KONSEKVENSUTREDNING Vår beteckning 2014-05-22 2014/101263

KONSEKVENSUTREDNING Datum Vår beteckning 2014-05-22 2014/101263 Konsekvensutredning för Arbetsmiljöverkets förslag till anpassning till ny kemikalieklassificering (CLP) genom införande av direktiv 2014/27/EU i svensk lagstiftning

2 (13) INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 3 2. Beskrivning av anledningen till förslagen... 3 3. Beskrivning av alternativa lösningar... 4 4. Vilka som berörs av regleringen... 4 5. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser... 5 6. Jämförelse av konsekvenser för de övervägda regleringsalternativen... 5 7. Bedömning av om föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen... 5 8. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag... 5 9. Vilka andra kostnader blir aktuella för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta... 5 10. Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen.... 5 11. Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning... 5 12. Bedömning av om särskilda hänsyn behövs när det gäller tidpunkten för ikraftträdande... 6 13. Bedömning om det finns behov av speciella informationsinsatser... 6 14. Hur samråd genomförts... 6 15. Beröringspunkter med andra författningar... 6 16. Kontaktperson på Arbetsmiljöverket... 6 17. Bilaga 1: Ändringar i AFS 2008:13 om skyltar och signaler samt AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker... 7 18. Bilaga 2: Ändringar i AFS 2007:5 om gravida och ammande arbetstagare... 11 19. Bilaga 3: Ändringar i AFS 2012:3 om Minderårigas arbetsmiljö... 12

3 (13) 1. Sammanfattning EU har infört ett nytt system för hur kemiska produkter ska klassificeras och märkas (CLP). Tillverkare och leverantörer märker nu enligt nya kriterier och med nya symboler, s.k. faropiktogram. De arbetsmiljödirektiv som baserar kraven på vilken faroklass en kemisk produkt har behöver anpassas till det nya klassificeringssystemet. Nu har ett direktiv som anpassar fem arbetsmiljödirektiv till CLP beslutats. Ändringar i medlemsstaternas lagstiftning ska vara i kraft senast 1 juni 2015. Direktivet föreslås införas genom ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler (AFS 2008:13), Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3). De väsentligaste förslagen i korthet Förpackningar, andra behållare och rörledningar ska vara märkta med faropiktogram enligt CLP senast 1 juni 2015. Skyltar som varnar för kemiska risker ska ha samma utformning som märkningen på behållare, alltså enligt CLP. Sanktionsavgift vid brister i märkningen föreslås. Minderåriga får till skillnad från tidigare enligt direktivet inte utsättas för risk att skadas av mycket brandfarliga ämnen eller aerosoler. Kravet görs beroende på om arbetsgivaren kan säkra att risken att skadas är minimal. Även frätande kemiska produkter, som inte är starkt frätande, ska få användas av minderåriga om hanteringen är säker. Listan över faroklasser som gravida inte får riskera att utsättas för utökas med klassen specifik organtoxicitet vid enstaka exponering. Som konsekvens av ändringarna kommer viss ommärkning och omskyltning att krävas. Kostnaderna bedöms som små för varje arbetsplats. Ändringen är väntad sedan länge och en följd av en internationell samordning vilket i längden är en besparing och ger ökad säkerhet. 2. Beskrivning av anledningen till förslagen EU beslutade år 2008 att införa ett nytt världsomspännande system för hur kemiska produkter ska klassificeras och märkas. Detta infördes genom förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP). Tillverkare och leverantörer märker nu enligt nya kriterier och med nya symboler, s.k. faropiktogram.

4 (13) Som en följd av det nya klassificeringssystemet behöver de arbetsmiljöregler som gäller vid en viss klassificering anpassas till CLP. Kraven på märkning och skyltning i arbetsmiljöreglerna behöver också anpassas. Ett EU-direktiv, 2014/27/EU, som anpassar fem arbetsmiljödirektiv till CLP har beslutats. Ändringar i medlemsstaternas lagstiftning ska vara i kraft senast den 1 juni 2015. Direktivet inför ändringar i följande direktiv: Dir 92/58/EEG om varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet (skyltdirektivet) infört främst genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, AFS 2008:13. Dir 92/85/EEG om gravida och ammande infört genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare, AFS 2007:5. Dir 94/33/EG om minderåriga i arbetslivet infört genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö, AFS 2012:3. Dir 98/24/EG om kemiska agenser infört främst genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Dir 2004/37/EG om carcinogener och mutagener infört främst genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Direktivet införs lämpligen genom ändringar i ovan nämnda föreskrifter. Hur de olika artiklarna i direktivet införs i respektive AFS redovisas i den parallelluppställning som bifogas remissen. Sverige är som medlem i EU skyldig att införa beslutade direktiv. Alla nämnda direktiv bestämmer den miniminivå som svensk lagstiftning ska ha. Avsikten med ändringen av direktiven var att inte ändra kravnivån, men i vissa fall finns inte en exakt motsvarighet till den tidigare direktivtexten i det nya klassificeringssystemet och då har en kravnivå valts så att inte skyddet sänks för arbetstagarna. Kemiska risker är ett viktigt men svårt område för många arbetsgivare. Leverantörernas märkning och övriga information är grundläggande för arbetsmiljöarbetet. För att underlätta informationen till arbetstagarna är det väsentligt att märkningen på arbetsplatsen följer samma system som för kemikalier som köps in. 3. Beskrivning av alternativa lösningar Sverige är som medlem i EU skyldig att införa beslutade direktiv i svensk lagstiftning. Eftersom det är arbetsmiljöregler bör de föras in i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 4. Vilka som berörs av regleringen Vilka som berörs är olika beroende på vilket krav det gäller. I bilagorna redogörs för de fyra författningar som ändras.

5 (13) 5. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser Se bilagorna. 6. Jämförelse av konsekvenser för de övervägda regleringsalternativen Vi har inte övervägt några andra alternativ än att ändra Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Som anges under punkt 8 föreslår vi att all märkning och skyltning för kemiska risker ska göras med samma symboler. Om vi i vissa fall även skulle tillåta annan skyltning skulle det bli ett svårare system att lära sig och förstå vilket kan ge fler skador. 7. Bedömning av om föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen Föreskriftsändringarna överensstämmer med direktivet utom när det gäller att trekantiga varningsskyltar med samma symbol inte får användas som alternativ till faropiktogram enligt CLP vilket direktivet medger. Jämfört med direktivet får vi då ett system som är mer konsekvent och lätt att förstå. Samma kemiska risk har samma varningssymbol på förpackningar som säljs, fasta behållare, rörledningar och skyltar. Vi kräver också att piktogrammen, i märkning av behållare och på skyltar, kompletteras med en förklarande text på svenska. Den förklarande texten är en utökning gentemot direktivet. Kravet har gällt vid märkning av behållare sedan 1 juli 2012 och anses bra av de som yttrat sig. 8. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Se bilagorna. 9. Vilka andra kostnader blir aktuella för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta Förslaget innebär inte några andra kostnader eller förändringar utöver de som redovisas i bilagorna. 10. Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen. Se bilagorna. 11. Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Se bilagorna.

6 (13) 12. Bedömning av om särskilda hänsyn behövs när det gäller tidpunkten för ikraftträdande I kraftträdandet är bestämt i direktivet och vi kan därför inte tillåta en senare tidpunkt. 13. Bedömning om det finns behov av speciella informationsinsatser Arbetsmiljöverkets webbplats behöver uppdateras på de olika temasidor som vägleder om respektive föreskrift. Pressmeddelande och nyhet om förändringarna planeras också. 14. Hur samråd genomförts Samråd med inbjudna intressenter från arbetsmarknadens parter, medlemmar i berörda branschföreningar samt arbetsmiljömedicinska kliniker har genomförts den 4 mars 2014. Deltagarna är positiva till att kraven på märkning och skyltning av kemiska risker införs i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker samt till att faropiktogram enligt CLP utgör enda alternativ vid skyltning och märkning. Förslaget till ändrade föreskrifter skickas på remiss och därefter kommer inkomna synpunkter att diskuteras i en samrådsgrupp där företrädare för arbetsmarknadens parter ingår tillsammans med Arbetsmiljöverkets ledningsgrupp, innan generaldirektören fattar beslut. 15. Beröringspunkter med andra författningar Förslaget innebär en anpassning till förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning and förpackning av ämnen och blandningar (CLP). 16. Kontaktperson på Arbetsmiljöverket Marie Cardfelt, avdelningen för regler, marie.cardfelt@av.se

7 (13) 17. Bilaga 1: Ändringar i AFS 2008:13 om skyltar och signaler samt AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker I huvudsak innebär förslaget ändring av den märkning och skyltning för kemiska risker som ska finnas. Som en följd av en ny faroklass i den nya kemikalielagstiftningen (CLP) påverkas också märkning och skyltning för behållare och rörledningar med gas under tryck. För att förenkla Arbetsmiljöverkets regelsystem har kraven som rör märkning och skyltning för kemiska risker i AFS 2008:13 om skyltar och signaler flyttats till AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Vilka som berörs av regleringen Berörda arbetstagare Arbetstagare inom till exempel industri, verkstäder, skolor och sjukhus arbetar ofta med farliga kemiska produkter. Men alla arbetstagare kan komma i beröring med farliga kemiska produkter. Därför är det viktigt att vi har ett så enkelt system som möjligt med samma symboler på inköpta behållare och dem man fyllt på arbetsplatsen samt skyltar. Även de som normalt inte hanterar dem ska förstå farorna. Antal företag och andra verksamheter som berörs De flesta företag har farliga kemiska produkter. De berörs på så sätt att de måste förstå de nya symbolerna när de gör sin undersökning och bedömning av kemiska risker. Men oftast används förpackningar som är märkta av leverantören. För att undvika besväret att märka om dessa bör företagen förbereda sig genom att köpa in produkter som redan är märkta enligt CLP. För att bedöma antalet som särskilt berörs av föreskrifterna kan man dela in dem i två kategorier; 1. De som måste märka behållare man fyllt själv och rörledningar samt skylta förråd och 2. De som behöver byta varningsskylt för gasflaskor. 1. Märka behållare och rörledningar samt skylta förråd Behållare som man fyller själv och rörledningar finns främst i kemisk industri, verkstadsindustri, livsmedelsindustri, laboratorier, avloppsverk och inom handel med drivmedel. Därtill kommer offentlig verksamhet vid till exempel skolor, sjukhus och simhallar. Enligt en uppskattning som Arbetsmiljöverket gjorde år 2013 inför införande av sanktionsavgifter bedömdes antalet berörda företag till 15 000. Arbetsmiljöverket utgick från SCB:s statistik över antal företag 2012 och gjorde en grov uppskattning att cirka 1/10 av alla företag kan behöva märka behållare själva, men för företagen med mindre än tio anställda uppskattades andelen i stället till 1/20. Detta innebar att cirka 10 000 företag med färre än 10 anställda, 3000 företag med mellan 10 och 49 anställda, 500 med mellan 50 och 249 anställda och 100 företag med över 250 anställda har behållare som de behöver märka själva. Rörledningar med farliga kemiska produkter eller förråd som behöver skyltas bedömdes finnas vid en fjärdedel av de ovan nämnda antalet företag. 2. Byta varningsskylt för gasflaskor

8 (13) Särskilt berör kravet att ändra varningsskylt för gasflaskor ytterligare ett stort antal verksamheter, även mycket små företag. Det är t.ex. alla som svetsar. Fordonsverkstäder och byggindustri är exempel. I detta fall har ingen redan bytt skylt eftersom lagstiftningen inte medger det. Utgående från SCB:s uppgifter för 2012 om antal företag är en mycket grov uppskattning att 100 000 företag kan behöva byta skylt som varnar för gasflaskor. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser Märkning av behållare och rörledningar Märkning enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 2005:7) på behållare och rörledningar blir enligt artikel 1.4 i direktiv2014/27/eu inte tillåtet efter 1 juni 2015. Vi genomför detta genom att ändra 19 och 20 i AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Som konsekvens av detta måste vissa arbetsgivare ändra märkningen på sina behållare. Många har dock redan bytt till ny märkning eftersom detta alternativ funnits i AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker sedan 2010 och det varit känt att det kommer att bli ett krav. Förpackningar som köps in kommer i de flesta fall att ha den nya märkningen och då krävs inga åtgärder på arbetsplatsen. 19 gäller även märkningen på inköpta förpackningar på så sätt att om ett ämnes klassificering ändrats så är man skyldig att ändra märkningen. Detta följer av att undersökningen och riskbedömningen ska uppdateras då ny information framkommer. På arbetsplatser där man håller ett stort förråd av olika kemiska ämnen för eventuella framtida behov, t.ex. vissa forskningslaboratorier, är det en stor arbetsinsats att hålla riskbedömning och märkning uppdaterade för sådana kemiska ämnen man inte använder. 19 gäller dock farliga kemiska produkter som används eller lagerhålls i anslutning till användning. Övriga farliga kemiska produkter ska märkas enligt 18 med de uppgifter som behövs för identifikation av innehållet och riskerna. Riskbedömningen för farliga kemiska produkter som förvaras, men inte används, är enklare. Det är bara farliga egenskaper som kan komma till uttryck vid förvaring som man behöver beakta, t.ex. brandfarlighet, reaktivitet och flyktighet, samt se till att inte förpackningarna står så att de kan gå sönder. En arbetsplats kan därför ordna ett särskilt förråd för kemikalier som normalt inte används och inrätta rutiner som innebär att man, innan en förpackning hämtas ut, uppdaterar informationen om ämnet, förbereder korrekt märkning för användning och genomför riskbedömning för avsedd användning. En förutsättning är att alla farliga kemiska produkter i förrådet har en märkning som var korrekt då produkten införskaffades och att denna ger den information som behövs för identifikation av riskerna. Undantag från skyldigheten att märka Direktivet medger att vi, under vissa förutsättningar, inför undantag från skyldigheten att märka behållare. För rörledningar finns dock inte denna möjlighet och de ska därför alltid märkas enligt 20.

9 (13) I 19 medges att märkningen utelämnas om det inte innebär ökad risk. Vi får många frågor om när detta får tillämpas. Förslag till specificering har tagits fram. Vi föreslår också att märkningsskyldigheten förenas med sanktionsavgift vilket förutsätter att kravet är mycket tydligt. Skyltning av skåp och lokaler och inhägnader Enligt förslaget, 20 a i AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker, ska skyltning för farliga kemiska produkter göras med faropiktogram enligt CLP-förordningen och förklarande text enligt 19. Detta gör att samma symboler används som vid märkning av behållare och rörledningar. Skyltarna för kemiska risker måste bytas som en följd av detta. Direktivet ger möjlighet att fortsätta använda de trekantiga gulsvarta varningsskyltar som finns i AFS 2008:13 om skyltar och signaler om de har samma symbol som motsvarande faropiktogram i CLP. I flera fall finns dock inte sådana skyltar så vissa av piktogrammen kommer alltid att måsta användas som varningsskylt. Ett sådant blandat system kan leda till förvirring. För en enklare tillämpning föreslår vi att alla varningsskyltar för kemiska risker ska vara faropiktogram. De kommer då att överensstämma med märkningen på produkter som är utsläppta på marknaden. Märkning och skyltning för gas under tryck Till skillnad från de gamla klassificeringsreglerna klassificeras en behållare som innehåller en gas vid ett övertryck av minst 200 kpa (2 bar) som farlig. Den tillhör faroklassen gas under tryck enligt CLP. Faropiktogram GHS04 ska användas i märkningen, men det finns undantag för när piktogrammet behövs vid utsläppande på marknaden. Enligt det nya direktivet ska därför behållare med gas märkas, även om det är en i sig ofarlig gas, såsom luft. Vi inför därför piktogrammet för gas under tryck i 19, AFS 2011:19. Oftast används gasflaskor som är märkta av leverantören och kravet får då inga konsekvenser. För rörledningar behöver piktogrammet anges för de fall som CLP-förordningen inte medger undantag. Skyltning där gasflaskor förekommer krävs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gasflaskor (AFS 2001:4). Enligt artikel 1.4 i direktiv2014/27/eu gäller att det relevanta faropiktogrammet enligt CLP ska användas om det inte finns någon motsvarande varningsskylt i bilaga 2 i direktiv 92/58/EEG (Skyltdirektivet). Eftersom någon skylt med gasflaska inte finns där så måste skylten som varnar för gasflaskor i en lokal vara piktogrammet för gas under tryck. Vi föreslår att detta anges i AFS 2011:19 om Kemiska arbetsmiljörisker med en hänvisning i AFS 2008:13 om Skyltar och signaler. Detta nya krav kommer att få konsekvenser för ett stort antal arbetsplatser, men är en nödvändig följd av EU-direktivet. Övriga ändringar Vissa termer och hänvisningar har ändrats. Detta medför inga ändrade skyldigheter. I 50 har orden hanteringen är sluten bytts mot hanteringen är ordnad så att halten i luften är försumbar. Detta medför att man även då andra åtgärder används kan underlåta onödiga mätningar.

10 (13) Uttrycket förpackningar och behållare har bytts mot behållare. Detta beror på att förpackningar är en sorts behållare och att vi annars skulle anse att ordet behållare inte inkluderar förpackningar. Förpackningar och andra behållare går också att använda, men i första hand har enbart ordet behållare valts. Tidsåtgång och kostnader för företag Administrativa kostnader Eftersom kraven att märka och skylta funnits tidigare innebär ändringarna ingen skillnad avseende administrativa kostnader. Skillnaden är att märkningen och skyltningen ska ha annan utformning. Engångskostnader Att märka om en liten förpackning eller annan behållare tar försumbar tid om man redan köpt hem nya märksymboler. Självhäftande sådana finns att tillgå till låga kostnader. Information om vilken symbol det ska vara finns på säkerhetsdatabladet vilket det är ändå obligatoriskt att man tar del av. Varje arbetsplats behöver dock förbereda sig genom att skaffa hem symbolerna och informera om skyldigheten. Vi uppskattar att detta tar 1 timme på mindre arbetsplatser och på varje avdelning av de större. Om 15 000 företag gör detta och 5000 av dessa i medeltal har tre avdelningar kommer 30 000 timmar att åtgå till detta. Med en timkostnad på 400 kronor blir totalkostnaden 12 miljoner kronor. Ommärkning av rörledningar och stora behållare tar mer tid i anspråk och kostar lite mer. En märkskylt kan kosta tre hundra kronor men ofta kan billigare alternativ användas. För en stor behållare eller en inte alltför lång rörledning bedömer vi att upp till en timme kan behövas. För en industri med flera rörledningar kan det behövas upp till en veckas arbete. Cirka 3750 företag uppskattas ha rörledningar som ska märkas. Om varje företag ska märka på fyra ställen kommer totalsumman, vid en timkostnad på 400, kr att bli 3750 x 4 x 400 = 600 000 kronor. Att byta skylt där gasflaskor finns tar cirka 15 minuter. Skyltar kommer förhoppningsvis att tas fram, färdiga att beställa, men idag är det tveksamt om de finns att tillgå. Kostnaden bör bli 50-80 kr baserat på vad motsvarande skylt kostar idag. För att byta en skylt på vardera 100 000 företag åtgår således 25 000 timmar. Detta ger vid en timkostnad på 400 kronor en totalkostnad på 10 miljoner kronor. Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen Företagen kommer att få lättare att tillämpa kraven om att undersöka och riskbedöma sin verksamhet samt informera arbetstagarna eftersom vi får ett mer konsekvent märkningssystem. Eftersom vi nu övergår till ett globalt märkningssystem blir det lättare att informera utländsk arbetskraft. Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Reglerna ska enligt direktivet gälla alla arbetsplatser. För att förstå vilka faropiktogram som ska användas behövs ingen specialkunskap. Det framgår av säkerhetsdatabladen och av etiketten i de fall den uppfyller CLP-kraven.

11 (13) 18. Bilaga 2: Ändringar i AFS 2007:5 om gravida och ammande arbetstagare Vilka som berörs av regleringen I Sverige är det ungefär årligen 110 000 graviditeter. Alla gravida kvinnor är inte yrkesverksamma, men många är det och det är rimligt att anta att i princip alla företag kan komma att bli berörda av föreskriften, som dock inte gäller för egenföretagare. Utöver den privata sektorn berörs alla statliga och kommunala verksamheter av föreskriften. Alla offentliga verksamheter samt företag, utom enmansföretag utan anställda, är skyldiga att följa bestämmelsen. Enligt SCB:s företagsdatabas (2012-11-30) är cirka 265 000 företag berörda. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser Ändringen av EU-direktivet om gravida innebär bara en anpassning till hur kemiska produkter nu ska klassificeras. Eftersom det inte finns exakta motsvarigheter i klassificeringssystemet så tillkommer en riskklass för att alla bättre täcka in de ämnen som gravida är särskilt känsliga för. Förslaget specificerar att i den riskbedömning som alltid ska göras när en kvinna anmält till arbetsgivaren att hon är gravid så ska arbetsgivaren se till att den gravida kvinnan inte exponeras för ämnen som har en skadlig effekt på något eller några av kroppens organ. Redan i gällande regler anges i 4 att vid riskbedömningen ska arbetsgivaren bedöma risken för skadlig inverkan på graviditet eller amning eller för annan ohälsa. Om resultatet av bedömningen visar att det finns risk för sådan skadlig inverkan ska arbetsgivaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att undanröja riskerna (6 ). Den nya texten medför inte ett mer omfattande arbete än vad som gäller idag. Att se till att gravida inte exponeras för organskadande ämnen har i praktiken redan ingått i skyldigheten, men nu görs detta tydligare. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Inget utöver vad som gäller idag. Enligt AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker ska företagen förteckna sina kemiska riskkällor och på vilket sätt de är farliga. De måste då lära sig att förstå det nya klassificeringssystemet och får då kunskap att tillämpa föreskriftsändringen i AFS 2007:5 om gravida och ammande arbetstagare. Vilka andra kostnader blir aktuella för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta Inga andra kostnader tillkommer. Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen. Ingen påverkan utöver redan gällande krav. Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Ingen särskild hänsyn kan tas vid denna ändring eftersom det är direktivkrav.

12 (13) 19. Bilaga 3: Ändringar i AFS 2012:3 om Minderårigas arbetsmiljö Vilka som berörs av regleringen Enligt Skolverkets statistik från hösten 2009 fanns det: 100 283 elever i förskoleklass 891 727 elever i grundskolan 12 673 elever i obligatoriska särskolan 394 771 elever i gymnasieskolan 9 412 elever i gymnasiesärskolan I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns elever som inte är minderåriga. Det totala antalet elever som är minderåriga kan beräknas till cirka 1,4 miljoner, varav ungefär hälften är flickor och hälften är pojkar. Huvuddelen av utbildningen av minderåriga bedrivs av offentliga skolor. Skolverket för även statistik över de skolor som drivs i enskild regi. Av Skolverkets statistik från hösten 2009 framgår att det fanns: 709 fristående grundskolor 36 fristående särskolor 29 fristående gymnasiesärskolor 458 fristående gymnasieskolor Storleken på de fristående skolorna finns inte tillgänglig i Skolverkets statistik. Enligt Statistiska centralbyråns arbetsmarknadsstatistik för år 2009 var antalet förvärvsarbetande i åldrarna 16-18 år 28 124. Av dessa var 11 831 pojkar och 16 293 flickor. Föreskrifterna berör samtliga branscher. Minderåriga arbetar framför allt inom detaljhandeln samt inom hotell- och restaurangbranschen. Vare sig antalet företag eller storleken på de företag som berörs går att utläsa ur tillgänglig statistik. Föreskrifterna gäller offentliga och privata utbildningsanordnare, som bedriver utbildning för minderåriga. Föreskrifterna gäller också för arbetsgivare som tar emot minderåriga för praktik som är en del av en utbildning. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser För att införa direktivets krav har ändringar gjorts i bilaga 1, avsnitt I Agens till föreskrifterna om minderåriga. Punkt 6 har ändrats och två nya punkter, punkterna 5a och 6a, har lagts till. Punkt 6 ändras på så sätt att det gamla märkningssystemet enligt KIFS 2005:7 tas bort och bara märkningssystemet enligt CLP-förordningen används. Punkt 5a innebär att arbete som innebär skadlig exponering för trädamm från lövträ förs upp på listan över förbjudna arbetsuppgifter. Punkt 6a innebär att kemiska produkter med fysikaliska faror det vill säga vissa brandfarliga ämnen, vissa explosiva ämnen och blandningar, och reaktiva ämne förs upp på listan över förbjudna arbetsuppgifter.

13 (13) Alla arbetsuppgifter enligt punkterna 5a, 6 och 6a är tillåtna om arbetsuppgiften ingår i undervisning eller i handledarledd praktik. Det innebär att de ändrade kraven inte får några konsekvenser för undervisningen av minderåriga elever. De eventuella konsekvenser som ändringarna får finns därför enbart utanför skolan. Ändringen i punkt 6 innebär att reglerna när det gäller förbudet mot arbeten med frätande ämnen lättas upp något. Förändringen innebär att frätande kemiska produkter, som inte är starkt frätande, får användas av minderåriga om hanteringen är säker. Ändringen får därför i praktiken inga konsekvenser, utan kravet kan snarast ses som en omformulering. Nya förbudet enligt punkt 5a innebär en skärpning. Konsekvensen blir dock liten då de flesta minderåriga arbetar inom detaljhandeln samt inom hotell- och restaurangbranschen. Inom dessa branscher antas det att exponeringen för trädamm från lövträ inte är särskilt vanligt förekommande. Nya förbudet enligt punkt 6a innebär en skärpning. Förbudet gäller arbete med brandfarliga, explosiva och reaktiva ämnen. Sedan tidigare finns ett förbud mot att arbeta med explosiva varor i dessa föreskrifter i bilaga 1 avsnitt II punkt 6. Detta gör att det inte är en skärpning av kravet när det gäller arbete med explosiva ämnen. Förbudet att arbeta kemiska ämnen eller blandningar med faroangivelse H222 (Extremt brandfarlig aerosol) eller H225 (Mycket brandfarlig vätska och ånga) gäller inte om arbetet är av den art att risken att skadas är minimal. För dessa kemiska ämnen innebär kravet därför ingen skärpning i realiteten. För övriga ämnen som inte är explosiva eller som ryms inom faroangivelserna H222 eller H225 innebär tillägget en skärpning. De minderåriga som idag arbetar med de ämnen där skärpning av kravet föreligger bedöms vara relativt få. De flesta som hanterar brandfarliga varor bedöms rymmas inom H222 eller H225. Konsekvenserna bedöms därför som ringa. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Inget utöver vad som gäller idag. Vilka andra kostnader blir aktuella för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta De kostnader som kan uppstå härrör från att skärpta krav kan medföra att minderårig inte får utföra en arbetsuppgift som denna tidigare utförde, utan arbetsgivaren behöver istället anlita en dyrare arbetskraft som inte är minderårig. Arbetsmiljöverket bedömer dock dessa situationer som få. Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen Ingen ytterligare påverkan. Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Inget utöver vad som gäller idag.