RAPPORT Luftkvaliteten i Malmö 211 Antagen av Miljönämnden 212-4-25 Rapportnr 4/212 ISSN 14-469
Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 28: 1/28 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 27 2/28 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö stad 27 3/28 Mätning av luftföroreningar vid Fosie under perioden 1994 till och med 25 4/28 Luftkvaliteten i Malmö 27 5/28 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 27/28 6/28 Provtagningsprojekt angående dricksvattenkvaliteten på Malmös restauranger 28 7/28 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Djäknegatan 27/28 8/28 Mätning med passiva provtagare i Malmö under vintern 27/28 9/28 Livsmedelskontroll av butiker och partihandlare i Malmö 28 1/28 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter våren 28 11/28 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 28 12/28 Livsmedelskontroll under internationell livsmedelsmarknad i Malmö 28 13/28 Livsmedelskontroll av torghandel i Malmö 28 14/28 Livsmedelskontroll av sommaröppna verksamheter i Malmö 28 15/28 Omprövning och godkännande av köken i Malmös förskolor under 27 och 28 1/29 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten 28 2/29 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 28 3/29 Livsmedelskontroll av kommunala särskilda boenden i Malmö 28 4/29 Luftkvaliteten i Malmö 28 5/29 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö 28 6/29 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i Malmö 28 7/29 Livsmedelskontroll på icke-kommunala förskolor i Malmö hösten 28 8/29 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö 28 9/29 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 29 1/29 Uppföljning av luftföroreningsmätningar vid Nobeltorget 28/29 11/29 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Mariedalsvägen 29 12/29 Märkningsprojekt i riskklass 5 B omfattande butiker och grossister våren 29 1/21 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 29 2/21 Livsmedelskontroll på kommunala förskolor i riskklass 3B och 4B 3/21 Luftkvaliteten i Malmö 29 4/21 Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker samt hos matmäklare 5/21 Livsmedelskontroll av butiker med förpackade varor samt grossister i riskklass 5B 6/21 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 21 7/21 Livsmedelkontroll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A 21 1/211 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 2/211 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 29/21 3/211 Luftkvaliteten i Malmö 21 4/211 Livsmedelskontroll av äldreboenden i Malmö våren 211 5/211 Kemikalier i byggvaror tillsyn hos återförsäljare 6/211 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel 7/211 Kontroll av allergikost för skolor och förskolor i Malmö 211 8/211 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 211 9/211 Kemikalier i golv - tillsyn hos återförsäljare 1/211 Riktad tillsyn mot fläktar o kompressorer (buller) 1/212 Sammanställning rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning m.m. från Malmö stads verksamheter 2/212 Kemikalier i möbler tillsyn hos möbelhandel 3/212 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 4/212 Luftkvaliteten i Malmö 211 Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, 25 8 Malmö, telefon 4-34 1 (vx). De kan också laddas ner från www.malmo.se/miljo
1. Sammanfattning Luftkvaliteten i Malmö 211 Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 211 visar att halterna generellt var något högre än 21. Liksom 21 överskreds MKN för kvävedioxid (NO 2 ) på ett antal gator i staden, bl a vid mätstationerna Dalaplan och Bergsgatan. Föroreningshalterna som redovisas i rapporten är uppmätta på en mätplats i taknivå (Rådhuset) och i två gatumiljöer (Dalaplan och Bergsgatan). Generellt är halterna betydligt högre i gatumiljön. Förutom de tre fasta mätstationer som redovisas i denna rapport, görs mätningar med en mobil mätstation (Mätvagn 4) på en till tre platser per år. Mätningarna med Mätvagn 4 har under 211 gjorts på två platser. Den första mätplatsen var på Lundavägen/ Östra Förstadsgatan vid Värnhemstorget och påbörjades under juni 21 samt avslutades i mars 211. Därefter flyttades mätvagnen till korsningen mellan Drottninggatan och Östra Förstadsgatan där mätning pågick från april 211 till och med mars 212. Rapporterna från dessa mätningar publiceras på www.malmo.se/luft. Den uppmätta kvävedioxidhalten i taknivå var 18 µg/m³ som årsmedelvärde, vilket är knappt hälften av gällande miljökvalitetsnorm. Sedan mitten av 8-talet har halterna i taknivå minskat med 2 µg/m³, dvs halverats. I gatunivå (Dalaplan och Bergsgatan) uppmättes däremot ett årsmedelvärde på ca 35 μg/m 3. Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde överskreds både vid södra sidan av Dalaplan och på Bergsgatan. Svaveldioxidhalterna är sedan lång tid mycket låga i Malmö. Genomsnittshalten under året var knappt 2 µg/m³, att jämföra med miljökvalitetsnormen på 2 µg/m³. Sedan ca 1 år tillbaka i tiden har halterna befunnit sig på motsvarande låga nivå. Ozonhalterna var 57 µg/m³ som årsmedelvärde i taknivå, medan vid Dalaplan (gatumiljö) var halterna ca 1 % lägre. Målvärdet för skydd av hälsa överskreds 7 gånger under året. Jämförs mätvärdena med de senaste fem åren visar halterna en svagt stigande trend. Sedan början av 9-talet har halterna av ozon ökat med nästan 3 %. Under 211 var uppmätta partikelhalter ovanligt höga och för PM 1 i genomsnitt 21 µg/m³ i taknivå och 25 µg/m 3 i gatumiljö. För PM 2.5 var de uppmätta halterna 16 µg/m³ taknivå och drygt 1 µg/m 3 högre i gatumiljö. De högsta halterna registrerades som normalt under vårvintern då ökningen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1µm), framför allt vägdamm. Även i november ökade halterna under en period med torka och måttliga vindar från öster. Dessa partiklar var i huvudsak mindre än 2.5 µm och troligen intransporterade med vindarna från Baltikum. Lufthalterna av bensen och kolmonoxid ligger även i gatunivå på Dalaplan långt under miljökvalitetsnormerna. Bensenhalten var som årsmedelvärde.5 µg/m³ och kolmonoxidhalten 2.4 mg/m³ (högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn). Under 211 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 1.3 C men följde normalårsprofilen mycket nära. Nederbörden under året var riklig, särskilt under sommarmånaderna, och årsnederbörden på 74 mm var drygt 2 % över den normala. Miljöförvaltningen Malmö stad 3
Luftkvaliteten i Malmö 211 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 2.1. Luftkvalitetsläget 211... 5 3. Var i Malmö mäts luftföroreningar?... 6 4. EU-direktiv och miljökvalitetsnormer... 7 5. Vädret under året... 9 6. Svaveldioxid... 11 7. Kvävedioxid... 12 8. Partiklar (PM 1 och PM 2.5 )... 15 9. Ozon... 17 1. Kolmonoxid... 19 11. Bensen och andra kolväten... 2 12. Diskussion... 21 13. Hälso- och miljöeffekter... 22 14. Andra projekt... 23 Miljöförvaltningen Malmö stad 4
2. Inledning Luftkvaliteten i Malmö 211 I denna årsrapport redovisas resultaten av luftkvalitetsmätningar utförda av Miljöförvaltningen i Malmö under år 211. I rapporten presenteras också meteorologiska mätningar som är en viktig del i förklaringen av variationen i halterna av luftföroreningar från år till år. Miljöförvaltningen har mätt luftkvaliteten i Malmö sedan 6-talet. Den första automatiska mätstationen övervakade luftföroreningar i taknivå på Rådhuset från 1971. Numera finns mätstationer i Malmö som mäter luftföroreningar både i taknivå och i gatunivå. Mätningar i taknivå ger en bra bild av bakgrundshalter och långtidstrender. Men det är också viktigt att ha kännedom om situationen i gatunivå, där Malmöborna vistas. Miljöförvaltningen har idag tre fasta stationer; en i taknivå på Rådhuset och de andra två i gatunivå på Dalaplan och Bergsgatan. Dessutom har miljöförvaltningen en mobil mätstation. I denna rapport jämförs resultaten av mätningarna från de fasta stationerna år 211 med miljökvalitetsnormer och det nationella miljömålet för Frisk Luft. I rapporten presenteras trender för varje mätstation över ett antal år. Vädrets betydelse för halter av luftföroreningar analyseras. Nytt för i år är lanseringen av Miljöbarometern på Malmö stads hemsida. Där redovisas beräknade utsläpp i Malmö och andra nyckeltal för att kunna bedöma framstegen mot målen i miljöprogrammet 29 22. Vissa utsläppssiffror, som inte direkt har med luftkvalitetsmätningar att göra och som tidigare redovisades i denna årsrapport, har nu förts över till Miljöbarometern. Via miljöförvaltningens hemsida, www.malmo.se/luft, samt www.dagensluft.se kan man få information från de fasta mätstationerna. Uppdatering sker varje timma. Där finns också andra rapporter om luftkvaliteten som har skrivits de senaste åren. Aktuella mätprojekt som har utförts under året presenteras kortfattat i slutet av årsrapporten. Årsrapporten är framtagen av miljöövervakningsgruppen, avdelningen för miljö- och hälsoskydd, där Paul Hansson, Henric Nilsson och Mia Nyman har ansvarat för mätstationer och datainsamling. Rapporten är sammanställd av Mårten Spanne. 2.1. Luftkvalitetsläget 211 I Malmö är det dominerande problemet för att klara miljökvalitetsnormerna halten kvävedioxid (NO 2 ) i gatunivå. Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid började gälla år 26 och består av gränsvärden för medelvärde över år, dygn och timma. MKN anses ha överskridits så fort en av normerna överskrids (se kapitel 4). Dygnsnormen för kvävedioxid, som är det värde som är svårast att klara, överskreds vid de båda fasta mätstationer i gatunivå. Även timnormen för kvävedioxid överskreds vid mätstationen på Bergsgatan. Rapportering till Naturvårdsverket om Malmös överskridanden har gjorts och som en konsekvens av överskridandena har ett åtgärdsprogram utformats av Länsstyrelsen 27. Ett reviderat åtgärdsprogram fastställdes under våren 211. År 211 var ett milt väderår med riklig sommarnederbörd men en regnfattig höst, vilket påverkade halterna av luftburna partiklar. Den torra hösten resulterade i ovanligt många dagar med höga halter av partiklar, dock utan att överskrida MKN. Ingen av de övriga tvingande miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskreds. Miljöförvaltningen Malmö stad 5
3. Var i Malmö mäts luftföroreningar? Luftkvaliteten i Malmö 211 Mätning av olika luftföroreningar startade i något mer organiserad form år 1971 på Rådhusets tak. I början mättes svaveldioxid och svävande stoft. Mätstationen byggdes successivt ut till att omfatta även kväveoxider, ozon, kolväten mm. Mobila mätvagnar införskaffades också i olika omgångar för att kontrollera luftföroreningshalterna i särskilt utsatta miljöer. I december 25 invigdes gaturumsmätstationen Dalaplan. Denna kompletterades 29 med en optisk utrustning för mätning av gaser på Bergsgatan. De fasta mätstationerna kompletteras med en meteorologisk mast på Helenehom som bl.a. är till för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar i Malmö. Miljöförvaltningen förfogade under 211 över en mobil mätvagn ( Mätvagn 4 ). Denna var under året placerad dels på Lundavägen/Ö. Förstadsgatan vid Värnhemstorget (juni 21 till mars 211) och dels på korsningen mellan Drottninggatan och Östra Förstadsgatan där mätning pågick från april 211 till och med mars 212. Namn Miljö Startår Parametrar 1. Rådhuset Taknivå 1971 Svaveldioxid, kvävemonoxid, kvävedioxid, ozon, PM 1 och PM 2.5 samt TSP (totalt suspenderade partiklar) 2. Meteorologisk mast 1991 Temperatur, vindriktning och vindhastighet på flera nivåer. Heleneholm Globalstrålning, relativ fuktighet, stabilitetsparametrar, lufttryck och nederbörd. 3. Dalaplan Gatumiljö 25 Kvävemonoxid, kvävedioxid, ozon, PM 1, PM 2.5, kolmonoxid, bensen, toluen och xylen. 4. Bergsgatan Gatumiljö 29 Kvävemonoxid, kvävedioxid, ozon. 5. Mätvagn Gatumiljö Kvävemonoxid, kvävedioxid, PM 1, bensen, toluen, xylen. 1 5 3 4 2 Miljöförvaltningen Malmö stad 6
4. EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftkvaliteten i Malmö 211 Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (28/5/EG och 24/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2.5 ) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft 213. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 21:8) reglerar hur övervakningen skall ske. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 211 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. www.naturvårdsverket.se Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/imm) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: http://www.itm.su.se/reflab/index.html (gäller fr.o.m. 25-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 μg/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). μg/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 μg/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast 215-1-1 och skall eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m. 21-7-1). Kolmonoxid mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. Miljöförvaltningen Malmö stad 7
Luftkvaliteten i Malmö 211 (gäller fr.o.m. 26-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kvävedioxid µg/m³ 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon μg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (målvärde). Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³-timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå (framtagna av IMM) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 8 timmar 6 Bensen μg/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen μg/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen μg/m 3-43 avser livstidsexponering Miljöförvaltningen Malmö stad 8
5. Vädret under året Luftkvaliteten i Malmö 211 Under 211 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 1.3 C (Tabell 1) men följde normalårsprofilen mycket nära vilket kan ses i Figur 1. Nederbörden under året var riklig, särskilt under sommarmånaderna, och årsnederbörden på 74 mm var drygt 2 % över den normala (Figur 2). Ett torrt höstväder med ett par episoder med vindar från öster visade sig bland annat i höga halter av intransporterade partiklar under november månad. 2 15 1 C Medetemperatur, månad Normal medeltemperatur (1961-9) Differens 5-5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedeltemperaturen i Malmö under 211 jämfört med det av SMHI använda statiska 3-årsmedelvärdet för 1961-199. (källa: Väder och Vatten, SMHI) 2 mm 15 Månadsnederbörd Normal nederbörd (1961-9) 1 5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 2. Månadsnederbörden i Malmö under 211 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Årsnederbörden var 74 mm och normalårsnederbörden 64mm. Miljöförvaltningen Malmö stad 9
Luftkvaliteten i Malmö 211 % m/s Norr 12 Nordväst 9 Nordost Nordväst 6 3 Väst Ost 1995-21 211 Väst Norr 5 4 3 2 1 Nordost Ost 1995-21 211 Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Figur 3. Vindriktningens fördelning under 211 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-21. Syd Figur 4. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 211, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-21. Tabell 1. Temperaturstatistik för 211 från meteorologiska masten vid Helenholm och från SMHI:s mätutrustning vid Jägersro. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns- 1961-9 ( C) 211 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde medel- värde Heleneholmsmasten SMHI (Malmö) i.u. = ingen uppgift - 9.6 26.4 (5 juni) -8.4 (2 feb) ( C) 21.8 (6 juni) ( C) -6.3 (2 feb) 7.8 9.1 i.u. i.u. i.u. i.u. Miljöförvaltningen Malmö stad 1
6. Svaveldioxid Luftkvaliteten i Malmö 211 Svaveldioxid uppkommer då svavel från främst fossila bränslen reagerar med luftens syre under hög temperatur vid förbränning. Svaveldioxidkällorna har sitt ursprung såväl lokalt som regionalt. Det mesta av de här uppmätta halterna har sitt ursprung från andra länder, främst på kontinenten och de brittiska öarna. Lokala större källor är energi- och uppvärmningssektorn, industrin samt sjöfarten. Totalt emitteras ca 75 ton svaveldioxid per år i Malmö. Under 211 uppmättes som vanligt mycket låga halter och årsmedelvärdet var strax under 2 µg/m³, vilket är ca 1 % av gällande miljökvalitetsnorm. Sedan början av 8-talet har halterna minskat till en tjugondel eller med drygt 4 µg/m³, enligt mätningarna på Rådhuset. De sista tio åren har halterna varit relativt stabila, men kan möjligen förväntas sjunka i framtiden då nya regler om lägre svavelinnehåll i fartygsbränsle införs. Tabell 2. Mätvärden för svaveldioxid i µg/m³ från Rådhuset. Miljökvalitetsnorm Rådhuset 2 (årsmedelvärde) 2 1 (98-percentil dygn) 4 2 (98-percentil tim) 5 Observationer 99 % Max dygnsmedelvärde 7 Max timmedelvärde 15 µg/m³ 9 8 7 6 5 4 3 Miljökvalitetsnorm 2 1 1967 1972 1977 1982 1987 1992 1997 22 27 212 Figur 5. Svaveldioxidhalterna i Malmö som årsmedelvärden i µg/m³ (mätplats Rådhuset). Miljöförvaltningen Malmö stad 11
7. Kvävedioxid Luftkvaliteten i Malmö 211 Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemonoxid utgör ca 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung men det förekommer också en viss intransport. Under 211 uppmättes i genomsnitt ca 18 µg/m³ kvävedioxid som årsmedelvärde i taknivå, vilket är knappt hälften av gällande miljökvalitetsnorm. Halterna vid mätpunkt 2 på Dalaplan (Dalaplans södra sida) överskred normen för dygnsmedelvärde och mätstationen på Bergsgatan registrerade överskridande av både dygns- och timvärden. Halterna har inte förändrats vid någon av mätstationerna jämfört med föregående år. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter 211 från mätplatserna i Malmö i µg/m³. Miljökvalitetsnorm Dalaplan Rådhuset Bergsgatan MP1/MP2* (taknivå) 4 29/35 18 35 (årsmedelvärde) 6 57/66 38 69 (98-percentil dygn) 9 74/88 5 99 (98-percentil timme) Observationer 1 % 98 % 1 % Max dygnsmedelvärde 73/78 49 83 Max timmedelvärde 146/167 93 153 * Avser mätdata från mätpunkt vid norra (MP1) respektive södra (MP2) sidan av Dalaplan. Sedan mitten av 8-talet har halterna i urban bakgrundsmiljö, vilket mäts i taknivå på Rådhuset, halverats eller minskat med ca 2 µg/m³. Minskningen har under de senare åren planat ut och variationerna från år till år beror till stor del på meteorologin. Observera att halterna i trafikerad gatumiljö är betydligt högre än redovisade taknivåhalter. Halterna i gatumiljö överskrider normen vid några platser (gaturum) i Malmö, vilket redovisas i Figur 7. Rapportering till Naturvårdsverket om detta har gjorts och som en konsekvens av överskridandena har ett åtgärdsprogram utformats av Länsstyrelsen 27. Ett reviderat åtgärdsprogram har fastställts under 211. (http://www.lansstyrelsen.se/skane, sök på Reviderat åtgärdsprogram för Malmö ) 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 µg/m³ Dalaplan M P1 Bergsgatan Rådhuset M iljökvalitetsnorm 1984 1987 199 1993 1996 1999 22 25 28 211 Figur 6. Kvävedioxidhalterna i Malmö som årsmedelvärden i µg/m³. Miljöförvaltningen Malmö stad 12
Luftkvaliteten i Malmö 211 Figur 7. Gator i Malmö med risk för överskridande (orange) och överskridande (rött) av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Kartan är baserad både på mätningar och beräknade lufthalter. Kartan i Figur 7 är hämtad ur rapporten Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 211 och baseras på både mätningar och beräknade lufthalter. Eftersom det är svårt och kostsamt att mäta luftföroreningar på ett stort antal platser så används modellberäkningar för att kontrollera luftkvaliteten mot miljökvalitetsnormen där mätningar inte kan utföras. Hur dessa beräkningar kan användas i miljöövervakningen regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet, NFS 21:8. Studien för år 211 visar att MKN beräknas överskridas vid Amiralsgatan, Bergsgatan, Södra Förstadsgatan, och Dalaplan. Under december månad 21 öppnade Citytunneln som har påverkat trafiken i centrum. Trafikflödena vid Föreningsgatan och Södra Förstadsgatan som påverkades av byggnationen av Triangelns station har delvis återgått till den situationen som rådde innan bygget. Miljöförvaltningen Malmö stad 13
Luftkvaliteten i Malmö 211 µg/m 3 12 Timmedelvärde, 98-percentil 1 8 6 4 2 Dalaplan MP1 Dalaplan MP2 Bergsgatan Rådhuset Miljökvalitetsnorm Figur 8. 26 27 28 29 21 211 Överskridanden av timnormen för kvävedioxid (9 µg/m 3 ) i Malmö µg/m 3 8 7 6 5 4 3 2 1 Dygnsmedelvärde, 98-percentil 26 27 28 29 21 211 Dalaplan MP1 Dalaplan MP2 Bergsgatan Rådhuset Miljökvalitetsnorm Figur 9. Överskridanden av dygnsnormen för kvävedioxid (6 µg/m 3 ) i Malmö Figurerna 8 och 9 visar hur stort överskridandet av miljökvalitetsnormen har varit vid de fasta mätstationerna. Miljöförvaltningen Malmö stad 14
8. Partiklar (PM 1 och PM 2.5 ) Luftkvaliteten i Malmö 211 Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är luftmassan som blåser in från omgivande regioner. Den innehåller olika mängder partiklar beroende på var den kommer från. Tidvis registreras förhöjda halter, vilket orsakas främst av intransport av mindre partiklar (PM 2.5 ) från kontinenten. Jämförs PM 1 -halterna i Malmö mot miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 5 % av normerna och i nivå med eller strax över det nationella miljömålet (2 µg/m³). Under 211 uppmättes de näst högsta halterna av luftburna partiklar sedan mätningarna startade 1996. De högsta halterna registrerades som vanligt under vårvintern då ökningen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1µm), t.ex. vägdamm. Även i november ökade halterna under en period med klart väder och måttliga vindar från öster. Dessa partiklar var i huvudsak mindre än 2.5 µm och troligen intransporterade med vindarna från Baltikum. Även om de senaste årens ökande trend kan tyckas tydlig är det i ett längre perspektiv svårt att avgöra om det handlar om en tillfällig ökning orsakad av mereorologiska förhållanden eller om trenden är ihållande. Tabell 4. Uppmätta halter av PM 1 och PM 2.5 på mätplatserna i Malmö under 21 i µg/m³. Miljökvalitetsnorm Dalaplan Rådhuset PM 1 (PM 2.5 ) PM 1 PM 2.5 PM 1 PM 2.5 4 (25*) 25 17 21 16 (årsmedelvärde) 5 42 (2)** 31 37 (15)** 3 (9-percentil, dygn) Observationer 98 % 1 % 98 % 99 % Max dygnsmedelvärde 93 81 81 77 *värde avser kommande miljökvalitetsnorm för PM 2.5.(tvingande från 215) ** antal överskridande av 5 µg/m 3 under året (max 35 per år) 3 25 µg/m³ 2 15 1 PM1 Rådhuset PM1 Dalaplan PM2.5 Rådhuset PM2.5 Dalaplan 5 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Figur 1. Uppmätta PM 1 - och PM 2.5 -halter från mätplatserna i Malmö i µg/m³. Miljöförvaltningen Malmö stad 15
Luftkvaliteten i Malmö 211 µg/m3 8 7 6 5 4 3 2 1 211-1-1 211-3-1 211-5-1 211-7-1 211-9-1 211-11-1 212-1-1 Figur 11. Dygnsmedelhalterna av PM 1 på Rådhuset under 211 i µg/m³. 5 4 3 2 1 µg/m³ PM1 Rådhuset PM1 Dalaplan PM2.5 Rådhuset PM2.5 Dalaplan jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 12. Månadsmedelhalterna av PM 1 och PM 2.5 under 211 i µg/m³. antal 25 2 Rådhuset Dalaplan 15 1 5 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Figur 13. Antalet överskridanden av dygnsnormen för PM 1. Normen tillåter 35 överskridanden per år. Miljöförvaltningen Malmö stad 16
9. Ozon Luftkvaliteten i Malmö 211 Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. På soliga och stilla sommardagar med hög trafikintensitet är således ozonbildningen hög. För att förtydliga vilket ozon som avses skrivs och sägs ibland marknära ozon, vilket avser det ozon som finns i marknivå, till skillnad från det ozon som finns ovanför troposfären, som kallas stratosfäriskt ozon. Ozonets höga reaktivitet gör gasen skadlig för människor, djur och växter. Den största delen av de halter som finns i Malmö har sitt ursprung från angränsande regioner. Malmös utsläpp av ozonbildande ämnen bildar i sin tur ozon i angränsande regioner. Ozon är därför en luftförorening som endast indirekt kan påverkas av lokala åtgärder. Halterna är som högst under sommaren, då solstrålningen är som störst. De lägsta halterna mäts under den solfattiga vintern. Under 211 uppmättes ozonhalter i taknivå på Rådhuset på 57 µg/m³ som årsmedelvärde. På Dalaplan och Bergsgatan uppmättes något lägre halter, bl a beroende på att kväveoxid från trafiken reagerar med ozonet där. Under året uppmättes de högsta halterna under maj och juni. Målvärdet för skydd av hälsa överskreds 7 gånger under året (främst 22 april, 5 maj och 6 juni). Jämförs årets halter med mätvärdena under de senaste fem åren kan det konstateras att halterna har varit i stort oförändrade men nu gått upp igen. Sedan början av 9-talet har halterna ökat med nästan 3 %. Tabell 5. Överskridanden (antal) och uppmätta ozonhalter angivna i µg/m³ under 211 Tröskelvärden enligt Rådhuset Dalaplan Bergsgatan EU-direktiv och miljömål 12 7 ggr ggr 4 ggr dygnsmax, glidande 8-timmarsmedelvärde Observationer 1 % 1 % 1 % Årsmedelvärde 57 5 48 Max dygnsmeldelvärde 113 1 18 Max timmedelvärde 148 131 137 18 Antal överskridanden 16 14 12 1 8 6 4 2 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 Figur 14. Antal överskridande av en ozonhalt på 12 µg/m³ som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn, vid mätstationen på Rådhuset. Miljöförvaltningen Malmö stad 17
Luftkvaliteten i Malmö 211 µg/m³ 8 7 6 Rådhuset Dalaplan Bergsgatan 5 4 3 2 1 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Figur 15. Ozonhalterna i Malmö som årsmedelvärden i µg/m³. µg/m³ 8 7 6 5 4 3 2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 16. Månadsmedelhalterna av ozon under 211 i µg/m³ (mätplats Rådhuset). Miljöförvaltningen Malmö stad 18
1. Kolmonoxid Luftkvaliteten i Malmö 211 Kontinuerliga kolmonoxidmätningar påbörjades vid Dalaplan i december 25. Trots trafikintensiv miljö är uppmätta halter låga jämfört med miljökvalitetsnormen. Detta beror på att nästan alla bensindrivna fordon idag har katalytisk avgasrening. Tabell 6. Uppmätta kolmonoxidhalter från mätplatserna på Dalaplan 211 i mg/m³. Miljökvalitetsnorm Dalaplan, MP1/MP2 1 2.4 / 2.2 (dygnsmax, glidande 8- timmarsmedelvärde) Observationer 95 % Max timmedelvärde 4.1 / 3.7 3, 2,5 mg/m 3 2, 1,5 1,,5, 26 27 28 29 21 211 Figur 17. Årsmaximum av det glidande 8-timmarsmedelvärdet på Dalaplan vid mätpunkt 1 (MP1). Vid ett antal tillfällen har mätningar med en mobil mätvagn utförts på Nobelvägen. Jämförs dagens halter på Nobelvägen med tidigare mätningar har halterna sjunkit avsevärt. I nedanstående figur redovisas dessa resultat för att visa den positiva utvecklingen av kolmonoxidhalterna i den urbana miljön. Kolmonoxidminskningen på Nobelvägen (Medelvärde i mg/m 3 ) 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 1971 1972 1999/2 22/23 Figur 18. Mätningar med en mobil mätvagn visar hur medelhalten av kolmonoxid har sjunkit i gatunivå över en 4-årsperiod. Miljöförvaltningen Malmö stad 19
11. Bensen och andra kolväten Luftkvaliteten i Malmö 211 Utsläppen av kolväten sker främst från trafiken. Ett av flera samlingsnamn för olika typer av kolväten är VOC (volatile organic compounds = lättflyktiga organiska ämnen). Bland dessa ingår bl.a. bensen, toluen och xylen. Från och med 26 mäts kolvätena med en noggrannare metod (gaskromatografi) i gatumiljö vid Dalaplan. Ett flertal av de lätta kolvätena har kända toxiska effekter och bensen har cancerogena effekter. IMM (Institutet för miljömedicin) har tagit fram lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, baserat på livstidsexponering. Under 25 införde Naturvårdsverket en miljökvalitetsnorm för bensen på 5 µg/m³ som skall vara uppfylld senast 21-1-1, vilket Malmö gör med god marginal. Bensenhalterna har under det senaste årtiondet minskat och idag är halterna i storleksordningen en tiondel av miljökvalitetsnormen. Tabell 7. Uppmätta kolvätehalter vid mätpunkt 1 på Dalaplan i µg/m³. Bensen Toluen Xylen Årsmedelv. (Dalaplan).5 1.8 1.7 Lågrisknivåer 1.3 43 37 Miljökvalitetsnorm 5. - - Observationer 94 % 96 % 96 % Max dygnsmedelvärde 3 1 1 Max timmedelvärde 42 59 72 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m³ Mätningar vid Fosie Mätningar vid Dalaplan Miljökvalitetsnorm Lågrisknivå 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Figur 19. Uppmätta bensenhalter i µg/m³. Mätningarna 1994 25 gjordes i taknivå med DOAS-utrustning i Fosie. Från och med 26 mäts bensen i gatunivå på Dalaplan med en noggrannare gaskromatografisk metod. Miljöförvaltningen Malmö stad 2
Luftkvaliteten i Malmö 211 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 µg/m³ Toluen Bensen måndag måndagtisdagtisdag onsdag onsdag torsdag torsdagfredagfredaglördaglördagsöndagsöndag måndag Figur 2. Genomsnittlig veckoprofil för bensen och toluen vid Dalaplan under 211. Notera de olika emissionsmönstren (beror på trafikintensiteten) på veckodagar fredagar helgdagar. 12. Diskussion Tidsserierna för de tre mest problematiska luftföroreningarna i Malmö, stora delar av Sverige och även Europa är presenterade i Figur 21. Trenden är för kvävedioxid svagt minskande eller oförändrad, för luftburna partiklar PM 1 oförändrad men med avsevärda variationer från år till år och för ozon klart ökande. För Malmös del är det nödvändigt att arbeta med trafikens utsläpp, vilket står för merparten av de halter som kan mätas i luften, både på kort sikt via åtgärdsprogram för kvävedioxid och strategiskt på lång sikt för att kunna nå uppsatta miljömål för Malmö innan år 22. µg/m 3 6 Årsmedelvärde av kvävedioxid, ozon och partiklar på Rådhuset i Malmö 5 4 3 2 1 1984 1987 199 1993 1996 1999 22 25 28 211 Kvävedioxid (NO2) Ozon (O3) Partiklar (PM1) Figur 21. Tidsserie som visar en ökande trend för ozonhalten i Malmö. Miljöförvaltningen Malmö stad 21
13. Hälso- och miljöeffekter Luftkvaliteten i Malmö 211 Tabell 8. Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttids-exponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljöförvaltningen Malmö stad 22
14. Andra projekt Luftkvaliteten i Malmö 211 Mätning av försurande och övergödande ämnen, samt nedfall av tungmetaller Under hösten 29 påbörjades mätning av försurande och övergödande ämnen i regnvattnet (våtdeposition), vid Augustenborg på Kommuntekniks område. Förutom övergödande och försurande ämnen mäts också tungmetallnedfallet i regnvatten. Mätningen är en uppföljning av tre tidigare mätningar som har gjorts med fem års intervall. Mätningen avslutades i oktober 21 och resultaten finns tillgängliga i en separat rapport publicerad 211 med titeln Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö. Resultaten visar på en minskande trend i depositionen av tungmetaller och försurande ämnen i en jämförelse mellan de tre mätsäsongerna 1999/2, 24/25 samt 29/21. Depositionen av koppar, kobolt, zink och krom var två till tre gånger högre i Malmö än vid mätstationen på Söderåsen (Vavihill), medan depositionen av nickel endast var något högre i Malmö. Se www.malmo.se/luft. Viktade årsmedelhalter av Pb, Cd, Cu, Zn och Cr (μg/l). Miljöförvaltningen Malmö stad 23
Mobil mätvagn Luftkvaliteten i Malmö 211 Mätningarna med den mobila mätvagnen ( Mätvagn 4 ) har under 21 gjorts på två platser för uppföljning av åtgärdsprogrammet för kvävedioxid samt för att kontrollera luftkvaliteten mot miljökvalitetsnormerna. På den första mätplatsen på Lundavägen/Östra Förstadsgatan vid Värnhemstorget påbörjades mätningen under juni 21 och avslutades i mars 211. Därefter flyttades mätvagnen till korsningen mellan Drottninggatan och Östra Förstadsgatan där mätning pågick från mars 211 till och med mars 212. Mätningarna på denna plats föranleddes av de stora omstruktureringarna i trafikflödet som har gjorts de senaste åren kring Värnhemstorget. Mätningen är en uppföljning av en serie mätningar vilka syftar till att klarlägga trafikförändringarnas effekt på luftkvaliteten. Rapporterna från mätningarna finns att läsa i rapportbiblioteket på Malmö stads hemsida vilka kan nås via länkarna längst ned på sidan www.malmo.se/luft. Kartläggning av ozon och kväveoxider i Malmö med omnejd Marknära ozon är ett av de ämnen som tillsammans med luftföroreningar från trafiken orsakar störst negativ hälsopåverkan. Då det inte tidigare har gjorts någon mer omfattande kartläggning av ozonhalter i Malmö kommer Arbets- och miljömedicin vid Skånes universitetssjukhus att i samarbete med miljöförvaltningen genomföra provtagningskampanjer under april, juni och september månad 212. Provtagningen omfattar ett 4-tal platser, med fokus på förskolor och skolor, varav ca 3 ligger inom Malmö stads gränser. Miljöförvaltningen Malmö stad 24