KOMPETENSUTVECKLING MED EXEMPEL FRÅN KOMMUNDOKTORANDER Thomas Tydén Samhällskontraktet 16 november 2012
KOMMUNDOKTORAND Som industridoktorand Anställning ofta i kommunen Utbildningen helt/delvis betald av kommunen Ofta deltidsstudier Både lic. och doktorsexamen
SYFTET MED KOMMUNDOKTORANDER ÄR MYCKET VARIERANDE Skapa FoU-kompetens in-house Kunna möte akademin mer jämbördigt Nya karriärmöjligheter Det är status med forskning Syftena är mer eller mindre uttalade ofta mindre
FORSKNING, INNOVATION, UTVECKLING, UTBILDNING, UTREDNING Blåser kraftiga vindar men från olika håll
Men det har alltid blåst fram och tillbaka Allmän folkskola 1842, landstingsförordning 1862
Men det har alltid blåst fram och tillbaka Allmän folkskola 1842, landstingsförordning 1862 Folkbildningen Kasernpedagogik, Humbolt universitetet Branschforskningsinstituten Sputnik Högskolereformen1977
IDAG BLÅSER EXCELLENSVINDEN
24/10.2011
PRAKTIKVINDEN SKL:s roll som forskningsaktör Det ökande engagemanget från kommuner och landsting/regioner i FoU och innovationsfrågor kräver ett engagemang från SKL, vilket legitimerar medlemmarnas satsningar på FoU och innovationer. Kontinuerligt kartlägga, analysera, problematisera och synliggöra medlemmarnas satsningar på FoU och innovationer. Omvärldsbevaka i gemensamma forsknings- och innovationsfrågor, t.ex. att påverka och nyttja de möjligheter som EU:s ramprogram ger. Företräda kommuner och landsting/regioner som samtalspart med regering, riksdag, forskningsfinansiärer, myndigheter, EU:s institutioner m.fl. SKL:s roll i kunskapsstyrning; främst socialtjänsten
PRAKTIKVINDEN 108 FoU- organisationer
PRAKTIKVINDEN
PRAKTIKVINDEN 44 kommuner Djupare kunskap, förmåga se helheter Hur behålla?
PRAKTIKVINDEN
Ansökningarna (204) fördelade på sökande 23% Landsting (157) Kommuner (42) och FoU-enheter (5) 77%
Landstingens ansökningar 50% 50% Pågående doktorandprojekt Nya doktorandprojekt
Ansökningar från landsting, 157 st 4 stora 27% universitetslandsting Övriga 73% landsting
De 4 stora universitetslandstingen 45% 55% Pågående doktorandprojekt Nya doktorandprojekt
Kommunernas 47 ansökningar 70% 30% Pågående doktorandprojekt Nya doktorandprojekt
Ansökningarna från kommunerna fördelade på invånarantal i respektive kommun 28% 15% 23% 34% Storstäder >200. 23 % Större kommuner 50-200. 34 % Mindre kommuner 25-50. 28 % Små kommuner <25. 15 %
Ansökningarna från kommunerna fördelade på ämnesområden 16% 2% 7% 44% Socialt arbete 22 (43%), Utbildning/skola 14 (31%) Design 3 (7%) 31% Digital förvaltning 7 (16%) Industriell ekonomi 1 (2%)
Gått vidare 100% 80% 60% 40% 20% 0% Pågående 80% Nya 50% Alla 57%
HÄMTA HEM INVESTERINGEN Hur ska arbetet organiseras i en kommun för att integrera en kommundoktorand i förvaltningen? Hur utnyttja hans/hennes nyvunna kunskaper i relevant utvecklingsarbete i kommunen? Hur ordna en karriärutveckling? Våra intervjuer med doktorander och arbetsgivare indikerade att dessa frågor inte var prioriterade. Frågan om hur man skall arbeta för att hämta hem investeringen har inget självklart svar. I rapporten Forskning i kommunens tjänst skriver man: det finns inga standardmodeller för hur ett samarbete kring kommundoktorander kan se ut, man måste utgå från de specifika förutsättningar som gäller för varje enskild individ. (Forskning i kommunens tjänst. Kommundoktorander som brobyggare mellan forskning och praktik, Sveriges Kommuner och Landsting, 2008).
Augusti 2012 ENKÄT TILL LANDETS KOMMUNER Har ni kommundoktorander? 190 besvarade enkäten (66%) 21 hade kommundoktorander 19 ofullständigt besvarade
Forskarstuderande, finansierade utanför högskolan och ej företagsdoktorand eller läkare/ alla forskningsämnen fr.o.m. VT 2011 Kvinnor Män Total Blekinge tekniska högskola HT11 4 5 9 Chalmers tekniska högskola HT11 9 31 40 Göteborgs universitet HT11 139 73 212 Högskolan i Jönköping HT11 18 2 20 Karlstads universitet HT11 11 6 17 Karolinska institutet HT11 220 12 6 346 Kungl. Tekniska högskolan HT11 24 42 66 Linköpings universitet HT11 90 45 135
Linnéuniversitetet HT11 8 8 16 Luleå tekniska universitet HT11 12 14 26 Lunds universitet HT11 50 41 91 Malmö högskola HT11 23 7 30 Mittuniversitetet HT11 5 4 9 Mälardalens högskola HT11 3 17 20 Stockholms universitet HT11 24 17 41 Sveriges lantbruksuniversitet HT11 22 9 31 Umeå universitet HT11 36 33 69 Uppsala universitet HT11 112 99 211 Örebro universitet HT11 45 12 57 855 591 1446
Forskarstuderande med finansiering utanför högskolan (ej läkare eller företagsdoktorand) inom samhällsvetenskap VT 2011 Kvinnor Män Total Göteborgs universitet 26 14 40 Högskolan i Jönköping 9 2 11 Karlstads universitet 6 4 10 Kungl. Tekniska högskolan 1 1 Linköpings universitet 15 10 25 Linnéuniversitetet 5 4 9 Lunds universitet 9 5 14 Malmö högskola 5 1 6 Mittuniversitetet 1 1 Mälardalens högskola 2 2 Stockholms universitet 16 5 21 Sveriges lantbruksuniversitet 1 2 3 Umeå universitet 8 3 11 Uppsala universitet 22 25 47 Örebro universitet 4 3 7 129 79 208
ÄMNE ANTAL DOMINERANDE U/H Pedagogik 114 Stockholm Göteborg Socialt arbete 24 Blandat Sociologi 7 Blandat Statsvetenskap 31 Uppsala Kulturgeografi 44 Uppsala Arbetslivsstudier 3 Karlstad Offentlig förvaltning 1 Göteborg Omvårdnad 103 Linköping Göteborg Sjukgymnastik 51 Linköping Göteborg Arbetsterapi 20 Blandat
I oktober 2007 aviserade regeringen en möjlighet för yrkesverksamma lärare att gå utbildning på forskarnivå (forskar-utbildning) med bibehållen lön, som en satsning både på nya karriärvägar inom läraryrket och för ökad kvalitet i skolan.
Syftet var att personer med anställning på skola eller förskola inom en tid av två år och sex månader ska kunna uppnå licentiatexamen. Utbildningen ska öka antalet forskarutbildade lärare i skolan och möjliggöra anställningar som lektorer i skolan.
Historia och historiedidaktik (Lunds universitet/malmö högskola) 24 Geografi (Högskolan Dalarna/Uppsala universitet/högskolan i Gävle) 26 Läs- och skrivutveckling (Högskolan i Gävle/Stockholms universitet) 16 Geografi, naturkunskap, fysik och kemi (Södertörns högskola/stockholms universitet) 10 Teknik (Högskolan i Gävle/KTH/Stockholms universitet) 12
Svenska med didaktisk inriktning (Malmö högskola/lunds universitet) 9 Språk och lärande (Stockholms universitet/ Göteborgs universitet/södertörns högskola) 10 Historia och samhällsvetenskap (Karlstads universitet/högskolan Dalarna) 15 Naturvetenskap, matte, teknik och ämnesdidaktik (Linköpings universitet/högskolan Kristianstad/MaH/UmU/Mittuniversitetet) 25 Musikpedagogik/musikpedagogiskt arbete (KMH/LU/GU /Örebro universitet/luleå tekniska universitet) 13
Nybörjare, forskarskolor för lärare, 2008 2011 Kalenderår Totalt Kvinnor Män 2008 107 54 53 2009 53 24 29 2010 2011 160 78 82
Rapport 2012:9 R Utvärdering av forskarskolor för lärare www.hsv.se Högskoleverket
Utvärderingen visar att deltagarna, kommunerna och forskarskolorna på det stora hela är positiva till satsningen. Den har inneburit att mer forskarkompetens tillförts skolans värld, som en god förutsättning för att åstadkomma bättre måluppfyllelse för eleverna, vilket är satsningens huvudsyfte. Arbetsprocessen och genomförandet av utbildningen har i stort sett fungerat enligt intentionerna, även om en relativt hög andel av deltagarna behövt längre tid än avsett för att bli färdiga.
Det har emellertid varit en dyr satsning för ett fåtal lärare, och ett litet antal av landets kommuner har deltagit. Med den begränsade omfattningen hittills är det tveksamt om satsningen kommer att ge någon tydlig effekt. En tydlig brist är att det inför satsningen knappast förts någon initial diskussion mellan forskarskolorna och skolhuvudmännen om hur kompetensbehoven i skolan ser ut.
Bara ungefär hälften av de deltagande lärarna avser att fortsätta arbeta som lärare, och satsningen kan därför till stora delar beskrivas som en chans för lärare som velat ta ett karriärkliv ut ur skolan. Det är få av skolhuvudmännen som har en plan för att förvalta och ta tillvara de forskarutbildade lärarnas kompetens i skolverksamheten.
RISKERAR SATSNINGAR PÅ KOMMUNDOKTORANDER ATT DRÄNERA OSS PÅ DUKTIGA MEDARBETARE?????
Det behövs kommunala FoU- strategier
PRAKTIKVINDEN
Generellt om FoU-strategier utifrån IKA-studier Gott och Blandat Göras in-house, kan själv Kontinuerlig process Beställarkompetens Att ställa rätta frågorna
VAD GÖR VI? VAD FÅR VI GÖRA? VAD BEHÖVER VI? HUR FÅR VI DET?
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER ERFAREN DRIVANDE ENSAM NYUTEXAMINERAD PASSIV
När och hur kan vi ifrågasätta? NÄR det behövs!
Produktionens logik
Produktionens logik PROBLEMLÖSNING GENOM: Givna regler Enhetlighet Samma tänkande Stabilitet Kontrollerad process Minska variationen Benchmarking, interna nätverk
Utvecklingens logik ALTERNATIVT TÄNKANDE GENOM: Reflektion Öppenhet Experiment Risktagande Osäkerhet Tolerans Ökad variation Externa nätverk
Framgångsrika organisationer måste kunna hantera båda logikerna och ständigt vara uppmärksam på, för olika produkter processer - tjänster vilken man ska välja eller om man ska använda båda parallellt.
VAD GÖR VI? VAD FÅR VI GÖRA? VAD BEHÖVER VI? HUR FÅR VI DET? HUR HÅLLA IGÅNG PROCESSEN?
Den pedagogiska parallellprocessen Tydén T (2001), Den pedagogiska parallellprocessen utvärdering av masterutbildningarna 1997-2001. Utvecklingsrådet för den statliga sektorn, Stockholm
Den pedagogiska parallellprocessen Deltagare Chef Kursansvarig Ansökan Formalia Motivering Gallring Motivering Kursstart Förvänt- Förväntningar Startmöte ningar Få smakprov Ge smakprov + Skriftlig utv-+ möjlighet spetsa interaktionsplan planerna Kurs Kalibrera för- Kalibrera planer Ordna 1 2 väntningarna Delta chefsmöten chefsmöten Efter Utvärdering Utvärdering Utvärdering