Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se www.fiskevard.se
Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Material och metoder 4 3.1 Metodik elfiske 4 3.2 Bedömning av tillstånd och avvikelse 5 3.3 Bedömning av Vattendrags-Index för fisk 5 3.4 Bedömning av påverkan 6 4 Resultat och kommentarer 6 4.1 Resultat elfiske 6 4.2 Bedömning av påverkan 11 4.3 Kommentarer till årets undersökning 11 5 Referenser 13 Bilagor Bilaga 1 Fotografier, lokaler 14 2
1 Sammanfattning Fiskundersökningar har under 2011 genomförts i Rössjöholmsån och Kägleån. Provfisket visar på en relativt god förekomst av lax och öring. Öring (Salmo trutta) och lax (Salmo salar) registrerades på samtliga lokaler. Högst täthet av lax erhölls i Rössjöholmsån vid Sågmöllan och i Kägleån vid Annelund. För öring var tätheterna högst i Kägleån vid Annelund och Önnersmölla. På lokalen vid Dalamölla erhölls förhållandevis låga tätheter av lax och öring, vilket kan indikera på en negativ påverkan på lokalen. På de andra fem lokalerna visar årets elfiske på relativt stabila förhållande för fiskfaunan. Lokalerna bedömdes ha ingen eller obetydlig påverkan och klassas med god ekologisk status. Utöver lax och öring har förekomst av elritsa (Phonixus phonixus), nejonöga (Lampetra spp.), sandkrypare (Gobio gobio) och ål (Anguilla anguilla) påvisats i Rössjöholmsån och Kägleån vid 2011 års elfiskeundersökningar. 2 Inledning Under 2011 har 6 lokaler provfiskats inom Rössjöholmsån och Kägleåns avrinningsområde och utgör en uppföljning av tidigare års undersökningar. Från samtliga lokaler finns elfiskedata från flera år, vilket medför att artsammansättning och beståndstätheter kan studeras över tid i dessa vattenområden. Undersökningen har utförts på uppdrag av Ängelholms Sportfiske- och Fiskevårdsförening som har finansierat undersökningen av fyra lokaler. För två lokaler har data hämtats från Elfiskeregistret, vilka ingår i Rönneåns Vattenråds vattenkontroll (www.ronnea.com). Resultatet av årets undersökning ger information om vattendragens nuvarande status som biotop för strömlevande arter som lax och öring samt tjänstgöra som kunskapsunderlag för framtida vattenoch fiskevårdsåtgärder i avrinningsområdet. Rätt tillämpat kan elfiskeundersökningar komplettera vattendragets övriga miljöövervakning. Vattenkemiska- och fysikaliska undersökningsparametrar dominerar ofta i vattendragens miljöövervakningsprogram vilket ger en relativt momentan bild över vattnets miljöförhållanden. Fiskfaunan, där förekomst respektive avsaknad av olika fiskarter och årsklasser, ger däremot ett mått på vattnets miljöförhållanden under motsvarande period som fisken uppehållit sig i det aktuella vattenområdet. Havsöringen, som under sina första levnadsår är stationär, lämpar sig speciellt väl som en s.k. biologisk indikator på miljöförändringar, eftersom de kräver en hög syrgashalt och relativt god vattenkvalitet (Eklöv 1998). 3
3 Material och metoder 3.1 Metodik elfiske Elfiske utfördes i Rössjöholmsån och Kägleån på 4 lokaler den 5 oktober och utfördes av Eklövs Fiske och Fiskevård (lokal 1, 3, 4 och 6, figur 1). Två lokaler undersöktes den 11 augusti av Ekologgruppen på uppdrag av Rönneåns Vattenråd (lokal 2, 5, figur 1). Sammanställning och utvärdering har utförts av Eklövs Fiske och Fiskevård, Anders Eklöv. Figur 1. Elfiskelokaler i Rössjöholmsån och Kägleån undersökta 2011, markerade med rött, nr 1-6. Elfisket utfördes kvantitativt och genomfördes enligt rekommenderad metod från Fiskeriverket och Naturvårdsverket (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2002). Ett bensindrivet aggregat av märket Lugab, 200 volt användes. Den insamlade fisken bedövades med Benzocainum, varefter den artbestämdes och längdmättes. Fångsteffektivitet och täthet beräknades efter Bohlin (1984), för lax och öring beräknades årsungar (0+) respektive äldre ungar (>0+) var för sig. Vid jämförelse av fisktäthet från tidigare år samt med andra åar, har elfiskedata från 1991-2009 använts samt data från elfiskeregistrets databas (Eklöv 2003, Eklöv 2005, tabell 1). På varje lokal mättes bredden, medel- och maxdjup, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat och vegetation. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. 4
Tabell 1. Värden på öringtäthet för elfiske i Skånska vattendrag, angivet som medelvärde (data från Elfiskeregistret, 2009). Tätheterna anges i antal per 100 m 2. Vandrande bestånd Vattendragsbredd < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m Öring 0+ 197.0 99.9 50.2 32.4 Öring > 0+ 40.1 27.7 15.4 8.0 Antal elfisken 235 445 280 286 3.2 Bedömning av tillstånd och avvikelse Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité har använts för att bedöma tillstånd och avvikelse från jämförvärdet (Wiederholm 1999). Vid bedömning av tillstånd indikerar ett lågt samlat index, klass 1, på ett vattendragets fiskfauna består av ett stort antal arter, mycket fisk med hög andel laxfisk med hög reproduktion. Om klassning hamnar runt 3 indikerar detta att vattendraget är nära medianen för svenska vattendrag. Höga index, klass 4-5, indikerar art- och individfattiga system med avsaknad av laxfisk, och kan tyda på att en negativ påverkan sker på vattendraget (tabell 2). Vid bedömning av avvikelse från jämförvärde indikerar ett lågt samlat index, klass 1, på ingen eller obetydlig avvikelse och höga index, klass 4-5, indikerar på stor till mycket stor avvikelse från jämförvärdet (tabell 3). Tabell 2. Klassning av tillstånd för fisk i vattendrag. Tillstånd, fisk Klass Benämning Samlat index 1 Mycket lågt samlat index < 2 2 Lågt samlat index 2.0-2.5 3 Måttligt högt samlat index 2.5-3.6 4 Högt samlat index 3.6-4.0 5 Mycket högt samlat index > 4.0 Tabell 3. Klassning av avvikelse från jämförvärden för fisk i vattendrag. Avvikelse från jämförvärde, fisk Klass Benämning Samlat index 1 Ingen eller obetydlig avvikelse < 2.8 2 Liten avvikelse 2.8-3.3 3 Tydlig avvikelse 3.3-4.5 4 Stor avvikelse 4.5-4.9 5 Mycket stor avvikelse > 4.9 3.3 Bedömning av Vattendrags-Index för fisk Den ursprungliga fiskfaunan i rinnande vatten påverkas huvudsakligen av tre faktorer, invandringshistoria, fysiska och kemiska förutsättningar samt biologiska interaktioner. Fiskfaunan påverkas också av olika miljöstörningar såsom, försurning, eutrofiering, fysiska ingrepp, kanalisering, dämningar vid vattenkraftverk mm. Fiskens påverkan är 5
olika stark för olika arter beroende på deras anpassningar. Fiskfaunan på en given lokal kan ge en indikation på hur påverkad fiskfaunan är av olika miljöstörningar. Ett nytt vattendrags-index har tagits fram som bedömer den ekologiska statusen för fisk i rinnande vatten (Naturvårdsverket 2007). Sex parametrar ingår i Vattendragsindex (VIX) för att mäta generell påverkan: 1. Sammanlagd täthet av öring och lax. 2. Andel toleranta individer. 3. Andel lithofila individer (arter som leker på grus och sten). 4. Andel toleranta arter. 5. Andel intoleranta arter 6. Andel laxfiskarter som reproducerar sig på lokalen. Från dessa parametrar beräknas sedan ett index som delas in i fem olika klasser (tabell 4). Tabell 4. Klassning av ekologisk status för fisk i vattendrag. Ekologisk status, Vattendrags-IndeX Klass Bedömning 1 Hög 2 God 3 Måttlig 4 Otillfredsställande 5 Dålig 3.4 Bedömning av påverkan Index används för att beskriva tillstånd och avvikelser. För att kunna göra en bedömning av påverkan kan dessa index användas för att sammanfatta resultaten. Tre olika klasser har därför använts för att ange påverkansgraden. 1. Ingen eller obetydlig påverkan 2. Betydlig påverkan 3. Stark eller mycket stark påverkan Lokaler med ingen eller obetydlig påverkan har låga till mycket låga index för tillstånd, avvikelse och ekologisk status. Lokaler där öring saknas eller förekommer i låga tätheter och har måttligt till höga index bedöms att ha en betydlig påverkan. Lokaler med stark till mycket stark påverkan har höga index för tillstånd, avvikelse och ekologisk status. Påverkan kan utgöras av organiska föroreningar, låga syrgasvärden, höga halter av giftiga ämnen såsom ammonium, samt fysisk förändring av vattendraget som dikning och förändrad markanvändning. 4 Resultat och kommentarer 4.1 Resultat elfiske Elfiskeundersökningar har utförts i Rössjöholmsån och Kägleån sedan mitten av 1960-talet (Åsbjörnsson, Brönmark, Eklöv 1999). Kvantitativa 6
elfisken har utförts från år 1991 och har utförts av Länsstyrelsen och olika fiskevårdskonsulter. Totalt har 19 olika lokaler undersökts i perioden 1991-2011 (Elfiskeregistret). Under 2011 undersöktes 6 lokaler varav samtliga har elfiskats tidigare. De undersökta lokalerna har en bra spridning inom avrinningsområdet och täcker in dels Rössjöholmsåns huvudfåra, tre lokaler, dels tillflödet Kägleån, tre lokaler (figur 1, tabell 5). Lokalerna som elfiskades skiljde sig åt i artförekomst (tabell 6). Öring och lax registrerades på samtliga lokaler, dock med varierande tätheter för de olika åldersklasserna (tabell 6, figur 2, 3). Högst täthet av lax registrerades i huvudfåran vid Sågmöllan i Kägleån vid Annelund (tabell 6, figur 2). Öring var talrikast i Kägleån på lokalerna vid Annelund och Önnersmölla (tabell 6, figur 3). Vid fisket hösten 2011 var flödet förhållandevis högt vid de nedre lokalerna i Rössjöholmsån och Kägleån, vilket kan ha medfört en lägre fångsteffektivitet och påverkat resultatet med lägre beräknad täthet för lax och öring. Andra arter som fångades var elritsa, nejonöga, sandkrypare och ål. Nejönöga fångades på den översta lokalen i Kägleån (lokal 6), individen hade genomgått metamorfos, var silverfärgad med ögon. Det är mycket svårt att skilja på bäcknejonöga (Lampetra planeri) och flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) i fält i detta stadium och arten har därför angivits som nejönöga (Lampetra spp.). Båda arterna (formerna) förekommer i Rössjöholmsån (Eklöv 2005). Vid fisket den 5 oktober låg vattentemperaturen mellan +12,0 och +12,2 C. Konduktiviteten mättes till 11-24 ms/m och ph till 7,0 7,6. Tabell 5. Åbredd (m), lokalens längd (m), medel- och maxdjup (m), vattenhastighet samt dominerad substrat på elfiskelokalerna 2011. Koordinater Bredd Längd Medel- Max- Vatten- Substrat Lokal djup djup hastighet 1. Rössjöholmsån, Östra kvarn 624278;131729 9,0 18 0,40 0,80 stråk-fors block - sten 2. Rössjöholmsån, Dala mölla 624105;132235 10,0 39 0,45 0,80 strömt sten - grus 3. Rössjöholmsån, Sågmöllan 624095;132425 12,0 18 0,25 0,65 stråk-fors block - sten 4. Kägleån, nedre 624283;131750 5,0 12 0,40 0,80 strömt block - sten 5. Kägleån, Annelund 624838;131747 3,5 23 0,20 0,40 strömt sten - grus 6. Kägleån, Önnersmölla 624916;131954 3,0 20 0,20 0,40 stråk-fors block - sten Tabell 6. Beräknad täthet av lax- öringungar/100 m 2, årsungar (0+), äldre laxfisk (>0+), samt beräknad täthet för elritsa, nejonöga, sandkrypare och ål vid 2011 års elfiske. Täthet öring Täthet lax hybrid elritsa nejon- sand- ål Lokal 0+ >0+ 0+ >0+ lax-öring öga krypare 1. Rössjöholmsån, Östra kvarn 3,1 10,4 15,4 3,7 2. Rössjöholmsån, Dala mölla 0,4 1,8 2,3 0,5 0,3 3. Rössjöholmsån, Sågmöllan 0,9 5,8 41,2 18,9 1,9 4. Kägleån, nedre 7,5 10,0 6,7 11,7 3,3 5. Kägleån, Annelund 47,0 28,2 76,3 17,3 6. Kägleån, Önnersmölla 72,6 54,8 8,3 3,3 1,7 7
Figur 2. Täthet av lax (antal/100 m 2 ) på de undersökta lokalerna L1-L4 vid fisket 2011. 0+ anger årsungar och >0+ äldre lax. Figur 3. Täthet av öring (antal/100 m 2 ) på de undersökta lokalerna L1-L4 vid fisket 2011. 0+ anger årsungar och >0+ äldre öring. Lokal 1. Rössjöholmsån, Östra kvarn. I huvudfåran vid Östra kvarn har kvantitativa elfisken utförts sedan 1995. Området utgörs av ett naturligt forsparti med sten och stora block. Ett kraftverk är beläget vid sidan om fåran, där en del av flödet utnyttjas. Uppströms lokalen har biotopåtgärder utförts med utläggning av sten och grus material för att förbättra fiskens lek. Tätheten av lax- och öringungar har under perioden varit förhållandevis hög. Vid fisket 2011 var tätheterna lägre men detta kan bero på att flödet var högt vid fisket som gav en lägre fångsteffektivitet (figur 4). Figur 4. Täthet av lax (vänster) och öring (höger) (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske i Rössjöholmsån vid Östra kvarn 1995-2011. 0+ anger årsungar och >0+ äldre fisk. 8
Andra arter som har registrerats är elritsa, gädda, mört och ål. Vid fisket 2011 fångades elritsa, lax och öring (tabell 6). Lokal 2. Rössjöholmsån, Dalamölla I huvudfåran vid Dalamölla har kvantitativa elfisken utförts sedan 1991. Området utgörs av en strömbiotop med grus, sten och enstaka block. Vid sidan om lokalen finns ett kraftverk. Under senare år har tätheterna av laxoch öringungar minskat betydligt jämfört med perioden 1991 till 1999 (figur 5). Orsak till denna nedgång är inte känd, men tydligt är att en negativ påverkan har skett på lokalen. Detta bör naturligtvis undersökas närmare. Figur 5. Täthet av lax (vänster) och öring (höger) (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske i Rössjöholmsån vid Dalamölla 1991-2011. 0+ anger årsungar och >0+ äldre fisk. Andra arter som har registrerats är elritsa, gädda, nejonöga, mört, signalkräfta och ål. Vid årets elfiske fångades elritsa, lax, sandkrypare, och öring. Lokal 3. Rössjöholmsån, Sågmöllan I huvudfåran vid Sågmöllan har kvantitativa elfisken tidigare utförts 2005. Området utgörs av en forsbiotop med block och sten. Vid sidan om lokalen finns ett kraftverk som utnyttjar en del av flödet. Tätheten av laxungar har under perioden varit hög (figur 6). Tätheten av öring är betydligt lägre, men ligger inom förväntade värden för breda vattendrag. Andra arter som har registretas är gädda, lake och ål. Figur 6. Täthet av lax (vänster) och öring (höger) (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske i Rössjöholmsån vid Sågmöllan 2005-2011. 0+ anger årsungar och >0+ äldre fisk. 9
Lokal 4. Kägleån, nedre I Kägleåns nedre del har kvantitativa elfisken utförts sedan 1999. Området utgörs av ett kort strömparti med sten och block. Tätheten av lax- och öringungar har under perioden varit förhållandevis hög. Vid fisket 2011 var tätheterna lägre men detta kan bero på att flödet var högt vid fisket som gav en lägre fångsteffektivitet (figur 7). Andra arter som har registrerats är elritsa, sandkrypare och ål. Vid fisket 2011 erhölls två hybrider mellan lax och öring. Figur 7. Täthet av lax (vänster) och öring (höger) (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske i Kägleåns nedre del 1999-2011. 0+ anger årsungar och >0+ äldre fisk. Lokal 5. Kägleån, Annelund I Kägleån vid Annelund har kvantitativa elfisken utförts sedan 1991. Området utgörs av ett naturligt forsparti med sten och block. Ett kraftverk är beläget vid sidan om fåran, där en del av flödet utnyttjas. En fiskväg har byggts uppströms lokalen vid kraftverksdämmet. Tätheten av lax- och öringungar har under perioden visat på en positiv trend och varit förhållandevis hög. Vid fisket 2011 var tätheterna höga och i nivå med senare års värden (figur 8). Andra arter som har registrerats är elritsa, signalkräfta och ål. Vid fisket 2011 erhölls lax och öring. Figur 8. Täthet av lax (vänster) och öring (höger) (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske i Kägleåns vid Annelund 1991-2011. 0+ anger årsungar och >0+ äldre fisk. Lokal 6. Kägleån, Önnersmölla I Kägleån vid Önnersmölla har kvantitativa elfisken utförts sedan 2003. Området utgörs av ett naturligt forsparti med sten och block. Uppströms lokalen finns en äldre kvarndamm. Tätheten av öringungar har under perioden varit mycket hög. För lax har tätheterna varit måttligt höga jämfört med områden längre nedströms i Kägleån. Vid fisket 2011 var 10
tätheterna i nivå med senare års värden (figur 9). Vid fisket 2011 erhölls nejonöga, lax och öring. Figur 9. Täthet av lax (vänster) och öring (höger) (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske i Kägleåns vid Önnersmölla 2003-2011. 0+ anger årsungar och >0+ äldre fisk. 4.2 Bedömning av påverkan Fem av de undersökta lokalerna visar på en låg påverkansgrad, med låga index för tillstånd, jämförvärde och ekologisk status (tabell 7). Detta tyder på ingen eller obetydlig påverkan. Lokalerna bedöms ha en god ekologisk status (tabell 7). Dock hade lokalen vid Dalamölla (lokal 2) låg fisktäthet och sparsamt med lax och öring jämfört med övriga lokaler, vilket indikerar på en negativ påverkan och bedöms ha en betydlig påverkan. Tabell 7. Antal arter, individtäthet, biomassa, täthet laxfisk, bedömning av tillstånd, avvikelse, ekologisk status och bedömning av påverkan för lokalerna i Rössjöholmsån och Kägleån 2011. Vattendrag Rössjöholmsån Kägleån Lokalnummer 1 2 3 4 5 6 Antal arter 3 4 3 3 2 3 Individtäthet (antal/100 m 2 ) 33 5 69 39 169 141 Biomassa (vikt i gram/100m 2 ) 394 55 834 529 1300 1610 Täthet, laxfisk (antal/100m 2 ) 29 4 67 36 169 139 Bedömning av tillstånd, SNV 2,8 3,2 1,8 2,2 1,8 1,8 Avvikelse från jämförvärde, SNV 1,6 2,0 1,0 1,1 1,1 1,0 Vattendrags - Index 2 2 2 2 2 2 Bedömning av påverkan, klass 1-3 1 2 1 1 1 1 4.3 Kommentarer till årets undersökning De undersökta lokalerna har samtliga goda förutsättningar för ett art och individrikt fisksamhälle. De arter som dominerar är lax och öring. Högst täthet av lax återfinns på i Rössjöholmsån vid Sågmöllan och i Kägleån vid Annelund. Tätheten av öring är högre i Kägleån jämfört med Rössjöholmsån. Detta följer de naturliga förhållandena med högre täthet av öring i mindre vattendrag. Vidare indikerar de höga tätheterna vid 11
Annelund och vid Önnersmölla att öringbeståndet i huvudsak är havsvandrande (Tabell 1). Höga flöden vid fisket på de nedre lokalerna kan ha påverkat resultatet med lägre fångsteffektivitet. Tätheterna av laxoch öringungar var överlag något lägre jämfört med tidigare år, men inga tydliga förändringar kan påvisas. Totalt sett visar resultatet på relativt stabila förhållande för fiskfaunan på de undersökta lokalerna. För att kunna följa upp förändringar i lax- och öringbeståndet rekommenderas att elfiske utförs vart annat år på de fyra lokaler (lokal 1, 3, 4, 6) som har fiskats 2011 som komplement till de två lokaler som undersökts på uppdrag av Rönneåns Vattenråd (lokal 2 och 5). Erkännande Tack till Jan Matsson, Rune Andersson, Jan-Erik Andersson, Gösta Bengtsson, Kalle Grönstedt, Björn Bertilsson, Gert-Åke Andersson, medlemmar i Ängelholms sport- och fiskevårdsförening som hjälpt till med fältarbetet. Vidare tack till Mats Lindén från Länsstyrelsen i Skåne som medverkat med provtagning av genprover på lax. Undersökningen har finansierats av Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening. 12
5 Referenser Bohlin, T. 1984. Kvantitativt elfiske efter lax och öring - synpunkter och rekommendationer. Inf. Sötvattenlab. Drottningholm. 4: 1-33. Degerman, E. Sers, B. 1999. Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information 1999:3. Eklöv, A. 1998. The distribution of brown trout (Salmo trutta L.) in streams in southern Sweden. Doctoral thesis. Department of Ecology. Lund University. Eklöv, A. 2003. Fiskundersökningar i Kägleån 2003. Ängelholms Sportoch Fiskevårdsförening. 10s. Eklöv, A. 2005. Fiskevårdsplan för Rössjöholmsån 2005. Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening. 61s. Naturvårdsverket 2002. Elfiske i rinnande vatten. Version 1:3, 020620. Naturvårdverkets handbok för miljöövervakning. 27s. Naturvårdsverket 2007. Handbok 2007:4. Bilaga A, bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, fisk i vattendrag. Utgåva 1, december 2007. 84-102. Wiederholm, T. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A. 1999. Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under 1960- respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. 13
Fotografier, lokaler Bilaga 1 Lokal 1. Rössjöholmsån vid Östra kvarn. Lokal 2. Rössjöholmsån vid Dala mölla. Lokal 3. Rössjöholmsån vid Sågmöllan. 14
Lokal 4. Kägleån, nedre. Lokal 5. Kägleån vid Annelund Lokal 6. Kägleån, Önnersmölla. 15