NY A f åiitiå NOTISER N:o 10. CTGIFNE 1851. AF October. INNEHÅLL: ORIG.-AFH.: VON POST: Om veitgcografiska skildringar. A. F. UOLJIGREN : Ombergs Phancrogamcr och Ormbunkar. IIAMSSTBÖH: Några bidrag till Wermlands Flora. STRÖDDA UN- DEItR.: C MOLLERS Synopsis Muscorum frondosorum. ANNONS om \cxter. Original-Af handlingar. 1. Om Wexfgeografiska Skildringar, af I n in [»«i H von Post. (Forts fr. p. 127.) Örtvegetation. a. Täckande. Trifolium medium f. Veronica Cliamacdrys. f. Fragaria vesca f. b. Strödde. Solidago Virgaurea f. Viola silvatiea f. Epilobium augustifolium f. Geranium silvaticum f. Hieracium \ulgalum f. Veronica ofucinalis f. Campanula persicifolia pf. Anemone Hepatiea pf. Viola mirabilis p.
162 Grnsvege I a tion. a. Täckande. b. Strödde. Calamagrostis silvatira ff. Luzula pilosa f. Poa nemoralis fl", m. fl. Carex digilata f. inströdde frän föregående lo- Agroslis vulgaris f. kal. Anlhoocanthum odoralum pf. Mossor intaga större delen af gräsmattan. 4. Barrsteogetts öppna ställen. En Vegetation tillhörande samma lokal, men med betydlig afvikclse förekommer vid Norra sidan af höjden (B. t s. a i kartan). Afvikelsen är föranledd dcraf, att genom ras af den gamla borgmuren, jorden blifvit mer eller mindre hl o It ad, och hvarigenom en mängd vexler tillhörande öppna jordens Vegetationsgrupp inblandat sig *). Träd vegetation. a. Täckande. b. Strödde. Pinus silveslris ff. Betula glulinosa f. Ahies f. Lonicera Xylosteum. liubus idsciis f. Vaccinium Myrtillus f. Örtvegetation. a. Täckande. b. Strödda. Melampyrum silvalicum fl'. Epilobium anguslifolium ff. Pyro/a sccunda ff. Oaleopsis bifida et Telrahit fl'. ") Barrskogens öppna nlällen enligt»vcstra Mälarstrandens Cotyledoner» 8ro ej enahanda med här keskrifne lokal; dermed öfverensstammcr närmast den Löjhhogeblandade Barrskogen. Beteckningen Barrskogens»öppna slätlen» torde endast böra användas der Marken är bar eller öppen, d. ä. fri frän Gr/iaoch Uossfegetation.
ieracium Pilosella p. Obs- Utom dessa en stor mängd af de vanliga Ormbunkarne. för hvilka en egen afdclning bast torde böra bildas efter Gräsvegetationen. Exempelvis anföras de har : 163 Eptlobium montanum I Geranium Robertianum f. Arenaria trinervia f. Scrophularia nodosa pf. Sedum Telcphium p. Hypericum perforalum p. Ormbunkar. a. Täckande. b. Strödde. Polypodium vulgäre ff. Cystopteris fragilis f. Aspidium spinulosum ff. Aspidium filix mas pf. Polypodium Drvopteris f. Asplenium fibx femina p. Trichomanes p. Gräsvegetation. a. Täckande Grusarter fela. b. Strödde. Dess plats intages af Mos- Calamagrostis silvatica ff. sor och Lafvar. Luzula pilosa ff. Poa nemoralis p. Festuca ovina p. Öfrige Barrskogarnes lokaler säsom»barrskogens våta ställen-» och»barrskogskärr» ni. 11. saknas bärstädes. II. I.öf kogsvegcta<ion. Intager största delen af arealen, och betecknas å kartan med den ljusgröna färgläggningen eller alla med L. betecknade lokaler; sålunda nedra sluttningen af Viksberget, samt största delen af Sandåsen å vestra sidan. Jordmånen lieslår mest af jord, med föga mullblandning, utom på de våta ställena, der sanden är mycket mullblandad. Utgöres hufvudsakligen al Björkskog, med mycket Ahl inblandad å de väta ställena. Lokalerna äro.
ic4 I. MjiSfskogsberg. Nägon utbildad Vegetation haraf finnes icke, ehuru ps toppen af Viksberget Vextarterne närma sig härtill.». EtöfsJeogsbackame. (L. b. b. ä kartan.) Denna lokal intager, med mänga omvexlingar i qvantitatift hänseende, toppen, östra och vestra foten af Viksberget, samt hela Sandåsen och en liten kulle uti dalden mellan hojdernc, etc. En del af denna lokal har Gräsmatta, såsom norra och södra andan af Sandåsen och vid bergsfotcn. Största delen af Sandåsen saknar dock någon tätare grasbetäckning ulan ersattes denna af Mossor. På den största delen är vegetationen öfverensstämmande med följande, hvarifrun några ställen likvid äro något afvikande: Träd, Buskar och Småbuskar. a. Täckande. Betitla glutinosa fl. verrucosa ft. Populus tremula ff. Vaccinium Mvrtillus ff. Rubus saxatdis ff. b. Strödde. Salix caprea f. Sorbus Aucuparia f. Prunus 1'adus f. Rosa dumetorum f. Rubus idjeus f. Acer platanoides pf. Ulmus montana pf. Titta parvifolia p. vulgaris p. Lonicera Xvlosteum p. Corylus Avel låna p. Vaccinium Vitis idaja p. Erica vulgaris p. Fraxinus excclsior r. Sorbus scandica r. Pyrus Malus r. /'»'HUS silveslris r.
IGS Örtvegetation. a. Täckande. b. Strödde. Trifolium medium ff. Stellatia graminca ff. Potentilla Tormcntilla ff. Veronica Chamasdrys ff. Orobus tubcrosus ff. Galium boreale ff. Trifolium pratcnse f. Melampyrum pratense 1. Viscaria purpurea f. Lotus corniculatus f. Melampyrum silvaticum f. Antennaria dioica f. Veronica ofbcinalis f. Hieracium Auricula f. Egviselum uuibrosiim f. Campanula rolundifolia f. Thymus Serpyllum f. Hieracium umbellalum pf. Eqvisetum silvaticum pf. Majanthemum bifolium p. Scorzonera huniilis p. Ormbunkar, endast Pteris aqvilina pf. läckande en del af lokalen. Viola silvatiea ff. Primula veris ff. Solidago Virgaurea ff. Hieracium vulgatum ff. Campanula persicifolia f. Hypochwris maculata f. Hieracium murorum f. Fragaria vesca f. Vicia scpium f. Geranium silvaticuin f. Hieracium cesium f. Cerastium vulgäre f. Pyrola rolundifolia f. Chrysanthemum Leucanlhemum pf. Pimpinella Saxifraga pf. I.athyrus pratcnsis pf. Vicia Gracca var. pf. Hieracium vulgat. var. pf. Plantago lanceolata pf. Alchemilla vulgaris pf. Silene nutans p. Succisa pratcnsis p. Ajuga pyramidalis p. Plantago media p. Hanuncutus polyanlhcmos p. Cerefolium silveslrc p. Platanthera bifolia p. Orchis maculata p. Hieracium glomeralum pf. Pyrola minor r. Gymnadenia conopsea r. Viola mirabilis r. Gcnliana campestris r
1G6 Griisvcge tation. a. Täckande. b. Strödde. Festuca ovina fl*. Luzula pilosa ft". Agrostis vulgaris ff. Poa pratensis f. Calamagrostis silvatica ft*. Briza media f. Ant/ioxanihum odoratum ff. Luzula campestris f. Carex palleseens ff. Melica milans pf. Festuca rubra f. Carex prcceox pf. Poa nemorajis f. digitala p. Aira flexuosa pf. Avena pralensis p. pubescens p. Denna vegetation vexlar dock ganska injtket p;"i en del af området, der den närmar sig än Fältets, än Barrskogens, än Lundarnes etc. vextfördelning. Så t. ex. vid a (ä kartan) äro: a. Täckande. Majanthemum bifolium ff. Pyrola rotundifolia ff. Carex pallescens f. b. Strödde. Paris qvadrifolia f. med gräsmalta. Å andra ställen endast Mossor, Antkoxanthum ff. ocb Avena pubescens ff". täckande. vid b åter: a. Täckande. b. Strödde. Pteris affvilina ff. Geranhim siiv.iticum f. Festuca ovina ft. Gymnadenia eonopsea f. rubra ff. Plantago media f. etc. Hieracium umbellatum f. Melampyrum pratensc f. Vaccinum Myrtillus f. Viola silvatica f. etc. med Gräsmatta och Möss texter.
IC7 A andra stallon: a. Täckande. 1). Strödde. Mossor ff. Festuca o vi na ff. Gnaphalium dioicum fl. l'oa pralensis f. Trifolium pralense. A ännu andra ställen: Melampyrum silvaticum f- Vicia sepium f. m. 11. Vaccinium Myrtillus ff. Vitis idffia ff. Melampxjrum pratense ff. Anthoxanthum odör. ff. liubus saxatilis ff. jemte mossor. Succisa pratensis ff. Hieracium umbcllatum f. Melampyrum silvaticum f. etc. Alla endast vexlingar at samma vextarter i olika ijvanlitel eller relation sins emellan. Vid c uppträda några särskilda. Bland Trädvegetation, a. Täckande. t. ex. b. Strödde. lietula verrucosa ff. Corylus Avcllana f. Hibes alpinum ff. Populus tremula ff. etc. Bland Or tar tade. Pinus Abies f. silvestris p. Tilia parvifolia p. Vibumum Opulus r. Hubus saxatilis ff. Trifolium medium ff. Pteris arjvilina ff. Geranium silvaticum ff. Anemone Hepatica f. Viola mirabilis r. etc. Bland Gräsen. Mossor och tafvar nästan mast. Calamagrostis silvalica ff. Carex digitata ff. Viola mirabilis ff. etc
-»ea Vid L. I. (å kartan) (l.öf<kog.ilundarne) antager vegetationen Lundarnes föl delning af vexterne och några fä former (var.) gifva antydning dera t, afvensom förekommandet af bland de täckande. Majanthemum bifolium ff. Oxalis Acetosella ff. Carex [»allescens ff. Eqvisetum silvalicum ff. lietula glutinosa ff. Vrunus Padus f. bland de strödde. Parit rjuadnfolia ff. Pyrola rolundifolia ff. Actwa spicata pf. Prunella vulgaris, var. f Geranium silvalicum f. Pyrola minor pf. Vegetation eljest öfvergående till L. v. st. 3. Öppna ställen (a Mjiifskogsvegettf tion). (L. öst.) På några fä ställen förekomma, håra (från gräs- eller mossor fria) ställen, vanl. efter rodjning och rödjebränning, eller genom andra orsaker föranledde, bvilkas vegetation ej allestädes annoterades. A ett ställe midt på åsen var den följande: Örtvegetation. a. Täckande. b. Strödde. Veronica officinalis ff. Myosotis strida f- Arenaria serpyllilolia f. Polygonum dumelorum p. Jlutncx Acetosella f. Galeopsis Tetialnt p. Cerastium vulgalum var. pf. Trifolium repens p. Myosotis colhna p. Gräsvegetation. a. Täckande. Poa pralensis f. annua p. b. Strödde. Några af oingcfnmgens grasslag och örlvexter i kanterne af i odjefläcken, ej anförde.
4. Liifslkogens väta ställen. (L. vst.) 189 intager hela dulden utefter an, särdeles i duss Norra och Södra andar, sammanflyter alldeles tned fältets -våta ställen och strandvexterna, hvarföre gränsoruc mot dessa lokaler svårligen låta sig å kartan angifvas. Lokalcrne å N. V. delen af kartan hafva en något afvikande vegetation. Träd, Buskar och Småbuskar. a. Täckande. Alnui glulinosa ff. Betula glulinosa ff. b. Strödde. Salix Caprea f. nigricans pf. aunla p. Ortartadc. Sptrcea Ulmaria ff. Viola palustris ff. 1'olygonum viviparum ff. Galium paluslrc ff. Geum rivale ff. Rhinantfius minor fl. Anemone nemorosa ff. Majanthemum bifolium ff. Ranunculus auricomus f. Eqvisctum silvaiicum f. Eqvisctum palustre f. Alchcmilla vulgaris f. 1 haliclrum flavum f. Scorzonera humilis p. Mentha arvensis p. Caltha palustris p. Ranunculus acris ff. Lysimachia vulgaris f. Vakriana officinalis f. Rumex Acetosa f. Galiwn boreale f. llypericum 4-angulare f. I.ychnis Hos eticuli f. Prunella vulgaris f. Rubus saxatilis pf. Galium uliginosuni f. Cirsium palustre pf. Viola silvatica p. Chwrophyllum sdvestrc p. Intybus prainior^us p. Eragaria vesca p. Ajuga pyramidalis r. Hvarjemte en mängd vexter, b vilka ej gå i blomning, utan endast framstå med blad t. ex. Ranunculus polvanllicmos. Epilobium montanum m. fl.
170 Gräsvegetation. Air a cajspilosa ff. Luzula campestris f. Agro/tis vulgaris fl'. Fesluca rubra pf. oarima ff. ovina p. Carex pallescens f. Poa pralensis p. Antkoxanth. odör. I Daclylis glomcrata p. Carex vesicaria p. Vegetation % id // ocli vid c ä kartan äro beljdligt afvikande från föregående, och innehålla flera vextarter frän andra lokaler, oeh deraf siirdeles närmande sig lundarnes vegetation. Bland Träd artade. a. Täckande. b. Strödde. Ihtula glutinosa p. Prunus Padus f t Populus balsamifera f. Bland Orlartade. Geum rivale, var. umbr. ff. Myosolis paluslns I. Oxalis Acetosella f. Spirma Ulmaria f. Ranunculus repens f. Chcvrophyllum silvestre f. lirtica dioica f. Scrophidaria nodosa p. Menlha arvensis ff. Krodium cicutariutn p. Impatiens noli langerc f. Chrysosplenium allemifolium f. Circma alpina p. Aspidium filix mas f. m. fl. ormbunkar. Bland Griisartade. Saknar mast täckande Gräs- Aira ciospitosa ff. matta, har deraf flera inblan- Daclylis glomerata umbrosa i. dade vcxler frän öppna mar- Poa annua f. kens vegetation. pratensis p. för öfrigt ungefiirl samma fördelning som ofvan anförde.
171 Löfskogens kärr saknas här; vegetationen å föregående lokaler innesluter «lock flere vexler som gifva antydning häråt, t. ex. Salix nigricans, Cirsium palustre, Thalirtrum ilavnm, Vakriana, ro. fl. III. Fältets Vegetation. Utaf det till denna teckning intagna omräde utgör denna vegetation ej någon större del; vanligen intager eljest fältels lokaler den största arealen, utom måhända i skogstrakter och pä de mast uppodlade slälterne. Vegetalionskaraktcren ultryekes bäst af den täta gräsmattan, som endast brister å de kala bergen, samt å de bara ställena, och gräsen kunna i allmänhet genom sitt uppträdande i massor af individer, sägas vara förherr skande eller öfverherrskande (= dominerande) öfver hela den öfriga vegetation. Vidare brister här dominerande Träd och Buskar, ehuru dessa alldeles icke saknas. Vid veslra delen af Sandåsen är denna vegetation genom plöjning något ändrad, men i söder och norr om Wiksberget är den likväl i sitt ursprungliga skick. 1 dalen mellan höjderne hyser den flere vextcr inströdde från närgränsande lokaler, särdeles från Löfskogen och dess våta ställen. 1. fältherren. (V. bg.) En liten del af Wiksberget, äfvensom några smärre delar af bergkullarne N. och NV. från Wiksberget (ej intagne å kartan) äro beklädde med denna lokals vexlarler. På ett af dessa ställen antecknades: Ortartade. a. Täckande. b. Strödde. Sedum acre. ff- Erigeron acre f. Antennaria dioiea, Potentilla argentea f.
t72 Draba vcrna ff. Uumex Acctosella pf. llieracium Pilosella. f. Viola tricolor. pf. Scleranthus perennis f. Potcnlilla Tormentilia f. Grä sartade. Saknas. Air a flexuosa fl". Festuca ovina f. Ormbunkar, Lafuar och Mossor intaga största delen af vegetationsarealen.». Betesfälten. (F. b.) Likasom den motsvarande lokalen inom Lölskogsvegetalioncn, I.öfskogsbackarne, är denna lokal till vextarter och fördelning den rikaste och mest omvexlande af fältets lokaler; den intager endast en del af v. sluttningen af Sandåsen och ett litet stycke NV. från Wikshcrget af den å kartan upptagne delen. Vegetationen är å båda ställena mycket olika i irvantitatift lianseende, emedan af den förra delen, större delen varit plöjd och igenlagd med Ph/eum *). Dess vexters fördeluing är derföre särskildt angifven. A sednare stället har marken aldrig varit plöjd, utan tjenar till betesmark **). På lågländlarc ställen öfvergär denna lokal i ängsvegetationens vexlfördeluing. Den karakteriseras liksom denna af en beständig och lät gräsmatta, och hyser mest mångåriga lågvcxlare vextarler, afvensom en stor mängd egendomliga Mossor, och särdeles Svampar. Ofta är den till en del betäckl af en sparsam buskvegetation, och ett eller annat träd. Hopa dessa sig i större mängd, inställa sig Löfskogsbaekarnes vexter och vextfördelning. *) Först småningom och efter flcrc Sr återkommer lokalens vanliga vegetation på sådana ställen, och ofta återkomma fler* vexter alldeles icke; till qvantitet har dock vcxleinc lidit den största förändring. '*) De vanliga belade markerne (såsom Hagar, ålterholniar, dikesrenar etc.) äro oftast mycket fatliga på örlarlade vexter; ilessa brista dock icke, men hindras af betningen atl komma till utveckling. Man kan lätt öfvertyga sig härom på Ställen som afstangas, eller på äkerholmar och dikesrenar de år de äro i sade. Sådana förhållanden måste städse iakttagas.
175 Buskar och Småbuskar. a. Täckande. 1>. Strödde. Saknas. Rosa canina p Jumperns communis p. örtarta de. Vid Sandåseris veslra sluttning iakttogs följande vegetation; Chrysanthemum Leucantheniuin ff. Viscaria purpurea ff. Galium boreale ff, Planlago lanccolata ff. Carum Carvi ff. Lotus cornieulalus ff. PotenliUa Tormentilla ff. Trifolium pratense f. Polygala vulgaris f. Hieracium umbcllatum f. Lathyrus pratensis f. Hieracium Auricula f. Melampyrum pratense pf. Rfiinanthus minor ff. Euphrasia officinalis f. Cerefolium silvestre f. llypericum qvadrangulum f. Gnaphalium silvalicum f. Ranunculus acris ff. Galium uliginosum f. Vida Cracca f. Sucdsa pratensis pf. Alchemilla vulgaris pf. Primula veris p. Rumex Acelosa p. Hieradum vulgatum p. Phlcum pratense ff. Anthoxanlhum odoratum ff. Agrostis vulgaris ff. Festuca ovina ff. Poa scrotina, var. pf. Gräsartade. Avena pubescens, f. Luzula campestris f. Poa trivialis f. Festuca elatior pf. Poa pratensis p. Briza media p.j Vid Wiksbergets NV. sida åter förut aldrig plöjda lokaler följande: antecknades å flera Träd, Buskar ocli Småbuskar. a. Täckande. b. Strödde. Rosa mollissima f. Rosa eanina p. Rhamnus catbarlica f.
174 O r t a i-1 a il e. Lotus corniculalus fl'. Potentt/la Tormcnlilla ff. Antennaria dioica fl'. Trifoliutn medium ff. Trifolium pra ten se f. Linum catharticum f. llieracium Auricula f. Lathyrus pratensis f. Centaurea Jacea f. Trifolium repens f. Prunella vulgans f. Plantago lanceolala f. Polentilla maculata pf. Leontodon autumnale pf. Chrysanthemum Leucantheiniim IF. Stel/aria graminea ff. Campanula rolundifolia ff. Arhillea Rlillefolium ff. Diantkus dcltoides fl". Euphrasia ollicinalis parvifl. ff. Cerastium vulgalurn ff. Hhinanthus Crista galli f. I icia Cracca f. Viscaria purpurea f. Galium verum f. Hutnex Acclosa f. Me/atnpyrum pratense f. Pimpinella Saxifraga f. Erigeron acre f. Plantago media f. Uanunculus bulbosus f. Euphrasia officinalis-iiicniorosa f. Hypericum qvadrangulum f. Hypochwris maculata f. Succisa pratensis f. Orobus tuberosus f. Polentilla argentea pf. Vcronica ollicinalis pf. Carum Carvi p. Oentiana campeslris p. Agrostis vulgaris fl'. Festuca ovina ff. Anthoxanlhum odoralum ff. Briza media ff. Avena pratensis ff. G r a s a r t a d e. Poa pratensis I". Luzula campeslris f. Pleris acrvilina f., bvarjemlc andra Ormbunkar samt Mossor, Lafvar ocb Svampar.
17» 3. /lufiuvne. (F. 5.) De ängar, som tillhora faltet och beklädas med dess vexler, äro ganska enformige till vegetationens ([valilet, men i hög grad omvexlandc lill qvanlilel. Af «le harstä des befintlig» lokaliteterne antecknades endast dulden mellan Wiksbergct och äsen, bvars vegetation är mycket ändrad af de omgifvande Löfskogslokalernes nära grannskap. En mängd af dess vexter äro derföre bär uteslutne. Här och der förekomma fuktigare eller våtare ställen, hvilkos vegetation nedanfore är antecknad. Träd, Buskar och Småbuskar, a. Täckande. b. Strödde. Salix repens pf. Salix cinerea p. Corylus Avellana r. O r t a r t a d e. Yeronica Cham.rdrys ff. Po/ygonum viviparum ff. Trifolium pratense f. lianunculus aeris f. auricomus f. Stcllaria graminca f. Uieraciutn Auricula pf. Geum riva le pf. Thalictrum llavum pf. Potenlilla Tormentilla ff. Alchemiäa vulgaris f. Chrysanthemum Leucantbemum f. Leontodon autumnalis f. Rhinanthus minor f. Campanula rotundifolia f. Orobus tuberosus f. Dianthus dclloides pf. Prunella vulgaris pf. Polygala vulgaris pf. Achillea Millefohum pf. Cerastium vulgalum pf. Viola silvatica pf. Galium uligmosum p. boreale p. Euphrasia oflic. pratensis p. Viola eanina r. Orchis maculala r.
176 Gräs art a de. Air a caespitosa ff. Anthoxanthum odoratum ff. Alopeeurus pratcnsis ff. Luzula campeslris f. Agroslis vulgaris fl. Poa pratensis f. Dactylis glornerala ff. Carex pallescens f. 1'estuca nihra ff. Phleum pratense p. lirisa media f. m. fl., spridde från om- Festuca ovina f. gifvande lokaler. Avena pubescens f. Eqvisetum umbrosum f. silvalicum f. samt Mossor i stor mängd och Svampar. 4. Öppna ställen u fältet. (F. öst.) Hit räknas de gräsmattan på ett eller annat sätt bcröfvade större eller mindre fläckarne å fälten, såsom dikeskantens fläckar efter rödjning, kreaturs spår, bara stallen vid stenar o. s. v. Dessa bekläda sig merendels med ettåriga vextarler, bvilka i sin ordning förträngas af mera persistenla. Ofta förekomma dessa vexlcr utan skönjbart bara fläckar, såsom t. ex. myrtufvor, kring utdöde gräslufvor etc, der marken blifvit på ett eller annat sätt blottad, och denna lokal kan derförc i de flesta fall icke utsättas å kartorne, eller så lätt iakttagas. Dess vexter genomvandra alla de föregående lokalerne, och äro närmast beslägtade och öfverenssliimmande med åkerogräsen, ruderatvexterne och saknar naturligtvis Träd- och Buskvegetation. Vegetationen å några få ställen var följande: Or tarlade. a. Täckande. b. Strödde. Arabis Tlialiana ff. Taraxacum officinale fl- Veronica serpyllifolia ff. Arenaria serpjllifolia 1 Ranuculus repens f. Myosotis collma f.
177 Trifolium arvense f. Sagina procumbens pf. Glechoma hederacea pf. Veronica verna pf. Verbascum Thapsus pf. Filago montana pf. Mxjosotis arvensis p. stricta p. Polygonum aviculare p. Arabis hirsuta r. Campanula patula r. Grasartade. Poa annua f. Poa pralensis pf. Triticum repens p. ni. fl. a., hvilka likväl icke blomnia eller utgöra någon betydlig del af vegelationsarcalen. 5. Väta ställen ä fälten. (F. v. st.) Större eller mindre, tidtals vatlenfyllde båligbeter och fördjupningar å ängar och betesfält, utgöra vextplatscrne för de hithörande vexterne. Vattnet har förjagat en del af de vanliga vexterne, och framkallat en mängd andra. De väta ängarnes vegetation hithör äfvcnlcdes, ehuru de öfvergå mer eller mindre hastigt till kärrängarnes vegetation. Denna vegetation bekläder några få ställen i dälden utmed åsen, men äfven utmed ån å karlans N. del. Vcxtarter från så väl backstränderna, som från löfskogens våta ställen, äro mycket talrikt inblandade. Träd, Buskar och Småbuskar. a. Täckande. Alnus glutinosa p. b. Strödde. Salix aurita p. cinerea p. Or I artade. Comarum palustre IF. Galium palustre ff. Ranunculus Flammula ff. Caltha palustris f. 12
17«Menyanthes trifoliata f. Viola palustris f. Pedicularis palustris f. Galium uliginosum f. Lychnis Hos cuculi f. Cirsium palustre pf. Myosotis scorpioides pf. Epilobium paluslre pf. Manunculus auricoraus p. Veronica scutellata p. Gräsartade. Agrostis ramna 11. Carex vesicaria ff. elongala f. Juncus filiformis f. Carex carescens f. Agrottis vulgaris f. Juncus hufonius f. articulalus pf. Alopecurus geniculatus Carex panicea ff. casspitosa f. vulgaris f. Aira caespitosa f. Poa serotina p. trivialis p. Eqvitetum paluslre 1)'. Inom denna vegelationsgrupp saknas för öfrigt kärrängarnes lokalitet. IV. Oppn.» jordens vegetation. Denna vegetationsgrupps lokaler intaga härslädes en obetydlig areal, nemligen endast omkring byggnaderne å kartans NV. del (en smedja och flere uthus, såsom brygghus, bränneri, hönshus, kallare etc), samt blomsterrabat terne här och der inuti Parken. Hufvudkarakteren af denna vegetation, är dess nära samband med menniskans boningar och kulturen i all mänhet. Större delen af dessa vexler öfverensstämma fullkomligt; analogi ined råtlorne, skatorne, sparfvarne och en stor mängd insekter, hvilka alla följa menniskan eller helst trifvas i dess grannskap. Vexterne äro till största
17» antalet ånga eller 2-åriga, men många persistenta välja äfven sin boslail vid boningarne eller i den af mcnniskans åtgärd öppnade jordytan *). Merendels brister här den tätare gräsmattan, men en del af dessa vexter intaga just gräsplatserne uti bostädernes närmaste omgifning; dessa måsie då hiträknas. Några grässlag äro här egendomliga (såsom Setaria, llordcum murinwm,. fl.). Träd och buskar fela ej heller, såsom Cerasu Ribes-arlema, in. fl. Dessutom lafvar, mossor och svarn r. 1. Gruset vid byggnt ierne. (I, pr.) Vid smedjan i parken uppträdde några vexter. som tillhöra denna lokal. Vid den närbelägna mangården är den dock rikare på vextarler och intager en större areal. Dess vexter öfverensstämma mest med de öppna ställena å fältet, eller i Lo(skogen. Träd och Buskar, a. Täckande. b. Strödde. Utom flere planterade, såsom Sorbus scandica, Tilia vulg. och parvifolia, Fagus silvatica, Pinus Larix ni. fl. några, som frivdligt innästlat sig, såsom: Rubus idanis ff. Berberis vulgans p. Jtibes Grossularia p. Örtartade. Chelidonium majus IF. Lappa tomentos.i f. Urtira dioica ff. minor, niajuscula f. Stellaria media f. Cirsium lanceolalum f. Sedum acre. f. Plantago major. f. 0fåfr *) Denna Grupps benämning har förut hlifvit anmärkt icke vara fällt riktig. Dc»sa vexler intaga ej heller «Ila den öppnade jordytan, f. ex. lafv-arne pä menniskana boningar, SVum-..»" " parne uti bostädci ne, inöslet och dylika i matvaror och undra,."~ förråder. " * -!
111(1 Triticum repens Gr.is a r lade. Poa annua f. pratensis f. Dactylis glomerala f. Poa compressa p. %. Wriisveactu tomter, viir/ar. (I. g.) (Gärdar, trampade stallen etc.) Denna lokal skiljer sig frän de öfrige genom sin gräsmatta, ehuru den har de ilesta vexter gemensamma med föregående lokal. \externe äro har mest llerårige, och största mängden ej egendomliga. Största antalet af inströdde eller spridt förekommande vexter, har jag hår förbigått. Plantago major är den mast betecknande för denna lokal. Omkring byggnaderna å kartans NV. del antecknades följande, hvilka likväl äf\enlcdes halva sina lräd och Huskur, likväl mest planterade, gemensamt med föregående. a. Täckande. Lamium album ff. Vrtica dioica ft. Atriptex palula ff. Algopodium Podagraria f Lcontodon aulumnale f. Malva borealis. f. Poa annua ff. Dactylis glomcrata ff. Alopecurus pratensis ff. Triticum repens ff. l.olium perennc f. Or ta i tade. b. Strödde. Tragopogon pratensis IF. Cerefolium silvestre ff Taraxacum ollicinale ff. Plantago major 11". Erodium cicularium f. Lappa minor, majuscula f tomentosa f. Carduus crispus pf. Geranium pusillutn p. Rumex domcsticus p. crispus p. Gråsartadc. Poa pratensis f. Festuca ruhra f. m. 11. inströdde.
9. Odlade tomter'), krydtlgårdar etc. (I. 3. å. eller I. U) 1111 Kryddgårdar, trädgårdar, kal- och potatesland, eller alla med en rikare jord försedde odlade ställen, bekläda sig med en mängd ogräs, hvilka vi sammanfattat under denna lokal. Denna vegetation förekommer härslädes endast ä de få hlomsterrabaltcrne i parken. a. Tackande. Stcllaria media fl". Chenopodium viride ff. Urtica urens IV. Ervum letraspermum f. Orlartade. G rä s ar tade. 1). Strödde. Veronica agrestis fl". Lamium purpureum IF. Galeopsis Telrahil 11*. Galium infeslum f. Sonchus oleraceus f. Capsetla Bursa pastons f. Fumaria oflicinalis f. Euphorlna Helioseopia f. Lapsana communis f. Plantaqo major var. pf. rfjthusa Cynapium pf. Sonchus asper pf. Lamium amplesicaule p. Polygonum Convolvulus p. m. fl. Saknas. Triticum repens f. Poa annua f. Af ukrarne och de våta ställena omkring gårdarne lörekomma här icke några lokaliteter. Man iakttager alltid en stor olikhet i vegetation a de ined ettårige \e\ter besådde ställena och å de med tvä-aiigc. De ärige lokalitelerne innesluta dock mvtket olika vextalag och lördclniiigcn af dem Sr mycket omvexlaudc, allt efter de olika fruktcller sädesslagen. Största skillnaden bestar dock mest i fördelningen (= ([vautiteten), utom hos linet. Man torde kunna sammanfatta alla dessa i en enda lokal ctt-åiiga åkrames vegetation; men Särskildt undcrafdela: 1. kryddgårdar (och blomslei /and etc.}, 2. torn- och hajreland, 3. /i/i/iind,o.s.v.
I»2 V. Vattenvegetation. Ulaf den rymd kartan angifver, intager denna vegetation blott en liten del; (lere lokaler häraf saknas, såsom det djupare vattnets och polarnes; o c b utaf slrändernes vextarter Bro på den inskränkta vegetationsarealen (utmed den lilla barken) endast få utmärkande. Nå^ra Texter af särdeles intresse bar jag ej heller funnit. Karakteren af denna vegetation är i synnerhet dess beroende af vattnet. Dess egendomliga arter försvinna så snart detta aflägsnas; andra tillfälliga vexter förtvina oeh utdö småningom eller forlkomina alls icke. Endast striindcrne hafva sina tråd orh buskar liksom fältets lokaler, t. ex. Myrica Gale, Saliar-arler, Alnus. Gräsmatta felar ofta icke, men ar mången gäng i ett foga utveckladt tillstånd (ej bärande blommor och frukt, eller bestående af lägre vextarter). Alger tillhora egendomligt hela denna vegetation, och ersatta lafvarne oeh svamparne på det torra landet. Mossor förekomma äfven i mängd. 1. Torra stranden (kusten}. (V. k.) Härunder omfattas hela den vegetation, som beläcker den i allmänhet torra stranden af sjöar, floder och bäckar, men hvdkas vextarter icke stiga långt upp från vattnet utan att vantnfvas och uldo. Harslädes kunna endast smala ränder utmed bäcken hiträknas, och vegetationen innesluter en mängd arter frän omgifvande lokaler, hvilka jag till större delen här ulelemnat. Träd, Buskar och Småbuskar. a. Tackande. b. Strödde. Alnus glutmosa f. Salix aurita p. Salix cinerea pf. Prunus Padus p. Ö i tartade. Ranunculus Flammula f. Lythrum Salicaria f. Callitriche ver na var. f. Myosotis palustris f.
1'olygonum amplnhium-it-rru- Vakrtana sambucifolia f. stre f. Caltha paluslris f. Nautnburgia thyrsiflora f. Lysimachia vulgaris f. Lycopus europajus p. Solanum Dulcamara pf. Valeråna officmalis p. Stachys paluslris p. Scutdlaria galericulata r. Gräsartade. Scirpus silvaticus ff. Carex casspitosa f. Carex acuta ff. Juncus filiformis f. Glyceria fluitans ff. Poa serotina p. Juncus bufomus ff. m. fl. inströdde. compressus ff. articulatus pf. Eqvisetum fluviatile ff. palustre p. 3. Vattenstranden *)»85 omfattar de vextarter, Irvilka ogerna uppstiga på det torra landet, och alldeles icke trifvas i djupare vatten (3 å 4 fot). Denna vegetation har härstädes ganska ringa areal, såsom alltid vid ringa vattendrag; nere vid gården intager den dock ett större område, hvilket å kartan ej upplagils. Trädartade. a. Täckande. b. Strödde. Örtartade. Salix aurita p. cinerea p. Menyanthes trifoliala f. Sium latifolium f. Naumburgia thyrsiflora f. Sagittaria sagittifolia f. Kör den obetydliga avenlen skull, har jag icke ansett nödigt skildra hela denna vegetation fullständigt, och tiden tillät ej heller dess nogare undersökning. Det torde vid ett annai tillfälle blifv» större anledning att fullständigare behandla strandvegetationens lokalci.
nu Callitriche verna inlermedia f. Oenanlhe Phellantlnurn p, Iris pseudacorus f. Elaline Hydropiper p. Polygonum amphibium f. Sparganium simples pf. Potamogeton nalans pf. Gräsartade. Carex acuta ff. Carex stellulata f. Digraphis arundinacea f. canescens pf. Scirpus palustris f. Glyceria fluitans pf. m. 11. Egvisetum (luviatile fl'. 3. Hinntxntle vattnet. (V. r.) Denna lokal har endast lä egendomliga vcxter, ocli dessa äro merendels blotta artförändringar, åstadkomne af det flytande vattnet, såsom t. ex. 1'otamogctoner med var. fluitantes m. fl. A den härstädes befintliga lokalitet finnas endast några få vexter, emedan genom tid efter annan skeende rensning, den klara bäcken befrias frun den vegetation, som eljest snart inställde sig. Alla slrandvexter äro gemenligen desamma såväl för bäckarne och floderne, som sjöarne, och räknas sålunda ej hit. Någon gång täckes denna lokal af ett slags gräsmalta, oftare likväl af mossor och alger. Örtartade. a. Täckande. b. Strödde. Batrachium aqvalilc pl. var. ff. Mijrtophyäum alterniflorum p. pantolhrix f. Letnna trisulea p. Potamogeton nalans IF. Callitriche verna, intermedia ff. Nuphar lutcum f. Gräsartade *). Sparganium ramosum p. Glyceria fluilans p. *) Till de Gräsartade vexin-ne räknar jag emlast några f.i al <lc lägsta Monocotyledonerna vextfamiherne, såsom Typftacece,Jun- <*<" eas, Cyperacece och G-raminete, ehuru mänga af de lagi-c Dicolyledoner och flere högre Monocotyledoner Sro vrrlliga /Ve/» f/er.
18;i Slutligen bör anmärkas tvenne olika ändamål med vegetationsskildringarne, bvilka man alldeles icke får förbise. Antingen besknfvei man for del l.-ota sjelfva IqJtaUrne med den dera anträffade vegetation, såsom i allmiinhct föregående teckning. Man hade dä att upptaga oeb angifva så väl de»allmännare» och»egendomliga», som de»spridt förckonimande» och»tillfälliga» (se pag. 12-, 125), eller hela den vextmassa man å hvarje lokal forefunnc. Delta skildringssätt torde vara den mest passande for smärre traktskildringar såsom reseberättelser, exeursionsredogörelser o. s. v. Man kunde då fifven vid mera bekanta trakter gerna utlemna de»allmännare» och»egendomliga», hvilka derstädes äro bekanta endast genom lokalens angifvande, men nogare fästa sig vid de sällsyntare,»tillfälliga», eller»spridt förekommande», äfvensom vid de bristande, Ii vilkas angifvande ofta är af lika intresse med de sällsynlares. Eller skulle mara för det 2:dra lemna en ofversigt af den fullstäinliga vegetiationen i en viss trakt, såsom l. ex. den af mig afgifne skildringen af»v. Mälarstrandens Cotyled. vexter» (se fönegåendc årgångar af denna Tidskrift). Del blefve i dessa stednare icke sa mvcket fråga om de»spridt förekommande»' och de»tillfälliga», ulan endast om de»allmännare» och»egendomliga» vexlernc, som inom det skildrade området intaga sina vextplatser å den eller de lokalerne. På lika sätt hade man att olika angifva de»läckande» och»strödde» vexte-rne, allt efter som man afgåfve en lokalskildring, eller en större trakts vegetalioiisskildnng i allmänhet. For alt icke göra denna i sig sjelft obetydliga traktskildring ännu digrare, har jag härslädcs förbigått angifvandel af en mängd speciella resultater, till hvilka man framdeles dock lältligen skall kunna skrida. Jag har äfvenledes med afsigt förbigått utmärkandet af de»tillfälliga»,»egendomliga»,»spridt förekommande», o. s. v., och de här angifne vexlai ter, emedan vi först sedan vi fått flere särskilda ve\l-lopogranj,ka framställningar från olika delar af Skandinavien, kunna med tillförlitligare visshet utleta det allmännare och gemensamma.
1«6 Min slutliga önskan ilr, att om också mina här i korthet framställde åsigler, af med i vextlifvct vanare blickar skärskådade, skulle befinnas innehålla mycket skeft och origtigt, de dock måtte föranleda kritik och arbeten åt detta håll, d. ä. blomster åt arbetarne sjelfve och frukter åt vetenskapen och fäderneslandet. Z- Omltergs M'hanerogamer och Ormhunkar, upptecknade af A. V. Holmgren. Ju mera ett föremål kontrasterar emot sin omgifning, desto mera tilldrager det sig åskådarens uppmärksamhet. Så är äfven förhållandet med Omberg, beläget, som man vet, i vestra delen af Ostergöthland. Då man färdas genom Dahls härad, en del af den bördiga Ostgöthaslätten, der blicken allljemnt hvilar på böljande sädesåkrar och rika fruktträdgårdar, så är det visserligen en oväntad syn mau förnimmer, när ögat, som redan börjat tröttna vid denna enformiga rikedom och ifrigt spejar efter nya föremål, vid horizonlen varseblifver en skogbevuxen bergsböjd, som ansenligt reser sig öfver det omkringliggande landet. Det är just genom detta sitt ovanliga läge midtpå en böidig slätt, genom sitt grannskap med Veltern och sitt eget vördnadsbjudande behag, som Omberg i alla tider ådragit sig en synnerlig uppmärksamhet. Också emottager det hvarje sommar besök af hundradelals menniskor, som från närmare eller aflägsnare trakter strömma dit för att se och beundra. Men det är icke blott för den, som i allmänhet älskar att njuta af en storartad och herrlig naturs skötdieter, äfven spccielt för botanisten erbjuder Omberg mångfaldiga föremål för interesse och lemnar månget fynd i ersättning för de mödor och besvärligheter, hvarmed dess genomslröfvande är förenadt. Bland antalet af dem, som besöka Omberg, utgöra botanisterna en ej ringa del, men likväl har man ännu ej på ett ställe sett resultaterna af deras forskningar. För kännedomen om vexternas geographiska utbredning måste det utan tvifvel vara af inleresse att ega en fullständig förteckning
1117 öfver dem, som förefinnas på en sä märkvärdig trakt som Omberg, och del är till fyllandet af den i detta afseende hittills rådande bristen, som den för en kort tid tillbaka i Slookliolm bildade Botaniska Reseföreningen lemnat förf. understöd. Visserligen finnes i J. Bohmans»Omberg och dess onigifningar» en uppsatts af de i orten sällsyntare eller mindre allmänna, här förekommande vexter, men som dock om deras utbredning lemnar otillräckliga uppgifter och som, dels genom vegetationens omgestaltning under de två sista decennierna, dels genom den tillökning, som Ombergs Flora genom vetenskapens eget framåtskridande och sednare tiders noggrannare undersökningar vunnit, åtminstone för närvarande tid är ganska ofullständig. Förf:s syfte med denna lilla uppsatts är således, all framställa en sä vidt möjligt fullständig förteckning öfver Ombergs Phanerogamcr och Ormbunkar. Det hade från början varit förf:s mening alt i densamma upplaga äfven de lägre vextalstren, i anseende till den rikedom, som Omberg deraf hyser; men som tidens korthet gjort det omöjligt all få den så fullständig, som förf. önskar; sa måste offentliggörandet deraf uppskjutas tilldess noggrannare uudersökningar hunnit göras. Men innan vi öfvergå till sjelfva vestförteckningen, torde det vara nödigt att taga i betraktande vidden och beskaffenheten af det territorium, som här är i fråga, samt lemna en kort öfversigt af vegetationens deraf beroende beskaffenhet i allmänhet. Fortsältn. 3..fagra bittra// tiil Wermlan&s Flora, af t O. Ii a m ii s trö ni. Då jag under några års vistelse inom Sunne socken af Fryksdahls härad i Wermland haft tillfälle observera åtskilliga för Wermlands och i synnerhet Fryksdahls Flora dels nya och dels sällsyntare eller mindre allmänna vex ter, har jag beslutat att på detla sätt offentliggöra, hvad som ej förut blifvit bekant genom Herrar G. Wahlenbergs, C. J. Hartmans, C. G. Myrins, F. L. Borgströms, C. Anderssons, L. M. Larssons och C. J. Lindebergs utgifna
ISIU skrifter, hvilka, mig velerligl, äro clc enda vi hillills ega öfvcr»det sköna ocli herrliga» landets vegetation. Ehuru min vislelsc i Sunne varade 5:ne somrar, hade jag doek så föga tid alt använda till längre eller tätare utvandringar i Moras rike, alt man långt ifrån fär vänla sig nägon fullständig förteckning pä Sunne sockens sällsyntare vextcr, utan endast anse denna lilla uppsats for hvad den är några strödda anteckningar. I likhet med förut omnämnda Herrar har jag älven här ordnat vexterna efter det Linneiska syslemel, men begagnat samma nomenclatur, som framl. Hr Doct. C. J. Harlman i dess 5:te upplaga af Handbok i Skandinaviens Flora. De citerade vextslällena aro alla inom Sunne socken, då någon annan socken ej ar särskihlt nämnd i vexlforleckniugen. Veronica longifolia L. utmed sjön Fryken på fl. si. Vtricularia vulgaris L. nära sjön Håhn, i djupa kärr ej långt frän Antonssiröm. (Förut endast funnen af Mynn i Bjuikärn i Carlskoga.) Circwa alpina L. nedanför Jällekäi nsklatten (Getkämsklällen) ymnigt. Lycopus Europmus L. vid Håhn nära Antonssiröm. Valeriana sambucifolia Mik. n. allmän, hvaremot V. ofjicinalis ej bhfvit af mig funnen i Sunne. (Scirpus parvulus Kom. är vid Sundsbron pä sednarc lider förgäfvcs sokl, så väl af Myrin och flera andra Bolanister, som af mig.) I.otium I.inicola Sond. (ej upplagen af Mjrm, men sedan funncu af C. Andersson i Cbrislinchamnslraktcn och L. M. Larsson vid Wäsehärads preslgard) fanns 1850 i öfverflöd vid Brårud. Montia fonlana L. N. Borgby, Backaljärn o. fl. st. ymnigt. 1. Potamogeton prcrlongus Wulf. Ofra Fryken 1850. Ny för Wermland. Lithospcrmum arrense L. (ej uppt. af Mynn, men sedan funnen af Borgslrom i Wcnerstraklen) vexer vid Bjorkelorss Bruk. Cynoglossum ofjlcinah L. finnes sparsamt nära By. Anchusa officinalis L. (ej anmärkt af Myrin, men sedan funnen i Chrislinehamnstrakten af C. Andersson) fanns 1850 sparsamt vid By.
«a» ) crliascum T/iapsus 1. pfi branterna invid Jnttkärnsklälten; Stöpnforss. Campanu/a persicifolia L. är sällsynt i Snnnc, der ilen vexer vid Angersby. Impatiens no/i langerc L. Flsl. t. e. utmed Lerelfven, ocli vid \ägen mellan Sundshcrg och Rottneros. liibes ruhrum L. utmed Fry ken flerestädes. 2. Ribes Grostularia L., ej förut anm. i Wermland finnes fullkorn!, vild vid sjön Rutten, nära Sandnns. Heracleum Sibericum L. vexer vid Björsbyhohn i Sunne, saml ymnigt vid Backa i Lysviks socken. 3. Pastinaca satipa L. förekommer, kanske förvildad, i Norra Borgby och fl. st. Har ej förut blifvit upptagen bland Wermlands vexter, men torde med lika stort skäl som mänga andra böra införas denbland. Acorus Calamus L, förut endast funnen i Weners iraklen, förekommer äfven vid torpet Bråten under Gylleby i Sunne, saml vid Wåblberga i Lysvik. Daphne ilezereum L. i Sandnäs ängar. Adoxa Moschatellina L., ej upptagen af Myrin, men sedan funnen af Andersson vid byn Hugslerud i Chrislinchamnslrakten, af Borgström vid Stömnc, ocli Stud. Zegolsson vid R.iglanda i Nyed, vexer i ahlskogen vid Sundsberg, äfvensom, enligt Patron And. Tjcder, vid Stöpaforss. Silene rupestris L. finnes på de flesta bergshöjder i Sunne, ocli är säledes icke, enligt Myrin, inskränkt endast till de högre bergen. i. Potenlilla rep t ans L. Åmbcrg på höjderna. Förut ej anm. i Wermland. Geum urbanum I.., ej upplagen af Myrin, men sedan funnen af Borgström ocb C. Andersson i Weners trakten, vexer vid Skarped. Activa spicata L. nedanför Jatlekärnsklätten. Aquilegia vulgaris L. förekommer vild eller förvildad vid Ojervik. Trollius Europceus L., förut endast funnen i Wermlands bergslag, trallas äf% r cn vid Norra Viken. Neptta Calaria L. vexer vid Bjorkeforss, förvildad. '.i. Lamium intermedium Fr. förekommer i Norra Borgby.
I «o Odontites rubra Pers., ej uppt. af Mynn, men sedan lagen i Wenersliaklen af Borgström och Andersson, linnes äfvcn i Norra Borgby. Subularia aquatica L. af Bruks-Pat. Hisinger och Prof. P. 1*'. Wahlberg funnen vid sjön Flagan i Josse hiirad, samt vid Chrislinehamn i Wenerii af Andersson, förekommer äfven sä väl i Fryken som Björken. Camelina saliva Cr., ej anmärkt af Myrin, men sedan obs. af Heri.ir Andersson, Larsson och Lindeberg, vexte 18JJ0 bland lin vid Sundsberg. Trifolium medium L., förut endast antecknad för Silleruds socken, förekommer äfven i Sunne, t. ex. vid Angersby- 6. Metilotus alba Lam. förekommer förvildad vid Bjöi keforss. Hieracium Auricula L. fi majus lin. vexer nära Sundsvik. Förut ej obs. i Wermland. Ilierac. rigidum Hn., förut endast observerad i Chri stinehamnstrakten af Andersson, samt vid Basterud i Gillbeiga af Lindeberg, finnes på fl. st. i Sunne, l. ex. nära Sundsvik, vid Lercliven, N. Borgby etc. Bidens cernua y minima Hn. vexer vid Backatjärn. Förut ej observerad i Wermland. 7. Petasites o/ficinalis Mönch. finnes, kanske förvildad, vid Gylleby, samt Skarped. Achilliva Ptannica L. vexer på Näsen vid sjön Björken nära ellven. Anthemis linctoria L., förut endast funnen vid Tabergs grufvor och Södervik i Ullerud, finnes äfven ej sparsamt pä äkrar mellan Sunne kyrka och Brärud. Malaxis paludosa Sw., förut endast observerad vid Brunskogs kyrka, är af mig funnen i djupa kärr vid sjön HShn nära Antonsström. Carex ampullacca Good. är ej sällsynt, men vid stranden af Back.itjärn förekommer en högst egen form med länga, smala, men sammansatta ax, några af blandade han- och honblommor. 8. Carex Hornnchuchiana Hop-, ej förut anm. i Wermland, förekommer på fl. st., 1. ex. i Norra Borgby rätt ymnigt. Carex Oederi Ehrh. vexer vid Helgeby källa Halm o. s. v.
491 Carex globularis L. i kärret på berget vid Norra Borgby, förut funnen i bergslagen af Proff. Wahlberg och Wablenberg, samt Christinehamn af Andersson. Alnus glulinosa I,., som synes vara sällsynt i Sutine, förekomer vid Hähn; Aln. incana L. ar mvcket allmän. Jietula nana L. föiekommer i de flesta s. k. tjärnar. Humulus Lupulus L., ej anmärkt af Myrin, men sedan af Larsson funnen vid Olmehäradsviken, förekommer på Åmberg vid marknadsplatsen. Acer platanoides L., som i Wermland och synnerligen i Sunne är sällsynt, förekommer vid By. Obs. alt zillrorne ulmärka de för provinsen nya viixt-ai [erna. Strödda Underrättelser, Helt nyligen har sista häftet af Carl Mullers»Synopsis Muscorum frondosorum omnium hucusque cogni torum» utkommit och della heböfliga och af bryologerne efterlängtade arbele således blifvit complett. Då man kan taga för afgjordt, att hvar och en, som intresserar sig för bryologien, redan besitler och känner detsamma, torde någon utförligare anmälan kunna anses obehöflig; men af allmännare intresse kan man med skäl anse den vid bokens slut meddelade tabell vara, som upptager antalet af i arbetet anförda släglen och arter, hvilket bör vara detsamma, som antalet af hittills bekanta. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Enligt nämnde tabell känner man för Släglen. Säkra arter. Andreaeaceae 1 16 Bruchiacea; PhascacefE Ephemerea* Schistoslegeaj Drepanophylleaj Distichiaceas Fissidenteaa Leucobryacea; 3 2 3 1 1 2 2 5 18 19 10 1 1 5 71 24 Träns p 20 165 närvarande: Osäkra art 1. 3. 3. 1. 8.
10. 11. 12. 13. 14. IS. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 25. 24. «<>2 Träns». Sphagnacete Funarioidea? Disceliacea? Ruxbaumiaceac Mnioidca; Bryace.T Dicranaeeje Lcptotricliaceae Rartramioideje Pollioideas Diplnsciaceaj Phyllogoniaeea; Hypoplcrygiaceffi Mmadclphacea: Hypnoidere Summa Siägten. 20 1 10 1 1 11 4 0 10 6 21 1 1 2 2 7 104.%'ftra arler. 165 19 75 1 3 122 182 152 86 77 470 2 2 20 25 902 2,303 Osäkra ai 8. 3. 5. 4. 7. 2. 8. 2. 26. 4. 2. 20. Häraf äro 92 sliigten, 1,354 säkra ocli 65 osäkra arter Musci Acrocarpici och 12 släglen 949 säkra och 26 osäkra arter Musci Pieurocarpici. 473 arler äro icke förr beskrifna. Th s. 91. *t nnoits. De Herrar, som innevarande är genom lemnade bidrag deltagit uti Rcseföreningen och önska erhålla del af de växter, som, till följd af meddelade rescunderstod. blifvit insamlade, torde deroin underrätta undertecknad, som vill föranstalta om \äxlernas utläggande och tillhandahållande. De Herrar deremol, som år 1850 lemnade bidrag till Reseföreningen, men icke ännu erhållit utdelning af växter från Omberg, insamlade af Hr A. F. Holmgren, kunna när som heldst hos undertecknad utlaga sin utdelning. K- Fr. T/iedenius. STOCKIIOIM, TRYCKT HOS J OII. BECKMAN, 1851.