Projekt Gullspångslaxen

Projekt Gullspångslaxen Uppföljningsdokument 214 Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 215-8-6

Innehåll INLEDNING OCH SYFTE... 3 GULLSPÅNGSLAX OCH GULLSPÅNGSÖRING... 3 EKOLOGI... 4 Laxens och öringens livscykel... 4 Laxens och öringens krav på vattenkvalitet... 5 UPPFÖLJNINGSDATA... 5 Ekologisk status... 5 Vattenföring... 5 Högvattenföring i Gullspångsforsen vintern 211-212... 6 Vattenkemi... 6 Statusklassning... 6 Kväve och fosfor... 7 Syreförbrukande material... 8 ph och alkalinitet... 9 Metaller... 9 Utsättning av lax- och öringungar... 12 213 års lek... 12 Fiskundersökningar... 12 Lekgropsräkningar... 14 FAUNAOBSERVATIONER OCH UNDERSÖKNINGAR... 17 Noterad förekomst av predatorer... 17 Alger... 18 Inventering av stormusslor... 18 Övriga särskilt noterade arter... 18 TILLSYNSINSATSER... 18 UTFÖRDA ÅTGÄRDER 213... 19 ÅTGÄRDER 214... 19 KÄLLFÖRTECKNING... 2 Omslagsfoto: Genomgång av fångst vid elfiske den 23 september 214. Foto Mats Olsson. 2

INLEDNING OCH SYFTE Projekt Gullspångslaxen genomfördes under åren 24 28 för att förbättra möjligheterna att bevara det vildlekande beståndet av Gullspångslax i Vänern. Projektet har inneburit en minskad kortidsreglering, restaurering av Gullspångsforsen samt en utökning av lek- och uppväxtområden i Åråsforsarna. Uppföljning har skett åren 28-212 för att se hur lax- och öringpopulationerna svarat på de utförda åtgärderna eller om ytterligare åtgärder behövs. Slutredovisning har lämnats in till Länsstyrelsen under första halvåret 213. Avsikten är att uppföljningsundersökningarna ska fortsätta. Även fisketillsynen följs upp eftersom otillåtet fiske är en faktor som allvarligt begränsar laxens- och öringens möjligheter att utveckla livskraftiga bestånd. GULLSPÅNGSLAX OCH GULLSPÅNGSÖRING Gullspångslax och Gullspångsöring har efter istidens slut stängts inne i Vänern och anpassat sig till att leva helt och hållet i sötvatten. Det finns i nuläget två kända stammar av lax och tre kända stammar av insjööring i Vänern. Dessa är förutom Gullspånglaxen och Gullspångsöringen, Klarälvslax och Klarälvsöring vilken leker i Klarälven och Tidanöring vilken vandrar upp i Tidan. Respektive lax- och öringstammar kan fortfarande korsas med varandra men har med tiden utvecklat lokala anpassningar till de vattendrag de lever i. Årsungar av Gullspångslax i september 29. 3

EKOLOGI Laxens och öringens livscykel Efter att ha levt 4-5 år i Vänern återvänder laxen och öringen till sina uppväxtområden i älvarna för att leka. En mindre andel fiskar väntar ännu längre. En årsklass återvänder således första gången spridda under två olika år. Detta gör att den genetiska variationen breddas genom blandning av årsklasserna samt att sårbarheten vid en spolierad leksäsong minskar. Gullspångslax och Gullspångsöring återvänder till lekområden vid Stora och Lilla Åråsforsen samt numera även till Gullspångsforsen. Orientering sker främst med lukt- och smaksinnet. Kortare dagslängd och lägre vattentemperatur sätter igång vandringen. Höstregn med ökad vattenföring och starkare ström som följd stimulerar också fisken att stiga. Öringen stiger först i september till oktober och laxen något senare. I mitten av december är leken avslutad. Många av fiskarna vandrar ut och kan återkomma och leka igen. För leken krävs strömmande vatten och lämpligt grusmaterial. Honorna skapar lekgropar vari rommen läggs. När fisken har lagt sin rom så täcks gropen över för att bilda en lekhög. Denna övervintrar i gruset och är beroende av en konstant och tillräcklig syretillförsel. Överlagring av sediment kan därför skada rommen. När kläckning sker bestäms av vattentemperaturen. Milda vintrar gör att rommen kläcks tidigt på våren då tillgången på föda är för liten. Under de första veckorna stannar ynglen nere i gruset och livnär sig på sina gulsäckar. Sedan letar de upp en plats i skydd av ett block, där strömhastigheten är lägre, och lever av vad som förs förbi med strömmen. I början är det plankton som utgör föda men ungarna övergår successivt först till insektslarver och puppor och sedan till småfisk allt eftersom de växer. En god tillgång till bottenfauna, i synnerhet vattenlevande insekter, är därför av stor vikt. Även vattentemperaturen är viktig eftersom varmare vatten innehåller mindre syre. En skuggande vegetation vid uppväxtplatserna är därför mycket viktig. Lekfisk i Gullspångsforsen 28 Foto Dan Thorsén. 4

Ungarna stannar i ett eller två år i älven innan de genomgår smoltifiering, d.v.s. anpassning till ett liv i öppet vatten, och vandrar ut i Vänern. Här lever fiskarna i de öppna vattenmassorna där de jagar mindre fiskar, framförallt siklöja och nors. Laxens och öringens krav på vattenkvalitet Lax och öring är beroende av en god vattenkvalitet. God tillgång på syre och ett neutralt ph är viktigt för rommens överlevnad. Laxen är något känsligare för ph än öringen. Om omgivande mark har lågt ph (<5,4) kan giftigt aluminium fällas ut till vattendragen. En annan viktig parameter är halten av ammoniumkväve. Detta då ammonium kan övergå till giftig ammoniak. Enligt gällanden miljökvalitetsnorm för fisk och musselvatten bör ammoniumhalten inte överstiga 4 g/liter men studier från fiskodlingar visar på problem redan vid halter kring 2 g/liter. UPPFÖLJNINGSDATA Ekologisk status Statusklassning enligt EU:s vattendirektiv har utförts av Vattenmyndigheten för Västerhavet år 28. Denna visar på måttlig ekologisk status och god kemisk status. Den ekologiska statusen bedöms som måttlig utifrån elfisken i Lilla Åråsforsen. Klassningen är gjord utifrån de kriterier som gäller för naturvatten men Gullspångsälven kan komma att klassas som modifierat vatten p.g.a. vattenkraften. Detta innebär i så fall att andra krav ställs. Vattenföring Medelvattenföring i Gullspångsälven vid mynningen i Vänern var under perioden 1981 till 21 enligt SMHIs uppgifter 66 m 3 /s. Medelhögvattenföringen under samma period var 167 m 3 /s medan medellågvattenföringen var c:a 15 m 3 /s. 1 Gällande vattendom för Gullspångs kraftverk innebär en minimitappning på totalt 9 m 3 /s varav c:a 3 m 3 /s tappas genom Gullspångsforsen. Under hösten finns även möjlighet att tappa 5 m 3 /s som lockvatten under sammanlagt 2 dygn. Figur 1 Vattenföringen, månadsmedelvärden, i Gullspångsälven vid kraftverket, m 3 /s, åren 25 till 214. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 1 SMHI 215. 2 SMHI 215. 5

11 113 125 26 218 32 314 327 48 42 52 514 525 66 618 63 712 724 85 817 829 91 922 14 116 128 119 1121 123 1215 1227 Under år 214 var årsmedelvärdet lågt, c:a 5 m 3 /s. Det högsta dygnmedelvärdet 21 m 3 /s inträffade den 9 november. Våren och framförallt hösten hade låga flöden. Ingen minimitappning förekom dock under 214. De lägsta dygnsvärdena var 15 m 3 /s och det inföll den 2 och 3 augusti. Figur 2 Vattenföringen, dygnsmedelvärden, vid mynningen i Vänern, m 3 /s, år 214 samt medelvärde dygn för dygn 28-214. 3 25 2 15 1 5 214 Medel 28-214 Högvattenföring i Gullspångsforsen vintern 211-212 Under perioden 11 december 211 till 14 januari 212 stod kraftverket i Gullspång still p.g.a. av reparation. Detta inträffade samtidigt som vattennivån i Skagern var hög vilket gjorde att det inte fanns marginaler att dämma upp mer vatten. Istället tappades hela vattentillförseln från Skagern genom Gullspångsforsen i enlighet med gällande vattendom. Som mest var vattenföringen (dygnsmedelvärdet) över 16 m 3 /s. De höga vattenflödena gjorde att Gullspångsforsen förändrades radikalt genom omflyttning av stora block och bortspolning av grusmaterial. Fisktrappan skadades också. Nytt lekgrus har sedan dess lagts ut och livet i forsen har till stor del återhämtat sig. Vattenkemi Mätningar sker månadsvis vid en punkt (kallad Södra Råda) i Gullspång, uppströms vattenkraftverket, i regi av SLU. Mätning sker på,5m djup. Statusklassning Gullspångsälven nedströms Skagern klassas f.n. som ett kraftigt modifierat vatten p.g.a. vattenregleringen. Möjligen kommer detta att ändras i och med den nya förvaltningscykeln 215-221. Det är hydromorfologiska parametrar drar ner klassningen. Strandzonen är påverkad och saknar många naturliga livsmiljöer för djur och växter. Elfisket visar på måttlig status. Sammantaget har vattenförekomsten fått klassningen måttlig ekologisk potential och god kemisk status. 4 3 SMHI 215. 4 VISS 215. 6

Kväve och fosfor Medelvärdet för totalkväve under 214 var 542 g/liter. Högst halt av totalkväve, 623 g/liter, uppmättes i maj och lägsta uppmätta halt var 453 g/liter, vilken uppmättes i april. Ammoniumhalterna är låga, medelvärdet för 214 var 7 g/liter. Det högsta värdet för ammonium, 14 g/liter, uppmättes i april. Kväve tillförs Gullspångsälven framförallt från biflödena Hovaån och Skagersholmsån. Det syns en nedåtgående trend för totalkväve i den aktuella punkten mellan 1994 och 214. Det finns även en viss nedåtgående trend när det gäller ammoniumkväve, men denna är inte lika tydlig. Figur 3 Årsmedelvärden av totalkväve i Gullspångsälven, g/liter, åren 2 till 214. 5 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Linjen anger gräns för Höga halter (625 g/liter) enligt SNV. Figur 4 Årsmedelvärden av ammoniumkväve i Gullspångsälven, g/liter, åren 2 till 214. 6 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten har ett riktvärde på 4 g/liter. Tabell 1 Halter av totalkväve och ammonium 214, g/liter. 7 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total-N 596 467 46 453 623 66 614 585 591 468 536 586 NH4-N 8 5 8 14 4 5 5 6 6 11 7 7 5 SLU 215. 6 SLU 215. 7 SLU 215. 7

Fosforhalterna är genomgående låga. Medelvärdet för totalfosfor under 214 var 11 g/liter. Totalfosfor uppvisade små variationer under året. Högsta värde, 14 g/liter, uppmättes i januari. Lägsta värde, 8 g/liter, uppmättes i december. Trenden för totalfosfor är något nedåtgående mellan 1994 och 214. Figur 5 Årsmedelvärden av totalfosfor i Gullspångsälven, g/liter, för åren 2 till 214. 8 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Gränsen för Höga halter enligt SNV går vid 25 g/liter. Tabell 2 Halter av totalfosfor 214, g/liter. 9 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total-P 14 12 9 11 1 11 9 13 13 12 9 8 Syreförbrukande material Halterna av syreförbrukande material, mätt som totalt organisk kol, i Gullspångsälven är låga till måttliga. Detta indikerar goda syreförhållanden. Halterna varierade ytterst lite under 214. Medelvärdet låg på 8,5 mg/liter och högsta värdet, 9,1 mg/liter, uppmättes i januari och juni. Lägsta värde, 7,6 uppmättes i mars. En trend mot ökande halter syns mellan 1994 och 214. Figur 6 Årsmedelvärden av TOC, mg/liter åren 2 till 214. 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Gränsen för "Hög halt" går vid 12 mg/liter enligt SNV:s bedömningsgrunder. 8 SLU 215. 9 SLU 215. 1 SLU 215. 8

Tabell 3 Halter av totalt organiskt kol, g/liter, år 214. 11 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec TOC 9,1 7,8 7,6 9,1 8,2 9,1 8,7 8,3 8,9 9, 8,4 7,9 ph och alkalinitet Gullspångsälven har ett stabilt neutralt ph. År 214 låg medelvärdet för ph på 7, i SLU:s mätningar. Lägsta uppmätta ph under 214 var 6,8 vilket var i augusti. Alkaliniteten ligger inom intervallet God buffringskapacitet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 12, medelvärdet för 214 var,17 mekv/liter. Metaller Halterna av metaller i vattnet mäts 12 gånger per år, av SLU vid provpunkten Södra Råda, och låg 214 genomgående i intervallen Låga halter (koppar, bly och krom) eller Mycket låga halter (zink, kadmium, och nickel) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. (För aluminium saknas sådana bedömningsgrunder.) Det syns svaga uppåtgående trender för alla metallerna mellan 23 och 214 förutom för krom, som har en nedåtgående trend, samt för nickel, där det inte syns någon särskild trend. Tabell 4 Årsmedelvärden av metaller i vatten, g/liter, 26-214. 13 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Koppar,87,81 1,14 1,34,81,84,89,84,98 Zink 2,6 2,5 2,7 3,5 2,4 2,7 2,8 2,4 3,2 Kadmium,8,9,9,1,8,7,7,8,9 Bly,19,22,26,24,15,19,17,22,33 Krom,58,53,4,42,33,34,32,32,31 Nickel,67,74,7,85,65,68,58,63,67 Aluminium 96 126 17 18 95 88 94 14 93 Bottenfaunaundersökningar Undersökningar av bottenfaunan sker vid Stora Åråsforsen i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Provtagning sker i november månad. Bottenfaunan är mycket artrik och individrikedomen varierar från måttligt hög till mycket hög. Antalet individer/m 2 visar på en ökande trend mellan 22 och 214. Förekomster av föroreningskänsliga arter indikerar obetydlig påverkan. Området hyser höga till mycket höga naturvärden och ovanliga arter förekommer. Tabell 5 Bottenfauna vid provytan Åråsforsarna åren 26 till 214. 14 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Antal taxa 46 47 49 46 44 49 49 49 48 Individer per m 2 1 494 2 322 1 722 2 19 1 174 2 183 2 873 2 336 1 794 Diversitetsindex 4,41 4,25 4,26 4,12 3,69 3,78 3,49 3,97 3,66 11 SLU 215. 12 Naturvårdsverket 1999. 13 SLU 215. 14 Alcontrol Laboratories 27, 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214 och 215. 9

Figur 7 Bottenfauna, antal individer/m 2 i Stora Åråsforsen åren 2 till 214. 15 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Linjen visar trenden för perioden 22-214. Lax- och öringungar äter främst olika slags insekter och kräftdjur. I Åråsforsarna domineras bottenfaunan av nattsländor, men det finns även dagsländor, skalbaggar och tvåvingar. Vissa grupper såsom skinnbaggar förekommer knappt. Kräftdjur har inte heller påträffats, utom i undantagsfall, vid de utförda undersökningarna. Antalet taxa är relativt stabilt, men mellanårsvariationen mellan grupperna är stor. Vid undersökningen 214 var individtätheten hög. Nattsländor utgjorde den klart dominerande gruppen och utgjorde mer än hälften av alla påträffade individer. Övriga grupper låg under medelvärdet för perioden 22 till 214. Tabell 6 Bottenfauna av olika taxa av betydelse för lax och öring vid provyta Åråsforsarna åren 26-214, individer/m 2. 16 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Gråsuggor 164 367 19 6 83 63 284 9 5 Dagsländor 117 314 78 121 246 462 38 55 162 Bäcksländor 1 2 2 6 7 6 7 2 2 Nattsländor 659 756 458 1 356 481 1 15 1 875 1 21 1 11 Skalbaggar 125 369 486 25 138 122 259 81 99 Tvåvingar 23 38 124 192 41 25 65 416 11 Snäckor 24 48 82 26 18 17 25 16 28 Figur 8 Bottenfauna, medelfördelning mellan olika taxa i Stora Åråsforsen, åren 22 till 214. 17 Tvåvingar 13% Skalbaggar 11% Snäckor 6% Gråsuggor 1% Dagsländor 14% Nattsländor 46% 15 Alcontrol Laboratories 26, 27, 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214 och 215. 16 Alcontrol Laboratories 26, 27, 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214 och 215. 17 Alcontrol Laboratories 26, 27, 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214 och 215. 1

I samband med restaureringen av Gullspångsforsen påbörjades 24 undersökningar för att följa återetableringen av bottenfauna. Åren 24 till 26 användes SIS metod medan det fr.o.m.27 används en metod kallad M 42. Undersökningarna visar på att en snabb återetablering av bottenfaunan skedde. Redan 24 fanns det gott om framförallt nattsländor. Antalet taxa var som högst 26 med 49 påträffade taxa, men har sedan pendlat kring 4. Till 25 och 26 ökade även individantalet och var uppe på c:a 6 individer/m 2 26. Den genomsnittliga storleken hos individerna var dock mindre än 24. 27 sjönk så individantalet igen och har sedan dess legat på en lägre nivå kring 36 individer/m 2. De dominerande grupperna 214 var nattsländor, gråsuggor och tvåvingar. Antalet individer/m 2 är generellt lägre i Gullspångsforsen än i Stora Åråsforsen. Skillnaden bedöms bero på att Gullspångsforsen fortfarande är nyetablerad. En större individtäthet av lax- och öring kan också påverka genom ett högre predationstryck. Tabell 7 Bottenfauna, individer/m 2, i Gullspångsforsen vid en återkommande provyta (benämnd VG 612), åren 26 till 214. 18 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Antal taxa 49 35 29 42 45 47 38 4 41 Individer per m 2 677 179 234 33 295 552 286 363 419 Figur 9 Bottenfauna, antal individer/m 2 i Gullspångsforsen 26 till 214. 19 8 7 6 5 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Linjen visar trenden för perioden 22-214. Tabell 8 Bottenfauna av olika taxa, individer/m 2, av betydelse för lax och öring i Gullspångsforsen, vid en återkommande provyta (benämnd VG 612), åren 26 till 214. 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Gråsuggor 18 51 18 53 91 15 79 56 118 Dagsländor 32 12 18 23 16 3 12 14 2 Bäcksländor 4 1 6 2 3 2 2 Nattsländor 551 68 72 88 81 299 76 189 187 Skalbaggar 9 8 4 2 1 Tvåvingar 34 34 124 145 85 97 11 86 42 Snäckor 7 5 9 1 2 2 3 1 18 Limnia 28, 29, 21, 211, 212, 213, 214 och 215. 19 Alcontrol Laboratories 26, 27, 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214 och 215. 2 TerraLimno Gruppen AB 25 och Limnia 28, 29, 21, 211, 212, 213, 214 och 215. 11

Figur 1 Bottenfauna, medelfördelning mellan olika taxa i Gullspångsforsen (provyta VG612), åren 24 till 214. 21 Skalbaggar 1% Tvåvingar 19% Snäckor 1% Gråsuggor 16% Dagsländor 4% Bäcksländor 1% Nattsländor 58% Utsättning av lax- och öringungar I projekt Gullspångslaxen har det skett försöksutsättning av lax- och öringungar i Gullspångsforsen under åren 24 till 26 samt år 28. Totalt sattes 14 laxungar och 13 öringungar ut. Syftet har främst varit att undersöka möjligheterna för naturlig produktion av lax- och öring i forsen. I Åråsforsarna har det inte skett några utsättningar. 214 års lek Första datum för av Länsstyrelsen tillsyningsman uppvandrande fisk var den 8 oktober och första observerad lek var den 1 oktober. 22 Tabell 9 Datum för av Länsstyrelsen tillsyningsman första observerade lek, åren 29 till 214. Datum 29 9 oktober 21 13 oktober 211 13 oktober 212 15 oktober 213 8 oktober 214 1 oktober Fiskundersökningar I juni genomfördes såsom tidigare år en översiktlig undersökning i Gullspångsforsen och Stora Åråsforsen i syfte att konstatera att det förekom årsungar, var dessa uppehåller sig samt som underlag för att bedöma fiskens tillväxt. Vid provytan i Gullspångsforsen hittades sammanlagt 66 laxfiskungar vid en fiskeomgång. I Lilla Åråsforsen påträffades på samma sätt 3 individer och i Stora Åråsforsen fångades sammanlagt 39 individer. Dessutom förekom stensimpa på båda lokalerna. Elfisken har även skett med normal elfiskemetodik på vissa utvalda provytor i september vid minimitappning. Fiskena har skett med en fiskeomgång. På varje provyta har noterats avfiskad areal, strömkaraktär och typ av botten. Fångad laxfisk har artbestämts, räknats, 21 Alcontrol Laboratories 26, 27, 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214 och 215. 22 Länsstyrelsen Västra Götaland 215. 12

längdmätts och protokollförts i fält. De har sedan satts tillbaka i älven inom den provyta där de fångats. Antalet fångade individer av övriga arter har också noterats. Bl.a. arten stensimpa, vilken är listad i artskyddsförordningens bilaga 1 och 2 till art- och habitatdirektivet, har påträffats. Vid elfiskena hösten 214 var antalet påträffade individer/1 m 2 i Gullspångsforsen under medel för perioden 24 till 214. I Stora och Lilla Åråsforsen var tätheten i nivå med tidigare år. Inga hybrider påträffades detta år. Tabell 1 Resultat, antal påträffade individer/1m 2, från utförda elfisken 25 till 213. 23 Stora Åråsforsen 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Lax 11 1 5 5 8 3 2 8 11 Öring 2 2 6 7 3 2 3 3 4 Lilla Åråsforsen Lax 2 * * 1 1 1 1 2 1 Öring * * 1 2 1 Gullspångsforsen Lax 61 68 6 88 3 3 28 11 1 Öring 72 63 16 39 22 26 16 1 59 Hybrid - - - - 13 1 2 *Inga utförda elfisken. - Inga påträffade individer. I skötselplanen för Naturreservatet Gullspångsälven anges mål för tätheten av lax- och öringungar till 5 individer/1 m 2 för alla tre forsarna. I Gullspångsforsen är den, utifrån utförda elfisken, beräknade tätheten upp på i snitt 14 individer/1 m 2 för perioden 24 till 214. I Stora Åråsforsen är motsvarande genomsnitt 24 individer. I Lilla Åråsforsen är tätheterna mycket lägre, endast 5 individer/1 m 2 som genomsnitt för perioden. Figur 11 Beräknad täthet av lax- och öringungar, påträffade individer/1m 2, på undersökta provytor i Stora Åråsforsen, åren 23 till 214 (använd fångst koefficient =,5). 24 5 4 3 2 Öring Lax 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 23 Fiskeriverket 28, 21 och 211, Havs- och vattenmyndigheten 212, Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 213:1 och 214:1. 24 Fiskeriverket 28, 21 och 211, Havs- och vattenmyndigheten 212, Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 213:1 och 214:1. 13

< 4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 91-1 11-11 111-12 121-13 131-14 141-15 > 15 Figur 12 Beräknad täthet av lax- och öringungar, påträffade individer/1m 2, på undersökta provytor i Lilla Åråsforsen, åren 23 till 214 (använd fångst koefficient =,5). 25 12 1 8 6 4 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Öring Lax Figur 13 Beräknad täthet av lax- och öringungar, påträffade individer/1m 2, på undersökta provytor i Gullspångsforsen, åren 24 till 214 (använd fångst koefficient =,5). 26 3 25 2 15 1 Hybrid Öring Lax 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Merparten av den fisk som fångas vid elfiskena i september bedöms var årsungar, s.k. +. Fisken uppvisar snabb tillväxt. Figur 14 Storleksfördelning mellan fångade individer, antal och mm, vid elfiskena i Gullspångsforsen och Stora Åråsforsen, september 214. 2 Lax, Gullspångsforsen 1 25 Fiskeriverket 28, 21 och 211, Havs- och vattenmyndigheten 212, Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 213:1 och 214:1. 26 Fiskeriverket 28, 21 och 211, Havs- och vattenmyndigheten 212, Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 213:1 och 214:1. 14

< 4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 91-1 11-11 111-12 121-13 131-14 141-15 > 15 < 4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 91-1 11-11 111-12 121-13 131-14 141-15 > 15 < 4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 91-1 11-11 111-12 121-13 131-14 141-15 > 15 3 25 2 15 1 5 Öring, Gullspångsforsen 4 Lax, Stora Åråsforsen 3 2 1 5 4 3 2 1 Öring, Stora Åråsforsen Lekgropsräkningar Kontroll av iordningställda lekplatser har skett visuellt strax efter laxfiskens lekperiod. Funna lekgropar mäts in med GPS och markeras på karta för att kunna jämföras med kommande år. Det påträffades fler lekgropar under 214 än det gjorde 213. Detta då Gullspångsforsen åter hade ett mer normalt antal lekgropar det låga antalet 213. I Stora och Lilla Åråsforsen var antalet i paritet med tidigare år. I samband med lekgropsräkningarna genomfördes även detta år mer ingående studier kring kopplingen mellan groparnas storlek och den lekande fiskens storlek av två forskare från universitetet i Jyväskylä, Finland. Nytt för 214 var att det togs ut romkorn för DNA-analys. 15

Tabell 11 Antal påträffade så kallade säkra lekgropar åren 26 till 214. 27 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Stora Åråsforsen * 3 2 * 15 12 13 11 14 Lilla Åråsforsen * 13 35 * 37 6 64 24 29 Gullspångsforsen * 4 25 28 24 28 33 7 25 Summa * 2 8 28 76 46 11 42 68 * Ingen räkning har kunnat utföras. - Före Gullspångsforsens restaurering. Figur 15 kartor över påträffade lekgropar 213 och 214 i Gullspångsforsen, Lilla Åråsforsen och Stora Åråsforsen. 27 Fiskeriverket 28, 21 och 211, Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 212, 213:2 och 214:2 16

FAUNAOBSERVATIONER OCH UNDERSÖKNINGAR Noterad förekomst av predatorer Under år 214 har storskrake observerats under maj månad i Stora Åråsforsarna. Även en observation av salskrake gjordes i maj. Häger har observerats i Gullspångsforsen vid 5 tillfällen under augusti till oktober och vid ett tillfälle i Stora Åråsforsen i oktober. Endast en observation av skarv gjordes och det var i Gullspångsforsen i september. Antalet fågelobservationer i Gullspångsforsen var 214 ungefär i paritet med 213 och lägre än de var 29 och 21. I genomsnitt observerades,2 fåglar/tillsynsbesök. I Lilla Åråsforsen gjordes inga observationer 213 och i Stora Åråsforsen var antalet ungefär som tidigare år,,5 fåglar/tillsynsbesök. Tabell 12 Antal individer av fiskätande fåglar observerade av Länsstyrelsens tillsyningsman under 214 samt antal tillsynsbesök och antal observerade fåglar i medeltal/tillsynsbesök. 28 Gullspångsforsen Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Häger 7 6 7 Skarv 2 4 Storskrake 2 8 2 Antal tillsynsbesök 2 3 7 7 5 11 2,4 2,4,6 Antal observerade fåglar/tillsynsbesök 28 Länsstyrelsen Västra Götaland 214 17

Lilla Åråsforsen Häger Skarv Storskrake 6 Antal tillsynsbesök 2 3 7 7 5 11,5 Antal observerade fåglar/tillsynsbesök Stora Åråsforsen Häger 2 1 1 Skarv 2 Storskrake 7 1 3 Antal tillsynsbesök 2 3 7 7 5 11 2,6,4 Antal observerade fåglar/tillsynsbesök Alger Under den tidiga våren 21 konstaterades riklig påväxt av alger på stenar och grusbankar i såväl Gullspångsforsen som i Åråsforsarna. Algerna provtogs och Medins Biologi AB utförde en artbestämning. Resultatet var att algen bestämdes till Ulothrix zonata och den i sin tur ofta visade sig vara bevuxen av mikroskopiska kiselalger. Enligt Medins är det vanligt att denna alg växer till kraftigt på våren om förutsättningarna är de rätta. Algförekomsterna minskade senare under våren/försommaren. Algerna förekom även under våren 214 men i mindre omfattning. Ingen undersökning av alger gjordes under året. Inventering av stormusslor Under 28 inventerades stormusslor i Västra Götalands län, bl.a. i Gullspångsälven, i regi av Länsstyrelsen. Tre lokaler inom Gullspångsälvens naturreservat undersöktes. En lokal (Kullen) belägen på den vänstra sidan av älven c:a 25 m nedströms divergeringsdammen och två lokaler belägna i Stora Åråsforsen. Resultatet vara att allmän dammussla, spetsig målarmussla och flat dammussla påträffades. Övriga särskilt noterade arter Övriga arter av naturvårdsintresse noteras av Länsstyrelsens tillsyningsman vid tillsynsbesöken. Under 214 har observationer av havsörn vid ett tillfälle i Stora Åråsforsen i augusti och av fiskgjuse vid 3 tillfällen i september. Strömstaren observerades i Gullspångsforsen vid 6 tillfällen i oktober. TILLSYNSINSATSER Fisketillsyn bedrivs av Länsstyrelsen och fiskevårdsområdet. Under året gjorde Länsstyrelsen sammanlagt 35 tillsynsbesök. Två ingripanden mot olovligt fiske har gjorts under 214. Information om gällande fiskeregler har hållits för boende på Migrationsverkets anläggning i Gullspång. 18

Tabell 13 Antal ingripande av Länsstyrelsen 28-214 29. 28 29 21 211 212 213 214 Ingripanden 5 2 1 2 UTFÖRDA ÅTGÄRDER 214 Kompletterande utläggning av lekgrus i Gullspångsforsen utfördes under augusti. Detta för att höja upp de bankar som satt sig samt ersätta en del bortspolat grus. Ett försök med utläggning av död ved i Lilla Åråsforsen genomförs under 214. Utläggningen av c:a 1 hela träd inklusive rot och krona samt ett liknade antal lösa stubbar skedde i slutet av mars. Uppföljning kommer att ske vid ordinarie elfisken i september. Avsikten är att öka skyddet för lax- och öringungarna i den annars öppna forsen. Sweco har på uppdrag av Fortum börjat samla in och sammanställa kunskap om biologiska förhållanden, hydrologi m.m. som finns för Gullspångsälven mellan Degerfors och mynningen i Vänern. Därtill ska hydrologiska och tekniska data kring de berörda kraftverken sammanställas och arbetet med en hydrologisk modell påbörjades. Projektet fortsätter under 215. Reparationer av en av bro vid Amneholme samt av en bro utmed vandringsleden har utförts. ÅTGÄRDER 215 Under 215 kommer arbetet att domineras av den pågående utredningen om möjliga åtgärder för att förbättra lek och uppväxtområden. SWECO kommer att sammanställa material, ta fram en hydrologisk modell för Gullspångsälven, sträckan Degerfors till mynningen i Vänern, samt kartera bottnarna i Åråsforsarna. Utredningen ska utmynna i idéer om möjliga framtida åtgärder, men inga praktiska arbeten i älven planeras för 215. Uppföljningsundersökningarna ska fortsätta som tidigare, men elfiskena görs om. De indikerande sommarfiskena slopas och istället utökas elfiskena på hösten med fler ytor och två utfiskningar i stället för som idag en. Finansiering av bottenfaunaundersökningar sker via Havs- och Vattenmyndigheten samt till del Fortum. Samarbetet med Jyväskylä universitet kan komma att fortsätta. Gullspångs kommuns arbetslag kommer fortsätta sköta vandringsleden och anläggningar för friluftslivet. Det blir fortsatt skötsel av stigar, slåtter m.m.. Kompletterande skyltning rörande Vänerns fiskeregler ska ske vid hamnen vid Pipan. 29 Länsstyrelsen Västra Götaland 215. 19

KÄLLFÖRTECKNING Alcontrol Laboratories 26 Gullspångsälven 25 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga Alcontrol Laboratories 27 Gullspångsälven 26 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 29:1 Gullspångsälven 23-27 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 29:2 Gullspångsälven 28 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 21 Gullspångsälven 29 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 211 Gullspångsälven 21 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 212 Gullspångsälven 211 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 213 Gullspångsälven 212 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 214 Gullspångsälven 213 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 215 Gullspångsälven 214 Alcontrol Laboratories, Karlstad Fiskeriverket 28 Fiskevårdsåtgärder i Gullspångsforsen perioden 23-28 Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg 2

Fiskeriverket 21 Gullspångsälven fiskeribiologiska undersökningar 29 Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg Fiskeriverket 211 Gullspångsälven fiskeribiologiska undersökningar 21 Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 212 Fältanteckningar från lekgropsräkningar 213-11-6 och 213-11-7 Miljö- och byggnadsförvaltningen, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 213:1 Elfiskeprotokoll från 213-9-19 och 213-9-24 Miljö- och byggnadsförvaltningen, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 213:2 Fältanteckningar från lekgropsräkningar 214-11-19 och 213-11-2 Miljö- och byggnadsförvaltningen, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 214:1 Elfiskeprotokoll från 214-9-23 och 214-9-24 Miljö- och byggnadsförvaltningen, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 214:2 Fältanteckningar från lekgropsräkningar 214-11-18 och 214-11-19 Miljö- och byggnadsförvaltningen, Mariestad Havs- och vattenmyndigheten 212 Gullspångsälven, elfiske sept. 212 (Sammanställning av resultat) Havs och vattenmyndigheten, Göteborg Limnia 28 Småkryp i Gullspångsforsen 26-27 Limnia, Skövde Limnia 29 Bottenfauna i Gullspångsforsen 26-28 Limnia, Skövde Limnia 21 Bottenfauna i Gullspångsforsen 26-29 Limnia, Skövde 21

Limnia 211 Bottenfauna i Gullspångsforsen 26-21 Limnia, Skövde Limnia 212 Bottenfauna i Gullspångsforsen 26-211 Limnia, Skövde Limnia 213 Bottenfauna i Gullspångsforsen 26-212 Limnia, Skövde Limnia 214 Bottenfauna i Gullspångsforsen 26-213 Limnia, Skövde Limnia 215 Bottenfauna i Gullspångsforsen 26-214 Limnia, Skövde Länsstyrelsen Västra Götaland 214 Uppgifter från Länsstyrelsen tillsyningsman Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestad Naturvårdsverket 1999 Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag Naturvårdsverket, Solna SLU - 215 Internet www.ma.slu.se (databank/databas) SLU, Uppsala SMHI - 215 Internet http://vattenweb.smhi.se/modelarea/ SMHI, Norrköping TerraLimno Gruppen AB - 25 Bottenfauna i Gullspångsforsen hösten 25 TerraLimnogruppen AB, Falköping VISS - 215 Internet http://www.viss.lansstyrelsen.se/ VISS 22

KARTA 23

Mer information om Gullspångslaxen och projektet kan fås från: http://www.gullspang.se/gullspang/startsida-gullspang/toppmeny/miljo-- Avfall/Naturvard/Gullspangslaxen.html Länsstyrelsen Västra Götaland Anders Stagen 1-2244 Gullspångs kommun Robert Skogh 51-755 24