? Fäbod 9 Är övriga åtgärder ok enligt plan? S fritext Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar (REST) Lantbrukare kan få miljöersättning för att restaurera betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla odlingslandskapets natur och kulturmiljöer. Det är mark som har varit brukad som betesmark eller slåtteräng tidigare. Marken ska ha eller kunna återfå höga natureller kulturvärden. Lantbrukaren kan få miljöersättning för mark som är igenvuxen, ohävdad eller kan uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta. Länsstyrelsen fastställer en restaureringsplan som lantbrukaren ska följa. Förutom att lantbrukaren ska följa restaureringsplanen de 5 åtagandeåren ska denne även sköta marken enligt villkoren för aktivitetskravet i fem år från och med det kalenderår efter att restaurering har avslutats. Under dessa fem år får inte någon av de förbjudna åtgärderna enligt 4-5 kap. 8 SJVFS 2015:25 utföras på marken. Undantag kan ges av länsstyrelsen. Tabell 11. Kontrollpunkter Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda Rest 1 Utförs restaureringen enligt villkoren i fritext restaureringsplanen? (endast under pågående åtagande) 252 Har lantbrukaren låtit bli att skada natur- och kulturvärden? ha 668 Utfört åtgärder som riskerar att skada fornlämningar lista eller värdefulla landskapselement 669 Använt växtskyddsmedel B, TV lista 670 Bedrivit täkt av sten eller jord lista 671 Sått lista 84

85 672 Gödslat lista 673 Jordbearbetat lista 674 Andra åtgärder lista Miljöersättning för skyddszoner (ZON) Miljöersättningen för skyddszoner innebär att lantbrukaren kan få miljöersättning för insatser som minskar ytavrinning, erosion och läckage av fosfor och andra näringsämnen från åkermark. Tabell 12. Kontrollpunkter Miljöersättning för skyddszoner Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda Zon 1 Är grödan godkänd? ha Zon 3 Sådd senare än 30 juni första året S lista Zon 4 Utsäde felaktigt lista Zon 5 Växtligheten underkänd S lista Zon 7 Är skötselvillkoren uppfyllda? ha Zon 9 Gödslat S,B, lista TV Zon 10 Använt växtskyddsmedel S, B, lista TV Zon 11 Växtligheten skadad S lista Zon 12 Bruten för tidigt B lista 699 Är skyddszonen oskördad fram till 30 juni? S ha Zon 14 Är skyddszon i direkt anslutning till hav, sjö eller B ha vattendrag med lutning (>20 %) bevuxen 15 sept 15 feb? Zon 17 Låtit bli att använda växtskyddsmedel på angränsande mark som kräver bevuxen skyddszon mot vattendrag? S ha Det finns skyddszon mot vattendrag och anpassade skyddszoner. Varje enskild skyddszon ska vara minst 100 kvadratmeter. Totala skiftesarealen ska vara sammanlagt 0,1 hektar. Skyddszoner ska ligga på åkermark i nitratkänsligt område. Gäller för anpassade skyddszon Anpassade skyddszon är alltid fastställda av länsstyrelsen Ligger på erosionsbenägen mark eller mark som riskerar att få skador i markstrukturen av vägsalt eller på mark som riskerar att översvämmas. 85

86 Gäller för skyddszon mot vattendrag Ska ligga utmed ett vattenområde Ska vara minst 6 m bred och högst 20 m bred Skog får inte finnas mellan skyddszon och vattenområde Med vattenområde avses t.ex. vattendrag, sjöar, hav, dammar eller diken där området utgörs av det högsta förutsebara vattenståndet. Ett vattenområde behöver inte vara vattenförande under hela året. Bedömningen av anslutningen till vattenområdet ska alltid göras från fall till fall och med tanke på ersättningens syfte. Vi föreslår dock följande tumregel: Skyddszonen borde kunna uppfylla sitt syfte i de flesta fallen med ett avstånd till vattenområdet upp till 15 meter. På kortare sträckor kan i väl motiverade fall även större avstånd godkännas, t.ex. när zonen angränsar mot meandrande åar. För att en samling träd ska räknas som skog så bedömer vi att det ska vara tätt med träd på en längre sträcka eller på en yta som är större än 0,05 hektar. För ytor som t.ex. hus gäller 0,01 hektar. Godkänd areal Om skyddszonen mot vattendrag är smalare än 6 meter hanterar du det antingen genom att rita bort ytan eller göra en avvikelseyta och byta grödkod då det inte räknas som skyddszon. Detsamma gör du om du underkänner zonen av andra orsaker. Arealen mäts enbart upp till 20 meter från åkerkanten. Observera att eventuell skyddszonsmark längre än 20 meter från åkerkanten ignoreras. Tvärvillkorselement mellan skyddszon och blockgräns Om det finns ett tvärvillkorselement mellan skyddszonen och blockgränsen ska den arealen ingå i skiftet som inte är skyddszon och även omfattas av den miljöersättning som finns på skiftet. I fält kommer du att kontrollera lantbrukarens åtagande oavsett om lantbrukaren söker utbetalning för hela åtagandet eller inte. Även om lantbrukaren inte söker utbetalning för all areal som ingår i åtagandet ska alla villkoren vara uppfyllda för hela åtagandet Miljöersättning för minskat kväveläckage (LACK) Miljöersättningen för minskat kväveläckage innebär att lantbrukare med åkermark inom nitratkänsligt område kan få miljöersättning för insatser som görs för att minska växtnäringsförlusterna från den odlade åkermarken under tiden mellan odlingssäsongerna. Det inkluderar två olika åtgärder- odling av fånggröda eller vårbearbetning (det vill säga utebliven höstbearbetning). Med fånggröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte räknas som huvudgröda. Fånggrödan får inte övergå till huvudgröda följande år. 86

87 Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker efter skörd av en huvudgröda, en vall eller en bevuxen träda förrän efter årets slut. Storleken på åtagandet är den areal lantbrukaren har sökt utbetalning för det första året i åtagandet. Lantbrukaren ska varje år odla fånggröda eller vårbearbeta enligt villkoren för ersättningsformen och söka utbetalning på en areal som motsvarar minst 80 procent av åtagandet och som mest 120 procent av åtagandet. Andelen fånggröda, vårbearbearbetning eller en kombination av de två delarna får variera från år till år. Åtagandet för minskat kväveläckage är den sammanlagda arealen för fånggröda och vårbearbetning. Om lantbrukaren kombinerar fånggröda och vårbearbetning på samma skifte räknas dock denna areal endast en gång. Den areal som lantbrukaren söker utbetalning för ska kontrolleras. Tabell 13. Kontrollpunkter Miljöersättning för minskat kväveläckage Kontrollpunkt Typ Enhet KONTROLLFÖRETAG 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal? fritext 545 Är all jordbruksmark redovisad? ha/gröda KONTROLLYTA 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? ha/gröda 847 Fånggröda: Är etableringen tillräcklig? ha 850 Fånggröda: Är skötselvillkoren uppfyllda? ha 852 Fånggröda saknas lista 853 Utsäde ej godkänt S lista 8547 Bruten för tidigt höstråg och westerwoldiskt B+S lista rajgräs 855 Bruten för tidigt övriga fånggrödor B+S lista 856 Använt till produktion innan tillåtet brytdatum S lista 857 Gödslat mellan 1 augusti och 31 oktober B, TV lista 858 Gödslat mellan skörd av huvudgröda och tillåtet S lista brytdatum 859 Använt växtskyddsmedel mellan skörd och tillåtet B+S lista brytdatum 860 Använt växtskyddsmedel på felaktigt sätt B, TV lista 862 Vårbearbetning: Är skötselvillkoren uppfyllda? ha 865 Gödslat mellan skörd och 1 januari B, TV lista 866 Använt växtskyddsmedel mellan skörd och 1 B+S lista januari 867 Använt växtskyddsmedel på felaktigt sätt B, TV lista 864 Vårbearbetning: Låter lantbrukaren bli att jordbearbeta S ha marken innan 1 januari? 870 Vårbearbetning: Är grödan sådd innan 30 juni? S ha 87

88 11 Kontrollpunkter för arealbaserade jordbrukarstöd 11.1 Beskrivning av kontrollpunkterna Kapitlet ger dig en utförlig beskrivning av kontrollpunkterna där dessa är uppdelade i kontrollpunkter på kontrollföretagsnivå eller kontrollpunkter på skiftesnivå. Många av kontrollpunkterna är utformade så att en huvudkontrollpunkt kan leda till att flera delkontrollpunkter blir aktuella. Det innebär att vissa kontrollpunkter blir aktiverade först när du hittar en avvikelse i huvudkontrollpunkten eller när det krävs fler följdfrågor för att konstatera om villkoren är uppfyllda. Under varje huvudkontrollpunkt anger vi vilka stöd som kontrollpunkten omfattar och om kontrollpunkten gäller för skiftesnivå eller kontrollföretagsnivå. Kontrollpunkterna registrerar du med grödkod, hektar, meter, J/N/Ej aktuellt/ Ej kontrollerat, fritext eller procent. I kapitel 10 hittar du en tabell för varje stödform med alla huvudkontrollpunkter Kontrollpunkter på kontrollföretagsnivå I det här kapitlet har vi sammanställt de kontrollpunkter som är kopplade till kontrollföretagsnivå. Kontrollpunkterna är ordnade i numerisk ordning. 360 Är växtodlingen fri från GMO-produkter? (J/N) Denna kontroll omfattar: EKO, OMST Kontrollobjekt: Kontrollföretag Referens: 834/2007 art , 889/2008 art. 69 och bilaga XIII Beskrivning: Genetisk modifierade organismer (GMO) och produkter som framställs av eller med GMO får inte användas som livsmedel, foder, frön, vegetativt förökningsmaterial, processtekniska hjälpmedel, växtskyddsmedel, gödselmedel, jordförbättringsmedel, mikroorganismer och djur i ekologisk produktion. Kontrollera om inköpta insatsvaror är ekologiskt producerade eller bedömda som tillåtna för ekologisk produktion av ett kontrollorgan. I så fall är de fria från GMO och du behöver inte gå vidare För insatsvaror som är ekologiskt producerade ska det finnas ett certifikat som styrker det. Insatsvaror som är bedömda som tillåtna i ekologisk produktion finns på LRFs hemsida för Nationella Riktlinjer Om lantbrukaren har köpt in insatsvaror som inte är ekologiska eller bedömda som tillåtna av ett kontrollorgan ska det finnas ett intyg om GMO-frihet för produkten. Intyget ska vara utformat enligt bilaga XIII i 889/2008. Du ska 88

89 kontrollera GMO-frihetsintyg om det finns förhöjd risk att produkten framställts av eller med GMO. Förhöjd risk kan vara t.ex. en okänd namnsort för ett utsäde eller en okänd leverantör. Exempel på produkter med risk för GMO är lin, majs, raps, ris och soja. Dokumentera det du kontrollerat samt vad du kontrollerat lantbrukarens uppgifter mot i villkorsbilagan för ekologisk odling. 361 Dokumentera avvikelser utifrån noteringar i villkorsbilagan (fritext) Aktuell om 360 = N De avvikelser i villkorsbilagan som är kopplade till GMO-produkter inom växtodlingen ska du dokumentera här. Dokumentera vad avvikelsen består av, vilka skiften som påverkas, och hur du konstaterat det. 543 Förfogar lantbrukaren över all ansökt areal?(j/n) Denna kontroll omfattar: Alla stöd och ersättningar Kontrollobjekt: Kontrollföretag Beskrivning: Du ska kontrollera att lantbrukaren förfogar över sin mark den 15 juni aktuellt stödår. Fråga om lantbrukaren förfogar över all mark denne har angett i sin ansökan. Om så inte är fallet sätter du ett Nej på kontrollpunkten och dokumentera omfattning och förhållanden. Om det är tveksamt att lantbrukaren verkligen förfogar över hela eller delar av arealen i ansökan ska lantbrukaren kunna styrka förfogandet genom intyg från markägaren, arrendeavtal eller liknande. Lantbrukaren bör ges möjlighet att komma in med sådana uppgifter inom en rimlig tid från kontrollen. Om lantbrukaren har ett arrendeavtal där det finns begränsningar i hur marken ska skötas så bedömer vi att lantbrukaren har förfoganderätt men om dessa begränsningar kan generera skötselfel hanterar vi detta utifrån dessa villkor. 544 Vilka kontrollytor förfogar lantbrukaren inte över? Dokumentera (fritext) Aktuell när 543 = N Om lantbrukaren inte förfogar över all sin mark den 15 juni ansökt stödår så ska du dokumentera vilken mark det avser och hur du konstaterat det. Ange de kontrollytor som lantbrukaren inte förfogar över. 545 Är all jordbruksmark redovisad? (J/N) Denna kontroll omfattar: Alla Kontrollobjekt: Kontrollföretag Beskrivning: Lantbrukaren ska redovisa alla sina block som används i sin ansökan. Fråga lantbrukaren om all jordbruksmark är redovisad. Om du hittar jordbruksmark som inte är redovisad i ansökan men som lantbrukaren förfogar 89

90 över så ska du notera N på kontrollpunkten. Du ska endast lägga till mark som används, det vill säga mark som uppfyller aktivitetskravet. Om marken du hittar redan är blocklagd ska du redigera befintligt block så att det blir korrekt. Är det mark som inte är blocklagd ska du rita in ett nytt block. Har du inte redigeringsbehörighet själv ska du be någon som har behörighet att göra det. 831 BlockID: Aktuell när 545 = N Skriv blockets ID med 11 siffror från Multikuben. 832 Areal: Aktuell när 545 = N Fyll i arealen i hektar från Multikuben med två decimalers noggrannhet. 833 Mätmetod (mätmetod) Aktuell när 545 = N Välj mätmetod ur listan. Se beskrivning i kapitlet 7.9 om mätmetoder. 834 Gröda (grödkod) Aktuell när 545 = N Välj den gröda som finns på marken. 835 Dokumentera (fritext) Aktuell när 545 = N Dokumentera förhållandena och hur du har kommit fram till att lantbrukaren förfogar över marken. 686 Behövs en utredning om etableringsår för den unga jordbrukaren?(j/n) Denna kontroll omfattar: UNG Nivå: Kontrollföretagsnivå Beskrivning: Den unga ska vara 40 år eller yngre första året denne söker stödet. Den unga ska vara nystartare och ha startat ett jordbruksföretag för första gången tidigast fem år före den första ansökan om stödet (d.v.s. om ansökan görs 2016 ska etableringen skett tidigast år 2011). För att veta om villkoren för ung jordbrukare är uppfyllda ska etableringsår kontrolleras. Kontrollen ska även omfatta att den unga jordbrukaren inte har varit i ledarställning i något jordbruksföretag tidigare. Att vara etablerad är att vara ansvarig för jordbruksverksamhet, oavsett omfattning på verksamheten. 90

91 När det finns flera unga personer i företaget som uppfyller kriterierna för stödet så räknas etableringstidpunkten från den unga person som först gick in i företaget som ledande person. Om en ung person har startat för tidigare än fem år sedan så räknas inte den personen som ung jordbrukare och ska därför inte ingå i bedömningen av etableringsår. Saknas det en ung i ledande ställning innebär det att företaget inte får något stöd alls. Om det däremot finns någon annan ung person i ledande ställning som har startat (för första gången) inom 5-års gränsen så har företaget rätt till stödet till unga. Den unga jordbrukaren som söker stöd kan ha varit ansvarig i ledande ställning innan på annat jordbruksföretag då är jordbrukaren inte nystartare och har inte rätt till stödet. Om den unga jordbrukaren bara har ändrat bolagsform i befintlig verksamhet så bedöms det som samma företag och personen räknas inte som nystartare. Du ska använda dig av checklistan (den hittar du på handläggarstödet stödjande dokument) när du kontrollerar om villkoret är uppfylld. När du kontrollerar mot dokument ska du anteckna vilka dokument som kontrollerades och även göra en signering på dessa för att styrka vilka dokument som kontrollerats. Använd checklistan för att fastställa om det behövs en utredning om etableringsår. Om det behövs en utredning om etableringsår sätter du kontrollpunkten till J. 687 Dokumentera (fritext) Aktuell när 686 = J Känns det osäkert om den unga har angivit rätt etableringsår, motivera och hänvisa till de underlag du har fått. Använd checklistan. Anteckna vilka dokument som kontrollerades och vad som framgår av dokumenten. Signera de dokument som du kontrollerat 712 Behövs en utredning om den unga jordbrukaren har faktisk och varaktig kontroll över jordbruksverksamheten? Denna kontroll omfattar: UNG Nivå: Kontrollföretagsnivå Syftet med kontrollen är att ta reda på om den unga jordbrukare som söker på sitt personnummer eller den unga som söker via en juridisk person verkligen är ansvarig för verksamheten så att det inte rör sig om ett konstruerat förhållande för att få tillgång till stödet. Undersök om den unga personen har faktisk och varaktig kontroll över jordbruksverksamheten. Personen måste vara ansvarig för de dagliga och ekonomiska besluten i jordbruksverksamheten. Du ska undersöka om den unga personen är ansvarig för besluten. Om det finns flera delägare så måste minst en person som är ung ha kontroll över företaget. 91

92 Du ska använda dig av checklistan (den hittar du på handläggarstödet stödjande dokument) när du kontrollerar om villkoret är uppfylld. När du kontrollerar mot dokument ska du anteckna vilka dokument som kontrollerades och även göra en signering på dessa för att styrka vilka dokument som kontrollerats. Använd checklistan för att fastställa om det behövs en utredning om faktisk och varaktig kontroll. Om det behövs en utredning sätter du kontrollpunkten till J. 713 Dokumentera? (fritext) Aktuell när 712= J Känns det osäkert om den unga har faktisk och varaktig kontroll på jordbruksverksamheten ska du motivera och hänvisa till de underlag du har fått. Använd checklistan. Anteckna vilka dokument som kontrollerades och vad som framgår av dokumenten. Signera de dokument som du kontrollerat 800 Utsäde/Förökningsmaterial: Är villkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: EKO, OMST Kontrollobjekt: Kontrollföretag Referens: 834/2007 art h och i, 889/2008 art. 45, 48 och 49, Jordbruksverkets årliga beslut om undantag från att använda ekologiskt utsäde och vegetativt förökningsmaterial, blankett SJV V 38. Beskrivning: I ekologisk produktion ska man använda ekologiskt förökningsmaterial om det finns. Under vissa förutsättningar kan man få använda icke-ekologiskt förökningsmaterial som inte är kemiskt behandlat. Jordbruksverket fattar beslut om generella undantag från kravet att använda ekologiskt förökningsmaterial inför varje växtsäsong. Besluten finns i Jordbruksverkets årliga beslut om undantag från att använda ekologiskt utsäde och vegetativt förökningsmaterial och ändringar i beslutet publiceras löpande under året i databasen Organicxseeds. Besluten grundas på en bedömning av tillgången på ekologiskt förökningsmaterial. Det finns också möjlighet för en lantbrukare att ansöka om individuellt undantag, vilket i så fall beslutas av Jordbruksverket. Om du hittar avvikelser avseende utsäde/förökningsmaterial samt i dokumentationen av detta så ska du notera Nej och markera det eller de fel som avses i flervalslistan. Ofullständig dokumentation av sådatum, ursprung för och behandling av utsäde och förökningsmaterial Användning av kemiskt behandlat (betat) utsäde eller förökningsmaterial Användning av konventionellt odlat utsäde eller förökningsmaterial när det krävs ekologiskt odlat 92

93 Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande. Du ska dokumentera vilka uppgifter du kontrollerat från dokumentationen och om några uppgifter saknas. De stödjande dokument som du kontrollerat mot ska du signera och datera. Dokumentera i villkorsbilagan för ekologisk odling. 801,803, 315 Flervalslista Aktuella när 800 = N 801 Ofullständig dokumentation av sådatum, ursprung för och behandling av utsäde och förökningsmaterial Lantbrukaren ska ha dokumentation om gröda, sort, ursprung och behandling av utsäde och förökningsmaterial. När konventionellt odlat utsäde och förökningsmaterial används krävs dokumentation av sådatum så att man kan kontrollera att beslut om undantag från krav på ekologiskt odlat utsäde eller förökningsmaterial fattats före användning. För ekologiskt odlat utsäde krävs ingen dokumentation av sådatum. Uppgifter som rör produktionen ska finnas tillgängliga på jordbruksföretaget vid kontroll. Man kan inte kräva att en viss mall för journalföring används. Om lantbrukaren kan visa att han eller hon journalfört de punkter som krävs är det tillräckligt. Om dokumentation enligt ovan saknas så är villkoret inte uppfyllt. Om lantbrukaren har ett system för sin journalföring men har missat att fylla i någon enstaka åtgärd får du ändå anse att villkoret är uppfyllt. För nyligen utförda åtgärder kan lantbrukaren få en tidsfrist för att komplettera. 803 Användning av kemiskt behandlat (betat) utsäde eller förökningsmaterial Kontrollera vilket utsäde som har använts för de grödor som förekommer Villkoret är uppfyllt om utsäde och förökningsmaterial inte är kemiskt behandlat (betat). Obehandlat, biologiskt betat eller värmebehandlat utsäde är tillåtet. Dokumentera om utsädet är betat och om det i så fall är betat med kemiska bekämpningsmedel eller biologiskt betat. 315 Användning av konventionellt odlat utsäde eller förökningsmaterial när det krävs ekologiskt odlat Kontrollera vilket utsäde som har använts för de grödor som förekommer

94 94 Villkoret är uppfyllt om lantbrukaren har använt ekologiskt utsäde och förökningsmaterial eller konventionellt odlat kemiskt obehandlat utsäde och förökningsmaterial efter att beslut om undantag från krav på ekologiskt odlat utsäde eller förökningsmaterial fattats. Om konventionellt utsäde använts kontrollera att det är av sort som omfattas av beslutet om undantag eller om lantbrukaren har fått ett beslut om individuellt undantag från Jordbruksverket. Anteckna i dessa fall även sådatum eftersom beslutet gäller för användning efter beslutsdatum. Det är tillåtet att använda eget utsäde som odlats ekologiskt på den egna marken. Det är även tillåtet att använda eget utsäde som odlats på mark i åtagande för omställning till ekologisk produktion. Notera Eget utsäde i kolumnen sort om lantbrukaren använder eget utsäde. Dokumentera det du kontrollerat samt vad du kontrollerat lantbrukarens uppgifter mot i villkorsbilagan för ekologisk odling. Har otillåtet utsäde använts dokumentera på vilka skiften. 804 Dokumentera avvikelser utifrån noteringar i villkorsbilagan (fritext) De avvikelser i villkorsbilagan som är kopplade till utsäde och förökningsmaterial ska du dokumentera här. Dokumentera vad avvikelsen består av, vilka skiften som påverkas, och hur du konstaterat det. 802 Går odling av ekologiska och konventionella grödor att särskilja? Denna kontroll omfattar: EKO, OMST Kontrollobjekt: Kontrollföretag Referens: 834/2007 art. 11 och 17.1 d, 889/2008 art. 40, SJVFS 2015:29, 2 kap. 9 Nationella Riktlinjer version 4 punkt 3.3.2, blankett SJV V117 Beskrivning: Det är inte tillåtet att inom ett företag bedriva parallellodling d.v.s. odla snarlika sorter som är svåra att skilja från varandra, på ekologiska och konventionella produktionsenheter. Det betyder att samma gröda (art) inte får odlas på båda produktionsenheterna, om de inte är lätt åtskiljbara. Det ska vara lätt att kunna se skillnad mellan det som odlas ekologiskt och det som odlas konventionellt även om man inte är fackman. Exempel på sorter som är svåra att särskilja, är vårvete och höstvete, raps och rybs, korn till mognad och korn som skördas grönt som foder, korn i renbestånd och korn med insådd. Genom att blanda in en annan gröda i utsädet kan särskiljning underlättas. Det innebär att det är tillåtet att odla t.ex. ekologiskt korn med ärt och konventionellt korn i renbestånd, eller konventionellt gräs eller klöver i renbestånd respektive ekologisk blandad klöver+gräsvall. Det behöver inte vara olika gräsarter i renbestånd och i blandning. Gräsvall i renbestånd (men med olika

95 arter för ekologisk och konventionell produktionsenhet) ger dock inte tillräcklig åtskillnad. Snarlika eller samma sorter får odlas i följande fall: Vid odling av fleråriga grödor (exempelvis frukt, bärbuskar, rabarber, och humle). I forsknings- och utbildningssammanhang. Vid produktion av utsäde och annat förökningsmaterial. Betesmark I produktionsenheter som delvis bedriver ekologisk produktion och delvis håller på att ställas om till ekologisk produktion och där produkterna hålls åtskilda. För att en lantbrukare ska få odla snarlika eller samma sorter krävs att han eller hon ansökt om och fått beslut om godkännande av parallellproduktion. Beslutet fattas av Jordbruksverket. För betesmark krävs inte ansökan om godkännande. Det krävs inte heller godkännande för produktionsenheter som delvis bedriver ekologisk produktion och delvis håller på att ställas om till ekologisk produktion. Kontrollera om det förekommer parallellproduktion och att beslut om godkännande i så fall finns. Om det finns undantag beviljat så ska du dokumentera det i villkorsbilagan. Lokalerna där produkterna lagras ska skötas på ett sätt så att det är möjligt att identifiera olika partier och att det inte finns någon risk att produkterna blandas eller förorenas. Om det förekommer parallellproduktion och den ekologiska varan finns i lager på företaget ska du kontrollera att produktion och lager sköts på ett sådant sätt att det inte finns någon risk att produkterna blandas. Du kan t.ex. kontrollera att ekologiska och konventionella produkter lagras åtskilda och att partierna är märkta på ett tydligt sätt direkt på förvaringsplatsen eller på en översiktstavla. 839 Dokumentera avvikelser utifrån noteringar i villkorsbilagan (fritext) Aktuell när 802 = N De avvikelser i villkorsbilagan som är kopplade till odling av ekologiska och konventionella sorter som inte går att särskilja ska du dokumentera här. Dokumentera vad avvikelsen består av, vilka grödor och skiften som påverkas, och hur du konstaterat det. 805 Gödsling: Är villkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: EKO, OMST Referens: 834/2007 art. 5 a-d, 12.1 a-f, 16.1 och 16.5, 889/2008 art , 72 och bilaga I, Nationella Riktlinjer version 4 p Kontrollobjekt: Kontrollföretag Beskrivning: I ekologisk produktion ska man bevara och öka jordens bördighet och biologiska aktivitet med hjälp av fleråriga växtföljder och genom tillförsel av stallgödsel eller organiskt material från ekologisk produktion. 95

96 Om ovanstående åtgärder inte är tillräckliga får vissa andra gödsel- och jordförbättringsmedel användas, även från konventionell produktion. Om du hittar avvikelser avseende villkoren för gödsling och i dokumentationen så ska du notera Nej och markera felen i flervalslistan. Ofullständig dokumentation av ursprung, mängd och datum för spridning Stallgödsel eller annat organiskt material har inte tillförts åkrarna i tillräcklig mängd Spridning av totalt mer än 170 kg N/ha Mineraliska gödselmedel har använts Gödsel och jordförbättringsmedel är otillåtna eller har använts i för stor mängd Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande. Du ska dokumentera vilka uppgifter du kontrollerat från dokumentationen och om några uppgifter saknas. De stödjande dokument som du kontrollerat mot ska du signera och datera. Dokumentera i villkorsbilagan för ekologisk odling Flervalslista Aktuella när 805 = N 806 Ofullständig dokumentation av ursprung, mängd och datum för spridning Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter om vilken typ av gödselmedel som använts, vilket djurslag, ursprung och mängd samt datum då gödselmedlet användes. Datum för spridning behöver inte vara exakt på dagen, men det ska åtminstone vara rätt vecka. I kolumnen ursprung ska du skriva om det är egen eller någon annan lantbrukares stallgödsel, om den är ekologisk eller konventionell. När det gäller stallgödsel vet lantbrukaren ofta hur mycket han spridit totalt på sin areal och kan räkna ut mängd per hektar. Man får ange ungefärlig mängd eftersom lantbrukaren inte alltid känner till exakt vikt eller volym. Om det vid kontroll framkommer att det används andra gödsel- och jordförbättringsmedel ska du dokumenteraproduktens namn. Uppgifter som rör produktionen ska finnas tillgängliga på jordbruksföretaget vid kontroll. Man kan inte kräva att en viss mall för 96

97 journalföring används. Om lantbrukaren kan visa att han eller hon journalfört de punkter som krävs är det tillräckligt. Om dokumentation enligt ovan saknas så är villkoret inte uppfyllt. Om lantbrukaren har ett system för sin journalföring men har missat att fylla i någon enstaka åtgärd får du ändå anse att villkoret är uppfyllt. För nyligen utförda åtgärder kan lantbrukaren få en tidsfrist för att komplettera. 807 Stallgödsel eller annat organiskt material har inte tillförts åkrarna i tillräcklig mängd Jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas och ökas med hjälp av tillförsel av stallgödsel eller organiskt material båda företrädesvis komposterade från ekologisk produktion. Detta är en bidragande del för att ge förutsättningar till en god skörd. Om odlingen misslyckas på grund av att lantbrukaren avsiktligt åsidosatt att gödsla eller tillföra organiskt material ska du välja den här kontrollpunkten i listan. Om du hittar en gröda som är extremt dålig ska förhållandena dokumenteras, dels genom beskrivande kommentarer och gärna också med foto. Dokumentera lantbrukarens uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits liksom beskrivning av hur skiftet ser ut. Detta är en bedömning som lantbrukaren ofta kan ha invändningar mot. Det är därför extra viktigt att dokumentera denna kontrollpunkt väl. Kontrollera genom att titta på dokumentationsunderlaget och fråga lantbrukaren. Tänk på att även växtföljden har betydelse för hur mycket markerna ska gödslas. 809 Spridning av totalt mer än 170 kg N/ha Innehållet av kväve i den totala mängd gödselmedel som sprids inom jordbruksföretaget får inte överstiga 170 kg kväve per hektar och år i genomsnitt på utnyttjad åkerareal. Om lantbrukaren har många djur i förhållande till sin spridningsareal och/eller köper in gödslingsmedel finns en risk att gränsvärdet överskrids. Om det finns en risk att gränsvärdet överskrids ska du meddela kontrollansvarig som då får ta ut lantbrukaren för kontroll av nitratdirektivet i tvärvillkoren samt dokumentera din slutsats på kp 812. Du ska inte avsluta kontrollen förrän du vet om villkoret uppfylls eller inte. Om det inte finns någon risk att gränsvärdet överskridsär villkoret uppfyllt. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för 97

98 98 naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. 810 Mineraliska gödselmedel har använts I ekologisk växtproduktion är det inte tillåtet att använda mineraliska gödselmedel. Dokumentera vilket gödselmedel, mängd och skifte på kp Gödsel-och jordförbättringsmedel är otillåtna eller har använts i för stor mängd Om enbart stallgödsel eller organiskt material från ekologisk produktion har tillförts har villkoret uppfyllts. Kontrollera att andra gödselmedel och/eller jordförbättringsmedel som används är tillåtna enligt 889/2008 bilaga I och att de har använts först efter att behov konstaterats. Att behov finns kan lantbrukaren visa genom att det finns en gödslingsplan med gödselgivor som beräknats efter grödans behov, att en växtnäringsbalansberäkning och/eller markkartering gjorts, eller genom provtagning av mark eller gröda. I 889/2008 bilaga I står det att gödsel inte får komma från industrijordbruk. Den svenska tillämpningen av begreppet industrijordbruk finns i Nationella riktlinjer. Användning av biodynamiska preparat är tillåten. 812 Dokumentera avvikelser utifrån noteringar i villkorsbilagan Aktuell när 805 = N De avvikelser i villkorsbilagan som är kopplade till gödsling ska du dokumentera här. Dokumentera vad avvikelsen består av, vilka skiften som påverkas, och hur du konstaterat det. 813 Växtskydd: Är villkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: EKO, OMST Kontrollobjekt: Kontrollföretag Referens: 834/2007 art. 5 f, a, b, c, f, g och h, 16.1 a, 16.2 och 16,5 889/2008 art. 5.1, 72 och bilaga II, Nationella Riktlinjer version 4 p 3.6 Beskrivning: Skadedjur, sjukdomar eller ogräs som kan skada odlingen ska i ekologisk produktion i första hand förhindras genom förebyggande åtgärder. Om förebyggande åtgärder inte räcker till för att hålla växterna friska och produktionsdugliga får produkter vars aktiva substanser är förtecknade i 889/2008 bilaga II användas. Det finns villkor för hur växtskyddsmedlen får användas och dessa är också beskrivna i bilaga II. Användningen av växtskyddsmedel ska dokumenteras.

99 Om du hittar avvikelser avseende villkoren för växtskydd och/eller i dokumentationen av detta så ska du notera Nej och markera felen i flervalslistan. Ofullständig dokumentation vid användning av växtskyddsmedel Otillåtna växtskyddsmedel Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande. Du ska dokumentera vilka uppgifter du kontrollerat från dokumentationen och om några uppgifter saknas. De stödjande dokument som du kontrollerat mot ska du signera och datera. Dokumentera i villkorsbilagan för ekologisk odling. Om lantbrukaren inte har använt växtskyddsmedel är villkoret uppfyllt Flervalslista Aktuella när 813 = N 814 Ofullständig dokumentation vid användning av växtskyddsmedel Jordbruksföretagets dokumentation om växtskydd ska innehålla uppgifter om användning av växtskyddsmedel med uppgift om varför det har använts, typ av växtskyddsmedel, mängd och behandlingsmetod. Uppgifter som rör produktionen ska finnas tillgängliga på jordbruksföretaget vid kontroll. Man kan inte kräva att en viss mall för journalföring används. Om lantbrukaren kan visa att han eller hon journalfört de punkter som krävs är det tillräckligt. Om dokumentation enligt ovan saknas så är villkoret inte uppfyllt. Om lantbrukaren har ett system för sin journalföring men har missat att fylla i någon enstaka åtgärd får du ändå anse att villkoret är uppfyllt. För nyligen utförda åtgärder kan lantbrukaren få en tidsfrist för att komplettera. 815 Otillåtna växtskyddsmedel Aktuell när 813 = N Om lantbrukaren använder något växtskyddsmedel, kontrollera att de använda produkternas aktiva substanser är förtecknade i bilaga II kommissionens förordning (EG) nr 889/2008. Växtskyddsmedel och nyttodjur ska också vara godkända av Kemikalieinspektionen. Mer information om tillåtna produkter finns i Jordbruksverkets informationshäften om växtskyddsmedel, se Jordbruksverkets webbplats. Dessa listor är inte godkännande listor utan de informerar om de regler och den praxis som råder idag om vilka produkter som kan användas i ekologisk odling. 99

100 g/vaxtskyddtradgard.4.17e766cf15cc2e93c3e9fb9b.html Användning av biodynamiska preparat är tillåten. 816 Dokumentera avvikelser utifrån noteringar i villkorsbilagan Aktuell när 813 = N De avvikelser i villkorsbilagan som är kopplade till växtskydd ska du dokumentera här. Dokumentera vad avvikelsen består av, vilka skiften som påverkas, och hur du konstaterat det. 817 Växtföljd: Är villkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: EKO, OMST Referens: 834/2007 art. 5 f och 12.1 b, 889/2008 art b Kontrollobjekt: Kontrollföretag Beskrivning: Lantbrukaren ska tillämpa en flerårig växtföljd som innehåller baljväxter och gröngödselgrödor. Syftet med växtföljden är att man ska odla olika grödor för att få en bra balans vad gäller växtsjukdomar och växtnäring. Om du hittar avvikelser avseende villkoren för växtföljd och i dokumentationen så ska du notera Nej och markera felen i flervalslistan Ofullständig dokumentation Olämplig eller ingen växtföljd Uppgifterna kan verifieras mot exempelvis skifteslistor, växtodlingsplaner eller liknande. Du ska dokumentera vilka uppgifter du kontrollerat från dokumentationen och om några uppgifter saknas. De stödjande dokument som du kontrollerat mot ska du signera och datera. Dokumentera i villkorsbilagan för ekologisk odling Flervalslista Aktuella när 817 = N 818 Ofullständig dokumentation Kontrollera att lantbrukaren kan redovisa vilken växtföljd som tillämpas. SAM-internet eller annan redovisning, som växtodlingsplaner, kan vara stödjande dokument om det framgår av dem att växtföljd tillämpats och om lantbrukaren kan visa upp detta vid kontroll. Växtodlingsplaner kan vara lantbrukarens egna dokument eller material från rådgivningsorganisationer. Om lantbrukaren inte kan redovisa sin växtföljd så är villkoret inte uppfyllt. Om lantbrukaren har ett system för sin redovisning men har 100

101 missat att fylla i någon enstaka åtgärd får du ändå anse att villkoret är uppfyllt. Lantbrukaren kan ges en tidsfrist för att komplettera med stödjande dokumentation som ej finns tillgänglig vid kontrollen. Notera gårdens normala växtföljder. 819 Olämplig eller ingen växtföljd Kontrollera att flerårig växtföljd som innehåller baljväxter och gröngödselgrödor tillämpas. Olämplig växtföljd kan vara ensidig växtföljd t.ex. ensidig spannmålsodling eller ensidig odling av vall. Det finns inget krav på att det ska vara vall i växtföljden och det finns inga exakta krav på hur ofta baljväxter och gröngödselgrödor ska förekomma. En insådd i eller omsådd av vall räcker för att kravet på icke-ensidig växtföljd ska vara uppfyllt. Det finns inget krav på mellanliggande år med annan gröda. En vall som har legat länge och klassas som grödkod 49 innebär inte automatiskt att det blir en anmärkning på regeln om växtföljd i ekologisk produktion. 820 Dokumentera avvikelser utifrån noteringar i villkorsbilagan De avvikelser i villkorsbilagan som är kopplade till växtföljd ska du dokumentera här. Dokumentera vad avvikelsen består av, vilka skiften som påverkas, och hur du konstaterat det. 821 Skörd: Är skörden dokumenterad? (J/N) Denna kontroll omfattar: EKO, OMST Referens: 889/2008 art. 72 Kontrollobjekt: Kontrollföretag Beskrivning: Jordbruksföretagets dokumentation ska innehålla uppgifter angående skörd med datum, typ och mängd av gröda och om det avser ekologisk produktion eller produktion under omställning. Datum för skörd behöver inte vara exakt på dagen, men det ska åtminstone vara rätt vecka. Uppgifter som rör produktionen ska finnas tillgängliga på jordbruksföretaget vid kontroll. Man kan inte kräva att en viss mall för journalföring används. Om lantbrukaren kan visa att han eller hon journalfört de punkter som krävs är det tillräckligt. Om dokumentation enligt ovan saknas så är villkoret inte uppfyllt. Om lantbrukaren har ett system för sin journalföring men har missat att fylla i någon enstaka åtgärd får du ändå anse att villkoret är uppfyllt. För nyligen utförda åtgärder kan lantbrukaren få en tidsfrist för att komplettera. 101

102 Uppgifter kan verifieras mot exempelvis bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller liknande om lantbrukaren har sålt sin skörd. Du ska dokumentera vilka uppgifter du kontrollerat från dokumentationen och om några uppgifter saknas. Dokumentera i villkorsbilagan för ekologisk odling. De stödjande dokument som du kontrollerat mot ska du signera och datera. 822 Dokumentera avvikelser utifrån noteringar i villkorsbilagan (fritext) Aktuell när 821 = N De avvikelser i villkorsbilagan som är kopplade till skörd ska du dokumentera här. Dokumentera vad avvikelsen består av, vilka skiften som påverkas, och hur du konstaterat det Kontrollpunkter på kontrollskifte/åtagandeyta I det här kapitlet har vi sammanställt de kontrollpunkter som är kopplade till ett skifte eller åtagandeyta. Kontrollpunkterna är i numerisk ordning. Kontrollpunkter med flervalslista Några kontrollpunkter täcker in en grupp av villkorsavvikelser. De presenteras i en lista där du kan bocka i det aktuella felet och koppla till en avvikelseyta. Om det finns flera fel på aktuellt skifte ska avvikelseytorna hanteras på två olika sätt beroende på vilket avdrag felen genererar. Kontrollpunkterna som hanteras enligt Metod 1 genererar samma avdrag även om det finns flera olika avvikelser på samma yta. Kontrollpunkterna som hanteras enligt Metod 2 genererar ökat avdrag för varje nytt fel på samma yta. Metod 1: Gäller för kontrollpunkterna: GRÖN: 622 EFA Vallinsådd: Är insådden godkänd? GRÖN: 714 EFA Mellangröda: Är sådden godkänd? Komp, EKO: 691 Odlas grödan med sikte på god skörd och för syftet som redovisas i ansökan? EKO: 826 Uppfylls villkoren för frövall? När du konstaterar en avvikelse på dessa kontrollpunkter får du en lista på olika typer av fel. Gör en avvikelseyta som omfattar alla fel. Välj alla de fel i listan som finns på avvikelseytan. Om de olika avvikelserna inte angränsar eller överlappar varandra ska du göra en ny avvikelseyta. Metod 2: Gäller för kontrollpunkterna: Bete: 648 Är bete/slåtter utfört enligt villkoren i miljöersättningen? 102

103 Bete: 659 Slåtteräng: Är slåtter utfört enligt villkoren? Bete, Fäbod, Rest: 252 Har lantbrukaren låtit bli att skada natur- och kulturvärden? 850 Fånggröda: Är skötselvillkoren uppfyllda? 862 Vårbearbetning: Är skötselvillkoren uppfyllda? Zon 1 Är grödan godkänd? Zon 7 Är skötselvillkoren uppfyllda? När du konstaterar en avvikelse på dessa kontrollpunkter får du en lista på olika typer av fel. Gör en avvikelseyta på varje konstaterat fel. Det betyder att en kontrollyta kan ha många avvikelseytor för samma kontrollpunkt. Om flera fel har exakt samma avvikelseyta, kan du använda samma avvikelseyta för dessa. Fäbod 1 Uppfylls kravet på att ingen byggnad på fäboden är permanentbostad? (J/N) Denna kontroll omfattar: FABOD Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Byggnader på fäboden får inte användas som permanentbostad. Om du bedömer att någon byggnad på fäboden används permanent som bostad ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 1.1 Hur har du fastställt detta? (fritext) Aktuell när Fäbod 1 = N Markera på papperskartan var byggnaden ligger som du bedömt är permanentbostad. Dokumentera ditt ställningstagande och hur du kom fram till det. Fäbod 2 Har djuren tillgång till hela åtagandearealen? (J/N) Denna kontroll omfattar: FABOD Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Du ska bedöma om djuren har tillgång och möjlighet att beta hela arealen som ingår i åtagandet. Om det finns areal i åtagandet som djuren inte har tillgång till ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 2.1 Hur stor areal inom åtagandearealen har djuren inte tillgång till? (fritext) Aktuell när Fäbod 2 = N Rita in på papperskartan vilket område som djuren inte har tillgång till. Mät upp området i Multikuben och dokumentera hur stor arealen är. Dokumentera varför djuren inte har tillgång till arealen. Fäbod 2.3 Hur stor areal har djuren tillgång till totalt sett? (fritext) Aktuell när Fäbod 2 = N 103

104 104 Rita in på papperskartan det område som djuren har tillgång till inom åtagandet och areal utöver fäbodblocket som djuren betar. Den totala arealen begränsas av storleken på den beslutade åtagandearealen. Det innebär att du bara behöver rita in så pass stort område så att det uppnår samma storlek som den ursprungliga åtagandearealen även om djuren har tillgång till ännu mera mark. Finns det tydliga gränser så rita efter dem. Mät upp området i Multikuben och dokumentera hur stor arealen är. Dokumentera om du har inkluderat mer areal och beskriv varför den är godkänd. Fäbod 3 Har djuren varit på fäboden under den tid på fäbodsäsongen som kravet säger? (J/N) Denna kontroll omfattar: FABOD Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Fäbodsäsongen är 1 juni-15 sept. Djuren ska vistas vid fäboden minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställt. Utöver detta får djuren endast vistas på fäboden under perioden 1 maj till 31 oktober. Vid flerfäbodsystem ska djur vistas vid alla ingående fäbodar i minst två månader. I samband med att åtagandet skapades kan länsstyrelsen ha bestämt under vilken period djuren ska vistas vid vilken fäbod. Ett djur kan bara räknas till en fäbod för varje säsong. Du ska bedöma om djuren har hunnit vara på fäboden under den period som står i planen. Om villkoret är uppfyllt vid kontrolltillfället ska du notera J på kontrollpunkten. Om villkoret inte är uppfyllt vid kontrolltillfället ska du notera N på kontrollpunkten. Om du gör en kontroll tidigt på säsongen och villkoret inte har hunnit bli uppfyllt ska du notera N på kontrollpunkten. Därefter ska du göra en bedömning om huruvida efterkontroll behövs eller inte. Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Fäbod 3.1 Dokumentera ditt ställningstagande (fritext) Aktuell när Fäbod 3 = J eller N Dokumentera vad du har grundat din bedömning på. Dokumentera vad lantbrukaren har berättat och eventuellt visat för dokumentation om tidpunkt för när djuren släpptes på betet samt när de kommer att tas därifrån eller redan har tagits därifrån. Fäbod 3.2 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N)

105 Aktuell när Fäbod 3 = N Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om undantag från hur länge djuren ska vistas vid fäboden i de fall: 1. djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden. 2. djuren på grund av särskilda skäl inte bör vistas på fäboden under delar av säsongen. Undantaget ska finnas dokumenterat. Om det finns undantag så ska du notera J på kontrollpunkten. Om det inte finns undantag ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 4 Är det troligt att djuren endast vistas på fäboden eller fäbodbetet mellan 1 maj och 31 oktober? (J/N) Denna kontroll omfattar: FABOD Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Djuren får inte vistas på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än 31 oktober. Du ska göra en bedömning om det är rimligt att djuren vistas vid fäboden eller fäbodbetet endast under den period som är tillåten. Ta hänsyn till vad du ser vid kontrolltillfället och vad lantbrukaren berättar och exempelvis visar för dokumentation över datum för när djuren har släppts på och planeras tas bort från betet. Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Fäbod 4.1 Dokumentera ditt ställningstagande Aktuell när Fäbod 4 = J eller N Dokumentera vad du har grundat din bedömning på. Dokumentera vad lantbrukaren har berättat och eventuellt visat för dokumentation om tidpunkt för när djuren släpptes på betet samt när de kommer att tas därifrån eller redan har tagits därifrån. Fäbod 4.2 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Aktuell när Fäbod 4 = N Om länsstyrelsen har beviljat undantag så ska det finnas dokumenterat. Om det finns undantag så ska du notera J på kontrollpunkten. Om det inte finns undantag ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 5 Är betestrycket minst 0,2 djurenheter/hektar? Tillåtna djurslag är nötkreatur, får, get eller häst (J/N) Denna kontroll omfattar: FABOD 105

106 Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Du ska räkna ut hur många djurenheter som betar varje hektar fäbodbete som ingår i åtagandet. De tillåtna djurslagen är nötkreatur, får, get eller häst. I tabellen nedan kan du se hur många djurenheter varje djurslag är värt. Om det är svårt att avgöra om nötkreaturen är äldre eller yngre än 6 månader kan du jämföra med lantbrukarens redovisning om den verkar rimlig. Är det uppenbart att redovisningen inte stämmer ska du dokumentera det. Verkar den orimlig får lantbrukaren redogöra för vilka individer som går där och hur gamla de är. Fäbodbetet får inte sambetas med andra marker som också får stöd/ersättning. Om fäbodbetet sambetats med annan mark som får stöd/ersättning så dokumenterar du vilka marker det är. Om villkoret är uppfyllt ska du notera J på kontrollpunkten. Om villkoret inte är uppfyllt ska du notera N på kontrollpunkten. Om antal djur och djurslag på fäbodbetet inte går att avgöra vid kontrollen, exempelvis om djuren går på skogen, måste lantbrukaren redogöra för detta. Därefter kan du göra en bedömning om huruvida efterkontroll behövs eller inte. Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Omräkningskurser för omvandling av djur till djurenheter (DE) Hästar över sex månader Nötkreatur över två år Nötkreatur från sex månader till två år Får och getter 1,0 djurenheter 1,0 djurenheter 0,6 djurenheter 0,15 djurenheter 106 Fäbod 5.1 Dokumentera din beräkning (fritext) Aktuell när Fäbod 5 = J eller N Dokumentera hur du har räknat ut antalet djurenheter som betar varje hektar. Dokumentera tydligt antalet djur per djurslag som ingår i beräkningen. Fäbod 5.2 Har länsstyrelsen beviljat undantag? (J/N) Aktuell när Fäbod 5 = N Om J hänvisa då till ett dokument där det framgår att länsstyrelsen gett dispens. Dokumentera. Undantaget kan även finnas i planen för marken. Fäbod 6 Är det troligt att kravet på att varje fäbod ska betas med minst 1,2 djurenheter varje år av djurslagen nöt, får eller get uppfylls? Denna kontroll omfattar: FABOD Nivå: Skiftesnivå

107 Beskrivning: Ett grundkrav för att få ett åtagande för fäbodar är att marken vid varje fäbod ska betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur, får eller get. Du ska göra en bedömning om det är rimligt att lantbrukaren håller tillräckligt många nötkreatur, får och/eller getter för att uppfylla det årliga kravet på 1,2 djurenheter. I tabellen nedan kan du se hur många djurenheter varje djurslag är värt. Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Omräkningskurser för omvandling av djur till djurenheter (DE) Nötkreatur över två år Nötkreatur från sex månader till två år Får och getter 1,0 djurenheter 0,6 djurenheter 0,15 djurenheter Fäbod 6.1 Dokumentera ditt ställningstagande Aktuell när Fäbod 6 = J eller N Dokumentera hur du tänkt och vad du grundar din bedömning på. Dokumentera hur du har räknat ut antalet djurenheter på fäboden. Dokumentera tydligt antalet djur per djurslag som ingår i beräkningen. Fäbod 7 Är de särskilda skötselvillkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: FABOD Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Utöver skötselvillkoren för betestryck och tidsperiod som djuren ska vistas vid fäboden eller fäbodbetet så kan länsstyrelsen ha skrivit in särskilda skötselvillkor i åtagandeplanen. Om lantbrukaren har krav på särskilda skötselvillkor ska du kontrollera att de är uppfyllda. Om lantbrukaren inte har några särskilda skötselvillkor så ska du markera Ej aktuellt på kontrollpunkten. Du ska ta reda på vilka villkor som gäller genom att läsa vad som står i åtagandeplanen vilka villkor som gäller. De särskilda skötselvillkor som kan finnas i åtagandeplanen är: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur 2. när på året bete ska ske 3. hur många djurenheter samt djur av respektive djurslag som är tillåtna att finnas vid fäboden 4. reglering av bete med vissa djurslag Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Fäbod 7.1 Dokumentera ditt ställningstagande 107

108 Aktuell när Fäbod 7 = J eller N Dokumentera dina iakttagelser och vad du grundar ditt ställningstagande på. Om det är något villkor som inte är uppfyllt så specificera vad avvikelsen består av. Fäbod 8 Komplement särskild skötsel av fäbodbete: Är villkoren för komplement särskild skötsel av fäbodbete uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: FABOD Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Utöver åtagande för fäbodbete kan lantbrukaren ansöka om komplement särskild skötsel av fäbodbete. Om länsstyrelsen har beslutat om miljöersättning för komplement särskild skötsel av fäbodbete så ska lantbrukaren uppfylla de skötselvillkor för komplementet som fastställs i planen. Om lantbrukaren har komplement särskild skötsel av fäbodbete så ska du kontrollera att det som står i planen om omfattning och villkor för komplementet är uppfyllt. Om lantbrukaren inte har komplement särskild skötsel av fäbodbete så ska du markera Ej aktuellt på kontrollpunkten. De särskilda skötselvillkor som kan finnas för komplement särskild skötsel av fäbodbete är: 1. villkor för vegetationens utseende 2. villkor för skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement 3. villkor för användande och synliggörande av fäbodstigar 4. villkor för att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort senast 31 oktober första stödåret och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. Fäbod 8.1 Dokumentera ditt ställningstagande Aktuell när Fäbod 8 = J eller N Dokumentera dina iakttagelser och vad du grundar ditt ställningstagande på. Om det är något villkor som inte är uppfyllt så specificera vad avvikelsen består av. Fäbod 9 Är övriga åtgärder ok enligt plan? (J/N) Denna kontroll omfattar: FABOD Nivå: Skiftesnivå 108

109 Beskrivning: Denna kontrollpunkt ska du använda för att dokumentera övriga avvikelser som du hittar och som inte passar in på någon av de andra kontrollpunkterna för fäbodar. Om du inte hittar några övriga åtgärder eller om de åtgärderna är ok enligt plan så ska du notera J på kontrollpunkten. Om du hittar åtgärder som inte är ok enligt plan så ska du notera N på kontrollpunkten. Fäbod 9.1 Vilka åtgärder är inte ok? (fritext) Aktuell när Fäbod 9 = N Dokumentera och motivera vilka åtgärder som inte är ok enligt plan. Markera på kartan var överträdelsen är. Är överträdelsen en yta så ska du rita in avvikelsen på papperskartan. Mät sedan upp avvikelsen i Multikuben och dokumentera hur stor arealen är. Rest 1 Utförs restaureringen enligt villkoren i restaureringsplanen? (J/N) Denna kontroll omfattar: REST Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Läs restaureringsplanen och kontrollera att lantbrukaren följer det som står i planen. Om lantbrukaren inte följer det som står i planen ska du svara N på frågan och ange areal samt beskriva vad lantbrukaren har gjort och inte gjort. Rest 1.1 Hur stor areal har lantbrukaren inte restaurerat enligt fastställd plan? (hektar) Aktuell när Rest 1 =N Gör en eller fler avvikelseytor på papperskartan och dokumentera att det gäller denna kontrollfråga. Mät upp arealen i handdatorn eller multikuben och skriv arealen i det manuella protokollet. Dokumentera ditt ställningstagande och motivera. Rest 1.2 Beskriv hur fastställd restaureringsplan inte följts (J/N) Aktuell när Rest 1 =N Utgå från restaureringsplanen och beskriv vad lantbrukaren har gjort och inte gjort. ZON 1 Är grödan godkänd? (J/N) Denna kontroll omfattar: ZON Kontrollobjekt: skifte Beskrivning: Skyddszonen ska vara anlagd senast 30 juni första året i åtagandet. Sådden ska vara utförd med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd. Syftet är att växtligheten ska minska ytavrinning, erosion och läckage av fosfor och 109

110 andra näringsämnen från åkermarken. Om skyddszonen redan är etablerad behövs inte någon sådd göras vid åtagandeperiodens början. Varje typ av avvikelse ska dokumenteras med sin egen avvikelseyta förutom om det är fler avvikelser som omfattar exakt samma yta. Om det är avvikelser som utgör olika ytor så ska du duplicera kontrollpunkten och koppla in samtliga avvikelseytor. De avvikelser som du ska notera på den här kontrollpunkten är: Sådd senare än 30 juni första året Utsäde felaktigt Växtligheten underkänd Kontrollobjekt: skifte 110 Zon2 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när Zon0001 = N Rita en avvikelseyta och välj sedan vilken typ av avvikelse ytan utgör genom att bocka i flervalslistan på kp Zon0003-Zon0005 Det är viktigt att du beskriver avvikelsens omfattning i din dokumentation. Zon 3 Zon 5 Flervalslista Aktuella när Zon0001 = N Zon 3 Sådd senare än 30 juni första året Skyddszonen ska sås senast 30 juni första året i åtagandeperioden och ligga på samma mark under hela åtagandet. Zon 4 Utsäde felaktigt Växtligheten ska bestå av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter där högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får bestå av vallbaljväxter. En insektsfrämjande fröblandning kan blandas in vid sådd. Sådden ska ske med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd. Zon 5 Växtligheten underkänd Växtligheten är godkänd om den består av vallgräs eller vallgräs i blandning av vallbaljväxter. Smalbladiga gräs och örter får också ingå. Zon 6 Areal: (hektar) Avvikelseytans areal dokumenterar du här. ZON 7 Är skötselvillkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: ZON

111 Beskrivning: Skötselvillkoren omfattar bland annat att det inte är tillåtet att använda växtskyddsmedel eller gödsla på skyddszonen. Växtligheten ska hållas i fullgott skick samt fri från skador. Den ska också ligga obruten på samma mark under hela åtagandeperioden. Varje typ av avvikelse ska dokumenteras med sin egen avvikelseyta förutom om det är fler avvikelser som omfattar exakt samma yta. Om det är avvikelser som utgör olika ytor så ska du duplicera kontrollpunkten och koppla in samtliga avvikelseytor. De avvikelser som du ska notera på den här kontrollpunkten är: Gödslat Använt växtskyddsmedel Växtligheten skadad Bruten för tidigt Zon 8 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när Zon0007 = N Rita en avvikelseyta. Välj sedan vilken typ av avvikelse ytan utgör genom att bocka i flervalslistan på kp Zon0009-Zon0012 Det är viktigt att du beskriver avvikelsens omfattning i din dokumentation. Zon 9 Zon 12 Flervalslista Aktuella när Zon0007 = N Zon 9 Gödslat All gödsling på skyddszonen är otillåten. Gödsel från djur som betar på skyddszonen räknas inte som gödsling. Om det har gödslats på anpassad skyddszon så ska du även dokumentera om gödselmedel har spridits på vattenmättad eller översvämmad mark, snötäckt mark eller frusen mark. Om det har gödslats på skyddszon mot vattendrag så ska du även dokumentera om gödsel har spridits på jordbruksmark närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. Zon 10 Använt växtskyddsmedel 111

112 112 All användning av växtskyddsmedel på skyddszonen är otillåten. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. Zon 11 Växtligheten skadad Växtligheten ska hållas i fullgott skick och fri från skador. Vid dikning eller underhåll av diken och dränering får jordmassor läggas på skyddszonen. Vid täckdikning av ett intilliggande skifte får skyddszonen brytas igenom. Dock ska jordmassorna vara bortförda och skyddszonens växtlighet reparerad senast den näst påföljande 30 juni. Zon 12 Bruten för tidigt En skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela åtagandeperioden. Dock kan länsstyrelsen i samband med en kontroll besluta att lantbrukaren ett enstaka år under perioden får bryta och lägga om skyddszonen för att få fullgod växtlighet. Brytning och anläggning ska ske under samma stödår och innan sista sådatum. Skyddszonen får brytas det sista åtagandeåret tidigast 10 oktober förutom i Blekinge, Skåne och Hallands län där skyddszonen får brytas tidigast den 20 oktober. Skyddszon får inte brytas kemiskt förrän tidigast 31 december. Zon 13 Areal: (hektar) Avvikelseytans areal dokumenterar du här. ZON 14 Är skyddszon i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag med lutning (>20%), bevuxen 15 sept- 15 feb. (J/N/Ej aktuellt) Denna kontroll omfattar: ZON Kontrollobjekt: skifte Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast de skyddszoner mot vattendrag som är i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag och som har lutning på mer än 20 %. Åkermark inom känsliga områden med en lutning på mer än 20 % i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag ska vara bevuxen 15 september 15 februari för att motverka erosion. Den här kontrollpunkten kan endast generera N om du kontrollerar på plats under tidsperioden 15 sept- 15 februari. Annars sätter du J. Den här kontrollpunkten ska besvaras J om kp ZON0001 Är grödan godkänd har besvarats med J.

113 För att konstatera om skyddszonen har mer än 20 % lutning kan du använda dig av lagret höjdkurvor 5m i multikuben. Lagret syns upp till skala 1:25000 och ligger under gruppen av lager där annan bakgrundsdata ligger i mk_gsd_img_sw99. Mät med en linje mellan de höjdkurvor där du är intresserad av att veta lutningen. T ex: om det är 25 m mellan höjdkurvorna lutar marken 20 % (5/25=0,2). Zon 15 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när Zon0014 = N Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Det är viktigt att du beskriver avvikelsen. Zon 16 Areal: (hektar) Aktuell när Zon0014 = N Avvikelseytans areal dokumenterar du här. ZON 17 Har inte använt växtskyddsmedel på angränsande mark, som kräver bevuxen skyddszon mot vattendrag? (J/N/Ej aktuellt) Denna kontroll omfattar: ZON Kontrollobjekt: skifte Beskrivning: Kontrollen är aktuell endast då det finns ansökan om utbetalning för skyddszonen. Kontrollpunkten gäller endast skyddszoner mot vattendrag. Om det är en anpassad skyddszon sätter du Ej aktuellt på denna kontrollpunkt. För vissa växtskyddsmedel finns i produktvillkoren krav på bevuxen skyddszon och när dessa används ska lantbrukaren ha dragit tillbaka sin ansökan om utbetalning för de delar av skyddszonerna som ligger intill de aktuella skiftena. Ansökan om utbetalning ska ha dragits tillbaka före det att växtskyddsmedlet användes. Villkoret kräver att du tittar i lantbrukarens sprutjournal om du misstänker att det sprutats växtskyddsmedel. Villkoren för varje växtskyddsmedel kan ha ändrats mot det som står på förpackningen. För att få rätt underlag om vilka växtskyddsmedel där de aktuella produktvillkoren kräver skyddszon ska du som kontrollant gå in i KEMI:s bekämpningsmedelsregister Lantbrukaren gör dock aldrig fel om villkoren på förpackningen följs. Du ska kontrollera i sprutjournalen vilka skiften som sprutats med växtskyddsmedel där det på förpackningen står att det krävs en skyddszon mot vattendrag. Du ska också undersöka att lantbrukaren inte söker utbetalning för miljöersättning för skyddszon som ligger intill skiften där dessa växtskyddsmedel använts. Den areal du ska ange i kontrollpunkten är arealen för den del av skyddszonen som ligger mellan ett sprutat skifte och vattnet. För att avgöra om skötselfelet 113

114 gäller måste du i samband med varje kontroll titta i akten eller händelseloggen ifall lantbrukaren har dragit tillbaka areal från ansökan för skyddszonsersättning. Om villkoret är uppfyllt: Signera sprutjournalen. Om villkoret inte är uppfyllt notera N och signera sprutjournalen. Tabell: Förteckning över växtskyddsmedel med krav på bevuxen skyddszon i produktvillkoren som gällde när kontrollinstruktionen beslutades. Tillstånden för produkterna kan omprövas och de aktuella produktvillkoren hittar du i KEMIs bekämpningsmedelsregister Web.External/ Medel Gröda Villkor Banjo 500 SC Potatis Läs på förpackningen Danitron 5 SC Äpple och päron Läs på förpackningen Mistral 70 WG Morötter Läs på förpackningen Zon 18 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när Zon0017 = N Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Det är viktigt att du beskriver avvikelsens omfattning och att den exakta ytan framkommer i din dokumentation. Zon 19 Areal: (hektar) Aktuell när Zon0017 = N Avvikelseytans areal dokumenterar du här. Våtmark 1 Har lantbrukaren låtit bli att förstöra eller ta bort våtmarken eller dammen? (J/N) Denna kontroll omfattar: MIVA Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Våtmarken eller dammen får inte tas bort eller förstöras. Om våtmarken har tagits bort eller förstörts ska du svara N på frågan och beskriva avvikelsen. Våtmark 1.1 Beskriv avvikelsen (fritext) Aktuell när kontrollpunkt våtmark 1 =N Beskriv även om det är hela eller vilka delar som är borttagna eller förstörda. Våtmark 2 Låter lantbrukaren bli att sprida gödsel på åtagandearealen? (J/N) Denna kontroll omfattar: MIVA 114

115 Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte sprida gödsel på vattenspegeln eller på omkringliggande våtmark. Om det inte går att avgöra i fält kan du fråga lantbrukaren. Om lantbrukaren har spridit gödsel ska du svara N på frågan och ange den påverkade arealen. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. Våtmark 2.1 Beskriv hur och vad som använts (fritext) Aktuell när våtmark 2 =N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där ungefärlig areal eller procent av hela åtagandearealen anges. Även mängden gödsel som spridits på arealen kan noteras Våtmark 3 Låter lantbrukaren bli att sprida växtskyddsmedel på åtagandearealen? (J/N) Denna kontroll omfattar: MIVA Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte sprida växtskyddsmedel på åtagandearealen. Om lantbrukaren har spridit växtskyddsmedel ska du svara N på frågan och ange den påverkade arealen. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. Våtmark 3.1 Beskriv hur och vad som använts (fritext) Aktuell när våtmark 3 =N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där ungefärlig areal eller procent av 115

116 hela åtagandearealen anges. Dokumentera även mängden växtskyddsmedel och vilken sort som använts. Våtmark 3.2 Är användningen godkänd? (J/N) Aktuell när våtmark 3 =N Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att sprida växtskyddsmedel är kontrollpunkten godkänd. Våtmark 4 Låter lantbrukaren bli att sprida kalk på åtagandearealen? (J/N) Denna kontroll omfattar: MIVA Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte sprida kalk på åtagandearealen. Om lantbrukaren har spridit kalk ska du svara N på frågan och ange den påverkade arealen. Våtmark 4.1 Beskriv hur och vad som använts (fritext) Aktuell när våtmark 4 =N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där ungefärlig areal eller procent av hela åtagandearealen anges. Våtmark 4.2 Är användningen godkänd? (J/N) Aktuell när våtmark 4 =N Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får även besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att sprida kalk är kontrollpunkten godkänd. Våtmark 6 Har lantbrukaren låtit bli att sätta ut fisk, kräftor och andra djur? (J/N) Denna kontroll omfattar: MIVA Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte sätta ut fisk, kräftor eller andra djur. Om lantbrukaren har satt ut fisk, kräftor eller andra djur ska du svara N. Våtmark 6.1 Beskriv vad som finns (fritext) 116 Aktuell när våtmark 6 =N

117 Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning. Våtmark 6.2 Finns det tillstånd? (J/N) Aktuell när våtmark 6 =N Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att ha de djuren som finns är kontrollpunkten godkänd. Våtmark 7 Låter lantbrukaren bli att utfodra fisk, kräftor och andra djur? (J/N) Denna kontroll omfattar: MIVA Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren får inte utfodra fisk, kräftor och andra djur. Exempel på andra djur är fåglar av olika slag. Om lantbrukaren utfodrar djur brukar det finnas foderautomater. Om lantbrukaren utfodrar fisk, kräftor eller andra djur ska du svara N på frågan och ange hela arealen. Våtmark 7.1 Beskriv vad som finns (fritext) Aktuell när våtmark 7 =N Du behöver inte göra någon avvikelseyta med areal utan det är tillräckligt med en beskrivning där areal eller procent av hela åtagandearealen anges. Våtmark 7.2 Finns det tillstånd? (J/N) Aktuell när våtmark 7 =N Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Kan lantbrukaren visa upp att denne har tillstånd att utfodra de djur som utfodras så är kontrollpunkten godkänd. Våtmark 8 Underhåller lantbrukaren dammvallar, brunnar och övriga anläggningar? (J/N) Denna kontroll omfattar: MIVA Nivå: Skiftesnivå 117

118 Beskrivning: Dammvallar, brunnar, pumpar, munk och övriga anläggningar ska underhållas så att deras funktion består under hela stödperioden. Exempel på detta är att eroderade dammvallar ska återställas och att spruckna rör ska bytas ut. Om det inte finns några anläggningar fyller du i Ej aktuellt i protokollet. 118 Våtmark 8.1 Beskriv (fritext) Aktuell när våtmark 8 = J eller N Om villkoret är uppfyllt: Ange typ av anläggning. Om villkoret inte är uppfyllt: Ange typ av anläggning och dokumentera de brister som finns. Fotografera gärna. Våtmark 9 Har lantbrukaren tagit bort vegetation som riskerar att försämra funktionen av anläggningen? (J/N) Denna kontroll omfattar: MIVA Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Lantbrukaren ska ta bort vegetation som riskerar att försämra funktionen på anläggningen. Exempel på sådan vegetation kan vara träd och buskar där rötterna växer in i vallen och vass eller undervattensväxter som riskerar att täppa till rör etc. Observera att det inte är något fel om våtmarken täcks av vass så länge den inte riskerar att försämra funktionen av anläggningen. Våtmark 9.1 Beskriv (fritext) Aktuell när våtmark 9 =N Beskriv bristerna och fotografera gärna. Våtmark 10 Följer lantbrukaren de särskilda villkor som finns i åtagandet? (J/N) Denna kontroll omfattar: MIVA Nivå: Skiftesnivå Beskrivning: Om lantbrukaren har särskilda skötselvillkor finns de beskrivna i beslutet om åtagande. De särskilda skötselvillkor som kan förekomma är 1. förbud mot att tömma våtmarken helt, 2. hur vattennivån får variera, 3. villkor för vegetationens utseende, 4. hur omgivande anläggningar och bebyggelse får uppföras Om lantbrukaren har brutit mot något av de särskilda villkoren ska du besvara frågan med N. Om lantbrukaren har uppfyllt de särskilda villkoren eller inte har några särskilda villkor ska du besvara frågan med J. Våtmark 10.1 Beskriv (fritext)

119 Aktuell när våtmark 10 =N Beskriv både det som lantbrukaren inte har följt och vad lantbrukaren har följt. 014 Är kontrollytan minst 0,10 ha?(j/n) Denna kontroll omfattar: GARD Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Minsta blockstorlek är 0,1 ha. Skiften kan vara mindre om de ligger i direkt anslutning till andra gårdsstödsskiften på samma block. Den här kontrollpunkten ska du även använda om du delar ett block så att det ena eller båda nya blocken blir mindre än 0,1 hektar. 162 Är kontrollytan godkänd trots att arealen är mindre än 0,10 ha? (J/N) Aktuell när 014 = N Skiften som ligger i direkt anslutning till andra skiften på samma block får vara mindre, då registrerar du ett J. Om skiftet inte gör det så ska du registrera N. 145 Är aktivitetskravet uppfyllt? (J/N) Denna kontroll omfattar: GARD, KOMP, VALL Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: All gårdstödberättigad jordbruksmark omfattas av aktivitetskravet. Det innebär att det ska ske någon typ av jordbruksverksamhet på marken innan sista oktober varje år. Det finns jordbruksmark som är undantagen det årliga aktivitetskravet. Som kontrollant ska du undersöka om marken har ett sådant undantag. Om marken är undantagen årlig aktivitet och du bedömer att det skett jordbruksaktivitet föregående år så ska du sätta J på kontrollpunkten eftersom marken uppfyller villkoren för det specifika aktivitetskravet på den marken. Skriv en kommentar på Kontrollyta skifte om att det saknas aktivitet men att marken är undantagen det årliga aktivitetskravet. I beskrivningen nedan beskrivs de fall där detta är aktuellt och vilka villkor sådan mark ska uppfylla för att aktivitetskravet ändå ska vara uppfyllt. Vad är godkänd aktivitet? Åkermark Mekanisk jordbearbetning, sådd, odling med etablerade metoder, skörd, bete, putsning, avslagning eller motsvarande räknas som godkänd aktivitet. Även höstsådd av gröda är en godkänd jordbruksaktivitet där det innefattas i odling med etablerade metoder. Permanenta grödor på åkermark 119

120 Odling med etablerade metoder räknas som godkänd aktivitet på permanenta grödor. Exempel på det är beskärning av fruktträd eller byte av uttjänta bärbuskar. Även att låta bli att göra något, om det inte behövs enligt etablerade metoder för odling av den aktuella grödan (typiskt Salix, poppel eller hybridasp), är en godkänd aktivitet. På en övergiven bär- eller fruktodling där ingen aktivitet utförs ska du sätta Nej. Betesmark Bete, putsning eller avslagning räknas som godkänd aktivitet. Mark där aktivitetskravet kan vara uppfyllt trots att det inte varit jordbruksaktivitet aktuellt år Mark som ingår i ett åtagande för skyddszoner är aktivitetskravet uppfyllt om marken hålls i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel. Det är tillåtet att framföra maskiner på skyddszonen men inte till den grad att skyddszonens syfte påverkas. Marken får inte täckas eller ha stora områden med växtlighet som förstör markvegetationen så att dess förmåga att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel begränsas. Om dessa villkor inte är uppfyllda så ska du dokumentera avvikelsen på den här kontrollpunkten. Mark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för betesmarker, slåtterängar och fäbodbete är undantagna det årliga aktivitetskravet. Det innebär att dessa betesmarker uppfyller aktivitetskravet om de har godkänd aktivitet vartannat år. Om de har haft aktivitet föregående år sätt J på kontrollpunkten och dokumentera detta på kontrollytan. Första året åkermark läggs i träda eller EFA fältkant (buffertremsor samt åkerremsor som söks som Ekologiska fokusarealer) är dessa marker undantagna från aktivitetskravet. Undantaget är kopplat till marken och inte till lantbrukare. Marken ska ha haft jordbruksaktivitet året innan den läggs i träda. 120 Träda och EFA fältkant med växtlighet som är sådd för att ge vilt, fåglar eller pollinatörer en god livsmiljö har aktivitetskravet att grödan ska bevaras. Ingen årlig aktivitet behövs om marken inte är i behov av omsådd. Grödan ska vara en inköpt speciell blandning framtagen till detta syfte eller en egen blandning där lantbrukaren kan visa att grödan är av sådan karaktär eller vara en gröda enligt bilaga 4. Grödan ska vara tydligt anlagd på hela ytan. Dessa trädor har undergrödkod 152 Insådd för vilt och 153 Insådd för pollinatörer. All jordbruksmark Bedöm om skiftet är synbart påverkat av denna aktivitet på alla delar och att skiftet inte är försumpat. Aktivitetskravet omfattar även att det ska vidtas åtgärder vid behov för att förhindra försumpning. Om marken är dåligt skött där t.ex. dräneringen inte underhållits ska detta dokumenteras som en avvikelse här.

121 Om hela eller en del av skiftet inte uppfyller aktivitetskravet ska du dokumentera med en avvikelseyta som du kopplar till kp 146. Om aktiviteten inte är uppfylld så ska du även bedöma om det skett någon aktivitet de senaste två åren. Om det inte skett någon aktivitet de två senaste åren så ska du dokumentera på ytan att det inte skett någon jordbruksaktivitet de två senaste åren. På kontrollpunkt 561 Ska blocket redigeras? registrerar du att blocket ska sättas till ej stödberättigande. Du ska också ange att det är ett tydligt fel som lantbrukaren borde känt till på kp Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 145 = N Dokumentera på vilket sätt aktivitetskravet inte är uppfyllt. Efterkontroll möjlig. 149 Är det mindre än 10 % pro rata element på alla delar av kontrollytan?(j/n) Denna kontroll omfattar: GARD, GRON, KOMP, BETE. FABOD Kontrollobjekt: Skifte, Åtagandeyta Beskrivning: Kontrollpunkten gäller för ägoslaget betesmark. Du ska göra en bedömning av pro rata på kontrollytan enligt kapitel Jämför din bedömning med den pro rata som eventuellt redan finns registrerad i blockdatabasen. Det gör du genom att tända lagret blockavvikelseytor och infoklicka på de som finns på kontrollytan för att se om någon av de blockavvikelseytorna är en pro rata yta. Om det finns en blockavvikelseyta av typen pro rata gör du en bedömning om dess gränser och intervall stämmer. När gränserna stämmer ska du kopiera blockavvikelseytan. Du ska alltid rita ut bedömningsområden för pro rata när det finns områden i närheten av 10 % pro rata impediment eller mer än 10 %. Du ska koppla in de pro rata ytor som finns på kontrollytan, oavsett om de stämmer helt, delvis eller inte alls med den pro rata som redan fanns inritad i lagret blockavvikelseyta på blocket. Svara då Nej på den här kontrollpunkten och koppla in ytorna på kp 150. Om det inte finns några områden med pro rata eller endast områden som tydligt är under 10 % pro rata impediment ska du svara Ja på den här kontrollpunkten. 150 Koppla ytorna och dokumentera (geometri) Aktuell när 149 = N Koppla in pro rata ytorna. Om de pro rata ytor du kopplar in helt stämmer överens med de bedömningsytor som redan fanns på blocket behöver du inte meddela 121

122 blockredigeraren om dina pro rata ytor. Det gäller när både gränser och satta pro rata intervall stämmer helt överens. Om tidigare pro rata bedömning däremot inte stämmer med den bedömning du har gjort ska du svara Ja på kp 561 Ska blocket redigeras? och skriva kommentar till blockredigeraren att blocket behöver uppdateras med din bedömning av pro rata. 152 Andel pro rata (%) Aktuell när 149 = N Gör en uppskattning av hur många procent av bedömningsytan som täcks av elementen som ingår i pro rata bedömningen. Registrera på pro rata ytan inom vilket procent-intervall din bedömning är. Den procent du satt kommer visas på den här kontrollpunkten. Dokumentera alltid hur du gjort din bedömning. Hänvisa till referensbilder/plottar och/eller pro rata nyckel som du har använt. 153 Har du endast använt satellitdata för att bedöma aktivitetskravet? Denna kontroll omfattar: GARD,GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Om du bedömer kontrollpunkt 145 med hjälp av sentinelldata ska du sätta J på denna kontrollpunkt. Om du inte använder sentinelldata ska du sätta N. 154 Vilken version hade bedömningsunderlaget? Information om denna kontrollpunkt delges i projektet 170 EFA Salix: Odlas marken utan mineralgödsel och växtskyddsmedel (etableringsåret är undantaget)? (J/N) Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Det första året som salix odlas är det tillåtet att använda mineralgödsel och växtskyddsmedel. Ser du tecken på att arealen har gödslats med mineralgödsel eller att växtskyddsmedel har använts från år två ska du svara Nej Koppla avvikelseytan och dokumentera? (geometri) Aktuell när 171 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 189 EFA: Kvävefix: Är grödan obruten fram till 31 juli? (J/N) Denna kontroll omfattar: GRON

123 Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Marken ska inte brytas före 31 juli. Det är tillåtet att skörda EFA Kvävefixerande grödor innan 31 juli om grödan är skördemogen. Om det är skördat vid kontrolltillfället går det bra att konstatera vilken gröda det är genom att titta på växtrester. Det måste framgå vilken gröda som odlats och att den har funnits på hela den ansökta arealen. Odlar lantbrukaren konservärtor så är det inte en avvikelse att bryta marken innan 31 juli. Du ska istället be att få se något som visar att det finns avtal med ett konservärtsföretag. Om lantbrukaren har ett kontrakt och marken är bruten ska du svara J på kontrollpunkten och göra en notering på kontrollytan om att det var brutet men att det är enligt reglerna. Dokumentera även vad du sett som styrker det. Gör en signatur på avtalet som du granskat. 190 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 189 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 210 Är grödan sådd senast 30 juni? (J/N) Denna kontroll omfattar: KOMP, VALL, EKO, OMST Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Ersättning för Ekologisk produktion och Omställning till ekologisk produktion: Odlade grödor ska sättas, sås eller planteras på hela kontrollytan senast 30 juni. Vallodling: Hela kontrollytan ska vara sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa senast 30 juni. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden. Vallen ska ha etablerats genom vallsådd. Är det helt uppenbart att vallen härstammar från till exempel en stubbträda är det inte godkänt. Kompensationsstöd: Odlade grödor ska sättas, sås eller planteras på hela kontrollytan senast 30 juni. Om lantbrukaren har haft en gröda på skiftet som denne skördat är det tillåtet att bryta grödan efter 15 juni. Om kontrollen sker före sista sådatum, informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. 211 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 210 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 213 Är vallen obruten? (J/N) 123

124 Denna kontroll omfattar: VALL Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Om vallen är bruten vid kontrolltillfället ska du svara Nej på kontrollpunkten. Vallen får brytas för höstsådd tidigast 31 juli det tredje året men ska registreras här oavsett vilket år vallen ligger Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 213 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 216 Är vallen bruten efter 31 juli? Svara Ja om du bedömer att vallen är bruten efter 31 juli. Svara Nej om du bedömer att vallen är bruten före 31 juli. 248 Är marken utan igenväxning?(j/n) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta från marken under hela åtagandeperioden. Igenväxningsvegetation hotar att på sikt skada de natur- och kulturvärden som miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar vill främja, och ska därför tas bort. Observera att betesmarker och slåtterängar naturligt har en variation i förekomst av träd och buskar. Många marker innehåller träd och buskar som visar spår av tidigare hävd. Sådana träd och buskar ska inte, när de befinner sig i ett hävdtillstånd, betraktas som igenväxning. Om de inte längre befinner sig i ett hävdtillstånd utan breder ut sig över marken, ska de expanderande träden och buskarna betraktas som igenväxning. Stödet eftersträvar inte att alla betesmarker och slåtterängar ska se likadana ut, utan den individuella variation som finns ska bevaras. Enstaka ersättningsträd som på sikt ska ersätta äldre träd som naturligt tillhör den hävdade betesmarken kan också vara kvar. Tätare vegetation är tillåtet i svåråtkomliga lägen, till exempel i branter. Om det i åtagandeplanen inte angetts annat ska marken bedömas som igenväxt om: Träd och buskar som har etablerats när hävden varit för svag skadar den hävdgynnade markvegetationen. Gamla, betespräglade träd eller buskar är trängda eller skadade på grund av igenväxning runt omkring. Träd och buskar som har etablerats när hävden varit för svag skadar eller riskerar att skada värdefulla landskapselement. Ett betydande antal träd eller buskar av igenväxningskaraktär förekommer i tidigare öppna lägen.

125 Röjda buskar, grenar och kvistar hindrar djuren från bete eller om det påverkar markvegetationen negativt. Sly räknas inte som igenväxning före årsskiftet efter sin andra växtsäsong. Om sådant sly finns ska detta dokumenteras på kp 650. Mycket täta områden av sly ska bedömas som fel ägoslag alternativt som buskage. Om marken inte har någon generell igenväxning men om det särskilda skötselvillkoren anger att ytterligare buskar och träd ska tas bort, ska den areal där villkoret inte är uppfyllt inte räknas som igenväxning enligt denna kontrollpunkt utan felet ska dokumenteras under kp 280 (vegetationens utseende). 249 Koppla avvikelseytan och dokumentera hur länge du bedömer att igenväxningen har funnits. Beskriv igenväxningen (geometri) Aktuell när 248 = N Rita en avvikelseyta för arealen på marken som du konstaterar är påverkat av igenväxning och koppla avvikelseytan till kontrollpunkten. En avvikelseyta för igenväxning bör vara större än 0,05 hektar. En ensam dunge eller buskage som är igenvuxen i en i övrigt välskött betesmark bör inte betraktas som igenväxning om den är maximalt 0,05 hektar. Om det finns igenväxning runt omkring eller om det finns flera dungar eller buskage i närheten av varandra ska hela denna yta betraktas som igenvuxen. Med den här kontrollpunkten vill vi att du dokumenterar Ålder på buskar, träd etc. som igenväxningen består av Hur länge buskar/träd varit igenväxning. Exempel: sly som är 7 år har varit igenväxning i 5 år då de första åren betraktas de inte som igenväxningsvegetation. Dokumentera med foto och text vad igenväxningen består av. Den ska alltid innehålla en beskrivning med ord vad igenväxningen bestod av, ålder på igenväxningen och omfattningen av den. Det ska tydligt framgå vilken igenväxning som fanns även före det år då blocket ingick i miljöersättningsåtagandet. Dokumentationen är dels till för att den handläggare som ska fatta beslut om stöd ska ha ett bra underlag, dels för att lantbrukaren ska kunna förstå kontrollresultatet. Man ska av dokumentationen kunna avgöra om stödmottagaren nyligen vidtagit några åtgärder mot igenväxning, såsom röjning. Såväl omfattning som resultatet av en sådan åtgärd ska du dokumentera. Meddelandet ska innehålla ett kortfattat förslag på åtgärder. 252 Har lantbrukaren låtit bli att skada natur- och kulturvärden?(j/n) Denna kontroll omfattar: BETE, REST, FABOD 125

126 Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Om du hittar avvikelser där lantbrukaren utfört åtgärder som kan skada de natur- och kulturvärden som finns på skiftet så ska du sätta N. I de följande kontrollpunkterna ska du välja typ av avvikelse i flervalslistan och koppla din avvikelseyta. Det är inte möjligt att precisera detaljer för samtliga åtgärder som skulle kunna skada natur- och kulturvärden. Exempel på åtgärder som kan riskera att skada natur- och kulturvärden är insådd på betesmark, grävarbeten, överbetning och körskador. Kontrollfrågan gäller även för skador på landskapselement som inte är biotopskyddade. Länsstyrelsen kan ha gett dispens på åtgärden och ska då inte leda till fel. Undantaget kan även finnas i åtagandeplanen, restaureringsplanen eller fäbodplanen för marken. I dessa fall ska du dokumentera att det finns ett undantag. Varje typ av avvikelse ska dokumenteras med sin egen avvikelseyta förutom om det är fler avvikelser som omfattar exakt samma yta. Om det är avvikelser som utgör olika ytor så ska du duplicera kontrollpunkten och koppla in samtliga avvikelseytor. Ytan som du ritar ska vara den yta som påverkas av åtgärden och minst 0,01 ha. Om den påverkade ytan är mindre än 0,01 ha så ska du ändå rita avvikelse på 0,01 ha och dokumentera väl. Utfört åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement Använt växtskyddsmedel Bedrivit täkt av sten eller jord på marken Sått Gödslat Jordbearbetat Andra åtgärder Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell om 252 = N Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Välj sedan vilken typ av avvikelse ytan utgör genom att bocka i flervalslistan på kp Det är viktigt att du beskriver avvikelsens omfattning och att den exakta ytan framkommer i din dokumentation. Efterkontroll möjlig. Informera lantbrukaren om att villkoret måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan Flervalslista

127 Bocka för de avvikelser som finns på avvikelseytan. Aktuella när 252 = N 668 Utfört åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement Det är inte tillåtet att vidta åtgärder som kan skada värdefulla landskapselement och fornlämningar enligt bilaga 5. Om lantbrukaren har gjort åtgärder som riskerar att skada värdefulla landskapselement och fornlämningar genom t.ex. grävarbete, lantbruksmaskiner eller liknande så ska du beskriva omfattning och vad som skadat elementet samt om det är avsiktligt eller oavsiktligt på avvikelseytan. Dokumentera även med fotografier. 669 Använt växtskyddsmedel Det är inte tillåtet att använda växtskyddsmedel på betesmarker och slåtterängar som ingår i ett åtagande. Om lantbrukaren har spritt växtskyddsmedel på ytan så ska du beskriva omfattning och vad som är påverkat samt om det är avsiktligt eller oavsiktligt. Dokumentationen gör du på avvikelseytan. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. 670 Bedrivit täkt av sten eller jord Det är inte tillåtet att bedriva täkt av sten och jord på betesmarker som ingår i ett åtagande. När du konstaterar överträdelse av villkoret så ska du beskriva omfattning och vad som är påverkat. Dokumentationen gör du på avvikelseytan. 671 Sått Det är inte tillåtet att göra insådd på betesmarker som ingår i ett åtagande. Om lantbrukaren har sått på ytan så ska du beskriva omfattning och vad som är påverkat. Dokumentationen gör du på avvikelseytan. 672 Gödslat Det är inte tillåtet att gödsla på betesmarker som ingår i ett åtagande. Om lantbrukaren har gödslat på ytan så ska du beskriva omfattning och vad som är påverkat. Dokumentationen gör du på avvikelseytan. 127

128 Fäbod: För traditionellt fäbodbruk kan det vara tillåtet att gödsla. Förutsättningen är att fäboden brukas enligt traditionella metoder. T.ex. om det gödslas med gödsel från djur som står installade nattetid. 673 Jordbearbetat Det är inte tillåtet att jordbearbeta marken på betesmarker som ingår i ett åtagande. Om lantbrukaren har jordbearbetat så ska du beskriva omfattning och vad som är. Dokumentationen gör du på avvikelseytan. 674 Andra åtgärder Det är inte tillåtet att utföra andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på betesmarker som ingår i ett åtagande. Om lantbrukaren har utfört någonting som skadar dessa värden på ytan så ska du beskriva omfattning och vad som är påverkat samt om det är avsiktligt eller oavsiktligt. Dokumentationen gör du på avvikelseytan. 276 Särskild skötsel: Är villkoret tidpunkt för bete/slåtter uppfyllt? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast markklasser med särskild skötsel Åtaganden på betesmarker och slåtterängar med åtagandenivå för särskild skötsel kan omfattas av särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen kan besluta om när på året bete eller slåtter ska ske på den enskilda marken. Kontrollera mot åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt när bete/slåtter ska ske. Den här kontrollpunkten gäller endast då det finns särskilda skötselvillkor avseende när bete/slåtter ska ske på marken. Om villkoret inte är uppfyllt notera N. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 277 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 276 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 280 Särskild skötsel: Är villkoret för vegetationens utseende uppfyllt? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast markklasser med särskild skötsel 128

129 Åtaganden på betesmarker och slåtterängar med åtagandenivå för särskild skötsel kan omfattas av särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen kan besluta om vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut. Kontrollera mot åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt krav på vegetationens utseende. Om villkoret inte är uppfyllt notera Nej. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 281 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 280 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 284 Särskild skötsel: Är villkoret för tillskottsutfodring uppfyllt? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast markklasser med särskild skötsel Åtaganden på betesmarker och slåtterängar med åtagandenivå för särskild skötsel kan omfattas av särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen kan besluta om reglering av tillskottsutfodring på den enskilda marken. Kontrollera mot åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt reglering av tillskottsutfodring. Om länsstyrelsen inte har noterat i åtagandeplanen för villkoret att sambete med vall inte är okej så är grundregeln att sambete med vall är okej. Övergångsutfodring under begränsad tid är tillåten och även kalvgömmor är tillåtna. Om villkoret inte är uppfyllt notera Nej. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 285 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 284 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 288 Särskild skötsel: Är villkoret för underhåll av värdefulla landskapselement uppfyllt? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast markklasser med särskild skötsel Åtaganden på betesmarker och slåtterängar med åtagandenivå för särskild skötsel kan omfattas av särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen kan besluta om särskild skötsel av landskapselement på den enskilda marken. Kontrollera mot åtagandeplanen om länsstyrelsen fastställt skötsel av landskapselement. Om villkoret inte är uppfyllt notera N. Om lantbrukaren har ett åtagande med allmän 129

130 skötsel eller om villkoret inte finns upptagen i åtagandeplanen som ett särskilt skötselvillkor ska du sätta Ej Aktuellt på kontrollpunkten. 289 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 288 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 293 Komplement Lieslåtter: Är villkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast slåtterängar med särskild skötsel där länsstyrelsen fastställt miljöersättning för komplement lieslåtter. Villkor som gäller för komplementet är att slåttern ska ske med lie eller motormanuell minislåtterbalk. Högst 25 % av marken får slås med traktor och slåtterbalk. Kontrollera mot åtagandeplanen om ytterligare information om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående lieslåtter. Lantbrukaren kan avstå från att söka utbetalning för komplementet och behöver då inte uppfylla villkoret för aktuellt år. Kontroll dokumenteras utifrån de faktiska omständigheterna. 675 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 293 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 295 Komplement Lövtäkt: Har lövtäkt utförts enligt plan? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast markklasser med särskild skötsel där länsstyrelsen fastställt miljöersättning för komplement lövtäkt. Skötsel som krävs för lövtäkt är att nyhamling av träd ska ske första åtagandeåret. Lövtäkt ska utföras på alla lövtäktsträd minst en gång under åtagande perioden senast den 30 september sista året i åtagandet. Om alla träd som ska hamlas inte är hamlade vid kontrolltillfället eller att övriga villkor inte är uppfyllda ska du notera N. Kontrollera mot åtagandeplanen om ytterligare information om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående lövtäkt. 296 Komplement Lövtäkt: Dokumentera vad som är utfört. (fritext) Aktuell när 295 = J eller N 130

131 Dokumentera vilka träd som har hamlats och de villkor som ännu inte uppfyllts. Du kan använda kontrollanteckningspunkt för att markera position för träden. Efterkontroll är möjlig. 305 Komplement Höhantering: Är villkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast slåtterängar med särskild skötsel där länsstyrelsen fastställt miljöersättning för höhantering. Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen ska ske genom hässjning eller genom vändning. Kontrollera mot åtagandeplanen om ytterligare information om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående höhantering. 678 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 305 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 308 Komplement Bränning: Har bränning utförts enligt plan? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast betesmarker, slåtterängar eller mosaikmarker med särskild skötsel där länsstyrelsen fastställt miljöersättning för bränning. Länsstyrelsen beslutar om vilket år olika delar av marken ska brännas, med vilka metoder och när på året bränning ska ske. Kontrollera mot åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående bränning. 309 Komplement Bränning: Dokumentera vad som är utfört och vad som ännu inte är utfört (fritext) Aktuell när 308 = J eller N Om villkoret är uppfyllt: Beskriv hur du har kommit fram till att villkoret är uppfyllt. Om villkoret inte är uppfyllt: Beskriv och dokumentera vad bristen består av. Efterkontroll är möjlig 680 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 308 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 310 Är kontrollytan tydligt åtskild från mark som inte odlas enligt reglerna för ekologisk produktion?(j/n) 131

132 Denna kontroll omfattar: EKO, OMST Kontrollobjekt: Skifte Referens: 834/2007 art. 11 och 17.1 d, 889/2008 art. 73 Beskrivning: Skiften med någon av ersättningarna för ekologisk produktion ska vara tydligt åtskilda från mark som odlas konventionellt. Du ska klart och tydligt kunna se var gränsen mellan ekologiskt odlad och konventionellt odlad areal finns, med hjälp av de markeringar som finns vid skiftet eller de syftpunkter som lantbrukaren anger. Gränsen kan vara markerad med stängsel, syftpunkter i ändarna och i brytpunkter, ren mellan skiften, eller på annat tydligt vis som är synligt hela året. Detta gäller både om det är lantbrukarens egen eller om det är någon annans konventionella mark. Om kontrollytan inte är tydligt åtskild från mark som inte odlas enligt reglerna för ekologisk produktion ska du svara Nej och dokumentera omständigheterna på kontrollytan. 513 Odlas spannmålen till full axgång? (J/N) Denna kontroll omfattar: KOMP Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: För att få kompensationsstöd för spannmål krävs att lantbrukaren odlar den till full axgång innan odlingen skördas eller avbryts. Full axgång är när hela axet är ur holk, det vill säga när hela axet är fullt synligt. Svara Nej på kontrollpunkten antingen då lantbrukaren avbrutit odlingen för tidigt eller om odlingen inte kommer att leda fram till aktuellt stadium. Orsaker till att bryta för tidigt kan vara tidig skörd, utvintring och ogräsproblem. 514 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 513 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 553 Koppla kontrollyta och dokumentera. (geometri) Denna kontroll omfattar: Alla Kontrollobjekt: Skifte, Åtagandeyta Beskrivning: För att du ska kunna göra eventuella gränsjusteringar eller lägga in avvikelser etc. så måste du börja med att skapa en kontrollyta över marken som du ska kontrollera. Du får inte sammäta flera kontrollytor. Det ska vara en kontrollyta per skifte/åtagandeyta för att kontrollresultatet ska kunna hanteras riktigt. Gränsjusteringar gör du enligt beskrivningar i kapitlen X Avgränsning av block, kapitel X Fältgranskning av block. Även kapitel X Jordbruksmark som ger rätt till stöd ger dig underlag till din bedömning för vad som är jordbruksmark och ägoslagsbedömning. 132

133 556 Mätmetod (Mätmetod) Denna kontroll omfattar: Alla Kontrollobjekt: Skifte, Åtagandeyta Beskrivning: Välj mätmetod ur listan om du använder annan metod än den förvalda. Se beskrivning i kapitlet 7.9 om mätmetoder. 566 Har du endast använt satellitdata för att bedöma gröda? J/N Denna kontroll omfattar: GARD,GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Om du bedömer kontrollpunkt 557 med hjälp av sentinelldata ska du sätta J på denna kontrollpunkt. Om du inte använder sentinelldata ska du sätta N. 567 Vilken version hade bedömningsunderlaget? Information om denna kontrollpunkt delges i projektet. 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan?(j/n) Denna kontroll omfattar: Alla Kontrollobjekt: Skifte, Åtagandeyta Beskrivning: Om det finns en eller flera andra grödor än den som lantbrukaren angivit i sin ansökan ska du notera N. Vallersättning: Se kapitel för beskrivning av vallgröda. 558 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell om 557 = N Dokumentera 560 Gröda: (grödkod) Aktuell om 557 = N Ange den konstaterade grödan. 565 Undergröda Denna kontroll omfattar: GARD Aktuell om 557 = N och 560 =60 Grödkod 60 Träda har valbara undergrödkoderna: 101 Bevuxen 102 Svart 152 Insådd för vilt 153 Insådd för pollinatörer 133

134 Det är viktigt att även undergrödkod justeras om den inte är rätt. Undergrödkoderna 101 och 102 ligger till grund för vilken åkermarkstyp skiftet kommer ha. Du som kontrollant behöver inte göra någon åtgärd för att dessa uppgifter ska beaktas. Det räcker med att ange om trädan är svart eller bevuxen. Undergrödkod 152 och 153 är trädor med växtlighet som består av grödor som är särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller insekter en god livsmiljö. För att räknas som en träda av den här typen ska växtligheten bestå av ett av dessa alternativ: Grödan är en inköpt speciell blandning framtagen till detta syfte Egen blandning där lantbrukaren kan påvisa att grödan är av sådan karaktär att den uppfyller syftet Finns med i bilaga 4 för EFA Blommande träda Träda med undergrödkod 152 och 153 omfattas av aktivitetskrav med undantag av årlig jordbruksaktivitet. Se kp Ska blocket redigeras? (J/N ) Denna kontroll omfattar: Alla Kontrollobjekt: Skifte, Åtagandeyta Beskrivning: Om du gjort några ändringar på skiftet som ska påverka blocket ska du svara J. Det kan t.ex. vara ändringar som påverkar gränser, pro rata, åkermarkstyp eller ägoslag. Förslag: Om blocket ska delas med enkellinje: Sätt en kontrollanteckningspunkt där blocket ska delas. Beskriv varför blocket ska delas med enkellinje på kp 562 och hänvisa till kontrollanteckningspunktens nummer. Om blocket ska delas med en dubbellinje: Lägg en avvikelseyta med grödkod 93 där blocket ska delas och koppla avvikelseytan till kp 557. Beskriv varför blocket ska delas med dubbellinje på kp 562. Om blocket ska redigeras: Redigera gränserna på Kontrollyta Skifte och beskriv ändringen på kp 562. Om blocket ska byta åkermarkstyp: Ska du sätta J och beskriva på kp 562 till vilken typ och varför. Åkermark med permanent gräsmark: Om ett block har annan gröda än de som räknas till åkermark med permanent gräsmark så ska du klassa om åkermarken till åkermark i växtföljd eller åkermark med permanent gröda beroende på 134

135 grödan som växer. Om åkermark med permanent gräsmark plöjs upp och sås om med vallgräs räknas den fortfarande som åkermark med permanent gräsmark. Åkermark med permanent gröda: Om en åkermark har annan gröda än salix, poppel, hybridasp, övrig bärodling och fruktodling så ska du ändra typen till åkermark i växtföljd förutsatt att marken uppfyller åkermarksdefinitionen. Åkermark i växtföljd: Om en åkermark har permanenta grödor så ska du ändra typen till åkermark med permanent gröda. Se 8.1 När ska åkermarkstyp ändras?. Om blocket har justerad pro rata yta: Ska du sätta J och skriva kommentar på kp 562 att blocket ska justera pro rata avdraget. Pro rata beräkning och ytor dokumenteras på kp 149. Tidigare bedömningsytor med pro rata beräkning stämmer inte Nya bedömningsytor med över 10 % pro rata avdrag Om blocket domineras av ljung ska du svara J och notera på kp 562 att blockredigerare ska tagga blocket med #LJUNG. 562 Kommentar till blockredigeraren (fritext) Aktuell om 561 = J Beskriv tydligt var på blocket redigering ska göras och vad det avser. 618 Dokumentera från vilka år blockändringarna ska gälla (fritext) Aktuell om 561 = J Om blocket ska ändras och du kan konstatera att denna ändring borde gälla även bakåt i tiden ska du ange från vilket år ändringen ska gälla och vilken eller vilka delar av blocket det gäller. Olika ändringar kan gälla från olika år. Dokumentera i så fall vilka år som gäller för vilka blockändringar. I de flesta fall är det bara intressant att fylla i dessa uppgifter när det sker minskningar av blocket, eller viktiga attribut ändras, men det går också att ange vid utökningar, t.ex. om en överklagan vinner laga kraft eller om man inte hann att redigera klart förra året. Gäller ändringen from aktuellt år ska du sätta den till ej aktuellt. 619 Är det ett tydligt fel som lantbrukaren borde känt till?? (J/N) Aktuell om 561 = J Om det är ett tydligt fel där lantbrukaren borde begärt en blockändring ska du svara J. Dokumentera på den här kontrollpunkten när felet är av sådan art att lantbrukaren borde ha förstått att det inte är jordbruksmakr. Med tydliga fel menar vi t.ex. motocrossbana, ridhus, parkeringsplats, granplantering, byggnader, vägar, marker som inte har uppfyllt 135

136 136 aktivitetskravet på två år, Salix äldre än 10 år, skog som är planterad och tydlig produktionsskog. Permanent upptrampade ytor kan vara tydligt fel och ska bedömas utifrån aktuellt fall. Exempel som du inte ska tolka som tydligt fel är markskador orsakade av vildsvin, områden där etableringen av energigrödor misslyckats, områden med sämre fodervärde, områden med jämna förband av träd med gräs och örter emellan och som underkänns med hänvisning till vår betesmarksdefinition och mindre gränsjusteringar. Dokumentera vad du konstaterade vid besökstillfället. Ta foton på området för att dokumentera hur det såg ut vid ditt besök. Du ska bedöma alla fel på detta sätt oavsett storlek. Ytor som är svårbedömda och där det är tveksamt om det ska ritas bort eller ej ska inte bedömas som ett tydligt fel som lantbrukaren borde känt till. Om marken haft fältbesök på grund av kontroll, ajourhållning eller upprättande av åtagandeplan åren innan och felet godkändes vid det tillfället anses felet inte vara uppenbart för lantbrukaren. 620 Dokumentera (fritext) Aktuell om 619 = J Dokumentera din bedömning. 563 Har du gjort några kontrollanteckningspunkter? (J/N ) Denna kontroll omfattar: Alla Kontrollobjekt: Skifte, Åtagandeyta Beskrivning: Den här frågan svaras automatiskt när en kontrollpunkt skapas. 564 Koppla in kontrollanteckningspunkterna (geometri) Aktuell när 563 = J Koppla dina inritade kontrollanteckningspunkter till denna kontrollpunkt. Det är viktigt att rätt kontrollobjekt är aktivt i Falken när du ritar din kontrollanteckningspunkt. 582 Är grödan skördad/avbetad motsvarande en skörd? (J/N) Denna kontroll omfattar: EKO, OMST, VALL Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Hela kontrollytan ska varje år skördas och skörden ska föras bort alternativt betas motsvarande en vallskörd senast 31 oktober. Om villkoret inte är uppfyllt på hela eller delar av kontrollytan ska du svara N.

137 Rator som normalt finns kvar efter bete får finnas. Eko: Syftet med denna kontrollpunkt är att lantbrukaren tar hand om sin produktion och inte ska lämna kvar sin skörd. Om lantbrukaren till exempel odlar sådana grönsaksgrödor som har en normal senare skördepunkt ska kontrollanten bedöma om det ska skördas efteråt (efter den 31 oktober). 583 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 582 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 622 EFA Vallinsådd: Är insådden godkänd? (J/N) Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Systemet kommer inte ange om det är en EFA vallinsådd eller EFA mellangröda. Det innebär att du kan behöva fråga lantbrukaren om det är en EFA av typen vallinsådd eller mellangröda. Som kontrollant får du sätta Ej aktuellt på kp 714 (EFA mellangröda) eller kp 622 (EFA Vallinsådd) beroende på vilken typ av EFA som är aktuell. Om du kan konstatera att EFA vallinsådd inte är godkänd eller saknas ska du besvara frågan med N förutsatt att det inte är sökt EFA mellangröda. Fråga lantbrukaren vilken typ av EFA denne har sökt. När du sätter N på frågan får du en lista på de typer av fel som kan konstateras. Välj de fel i listan som finns på avvikelseytan. För EFA ska du inte lägga två avvikelseytor som överlappar varandra. Om du har noterat en annan gröda på kp 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? än den ansökta så kan vallinsådden fortfarande vara godkänd och du ska besvara kontrollpunkten. Är den inte det så måste du även ange den arealen. Ej godkända arter i vallinsådden Ej tillräckligt etablerad med hänsyn till lokala väderförhållanden Bruten innan 31 oktober Vallinsådd saknas 623 Koppla in avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 622 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Välj sedan vilken/vilka typer av avvikelser ytan utgör genom att bocka i flervalslistan på kp

138 Finns det flera fel på en yta väljer du alla de fel i listan som finns på ytan oavsett om varje fel för sig utgör hela ytan eller ej. Dokumentera avvikelserna. Efterkontroll möjlig , 844Flervalslista Bocka för de avvikelser som finns på avvikelseytan. Aktuella när 622 = N 624 Ej godkända arter i vallinsådden Vallinsådden ska etableras genom en insådd av gräs eller en blandning av vallfröer i huvudgrödan. Vallinsådd som gjorts på vår eller försommar räknas endast som ekologisk fokusareal under insåningsåret. Vallinsådd som gjorts i en höstgröda räknas som ekologiskt fokusareal under det år höstgrödan skördas. Lantbrukaren får inte ha vallinsådden på arealer där denne söker utbetalning för miljöersättning för minskat kväveläckage. 625 Ej tillräckligt etablerad med hänsyn till lokala väderförhållanden Du ska bedöma om etableringen är tillräcklig. Om väderförhållandena varit väsentligt sämre jämfört med normala förhållanden i området kan en sämre etablering godkännas. Exempel på sämre väderförhållanden kan vara att det i jämförelse med ett normalår varit kallt längre in på säsongen eller att vattennivåerna varit högre. 626 Bruten innan 31 oktober Vallinsådden får brytas tidigast efter den 31 oktober. 844 Vallinsådd saknas Om det inte finns någon vallinsådd så ska du bocka i den här- 628 EFA Obrukad fältkant: Finns godkänd fältkant? (J/N) Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Finns det godkänd EFA fältkant svarar du J på frågan och då ska du rita in de godkända fältkanter du hittar. Finns det ingen godkänd EFA Fältkant på kontrollytan svarar du N och längden blir då 0 meter. Hittar du mer fältkant än den ansökta kan du koppla all fältkant här och då kommer den överskjutande sträckan räknas som ersättnings EFA. Kraven på gröda för en fältkant är desamma som för en träda. EFA fältkant är godkänd om: Den är 1-20 meter bred - Bredden mäter du från att den odlingsbara åkermarken börjar till gränsen där åkermark i produktion börjar. Om skiftesgränsen ligger i ett landskapselement ska du alltså inte mäta från skiftesgränsen utan från kanten där den 138

139 odlingsbara åkermarken börjar, detta trots att fältkanten ritas i skiftesgränsen. Åkermark i produktion börjar vid sista såraden, där lantbrukaren har märkt ut att den börjar eller där du ser en gräns mellan åkermark i produktion och fältkant. I vissa fall kan det krävas att lantbrukaren på något sätt märker ut gränsen mellan fältkant och åkermark i produktion, exempelvis på en vall där första skörden ännu inte är tagen. Finns det inget som visar var gränsen går ska du underkänna fältkanten. Samma fältkant kan bestå av en jordbearbetad del och en gräsbevuxen del. Du behöver inte ta hänsyn till kortare avbrott i fältkanten. Du ska heller inte godkänna korta bitar i en lång sträcka där majoriteten av fältkanten är underkänd. En tumregel för hur lång sträckan böra vara innan du tar hänsyn till den är fyra meter. En fältkant får inte täcka ett helt skifte. Om den delen av skiftet där fältkanten inte finns är omkring sex meter eller smalare bör du fundera på om lantbrukaren verkligen kan bruka den delen av skiftet. Om du bedömer att lantbrukaren inte kan det ska du underkänna fältkanten. Är du osäker kan du fråga lantbrukaren hur denne har tänkt att sköta skiftet. Det är tillåtet att ha en fältkant mellan två skiften på samma block. Det är dock inte tillåtet att lägga till samma fältkant till båda skiftena. Finns det inte något som tydligt visar att det är två olika fältkanter ska fältkanten underkännas på det ena skiftet. Det är även tillåtet att ha fältkant utmed ett tvärvillkorselement inuti blocket. Den är obrukad till och med den 31 juli - På den obrukade fältkanten är det inte tillåtet att odla, skörda eller beta, men jordbearbetning är tillåten. Undantaget är att det är tillåtet att så för att gynna den biologiska mångfalden eller för att minska växtnäringsläckaget. Det viktiga är att syftet med sådden inte är produktion. Den inte ligger på eller angränsar till arealer med träda som lantbrukaren själv förfogar över - Det innebär att den obrukade fältkanten inte får ligga mot träda om de ligger på samma block. Om lantbrukaren har sökt något annat än träda och du konstaterar att det är en träda så är den obrukade fältkanten inte godkänd. Den inte ligger intill eller på ytor med ett åtagande för skyddszoner En fältkant får inte ligga intill ett skifte som till huvuddelen angränsar till en skyddszon eller på ett skifte med en skyddszon. Däremot får en obrukad fältkant angränsa till en skyddszon längs med en skiftesgräns på kortsida mot kortsida av skyddszon. 629 Koppla fältkanten och dokumentera (geometri) Aktuell när 628 = N Koppla dina fältkanter och dokumentera dina bedömningar när de inte stämmer överens med de ansökta fältkanterna. 631 Finns ersättnings-efa på detta skifte? (J/N) Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Om du har underkänt ekologisk fokusareal kan lantbrukaren få ersätta den med annan osökt ekologisk fokusareal. Lägg inte till någon ny ekologisk fokusareal 139

140 utan att ha stämt av med lantbrukaren att den EFA du lägger till sköts enligt reglerna. Du behöver endast lägga till ersättande EFA om det finns risk att lantbrukaren får totalt mindre än 5 % EFA. Det är upp till lantbrukaren att hjälpa dig att hitta ersättande EFA. Hittar du obrukad fältkant som kan ersätta underkänd EFA på ett skifte ska du registrera på kp 631. Om det redan är sökt EFA obrukad fältkant på skiftet ska du registrera eventuell ersättnings fältkant på kp 628. Om trädan är permanent gräsmark får lantbrukaren inte söka EFA på den, se Är trädan däremot gräsbevuxen utan att vara klassad som permanent gräsmark kan de söka EFA på den. Om det är en svart träda så är den inte permanent gräsmark och även då kan den vara ersättnings EFA på den. Vallinsådd kan vara ersättnings EFA men får inte ha ersättning för LACK på aktuell mark, 632 eefa Obrukad fältkant (J/N) Aktuell när 631 = J Svara J om du har hittat EFA fältkant som kan ersätta annan underkänd EFA. 633 Koppla in fältkanten och dokumentera (geometri) Aktuell när 632 = J Koppla dina fältkanter och dokumentera dina bedömningar. 635 Annan eefa? (J/N) Aktuell när 631 = J Svara J om du har hittat EFA Salix, EFA Träda, EFA vallinsådd eller EFA Kvävefixerande gröda. 636 Gröddiversifiering: Finns endast den ansökta grödan under perioden? (J/N) Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Kontrollen av gröddiversifiering ska i första hand göras under villkorsperioden. Villkorsperioden är 1 maj till 30 juni i södra Sverige och 1 juni till 31 juli i norra Sverige (se bilaga 5 i SJVFS 2015:42 för områdesindelning). När du kontrollerar gröddiversifieringen ska du ange vilken gröda som finns på skiftet precis vid det tillfälle du gör kontrollen (förutsatt att du kontrollerar inom perioden för gröddiversifiering). I vissa fall kan det innebära att det dokumenteras olika gröda vid kontroll för gröddiversifiering och kontroll av ekologiska fokusarealer eller andra stöd och ersättningar. Gör du kontrollen innan perioden och du inte kan fastställa grödorna vid detta tidiga besök ska du åka tillbaka vid ett senare tillfälle. 140

141 I undantagsfall kan du göra kontrollen efter perioden. Då ska du bedöma vilken gröda det var under perioden. Du kan ta hjälp av eventuella växtrester om marken är jordbearbetad eller nysådd. Det är viktigt att du dokumenterar hur du konstaterat vad som har växt på skiftet under gällande växtodlingsperiod. I SAM Internet har lantbrukaren fått ange vad som odlas när grödkoden inte är en specifik gröda. Informationen är nödvändig för att kunna beräkna gröddiversifieringen. Nedan ser du vilka grödkoder det gäller och hur du ska göra vid kontroll. 16 Stråsäd till grönfoder/ensilage ange den mer specifika grödkoden t.ex. 1 Korn (höst) eller 3 Havre 60 Träda - notera på skiftet om den är bevuxen eller svart. 74 Grönsaksodling (köksväxter) - notera den gröda som det finns mest av. Finns det flera enskilda grödor som täcker mer än 25 procent av skiftet ska du ange dessa grödor. För att få fram hur stor areal du ska notera för varje gröda som var för sig täcker mer än 25 % ska du dividera kontrollytans areal med antalet grödor oavsett den faktiska andelen som varje gröda utgör. Exempelvis 3 st. grödor som alla var för sig täcker mer än 25 % av en 6 ha stor kontrollyta: 6 ha/3 grödor = 2 ha per gröda. 80 Grönfoder ange den mer specifika grödkoden t.ex. 1 Korn (höst) eller 3 Havre 88 Övrig markanvändning åkermark - Dokumentera vad som odlas. Finns det många olika växter så ska du ange den som det finns mest av. 637 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 636 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 639 Gröda (grödkod) Aktuell när 636 = N Ange den konstaterade grödan. Om lantbrukaren inte hunnit så när du är ute på kontroll inom perioden och marken är upplöjd ska du registrera detta som en svartträda. 642 Undergröda Aktuell om 639 = N och 560 =en grödkod med undergröda. För att få rätt underlag till gröddiversifieringen ska du även dokumentera rätt undergrödkod. Om den inte stämmer med ansökt undergröda ska du justera till rätt grödkod. 643 Har du endast använt satellitdata för att bedöma gröda som fanns under gröddiversifieringsperioden? J/N Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte 141

142 Beskrivning: Om du bedömer kontrollpunkt 636 med hjälp av sentinelldata ska du sätta J på denna kontrollpunkt. Om du inte använder sentinelldata ska du sätta N. 644 Vilken version hade bedömningsunderlaget? Information om denna kontrollpunkt delges i projektet. 646 Behövs en utredning för att avgöra om Natura2000-värdena är bevarade? (J/N) Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Kontrollpunkten dyker upp om ett betesmarksblock har minst 50 % eller 0,1 ha inom ett Natura 2000 område. Om du gjort gränsjusteringar på blocket så ska du göra en bedömning om det krävs en utredning om Natura 2000 värdena har påverkats. Om det inte finns behov av en utredning så svarar du med ett N. Kontrollpunkten kommer endast upp på de marker där du ska göra den här bedömningen. Sverige har utsett betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden som miljömässigt känsliga permanenta gräsmarker i förgröningsstödet. Eftersom gränserna för Natura 2000-områden inte följer blockgränserna för jordbruksmark så har vi beslutat att för att en betesmark eller en slåtteräng ska klassas som miljömässigt känslig permanent gräsmark ska minst 50 % eller 0,1 ha av blockarealen ligga inom gränsen för ett Natura 2000-område. Om du ritar bort areal på en sådan betesmark eller slåtteräng med grödkod 52, 53 eller 61 så kan det vara nödvändigt att utreda om den bortritade marken uppfyller kraven i bevarandeplanen för Natura Om förändringen för blocket i Natura 2000-området är högst 0,10 hektar stor behöver du inte göra någon bedömning av om det skett påverkan på miljön. Om blockets gränser är uppenbart felaktiga ska även dessa fall inte generera en utredning trots att förändringen av blocket är större än 0,10 hektar. Men du ska dokumentera dina bedömningar väl. Om förändringen är större än 0,10 hektar ska Natura 2000-handläggare göra en utredning. I utredningen ska länsstyrelsen bedöma om minskningen strider mot bevarandeplanen för området. Jordbrukaren kan ha gjort en anmälan om detta till länsstyrelsen i samband med sin årliga ansökan. Arbetsordningen för denna kontroll i samarbete med Natura 2000 handläggare är: Kontrollanten konstaterar att en betesmark/slåtteräng ska minskas mer än 0,10 hektar och ritar bort arealen samt dokumenterar. Natura 2000-handläggaren kontaktas för utredning och bedömer om omställningen är förenlig med bevarandeplanen. Om bedömningen är otillåten omställning beräknar stödhandläggaren (fr.o.m. 2017) en administrativ sanktion (utöver arealavdraget) för brukaren. Om 142

143 bedömningen är att omställningen är tillåten behöver stödhandläggaren inte göra någon ytterligare justering av utbetalningsbeloppet 647 Dokumentera (fritext) Aktuell när 646 = J Det är viktigt att du dokumenterar vad förändringen avser. 648 Är det bete/slåtter utfört enligt villkoren i miljöersättningen? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Om du hittar avvikelser enligt de grundläggande skötselvillkoren för betesmarksersättningen ska du sätta N. I de följande kontrollpunkterna ska du välja typ av avvikelse i flervalslistan och koppla din avvikelseyta. Om betesmarker med allmän skötsel har skötts enligt kraven för slåtteräng så ska du ändra till grödkod 53 och kontrollera enligt villkoren för slåtterängar med allmän skötsel. Om slåtterängar med allmän skötsel har skötts enligt kraven för betesmark så ska du ändra till grödkod 52 och kontrollera enligt villkoren för betesmarker med allmän skötsel. Varje typ av avvikelse ska dokumenteras med sin egen avvikelseyta förutom om det är fler avvikelser som omfattar exakt samma yta. Om det är avvikelser som utgör olika ytor så ska du duplicera kontrollpunkten och koppla in samtliga avvikelseytor. De avvikelser som du ska notera N på den här kontrollpunkten är: Bete: Ej tillräckligt betat vid kontrolltillfället Slåtter: Skörd utanför perioden 1 juli 31 oktober Slåtter: Skörden har ej tagits bort Bete: Slåtter första året i betesåtagandet 649 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 648 = N Flervalslista Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Välj sedan vilken typ av avvikelse ytan utgör genom att bocka i flervalslistan på kp Det är viktigt att du beskriver avvikelsens omfattning och att den exakta ytan framkommer i din dokumentation. Efterkontroll möjlig Informera lantbrukaren om att villkoret måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. 143

144 Aktuella när 648 = N Bocka för de avvikelser som finns på avvikelseytan. 650 Bete: Ej tillräckligt betat vid kontrolltillfället Hela betesmarken ska varje år betas av eller skördas innan säsongens slut, senast 31 oktober. Du ska använda den här kontrollpunkten även när slåtteräng med allmän skötsel inte har skördats. På en betesmark får betet inte ersättas med slåtter första åtagandeåret. Om det har skördats första åtagandeåret så ska du dokumentera på 654. Marken ska vara tillräckligt betat så att inte någon skadlig förnaansamling sker. En ansamling av förna riskerar att på sikt hota markens hävdberoende värden. Vid vilken nivå på avbetning som förnaansamling sker varierar mellan olika marker, regioner och år. I de fall marken betas tidigt på växtsäsongen ska det tydligt synas att den växtlighet som finns i fältskiktet är återväxt uppkommen innevarande år. Om det finns tydliga partier som är mindre än 100 m 2 med ohävdsarter som inte har blivit betade eller manuellt bearbetade ska dessa leda till avvikelse. Under förutsättning att grunddefinitionen är uppfylld ska sly som är två växtsäsonger eller yngre räknas in i villkoret om bete. Motivera bedömningen tydligt t.ex. inga spår av djur, området frånstängslat, om det finns partier med ohävdsarter som inte har blivit betade (eller manuellt bearbetade) eller om avslaget materia inte är bortfört. Även omständigheter såsom avsaknad av stängsel, tillgänglighet till marken och lantbrukarens tillgång till djur kan vara bra att dokumentera. Om du noterar N och inte sätter efterkontroll så ska du dokumentera hur du kom fram till detta. Dokumentera alltid om det finns stängsel och vilka sorters djur som betar eller har betat marken samt om marken ser ut att vara påverkad av bete eller slåtter föregående år. Se dokumentation i kapitlet om efterkontroll. 651 Slåtter: Skörd utanför perioden 1 juli 31 oktober Betesmarker får skötas med slåtter från och med andra året i åtagandet. Då ska slåtter ske inom perioden 1 juli 31 oktober. Kontrollen avser om ytan är skördad men det har utförts före eller efter perioden. Dokumentera omständigheter. 144 Om marken har en åtgärdsplan med särskild skötsel där bete eller slåtter har reglerats att ske särskild tid på året och det villkoret är uppfyllt så ska den här kontrollpunkten inte gälla.

145 653 Slåtter: Skörden har ej tagits bort Om skörden inte forslats bort från hela kontrollytan så ska du koppla in kontrollpunkten på avvikelseytan och dokumentera omständigheter. Även pressad skörd omfattas av kravet att skörden ska ha tagits bort på hela ytan. Dokumentation ska vara tydlig om det varit strängat, balat, eller helt uppsamlat. Om växtmassan är finfördelad så att det inte går att ta någon skörd så ska du dokumentera det här. 654 Bete: Slåtter första året i betesåtagandet Om bete har ersatts med slåtter första året i åtagandet så ska du dokumentera detta som en avvikelse. Detta gäller både särskild skötsel och allmän skötsel. Om det är en slåtteräng ändrar du grödkod till 53 och kontrollerar enligt kraven för slåtteräng. Om hel eller del av marken har ersatts med slåtter ska du hantera det i enlighet med att bete inte är tillräckligt betad och dokumentera i avvikelseytan om ytan är skördad. 656 Är aktivitetskravet uppfyllt? (J/N) Betesmark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för betesmarker, slåtterängar och fäbodbete är undantagna det årliga aktivitetskravet. Det innebär att dessa betesmarker uppfyller aktivitetskravet om de har godkänd aktivitet vartannat år senast 31 oktober innevarande år. Om de har haft aktivitet föregående år sätt J på kontrollpunkten och dokumentera detta på åtagandeytan. På betesmark godkänns synligt påverkat av bete, avslagning eller putsning. I undantagsfall även bränning. Du ska i kontroll bedöma att skiftet är synbart påverkat av denna aktivitet på alla delar av skiftet. Om det är ett bete med spridd putsning så ser vi till helheten och underkänner/godkänner hela arealen. Om hela eller en del av skiftet inte uppfyller aktivitetskravet så ska du dokumentera med en avvikelseyta som du kopplar till kontrollpunkten. Dokumentera alltid de faktiska omständigheterna. Om aktiviteten inte är uppfylld så ska du även bedöma om det skett någon aktivitet de senaste två åren. Om det inte skett någon aktivitet de två senaste åren så ska du dokumentera på ytan att det inte skett någon jordbruksaktivitet på de två senaste åren. På kp 561 Ska blocket redigeras? registrerar du att blocket ska sättas till ej stödberättigande. 657 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 656 = N Dokumentera på vilket sätt aktivitetskravet inte är uppfyllt. Efterkontroll möjlig. 145

146 659 Slåtteräng: Är slåtter utfört enligt villkoren? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE (grödkod 53 med särskild skötsel) Kontrollobjekt: Åtagandeyta Beskrivning: Om du hittar avvikelser avseende skötselvillkoren för slåtterängar med särskild skötsel ska du sätta N. I de följande kontrollpunkterna ska du välja typ av avvikelse i flervalslistan och koppla din avvikelseyta. Varje typ av avvikelse ska dokumenteras med sin egen avvikelseyta förutom om det är fler avvikelser som omfattar exakt samma yta. Om det är avvikelser som utgör olika ytor så ska du duplicera kontrollpunkten och koppla in samtliga avvikelseytor. Gäller från 2016: Lantbrukaren kan vara undantagen från kravet bete/slåtter om skiftet inte finns med i den årliga ansökan om utbetalning och det inte är första åtagande året. Dokumentera de faktiska omständigheterna. De avvikelser som du ska notera N för på den här kontrollpunkten är: Ej slaget Skörden har ej tagits bort Otillåten slåtter/skörd utanför perioden 1 juli-31 oktober Inte använt klippande och skärande redskap Slåtterängen är inte fagad Betat innan slåtter 660 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 659 = N Flervalslista Aktuella när 659 = N Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Välj sedan vilken typ av avvikelse ytan utgör genom att bocka i flervalslistan på kp Det är viktigt att du beskriver avvikelsens omfattning och att den exakta ytan framkommer i din dokumentation. Efterkontroll möjlig Informera lantbrukaren om att villkoret måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. Bocka för de avvikelser som finns på avvikelseytan. 661 Ej slaget 146

147 Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig förnaansamling sker. Om hela arealen inte är slagen så ska du notera N och dokumentera ytan där kravet inte är uppfyllt som en avvikelse. Kontrollpunkten kopplas till avvikelseytan och du dokumenterar omständigheter. Dokumentera omständigheter och hur du kom fram till det. 662 Skörden har ej tagits bort Om skörden inte forslats bort från hela kontrollytan så ska du koppla in kontrollpunkten på avvikelseytan och dokumentera omständigheter. Även pressad skörd omfattas av kravet att skörden ska ha tagits bort på hela ytan. Dokumentation ska vara tydlig om det varit strängat, balat, eller helt uppsamlat. 663 Otillåten slåtter/skörd utanför perioden 1 juli-31 oktober Slåtter ska ske inom perioden 1 juli 31 oktober. Om slåtter har skett under annan period så kopplar du in den här kontrollpunkten och dokumenterar omständigheter på avvikelseytan. Om marken har en åtgärdsplan med särskild skötsel där bete eller slåtter har reglerats att ske särskild tid på året och det villkoret är uppfyllt så ska den här kontrollpunkten inte gälla. 664 Inte använt klippande eller skärande redskap Slåtterängen ska varje år slås med klippande eller skärande redskap på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Genom att titta på snittytan på det avslagna gräset så kan du se om det använts klippande/skärande redskap. Om du konstaterar avvikelse så kopplar du in den här kontrollpunkten på avvikelseytan och dokumenterar omständigheter. 665 Slåtterängen är inte fagad Slåtterängen ska varje år vara fagad. Med fagning avses att lantbrukaren har röjt undan löv, nedfallna kvistar och annat skräp från ängen. Om du konstaterar avvikelse så kopplar du in den här kontrollpunkten på avvikelseytan och dokumenterar omständigheter. 666 Betat innan slåtter Grundkravet är att slåtterängen ska skördas och inte betas. Det är viktigt att inte registrera ett fel om slåtterängen betas efter att slåtter skett då detta är tillåtet om det inte är reglerat. 836 Är aktivitetskravet uppfyllt? (J/N) Aktuell när 659 = N Betesmark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för betesmarker, slåtterängar och fäbodbete är undantagna det årliga aktivitetskravet. Det innebär att dessa betesmarker uppfyller aktivitetskravet om de har godkänd aktivitet vartannat år 147

148 senast 31 oktober innevarande år. Om de har haft aktivitet föregående år sätt J på kontrollpunkten och dokumentera detta på åtagandeytan. På betesmark godkänns synligt påverkat av bete, avslagning eller putsning. I undantagsfall även bränning. Du ska i kontroll bedöma att skiftet är synbart påverkat av denna aktivitet på alla delar av skiftet. Om det är ett bete med spridd putsning så ser vi till helheten och underkänner/godkänner hela arealen. Om hela eller en del av skiftet inte uppfyller aktivitetskravet så ska du dokumentera med en avvikelseyta som du kopplar till kontrollpunkten. Om aktiviteten inte är uppfylld så ska du även bedöma om det skett någon aktivitet de senaste två åren. Om det inte skett någon aktivitet de två senaste åren så ska du dokumentera på ytan att det inte skett någon jordbruksaktivitet på de två senaste åren. På kp 561 Ska blocket redigeras? registrerar du att blocket ska sättas till ej stödberättigande. 837 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 656 = N Dokumentera på vilket sätt aktivitetskravet inte är uppfyllt. Efterkontroll möjlig. 677 Komplement Efterbete: Är villkoren uppfyllda? (J/N) Denna kontroll omfattar: BETE Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Kontrollpunkten gäller endast slåtterängar med särskild skötsel där länsstyrelsen fastställt miljöersättning för komplement efterbete. Återväxten ska vara avbetad senast 31 oktober så att ingen skadlig ansamling av förna sker. Länsstyrelsen kan också besluta när efterbetet ska ske och med vilka djurslag samt hur efterbetet ska genomföras. Kontrollera mot åtagandeplanen om ytterligare information om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående efterbete. 298 Komplement Efterbete: Är återväxten tillräckligt avbetad i tid? (J/N) Aktuell när 677 = N Återväxten ska ha betats senast den 31 oktober så att ingen skadlig förnaansamling sker. Länsstyrelsen kan även besluta om när efterbetet ska ske och hur efterbetet ska ske. Kontrollera mot åtagandeplanen om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående efterbete. Om villkoret inte är uppfyllt notera N Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri)

149 Aktuell när 298 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll är möjligt. 302 Komplement Efterbete: Följs de villkor avseende djurslag och/eller övriga villkor? (J/N) Aktuell när 677 = N Länsstyrelsen kan också besluta med vilka djurslag efterbete ska ske och hur efterbetet ska genomföras. Kontrollera mot åtagandeplanen om ytterligare information om vilka villkor länsstyrelsen fastställt angående efterbete. Om villkoret inte är uppfyllt notera N. 303 Dokumentera (fritext) Aktuell när 303 = N Dokumentera bristen och dina iakttagelser 682 Växtskyddsmedel: Är villkoret uppfyllt för vallersättningen? (J/N) Denna kontroll omfattar: VALL Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen. Ser du tecken på att växtskyddsmedel har använts i annat syfte än att bryta vallen ska du svara Nej. Du ska även svara Nej om vallen är bruten med ett preparat som inte är tillåtet. Om lantbrukaren har använt växtskyddsmedel för att bryta vallen med godkända medel så ska du svara J och skriva en notering om det på kontrollytan. 683 Koppla avvikelseyta och dokumentera (geometri) Aktuell när 682 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 685 Är preparatet använt på korrekt sätt? (J/N) Aktuell när 682 = N Om det har spridits växtskyddsmedel som inte är tillåtet för brytning av vallen ska du beskriva omfattning och vad som är påverkat samt om det är avsiktligt eller oavsiktligt. Dokumentationen gör du på avvikelseytan. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för 149

150 naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. 688 Fodergrödor: Är ytan skördad/synligt betad? (J/N) Denna kontroll omfattar: KOMP Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: På åkermark ska kontrollytan skördas och skörden ska föras bort alternativt betas motsvarande en skörd senast 31 oktober. Rator som normalt finns kvar efter bete får finnas. För betesmark gäller att marken ska betas eller slås. Om marken slås ska skörden föras bort. Alla delar av skiftet ska vara synligt påverkad av bete eller slåtter. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Om hela eller om det finns delar av kontrollytan där detta inte är uppfyllt vid kontrolltillfället ska du svara N. Gäller från 2016: Om lantbrukaren har ett åtagande för betesmarker, slåtterängar och fäbodbete så kan lantbrukaren vara undantagen från kravet bete/slåtter om skiftet inte finns med i den årliga ansökan om utbetalning för det stödet och att det inte är första åtagande året. Du ska dokumentera de faktiska omständigheterna. 689 Koppla avvikelseyta och dokumentera (geometri) Aktuell när 688 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 691 Odlas grödan med sikte på god skörd och för syftet som redovisas i ansökan? (J/N) Denna kontroll omfattar: KOMP, EKO, OMST Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Om grödan inte odlas med sikte på god skörd eller för syftet som redovisas i ansökan ska du svara N. Du kommer då få en lista med två typerna av fel (se nedan). Varje typ av avvikelse ska dokumenteras med sin egen avvikelseyta förutom om det är fler avvikelser som omfattar exakt samma yta. Om det är avvikelser som utgör olika ytor så ska du duplicera kontrollpunkten och koppla in samtliga avvikelseytor. De avvikelser som du ska notera N för på den här kontrollpunkten är: 150 Ej sikte på god skörd Ej syftet som redovisas i ansökan 692 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 691 = N

151 Flervalslista Aktuella när 691 = N Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Välj sedan vilken typ av avvikelse ytan utgör genom att bocka i flervalslistan på kp Det är viktigt att du beskriver avvikelsens omfattning och att den exakta ytan framkommer i din dokumentation. 693 Ej sikte på god skörd Odlingen ska ske enligt lokalt erkända normer och med normala insatser till exempel i fråga om växtföljd, jordbearbetning, utsädesmängd, gödselmängd eller ogräsbekämpning. Om odlingen misslyckas på grund av att lantbrukaren avsiktligt åsidosatt normala odlingsåtgärder lämnas ingen ersättning. Om du hittar en gröda som är extremt dålig ska förhållandena dokumenteras, dels genom beskrivande kommentarer och gärna också med foto. Dokumentera lantbrukarens uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits liksom beskrivning av hur skiftet ser ut. Detta är en bedömning som lantbrukaren ofta kan ha invändningar mot. Det är därför extra viktigt att dokumentera denna kontrollpunkt väl. Villkoret är att grödan ska odlas med sikte på att få en god skörd, men i villkoret innefattas inte att den verkligen skördas. För kompensationsstödet finns inget krav på att växtodlingsgrödor ska skördas. För ekologisk odling finns ett skördekrav och det beskrivs under kp Ej syftet som redovisas i ansökan För att ge rätt till ersättning ska växtodlingsgrödor odlas för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan. Kompensationsstöd: Växtodlingsgrödor ska odlas för att tröskas eller skördas på det sätt som är normalt för grödan. Det finns dock inget krav på att grödan slutligen tröskas eller används. Ettåriga lantbruksgrödor kan räknas som växtodlingsgrödor även i de fall de skördas som helsäd/grönfoder. Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd. Kravet för en gröda som redovisas som spannmål är att den ska odlas minst till full axgång. Det innebär att det är tillåtet att spannmålsgrödan därefter skördas som ensilage. Frövall ska odlas för att tröskas, den får inte skördas till foder. En frövall består generellt av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Det 151

152 152 är tillåtet att odla sitt eget vallfrö, men om jordbrukaren har en stor areal frövall ska det finnas ett avtal med utsädesleverantör. Ekologisk odling: För ekologisk odling finns ett skördekrav men det ska inte redovisas på denna kontrollpunkt utan på kp 582. Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras. Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas. Grönfoder ska bestå av ettåriga lantbruksgrödor och vara dugligt till foder. I grönfoder får vallgräs och vallbaljväxter endast ingå som insådd. 696 Är trädan oskördad/obetad mellan juli? (J/N) Denna kontroll omfattar: KOMP Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Den här kontrollpunkten ska kontrolleras manuellt eftersom den inte kan sorteras rätt i systemen. Kontrollpunkten gäller endast på kontrollytor med sökt träda och ersättning för kompensationsstöd. När du dokumenterar avvikelse ska arealen redovisas och lämnas till handläggare som gör en manuell uträkning. Trädan får inte skördas eller betas före den 31 juli. Om den används till bete eller skörd innan 31 juli räknas den som en grovfodergröda och ska ingå i den areal som används för att beräkna djurtätheten. Om bete eller skörd har skett den 15 juli eller tidigare är det inte en träda och du ska då istället byta grödkod. Systemet bedömer om det är en grovfodergröda enligt den grödkod du anger. Du noterar felet genom att dokumentera avvikelse på kontrollpunkt 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? Om bete eller skörd sker mellan 15 juli till 30 juli är det fortfarande en träda enligt de generella kraven för träda men den uppfyller inte villkoren i kompensationsstödet. Då ska du använda den här kontrollpunkten. 697 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 696 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 699 Skyddszon med åtagande: Är skyddszonen oskördad fram till 30 juni? (J/N) Denna kontroll omfattar: KOMP, ZON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning:

153 För kompensationsstödet ska den här kontrollpunkten kontrolleras manuellt eftersom den inte kan sorteras rätt i systemen. Kontrollpunkten gäller då alla kontrollytor med skyddszon med åtagande i de fall lantbrukaren söker kompensationsstöd för grovfodergrödor samt har djur. I de fall du dokumenterar en avvikelse ska arealen redovisas och lämnas till handläggare som gör en manuell uträkning av foderarealen. Om skyddszonen är skördad 30 juni eller tidigare ska du svara N. Skyddszonen får slås av och skördas efter den 30 juni. Den avslagna växtligheten ska föras bort om det bedöms att den kan skada växtligheten på skyddszonen. Om växtligheten på skyddszonen riskerar att skada närbelägen utsädesodling (frövall) genom oönskad pollinering får lantbrukaren slå av växtligheten på skyddszonen under hela året. Slås växtligheten av innan den 30 juni på grund av detta får växligheten inte föras bort. Bete är tillåtet under hela betessäsongen. Länsstyrelsen får besluta om undantag om att slå tidigare om detta krävs för att bekämpa invasiva arter. Om skyddszonen inte har ett åtagande ska du svara Ej aktuellt. 700 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 699 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 702 Skyddszon utan åtagande: Används grödan korrekt (inte till grovfoder)? (J/N) Denna kontroll omfattar: KOMP Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Den här kontrollpunkten ska kontrolleras manuellt eftersom den inte kan sorteras rätt i systemen. Kontrollpunkten gäller då alla kontrollytor med skyddszon utan åtagande i de fall lantbrukaren söker kompensationsstöd för grovfodergrödor samt har djur. I de fall du dokumenterar en avvikelse ska arealen redovisas och lämnas till handläggare som gör en manuell uträkning av foderarealen. Om grödan används till grovfoder ska du svara N. Skyddszonen kommer då att räknas som en grovfodergröda. Om det inte är en skyddszon ska du istället byta grödkod. Om skyddszonen har ett åtagande ska du svara Ej aktuellt. Om grödan betas eller skördas och används till foder så är det en grovfodergröda. Om den skördas utan att användas till foder eller endast putsas så är den inte en grovfodergröda. 703 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 702 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 705 Extensiv gröda: Är villkoret på skörd uppfyllt (senast 31 december)? (J/N) 153

154 Denna kontroll omfattar: KOMP Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Om grödan inte är skördad innan 31 december ska du svara N. Om grödan skördas tidigt på året så är villkoret uppfyllt. Kontrollpunkter är aktuell för grödkoderna: 57 Slåttervall på åker (kontrakt med vallfodertork) 63 Energigräs och 87 Annan stödberättigande gröda (bara för ersättningarna inom ekologisk produktion samt kretsloppsinriktad produktion). 706 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) 154 Aktuell när 705 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 708 Extensiv gröda: Används grödan korrekt (inte till grovfoder)? (J/N) Denna kontroll omfattar: KOMP Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Den här kontrollpunkten ska kontrolleras manuellt eftersom den inte kan sorteras rätt i systemen. Kontrollpunkten gäller endast på kontrollytor med extensiv gröda i de fall lantbrukaren söker kompensationsstöd för grovfodergrödor samt har djur. När du dokumenterar avvikelse ska arealen redovisas och lämnas till handläggare som gör en manuell uträkning på foderareal. Om grödan används till grovfoder ska du svara N. Kontrollpunkten behöver endast besvaras om lantbrukaren har nöt, får eller getter. Om lantbrukaren inte har något av dessa djurslag ska du svara Ej aktuellt. Kontrollpunkten är aktuell för grödkoderna: 63 Energigräs - Rörflen som slås av som torrt växtmaterial får användas för energiändamål eller som halm. Grödan får också slås av medan den är grön och har fodervärde. I det fallet ska grödan endast använts till energiändamål. Alla skördar under året ska gå till energiändamålen. Jordbrukaren kan visa det genom att låta dig se t ex ett kontrakt. 57 Slåttervall på åker (kontrakt med vallfodertork) - Jordbrukaren ska kunna visa kontrakt med vallfodertork. Alla skördar ska gå till vallfodertorken. 81 Gröngödsling - Gröngödsling består vanligtvis av sådda baljväxter, ibland med inslag av gräs och örter. Normal skötsel är att slå av grödan och plöja ned grönmassan. Om grönmassan förs bort för att användas som täckmaterial i annan odling ska jordbrukaren visa var den använts. 709 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri)

155 Aktuell när 709 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. 714 EFA Mellangröda: Är sådden godkänd? Denna kontroll omfattar: GRÖN Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: EFA mellangröda är nytt för Grödan ska sås in efter skörd av huvudgrödan. Systemet kommer inte ange om det är en EFA mellangröda eller EFA vallinsådd. Det innebär att du kan behöva fråga lantbrukaren om det är en EFA av typen vallinsådd eller mellangröda. Som kontrollant får du sätta Ej aktuellt på kp 714 eller kp 622 (EFA Vallinsådd) beroende på vilken typ av EFA som är aktuell. EFA mellangröda kommer du behöva åka ut på en efterkontroll för att kunna utföra kontrollen när du kommer ut före 1 september. Mellangrödan ska vara etablerad innan 1 september och finnas kvar till den 31 oktober. Om du kan konstatera att EFA mellangröda inte är godkänd eller saknas ska du besvara frågan med N. Du kommer då få en lista på de typer av fel som kan konstateras. Välj de fel i listan som finns på avvikelseytan. För EFA ska du inte lägga två avvikelseytor som överlappar varandra. Om du har noterat en annan gröda på kp 557 Finns endast den ansökta grödan på kontrollytan? än den ansökta så kan mellangrödan fortfarande vara godkänd och du ska besvara kontrollpunkten. Är den inte det så måste du även ange den arealen. De avvikelser som du ska notera N för på den här kontrollpunkten är: Ej godkända arter i mellangrödan Ej tillräckligt etablerad med hänsyn till lokala väderförhållanden Bruten innan 31 oktober Mellangröda ej sådd innan 1 september Mellangröda saknas 715 Koppla in avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 714 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Välj sedan vilken/vilka typer av avvikelser ytan utgör genom att bocka i flervalslistan på kp Finns det flera fel på en yta väljer du alla de fel i listan som finns på ytan oavsett om varje fel för sig utgör hela ytan eller ej. Dokumentera avvikelserna. Efterkontroll möjlig Flervalslista Bocka för de avvikelser som finns på avvikelseytan 155

156 156 Aktuella när 714= N 716 Ej godkända arter i mellangrödan Mellangrödan ska bestå av en blandning av minst 2 av dessa grödor: betor, blodklöver, bovete, havre(vår), honungsört, korn(vår), oljerättika, persisk klöver, purrhavre, rajgräs, raps (vår), rybs (vår), råg (vår), rättika, solros, subklöver, sudangräs, tagetes, vete (vår), vicker, vitsenap, ärter. Blandningen får inte innehålla något annan gröda än dessa grödor. Du ska kunna konstatera att det finns minst två på hela ytan. Lantbrukaren får inte ha EFA mellangröda på arealer där denne söker utbetalning för miljöersättning för minskat kväveläckage. 717 Ej tillräckligt etablerad med hänsyn till lokala väderförhållanden Mellangrödan ska i normalfallet vara etablerad 1 september. Du ska bedöma om etableringen är tillräcklig. Om väderförhållandena varit väsentligt sämre jämfört med normala förhållanden i området kan en sämre etablering godkännas. Exempel på sämre väderförhållanden kan vara att det i jämförelse med ett normalår varit kallt längre in på säsongen eller att vattennivåerna varit högre. 718 Bruten innan 31 oktober Mellangrödan får brytas tidigast efter den 31 oktober. 719 Mellangröda ej sådd innan 1 september Mellangrödan har inte såtts före 1 september. 720 Mellangröda saknas Om det inte har såtts någon mellangröda så ska du bocka i den här. 722 EFA Vallinsådd och Mellangröda: Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel från 1 september till 31 oktober? (J/N) Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Det är förbjudet att använda växtskyddsmedel från och med 1 september till 31 oktober för EFA vallinsådd och EFA huvudgröda. Om lantbrukaren har EFA vallinsådd i huvudgrödan och skördar huvudgrödan före 31 augusti så gäller förbudet 8 veckor efter skörd av huvudgrödan. Lantbrukaren ska då redovisa när hen har skördat huvudgrödan. Vid tidig kontroll ska du bedöma om det behövs en efterkontroll för att kunna fastställa att inget växtskyddsmedel används under förbudsperioden. Om det är ett lantbruk där det används växtskyddsmedel bör du efterkontrollera dessa. Kontrollera även mot sprutjournal. Om lantbrukaren har använt växtskyddsmedel under förbudsperioden så ska du fylla i N.

157 723 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 722 = N Dokumentera tidpunkt när så har skett och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 725 EFA Kvävefix: Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel i perioden sådd till skörd/brytning? (J/N) Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Det är förbjudet att använda växtskyddsmedel på EFA kvävefix i perioden sådd till skörd eller brytning av grödan eller tidigast den 31 juli. Kontrollera även mot sprutjournal. Om lantbrukaren har gjort detta så ska du fylla i N. 726 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 725 = N Dokumentera tidpunkt när det har skett och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 728 EFA Träda: Har lantbrukaren låtit bli att använda växtskyddsmedel ifrån 1 januari till 15 juli? Denna kontroll omfattar: GRON Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Det är förbjudet att använda växtskyddsmedel på EFA Träda från 1 januari till 15 juli. Kontrollera även mot sprutjournal. Om lantbrukaren har gjort detta så ska du fylla i N. 729 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 728 = N Dokumentera tidpunkt när det har skett och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 823 Frukt- och bärodling: Finns tillräckligt antal plantor/träd per hektar? (J/N) Denna kontroll omfattar: EKO, OMST Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: För att en fruktodling ska ge rätt till ersättning så ska den ha minst nedanstående antal träd per hektar Äpple: 400 träd/ha Päron: 400 träd/ha 157

158 Plommon: 400 träd/ha Körsbär: 400 träd/ha Surkörsbär: 300 träd/ha Fruktträd ger rätt till ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras. Den som söker ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll. För att en bärodling ska ge rätt till ersättning så ska den ha minst nedanstående antal plantor per hektar Smultron: plantor/ha Vinbär: plantor/ha Lingon: plantor/ha Krusbär: plantor/ha Jordgubbar: plantor/ha Blåbär: plantor/ha Tranbär: plantor/ha Nypon: plantor/ha Åkerbär: plantor/ha Aronia: plantor/ha Hjortron: plantor/ha Rosenkvitten: plantor/ha Hallon: plantor/ha Vindruvor: plantor/ha Björnbär: plantor/ha Havtorn: 1200 plantor/ha Björnbärskorsningar: plantor/ha Bärhäggmispel: plantor/ha Fläder: 600 plantor/ha När du beräknar plantantalet räknas arealen inklusive vändtegar. Bärodlingen är ersättningsberättigad även de år då den som söker etablerar eller föryngrar odlingen. Antal plantor räknas genom att på en sträcka av 100 m i raden räkna antal plantor, samt att mäta avståndet mellan raderna. Räkna på tre 100 m sträckor och beräkna medelvärdet. Om inte radavståndet är lika mäts sträckan över tio rader och divideras med 10 för att få ett medeltal. Antal per 100 m/radavstånd*100 = antal per hektar. Om beståndet är ojämnt eller man kommer nära gränsen upprepas räkningen ytterligare två gånger. Om det gäller träd som står oregelbundet kan man istället räkna antal träd inom en radie av 5,64 m. Du har lämpligen ett snöre med denna längd med sig, fäster det i ett träd och går sedan runt och räknar. En cirkel med radien 5,64 m omfattar 0,01 hektar. Det antal man får multipliceras med 100. Denna mätning upprepas på 4 olika ytor. Bedömningen av plantantal görs för varje skifte för sig. Om inte antalet är uppfyllt noteras arealen där plantantalet inte uppfylls. Om del av skiftet har lägre plantantal och kan delas av noteras endast arealen för denna del. Det förekommer också att frukt- och bärodlingar består av olika arter på samma skifte. Detta är också godkänt. Då får man bedöma om plantantalet uppfylls för respektive art. Till exempel om vinbär och äpple odlas tillsammans. Räkna då antalet plantor per hektar för respektive art enligt någon av metoderna ovan. Till 158

159 exempel 200 äppelträd per hektar och 1000 vinbärsbuskar per hektar. Kontrollera sedan att dessa fyller ut ett hektar genom att multiplicera antalet plantor med areal per planta enligt tabellen ovan. (200 * * 6,6 = m 2 ) alltså godkänt (1 ha = m 2 ) Om man kommer nära gränsen upprepas mätningen enligt ovan. 824 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 823 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. Beskriv vilken frukt eller vilka bär som odlas och antal träd eller plantor per hektar som finns på ytan. Beskriv också hur du kom fram till detta. 826 Uppfylls villkoren för frövall? (J/N) Denna kontroll omfattar: EKO, OMST, KOMP Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Kontrollpunkten är aktuell för grödkoderna 58, 59 och 62 (frövall). En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Odling av vallfrö med kontrakt ger samma ersättning som andra lantbruksgrödor, vall för foder ger ingen ersättning i åtagande för ekologisk produktion-växtodling. Om du hittar avvikelser avseende villkoren för frövall ska du sätta N. Du ska välja typ av avvikelse i flervalslistan och koppla din avvikelseyta. Varje typ av avvikelse ska dokumenteras med sin egen avvikelseyta förutom om det är fler avvikelser som omfattar exakt samma yta. Om det är avvikelser som utgör olika ytor så ska du duplicera kontrollpunkten och koppla in samtliga avvikelseytor. Består av fler än en sorts vallgräs eller vallbaljväxt Avtal med utsädesleverantör saknas 827 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 826 = N Flervalslista Dokumentera och beskriv avvikelsen. Rita en avvikelseyta och koppla till kontrollpunkten. Välj sedan vilken/vilka typer av avvikelser ytan utgör genom att bocka i flervalslistan på kp Du ska notera vilka uppgifter du kontrollerat i dokumentationen och om några uppgifter saknas. Notera också vilka dokument som du kontrollerat emot. De stödjande dokument som du kontrollerat ska du signera och datera. 159

160 Aktuella när 826 = N Består av fler än en sorts vallgräs eller vallbaljväxt En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. 829 Avtal med utsädesleverantör saknas Den som söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats. 847 Fånggröda: Är etableringen tillräcklig? (J/N/Ej aktuellt) Denna kontroll omfattar: LACK-fång Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Om åtagandet avser vårbearbetning på kontrollytan sätter du ej aktuellt på den här kontrollpunkten. Lantbrukaren ska så fånggrödan med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd. Fånggrödan ska sås vid en tidpunkt så att den kan utvecklas väl och ta upp kväve efter skörd av huvudgrödan. Både val av utsädesmängd och tidpunkten för sådd spelar stor roll för hur väl grödan etablerar sig. Bedöm fånggrödans faktiska etablering men ha också med i bedömningen om rådgivares och utsädesleverantörers rekommendationer, angående mängd och såtidpunkt, följts av lantbrukaren. Bedöm om etableringen är tillräcklig med hänsyn till lokala förhållanden och väderlek. Jordmån och väderlek under tiden för sådd och uppkomst har stor påverkan på hur väl fånggrödan etablerar sig. Om väderförhållandena varit väsentligt sämre jämfört med normala förhållanden i området kan en sämre etablering godkännas. Exempel på sämre väderförhållanden kan vara att det i jämförelse med ett normalår varit kallt längre in på säsongen eller att vattennivåerna varit högre. Ha med detta i bedömningen. Om kontrollen sker före sista sådatum, informera lantbrukaren om att detta är ett villkor som måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan. Efterkontrollattribut finns och det är möjligt att sätta J/N/U. Se kapitlet om efterkontroll. Dokumentera ditt ställningstagande. 848 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 847 = N Dokumentera och beskriv avvikelsen. Efterkontroll möjlig. 850 Fånggröda: Är skötselvillkoren uppfyllda? (J/N/Ej aktuellt) Denna kontroll omfattar: LACK-fång Kontrollobjekt: Skifte

161 Beskrivning: Kontrollpunkten omfattar kontroll av att det finns en fånggröda, villkoren för användning av växtskyddsmedel, villkoren för brytdatum, att den inte är använd till produktion innan tillåtet brytdatum, villkor avseende gödsling och att utsädet är godkänt. Varje typ av avvikelse ska dokumenteras med sin egen avvikelseyta förutom om det är fler avvikelser som omfattar exakt samma yta. Om det är avvikelser som utgör olika ytor så ska du duplicera kontrollpunkten och koppla in samtliga avvikelseytor. Om åtagandet avser vårbearbetning på kontrollytan sätter du ej aktuellt på den här kontrollpunkten. De avvikelser som du ska notera på den här kontrollpunkten är: Fånggröda saknas Utsäde ej godkänt Bruten för tidigt - höstråg och westerwoldiskt rajgräs Bruten för tidigt övriga fånggrödor Använd till produktion innan tillåtet brytdatum Gödslat mellan skörd av huvudgröda och tillåtet brytdatum Använt växtskyddsmedel mellan skörd av huvudgröda och tillåtet brytdatum Använt växtskyddsmedel på felaktigt sätt 851 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Rita en avvikelseyta och välj sedan vilken typ av avvikelse ytan utgör genom att bocka i flervalslistan. Det är viktigt att du beskriver avvikelsens omfattning i din dokumentation. Glöm inte att anteckna datum för när eventuella åtgärder utförts eller vilken gröda som använts om ej godkänt utsäde använts. Efterkontroll möjlig Flervalslista Aktuella när 850 = N 852 Fånggröda saknas Använd kontrollpunkten om det inte såtts någon fånggröda. 853 Utsäde ej godkänt Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter är godkänt som utsäde vid sådd av fånggröda. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får 161

162 utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs kan användas som utsäde för fånggröda. Denna fånggröda ska sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker. Även vitsenap, oljerättika eller rättika kan användas som fånggröda. Fånggrödan ska då sås in i eller direkt efter skörd av en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker. Om ej godkänt utsäde använts eller om det använts på ett felaktigt sätt ska du dokumentera felet här. 854 Bruten för tidigt - höstråg och westerwoldiskt rajgräs Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs får den brytas tidigast den 1 januari året efter stödåret. 855 Bruten för tidigt övriga fånggrödor Om fånggrödan är vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vitsenap, oljerättika eller rättika, får den brytas tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och Hallands län får dessa fånggrödor brytas tidigast den 20 oktober. 856 Använt till produktion innan tillåtet brytdatum Fånggrödan får inte användas för slåtter, bete eller annan produktion före det datum då fånggrödan tidigast får brytas. Om fånggrödan skördats eller betats innan den tidigast får brytas ska du dokumentera avvikelsen och beskriva på vilket sätt. 857 Gödslat mellan 1 augusti och 31 oktober Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får inte spridas på marken mellan skörd av huvudgrödan och den 31 oktober. Det är viktigt att du svarar på KP 857 och 858 var för sig eftersom felen ger olika avdrag i miljöersättningen. Om stallgödsel eller andra organiska gödselmedel spridits mellan datumen för skörd av huvudgrödan och 31 oktober ska du dokumentera avvikelsen och skriva när och på vilket sätt. 162 Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor

163 eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. 858 Gödslat mellan skörd av huvudgröda och tillåtet brytdatum Gödselmedel får inte spridas på marken mellan skörd av huvudgrödan och det datum då fånggrödan tidigast får brytas. Det är viktigt att du svarar på KP 857 och 858 var för sig eftersom felen ger olika avdrag i miljöersättningen. Om gödselmedel spridits mellan datumen för skörd av huvudgrödan och det datum då fånggrödan tidigast får brytas ska du dokumentera avvikelsen och skriva när och på vilket sätt. 859 Använt växtskyddsmedel mellan skörd och tillåtet brytdatum Växtskyddsmedel får inte spridas på marken mellan skörd av huvudgrödan och det datum då fånggrödan tidigast får brytas. Om växtskyddsmedel spridits under tiden ovan ska du dokumentera avvikelsen och beskriva när och på vilket sätt. 860 Använt växtskyddsmedel på felaktigt sätt Om det har spridits växtskyddsmedel så ska du beskriva omfattning och vad som är påverkat samt om det är avsiktligt eller oavsiktligt. Dokumentationen gör du på avvikelseytan. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. 862 Vårbearbetning: Är skötselvillkoren uppfyllda? (J/N/Ej aktuellt) Denna kontroll omfattar: LACK-vårb Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Kontrollpunkten omfattar villkoren för jordbearbetning och vårsådd, gödsling och växtskyddsmedel. Skiftet får inte jordbearbetas före årsskiftet, men måste vårsås senast sista sådatum året efter. Observera att även bete kan ses som otillåten jordbearbetning om det medför tydliga skador på marken. Varje typ av avvikelse ska dokumenteras med sin egen avvikelseyta förutom om det är fler avvikelser som omfattar exakt samma yta. Om det är avvikelser som utgör olika ytor så ska du duplicera kontrollpunkten och koppla in samtliga avvikelseytor. 163

164 De avvikelser som du ska notera på den här kontrollpunkten är: Gödslat mellan skörd och 1 januari Växtskyddsmedel använt mellan skörd och 1 januari Använt växtskyddsmedel på felaktigt sätt Flervalslista Aktuella när 863 = N 863 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 863 = N Det är viktigt att du dokumenterar och beskriver avvikelsen väl. Glöm inte att anteckna datum för när eventuella åtgärder utförts. Efterkontroll möjlig. 865 Gödslat mellan skörd och 1 januari Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en bevuxen träda får inte gödselmedel spridas på marken förrän tidigast den 1 januari året efter stödåret. Om gödselmedel spridits mellan datumen för skörd av huvudgrödan och första januari så ska du dokumentera avvikelsen och beskriva när och på vilket sätt. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. 866 Använt växtskyddsmedel mellan skörd och 1 januari Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en bevuxen träda får inte växtskyddsmedel spridas på marken förrän tidigast den 1 januari året efter stödåret Om växtskyddsmedel spridits mellan datumen för skörd av huvudgrödan och första januari så ska du dokumentera avvikelsen och beskriva när och på vilket sätt. 867 Använt växtskyddsmedel på felaktigt sätt Om det har spridits växtskyddsmedel 164

165 Om lantbrukaren har spritt växtskyddsmedel så ska du beskriva omfattning och vad som är påverkat samt om det är avsiktligt eller oavsiktligt. Dokumentationen gör du på avvikelseytan. Villkoret är både basvillkor och tvärvillkor. Om det konstateras en avvikelse vid kontroll så kan det även vara en överträdelse av ett basvillkor/tvärvillkorskrav eller nationell lagstiftning vilket i sin tur kan leda till att det behöver utredas. Vid ett villkorsfel ska ni alltid beakta om sådan utredning behövs och om ni behöver ta kontakt med ansvarig för tvärvillkor eller ansvarig för naturvårdshandläggning. Lantbrukaren kan tas ut till kontroll för tvärvillkor eller utredas om denne brutit mot t.ex. miljöbalken. Det är alltid viktigt att avvikelser för dessa kontrollpunkter dokumenteras väl. 864 Vårbearbetning: Har lantbrukaren låtit bli att jordbearbeta marken innan 1 januari? (J/N/Ej aktuellt) Denna kontroll omfattar: LACK-vårb Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Marken får jordbearbetas tidigast den 1 januari året efter stödåret. Lantbrukaren får dock utföra en grund jordbearbetning (exempelvis en grund kultivering eller jordfräsning för att ge en såbädd) inför sådd av vitsenap, oljerättika eller rättika. Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning. Därför kan huvudgrödan potatis, rotfrukter eller grönsaker inte kombineras med vårbearbetning. Om jordbearbetning skett innan årsskiftet ska du koppla avvikelseytan och dokumentera avvikelsen. 869 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 863 = N Det är viktigt att du dokumenterar och beskriver avvikelsen väl. Efterkontroll görs på alla kontrollgårdar med hjälp av stickprovskontroll avseende jordbearbetning, se kap. om efterkontroll med rubriken Efterkontroll LACK. 870 Vårbearbetning: Är grödan sådd innan 30 juni? (J/N/Ej aktuellt) Denna kontroll omfattar: LACK-vårb Kontrollobjekt: Skifte Beskrivning: Kontrollpunkten omfattar kontroll av att det skett sådd innan sista sådatum året efter. När du vid kontroll konstaterar att det inte skett någon sådd innan 30 juni ska du dokumentera väl. Observera att villkorsavvikelsen ska hanteras på föregående års utbetalningsärende i handläggningen. 165

166 871 Koppla avvikelseytan och dokumentera (geometri) Aktuell när 863 = N Det är viktigt att du dokumenterar och beskriver avvikelsen väl och notera att avvikelsen gäller för året innan. 166

167 12 Efterkontroll 12.1 Bakgrund Efterkontroll innebär att du gör ett återbesök och förnyad kontroll av vissa marker och villkor, ofta i slutet på säsongen. Vissa villkor behöver inte vara uppfyllda förrän vid en viss tidpunkt, och vissa villkor har lantbrukaren hela växtsäsongen på sig att uppfylla. Om ett villkor inte är uppfyllt vid det första kontrolltillfället, och lantbrukaren har tid på sig att uppfylla det, kan det vara nödvändigt att göra en efterkontroll. Vid kontroll ska du informera lantbrukaren om att villkoret måste uppfyllas och att efterkontroll kan komma att ske utan föranmälan Hantering vid fältkontrollen På kontrollpunkten som gäller för villkoret anger du alltid om villkoret är uppfyllt eller inte vid första kontrolltillfället. Om villkoret inte är uppfyllt får du i många fall upp följdkontrollpunkter där du ska ange den areal avvikelsen gäller. Därefter tar du ställning till om efterkontroll är nödvändig eller inte Bedöm vilka marker som behöver efterkontroll Vid kontrollen tar du ställning till om du tycker att en efterkontroll är nödvändig för att kunna godkänna eller underkänna vissa villkor. Om efterkontroll behövs: Om du bedömer att du måste göra ett återbesök för att se om ett villkor blir uppfyllt eller inte anger du Ja, efterkontroll ska göras (EFT-JA). Dokumentera förhållandena. Var noga med att dokumentera om ägoslaget behöver bedömas vid efterkontrollen. Om efterkontroll inte behövs: Bedömer du att villkoret kommer uppfyllas och att du inte behöver göra ett återbesök anger du Nej, efterkontroll behöver inte göras (EFT-NEJ). Att fylla i EFT-NEJ, innebär att du har god anledning att tro att avvikelsen kommer att åtgärdas innan säsongen är över. Dokumentera hur du kom fram till detta. Om avvikelsen inte kan rättas till: Om avvikelsen inte kan rättas till under återstoden av säsongen ska du ange Underkänd vid kontrolltillfället (EFT- UND). Att sätta EFT-UND innebär att du underkänner villkoret direkt. Det kan exempelvis vara i fall en mark inte uppfyller villkoret vid kontrollen och lantbrukaren berättar att betesmarken inte kommer att betas eller att vallen inte kommer att skördas. Ett annat exempel är om du är ute sent på säsongen och bedömer att villkoret inte har en möjlighet att hinna uppfyllas. Dokumentera hur du kom fram till att villkoret inte kommer hinna uppfyllas innan säsongen är slut Hantering vid efterkontrollen Omfattning av efterkontroller Ja, efterkontroll ska göras EFT-JA 167

168 Du ska göra efterkontroll på alla skiften som har markerats med Ja, efterkontroll ska göras. Om du hittar fel på skiften med EFT-JA ska du även göra efterkontroll på skiften med samma ägoslag som har markerats med EFT-NEJ hos aktuellt kontrollföretag. Då ska du efterkontrollera minst 20 % av kontrollföretagets skiften som markerats med EFT-NEJ, dock minst 3 stycken. Om du hittar fel på något av dessa ska du efterkontrollera kontrollpunkten på samtliga skiften av samma ägoslag som markerats med EFT-NEJ. Nej, efterkontroll behöver inte göras EFT-NEJ Bland de kontrollföretag som bara har skiften med Nej, efterkontroll behöver inte göras ska du göra ett slumpmässigt urval och göra efterkontroll på minst 5 % av kontrollföretagen. Där ska du för varje kontrollpunkt göra efterkontroll på minst 20 % av skiftena med EFT-NEJ, dock minst 3 skiften. Om du hittar fel på något av dessa ska du efterkontrollera kontrollpunkten på samtliga skiften av samma ägoslag som markerats med EFT-NEJ hos aktuellt kontrollföretag. Underkänd vid kontrolltillfället EFT-UND Skiften där EFT-UND angetts för efterkontroll i protokollet behöver du inte göra efterkontroll på. Det kan dock finnas vissa undantag, exempelvis om lantbrukare hör av sig innan säsongens slut och säger att hen utfört aktivitet på en mark som kontrollanten underkände i aktivitetskravet vid kontrollen. Om resultatet innehåller Ja, efterkontroll ska göras kommer kontrollformen inte gå att avsluta i Atlas.. Om resultatet innehåller Nej, efterkontroll behöver inte göras kommer Jorden tolka resultatet som att det inte finns någon avvikelse. Om resultatet innehåller Underkänd vid kontrolltillfället kommer Jorden tolka det som en avvikelse Genomför och dokumentera efterkontroll Ta fram vilka kontrollgårdar, skiften och kontrollpunkter som ska efterkontrolleras. Det kan du göra genom egna listor på länen eller genom en rapport från Atlas. Vid efterkontrollen ska du ändra på svaret för frågan om efterkontroll, det ska du göra för varje aktuell avvikelseyta. Du kan ändra till ett svar som betyder att avvikelsen är åtgärdad och godkänd eller till ett val som betyder att avvikelsen finns kvar. Vilket val du ska ändra till beror dels på bedömningen du gör vid tillfället för efterkontrollen och dels på om skiftet var satt till EFT-JA, EFT-NEJ eller EFT-UND från början. Om avvikelsen inte längre finns ska du ändra svaret på frågan om efterkontroll till ett av alternativen som slutar på Godkänd. o Ja-Godkänd (EFT-JA-G) o Nej-Godkänd (EFT-NEJ-G) o Underkänd-Godkänd (EFT-UND-G) Om avvikelsen är kvar ska du ändra svaret på frågan om efterkontroll till ett av alternativen som slutar på Underkänd. 168

169 o Ja-Underkänd (EFT-JA-U) o Nej-Underkänd (EFT-NEJ-U) o Underkänd (EFT-UND) Om avvikelsen finns kvar behåller du alternativet Underkänd. Om avvikelsen delvis finns kvar ska du dela den aktuella avvikelseytan så att du sedan kan sätta olika svar på frågan om efterkontroll på respektive yta. Det ska framgå hur stor areal av den tidigare satta avvikelsen som blev godkänd respektive underkänd. Figur X. Schematisk bild som visar hur du ska dokumentera om villkoren är uppfyllda eller inte vid efterkontrollen. Dokumentera dina bedömningar vid efterkontrollen. Du kan skriva på exempelvis noteringsfältet till kontrollytan eller på avvikelseytan Efterkontroll av manuella stöd Om efterkontrollen är på ett stöd som hanteras helt manuellt 2018 ska du följa samma steg som i delkapitlet Genomför och dokumentera efterkontroll ovan, men du ska göra noteringarna på det manuella kontrollprotokollet Efterkontroll LACK Efterkontroll av att lantbrukaren inte jordbearbetat sina skiften innan 1 januari ska genomföras för alla kontrollföretag med vårbearbetning. På varje kontrollföretag ska du efterkontrollera minst 20 % av skiftena med vårbearbetning, dock minst 3 stycken. Hittar du avvikelser vid efterkontrollen ska alla skiften med vårbearbetning efterkontrolleras på det aktuella kontrollföretaget. För vårbearbetning har du ytterligare ett svarsalternativ på frågan om efterkontroll. Det är Ja-Ej kontrollerad (EFT-JA-Ej). Det alternativet ska du sätta på de skiften som du inte genomför någon efterkontroll på. 169

170 13 Bemyndigande för att utföra kontroller I nedan uppräknade regelverk framgår att det är länsstyrelserna som ansvarar för att utföra kontroller. Direktstöd Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt nötkreatursstödet är direktstöd i Sverige. Av 33 förordningen (2014:1101) om EU: s direktstöd för jordbrukare framgår att Jordbruksverket samordnar kontrollen över efterlevnaden av denna förordning samt av artikel 93 i förordning (EU) nr 1306/2013, 1307/2013 och 639/2014 samt artikel 37 i förordning nr 640/2014. Den närmare kontrollen inom länet utövas av länsstyrelsen. Om stöd sökts för odling av hampa ska länsstyrelsen vid kontroll ta nödvändiga prover av odlingen och låta analysera dessa. Detta enligt 34 förordningen (2014:1101). Miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion I 2 lag (1994:1708) om EG: s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden anges att tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av reglerna i EG: s förordningar om miljö- och strukturstöd utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. I 1 kap. 18 landsbygdsförordningen (2015:406).anges att Jordbruksverket samordnar kontrollen över att rådets förordning (EG) nr 1698/2005, kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006, kommissionens förordning (EU) nr 65/2011 och denna förordning följs, förutom när det gäller stöd enligt 2 kap då Skogsstyrelsen samordnar kontrollen. Länsstyrelsen, Jordbruksverket och Sametinget genomför den administrativa kontrollen enligt artikel 11 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive ansvarsområden. Länsstyrelsen och Sametinget genomför kontrollen på plats enligt artikel 12 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive ansvarsområden. Länsstyrelsen genomför även kontrollen på plats när det gäller stöd enligt 2 kap. 19 och 29 a för vilka Jordbruksverket är behörig myndighet. Länsstyrelsen genomför kontrollen på plats enligt artikel 20 i förordningen (EU) nr 65/2011. Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför den administrativa kontrollen enligt artikel 24 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive ansvarsområden. Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför kontrollen på plats enligt artikel 25 i förordningen (EU) nr 65/2011 över stöd inom sina respektive ansvarsområden. Jordbruksverket genomför även kontrollen på plats när det gäller stöd enligt 4 7 kap. för vilka länsstyrelsen är behörig myndighet. 170

171 Länsstyrelsen genomför kontrollen enligt artikel 28 i förordningen (EU) nr 65/2011. Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför kontrollen i efterhand enligt artikel 29 i förordningen (EU) nr 65/2011. Jordbruksverket genomför även kontrollen i efterhand när det gäller stöd enligt 4 7 kap. för vilka länsstyrelsen är behörig myndighet. Förordning (2012:539). Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder i nya programperioden Enligt förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder framgår att den centrala tillsynen och kontrollen av miljöersättningarna och kompensationsstöd utövas av Jordbruksverket medan länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen och kontrollen inom länet. Nationellt stöd Av 17 förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige framgår att Jordbruksverket samordnar kontrollen över att denna förordning följs. Kontrollen ska i största möjliga mån samordnas med annan kontroll som utövas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Vidare anges i 18 att tillsyn och kontroll enligt 16 utövas av länsstyrelsen. I detta ärende har avdelningschef Patrik Alenfelt beslutat. Tuula Saarimäki har varit föredragande. 171

172 172

173 Bilaga 1 Landskapselement i betesmark och slåtteräng Landskapselement Punktelement Byggnadsgrund Definition En högst 200 kvadratmeter stor byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör samman med tidigare markanvändning/ hushållning. Grunden består av en eller flera tydliga grundstenar eller hörnstenar samt eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar inkluderas. Fornlämning Fornlämningar enligt kulturmiljölagen (1988:950) och som är ovan jord. Odlingsröse, stentipp Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Linjeelement Stenmur Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att hägna in eller stänga ute boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Öppet dike Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket är vattenförande någon del av året. (SJVFS 2015:4). 173

174 Bilaga 2 Tvärvillkorselement i åkermark i området med tvärvillkorselement Tvärvillkorselement Solitärträd Småvatten Öppet dike Definition Enstaka fristående lövträd helt omgivet av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd om minst 5 meter. Avstånd till fältkant ska vara minst 10 meter från stammen. Avstånd till närmaste tvärvillkorselement ska vara minst 10 m från stammen till elementet. Två eller flera stammar som växer intill varandra på en yta mindre än 1 m² räknas som ett träd. Mindre vattensamling helt omgiven av åkermark. Småvattnet är anlagt, alternativt utgörs av en naturlig vattensänka. Arealen ska vara mindre än 0,1 hektar (1000 m²). Småvattnet ska ständigt hålla ytvatten eller fuktig markyta. Omgivande slänt från åkern inkluderas i arealen. Öppet, i huvudsak anlagt dike för dränering av åkermark beläget i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från dikets mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. Diken där vattenspegeln överstiger 6 meters bredd omfattas inte av bestämmelsen i 16. Diket ska i sin helhet vara minst 0,5 meter brett i snitt, mätt vid släntkanten och minst 0,3 meter djupt i snitt. 174

175 Stenmur (SJVFS 2015:42). Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten och belägen i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från stenmurens mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. 175

176 Bilaga 3 GODKÄNDA GRÖDOR FÖR EKOLOGISKA FOKUSAREALEN FÅNGGRÖDA Beta Blodklöver Bovete Havre (vår) Honungsört Korn (vår) Oljerättika Persisk klöver Purrhavre Rajgräs Raps (vår) Rybs (vår) Råg (vår) Rågvete (vår) Rättika Solros Subklöver Sudangräs Tagetes Vete (vår) Vicker Vitsenap Ärt (SJVFS 2017:33) 176

177 Bilaga 4 Växter som får sås på en blommande träda Ettåriga grödor: Honungsört Oljerättika Solros Vitsenap Fodervicker Luddvicker Bovete Blodklöver Perserklöver/persisk klöver/doftklöver Subklöver/grävklöver Foderlupin Gurkört Ringblomma Tvåårig grödor: Blåeld Sötväppling (gul och vit) Fleråriga grödor: Alsikeklöver (får inte sås i renbestånd) Rödklöver (får inte sås i renbestånd) Vitklöver (får inte sås i renbestånd) Lusern (flera arter) Käringtand Cikoria Kummin Esparsett Fodergetruta/getärt Getväppling Gulvial Rödklint Väddklint Prästkrage Åkervädd 177

178 Bilaga 5 Definitioner av värdefulla landskapselement Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement redovisas nedan gäller även att de till väsentlig del ska ha tillkommit före den storskaliga mekaniseringen av jordbruket, d.v.s. före Värdefullt landskapsel ement Allé Brunn, källa Byggnadsgr und Fornlämnin gs-lokal Fägata Gärdsgård av trä Hamlat träd Definition Anläggning av minst 5 träd ursprungligen planterade längs en väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig. I en allé ingår de träd som planterats i restaureringssyfte efter det att åtagandet ingåtts. Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig konstruktion av trä eller sten. Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör samman med tidigare markanvändning/hushållning. Grunden består av en eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar inkluderas. Vid bedömning av pro rata får byggnadsgrunden vara högst 200 kvadratmeter stor. Fasta fornlämningar ovan jord, enligt Kulturmiljölagen (1988:950), med kringliggande skydds- eller fornlämningsområde. Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar. Gärdsgård uppförd i syfte att hägna in eller stänga ute boskap. Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion av trä till exempel bestående av störar, gärdsel/slanor och hank, vidja eller ståltråd. Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i hamling. Som ett hamlat träd räknas även de träd som planterats i restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande. 178

179 Odlingsröse, stentipp Stenmur Öppet dike Överloppsbyggnad Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Murarna är uppförda i syfte att hägna in eller stänga ute boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket ska vara vattenförande någon del av året. Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning eller hushållning. Byggnaden ska ha ett fungerande permanent tak och i övrigt autentiskt utseende på utsidan. Byggnader som används för boende eller som är viktig för företags produktion räknas inte som en överloppsbyggnad. 179

180 Bilaga 6 Pro rata nycklar Pro rata nyckel 1A Åby: provruta 30x30 m. Yta 5: 5,3 % 180

181 Pro rata nyckel 2A Kjugekull: Provyta 10,44% 181

182 Pro rata nyckel 2 B Åby: kontrollyta 12% 182

183 Pro rata nyckel 3 A Åby: Kontrollyta 21% 183

184 Pro rata nyckel 4 A Åby: Kontrollyta 45% 184

185 Pro rata nyckel 4 B Hemrike: Kontrollyta >31 % 185

186 Pro rata nyckel 5 A Stensjöstrand: 55 % mosaikmarker 186

187 187

188 Pro rata nyckel 6 A Stensjöstrand: 75 % mosaikmarker 188

189 Täckningsgrad Täckningsgrad 75 % 50% 25 % 10% 3 % 189