Sametiinget är en själ~ndigt folkv~lt parlamem s-om ska verka for en levaind~ $amisk kultur och med:ve-1ka i samhäuspl~f<qering~n. Såmedlggi SSme.digge Saemiedigkie Sametinget COAHKKINBEA VDEGIRJI 2017:3 Samediggi Sametinget Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum 20-33 Giron/Kiruna
Baiki ja aigi /Plats och tid Folkets Hus, Kiruna 2017-10-03; kl 09.15-15.50 2017-10-04; kl 08.30-15.50 2017-10-05; kl 08.30-14.30 Mearrideaddjit/ Beslutande Ieza oassevaldi /Övriga deltagande Ledamöter enligt bilagda uppropslistor Lahtut nammacuorvunlisttuid mielde Siri Persson, calli/ sekreterare Paragrafåt /Paragrafer Darkkisteaddji/ Utses justera Vuollaieallosat Underskrifter calli sekreterare sagadoalli ordförande 20-33 Signar Holmström, John-Tomas Labba J ~'~ t \ ( St i Pe son \.., t;-- (1. /' (~) C[Q~~ Paulus Kuoljok 20-24.5, 24.7-26, 27, 28-33 sagadoalli ordförande Mona Persson 24.5-24.6 sagadoalli ordförande 26-27 darkkisteaddji justerare 20-33 darkkisteaddji justerare John-Tomas Labba 20-33 Justerarens sign 2 (88)
Darkkastus lea dieåihuvvon almmuhantavvalis. Justeringen har tillkännagivits enlig anslag. Organa /Organ Såmedigg.i/Samedigge/Saemiedigkie/Sametinget Coahkkinbeaivemearrf/Sammanträdesdaturn Ilmmuhanbeaivi /Datum för anslags uppsättande () '"'\_ r ff\( cl OY ~ ---! ()...,~...i\t> Beavdegirjji vurkensadji Förvaringsplats för protokollet Vuollclicala/Underskrift Samedikki Mlddahus,Girön/ Sametingets kansli, Kiruna 2 ~ '.. ]usterarens sign ~ 3 (88)
Paulus Kuoljok satnejoåiheaddji 20 Ra];ipan Samedikki satnejodiheaddji sav':a bu.-ohkaid buresboahtin ja rahpa foahkkkima. 21 Lahtuid nammacuorvun./. Lahtut curvojuvvojit nammaeuorvunlisttu nr 1mielde,2017-10-03; kl 09.15 31 lahtu leat sajis. Agneta Rimpi boahta Josefina Skerk sadjai Birgitta Pounu boahta Oscar Sedholm sadjai Simon Wetterlund boahta Anders Kråik sadjai Signar Halmström boahtti Sten Wälitalo sadjai Fia Kaddik boahtti Lars Jon Allas sadjai Sofia Mörtlund boahtti Hilding Andersson sadjai John-Tomas boahta Anne-Madeleine Kuhmunen sadjai Rolf Ohlson boahtti Julia Wahlberg sadjai Dan Fjällman boahtti Karin Vannar sadjai Marita Granström boahtti Lars-Paul Kroik sadjai 22 Guovtti darkkisteaddji valljen Marita Stinnerbom evttoha John-Tomas Labba darkkisteaddjin. Agneta Rimpi evttoha Signar Halmström darkkisteaddjin. Samidiggi mearrida ah ta nammadit Signar Holm.ström ja John-Tomas Labba darkkisteaddjin. Justerarens sign 4 (89)
Paulus Kuoljok ordförande 20 Öppnande Sametingets ordförande hälsar samtliga välkomna och förklarar 21 Upprop av ledamöter./. Upprop av ledamöter enligt bilagd närvarolista m 1, 2017-10-03; kl 09.15 31 ledamöter är närvarande. Agneta Rimpi ersätter ledamoten Josefina Skerk Birgitta Pounu ersätter ledamoten Oscar Sedholm Simon Wetterlund ersätter ledamoten Anders Kråik Signar Halmström ersätter ledamoten Sten Wälitalo Fia Kaddik ersätter ledamoten Lars Jon Allas Sofia Mörtlund ersätter ledamoten Hilding Andersson John-Tomas Labba ersätter ledamoten Anne-Madeleine Kuhmunen Rolf Ohlson ersätter ledamoten Julia Wahlberg Dan Fjällman ersätter ledamoten Karin Vannar Marita Granström ersätter ledamoten Lars-Paul Kroik 22 Val av två justerare Marita Stinnerbom föreslår John-Tomas Labba till justerare. Agneta Rim.pi föreslår Signar Halmström till justerare. Sametinget beslutar utse Signar Halmström och John-Tomas Labba till justerare. f usterarens sign 4 (88)
Paulus Kuoljok satne}oåiheaddji 23 Liigeassit Lars Miguel Utsi savva doatjaga ja evttoha Samediggi giedahalla liigeassi; Cealkamus mii guoska Oassecealkamusa SOU 2017:60 guorahallan nannejuvvon unnitlogupolitihkkii; Boahtte fävki? Evttoni.Is nanu unnitlogupolitihkkii. Lar-Miguel Utsi evttoha assi giedahallu mal)emus asselistus. Satnejodiheaddji loahpahii digastallama. Satnejodiheaddji bidja ovdan proposi8uvnna dohkkehit Lars Miguel Utsis evttohusa liggeassis ja gavnnaha Samediggi lea dohkkehan Lars Miguel Utsis evttohusa liige assis.. Samediggi mearrida giedahallat evttohusa cealkamussii mii guoska Oassecealkamusa SOU 2017:60 guorahallan nannejuvvon unnitlogupolitihkkii; Boahtte Iavki? Evttohus nanu unnitlogupolitihkkii. ahta as~i giedahallu 31 vuolde, heivehit pargråfanummara dan mielde. Ingrid Inga evttoha rievdaduvvon ortnega; 29 Valgaassit giedahallot dan beaivvi; disdaga golggotmanu 3 beaivvi. Satnejodiheaddji bidja ovdan proposi8uvnna dohkkehit dehe hilgut Ingrid Ingas evttohusa rievaduvvon ortnegii 29: Valgaassit ja gavnnaha Samediggi lea dohkkehan Ingrid Inga evttohusa rievdaduvvon ortnega 29 V algaassit. Satnejodiheaddji evttoha assi giedahallu maijijil boradanbottu otne disdaga golggotmanus 3:t beaivvi. Satnejodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut satnejodiheaddji evttohusa ja giedahallat assi maijijil boradanbittu, ja gavnnaha Samediggi lea dohkkehan satnejodiheaddji evttohusa ja giedahallat assi ffial)i)il boradanbottu. Samediggi mearrida giedahallat 29 V algaassit maijijil boradanbottu disdaga golggotmanus 3 b. Justerarens sign 5 (89)
Paulus Kuoljok ordförande 23 Eventuella extra ärenden Lars Miguel Utsi önskar extta..._.._..._,.._.""""..._, Uttalande angående remissyttrande om Delbetänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt rrtlnoritetspolitik; Nästa steg? Förslag för en stark m:inoritetspolitik. Lars Miguel Utsi föreslår också ärendet behandlas sist i föredragningslistan. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för Lars Miguel Utsis förslag om extra ärende och finner Sametinget godtagit Lars Miguel Utsis förslag om extra ärende. Sametinget beslutar behandla uttalande angående remiss yttrande om Delbetänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt rninoritetspolitik; Nästa steg? Förslag för en stark rrtlnoritetspolitik, ärendet behandlas under 31, justera paragrafnumren därefter. Ingrid Inga föreslår ändrad turordning; 29 Valärenden behandlas under denna dag; tisdag 3 oktober. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Ingrid Ingas förslag om ändrad turordning av 29 Valärenden och finner Sametinget godtagit Ingrid Ingas förslag om ändrad turordning av 29 Valärenden. Ordföranden föreslår ärendet behandlas efter lunch idag tisdag 3 oktober. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för ordförandens förslag och f:inner Sametinget godtagit ordförandens förslag behandla ärendet efter lunch, Sametinget beslutar behandla 29 Valärenden efter lunch tisdag 3 oktober. Justerarens sign ;t{;p~ 5 (88)
24 Motsuvnnat Paulus Kuoljok satnejodiheaddji 24.1!\.f 478_- Håbmet savahahtti visuvnnaid boazodoalu perspektiivvas Assegirjjit - Mo8uvdna nr 478 Marita Stinnerbom ovddidan 2015-09-30, dnr 1.1.8-2015-1246 Stivrabeavdegirji 2015-12-07--08, 243.10 Stivrabeavdegirji 2016-01-26--27, 13.10 Stivrabeavdegirji 2016-08-29--31, 131.5 Boazodoallolavdegoddi 2016-09-08 Stivrabeavdegirji 2016-09-13, 152.2 Dievasfoahkkinbeavdegirji 2016-10-04--06, 41.6 Dievasfoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, 11.1 Assegiedahalli: Håkan Jonsson Samediggi mearridii guovvamanu 10-11b.2017, 11.1, beavdaibidjat assi Stivra mearridii oddajagimanu 26--27 b. 2016, 13.10, bivdit boazodoallolavdegotti cealkamusa fvv ass1s. Stivra mearridii juovlamanu 7-8 b 2015, 243.10, beavdciibidjat assi. Marita Stinnerbom lea cakcamanu 30 b 2015, ovddidan mosuvnna mas son gciibida: Samediggi ovttas guoskevas boazodoalloorganisasuvnnaiguin rahkada visuvdnadokumeantta boazodoalu boahttevas eavttuid birra mii silitta geavahuvvot Samedikki eisevaldedoaimma cadaheamis. Samedikki boazodoallopolitihkalas programma dohkkehuvvui dievasfoahkkimis 2015-09-:29-- 10-01. Programma lei dan ovdal leamas ovdan mal)gga stivrafoahkkimis ja boazodoallolavdegoddefoahkkimiin, oddajagimanu 28 b 2013 rajes. Programma lea leamas dievasfoahkkima mearradusdahkama vuolde 2013-10-22--24, 2014-09-30--10-02 ja 2015-05-26-- 28. Programma saddejuvvui gulaskuddamii CUOl)Omanu 10 b 2013 Ruota Samiid Riikkasearvai, Boazoeaiggadiid oktavuhtii, Riikkaorganisa8uvdnii Samerna ja cearuide. Programma lea maid leamas gulaskuddamis visat samepolitihkalas bellodagain. Ulbmil boazodoallopolitihkalas programmain lea cielggasin dahkat Samedikki ovddasvastadusa ja Mgumusa boazoealiliusa ovdanahttimis. Programma galga nannet ja Justerarens sign 6 (89)
24 Motioner Paulus Kuoljok ordförande 24.1 M 478 - Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv Dokument - Motion nr 478 av Marita Stinnerbom 2015-09-30, dm 1.1.8-2015-1246 Styrelseprotokoll 2015-12-07--08, 243.10 Styrelseprotokoll 2016-01-26--27, 13.10 Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 131.5 Rennäringsnämnden 2016-09-08 Styrelseprotokoll 2016-09-13, 152.2 Plenumsprotokoll 2016-10-04--06, 41.6 Plenumsprotokoll 2017-02-10--11, 11.1 Föredragande: Håkan Jonsson Sametinget beslutade den 10-11februari2017, 11.1, bordlägga ärendet. Styrelsen beslutade den 26--27 januari 2016, 13.10, överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Styrelsen beslutade den 7-8 december 2015, 243.10, bordlägga ärendet. Marita Stinnerbom har den 30 september 2015, inlämnat en motion där hon yrkar: Sametinget tar fram visionsdokument för rennäringens framtida förutsättningar tillsammans med relevanta rennäringsorganisationer som kan användas i Sametingets myndighetsutövning. Sametingets rennäringspolitiska program beslutades av plenum 2015-09-29--10-01. Programmet hade före dess tagits upp på flera styrelsemöten och rennäringsnämndsmöten, sedan 28 januari 2013. Programmet har även varit uppe för beslut vid plenum 2013-10-22--24, 2014-09-30--10-02 samt 2015-05-26--28. Programmet sändes ut på remiss den 10 april 2013, till Svenska Samernas Riksförbund, Renägarförbundet, Riksorganisationen Samerna samt samebyarna. Programmet har även varit ute på remiss till samtliga samepolitiska partier. Syftet med det rennäringspolitiska programmet är tydliggöra Sametingets ansvar och ambitioner i arbetet med utveckla rennäringen. Programmet ska bidra till stärka och Justerarens sign 6 (88)
24 Mosuvnnat - joatkka 24.1 M 478 - Håbmet savahahtti visuvnnaid boazodoalu perspektiivvas - joatkka ovddidit boazoealiliusa ja sami kultuvrra, ja loktet eavttuid geasuheaddji sami ealiliuseallim..ii,.,,. ja effektiviseret ja alkidahttit mearradusdahkama da:in assiin mat gusket boazoealiliussii ja dan ovddideapmai. Boazodoallopolitihkalas programma cajeha Samedikki vuoruheami boazoealiliusa politihkalas ovdanahtt:insurggi:in. Programrnas leat euovvovas visuvnnat ja bajemus ulbmilat: SÅPMI- GUOVLU MII RIGGUDAHTTÅ RUOrA Samis lea boazoealilius ekonomalaccat, kultuvrralaccat, sosialadit ja ekologalaccat guoddevas bearasealilius mas lea arbevirolas milittu vuoddun ja mas sihke mana:in, nissonolbmu:in ja dievddu:in lea lunddolas sadji. Radjerasttildeaddji boazoguohtun lea sihkkaraston. Boazoealahus lea hirbmat geasuheaddji ealilius mas lea nana ovdanahttinfåpmu ja mii oazzu olbmuid ovdanit. Boazodoalu riekti eatnamiidda ja luondduriggodagaide boazodoalloguovllus ja Samis lea sihkkaraston ja arvvusadnojuvvo ollat. Meahcieallipolitihkka maid boazoealilius silitta dohkkehit. BAJEMUS ULBMILAT Samedikki bajemus ulbmilat boazoealiliussii: Boazoealåhusa ja cearuid darbu bievlaguohtuneatnamiidda ja dålveguohtuneatnamiidda sihkkarastojuvvo ja arvvusadnojuvvo. Milittu ja ipmardus bearasboazodoalu-/fitnodatvuogi ektui guoddevas ealahuslilikin boahtteaiggis lea lassanan servodagas. Cearru iesbirgejeaddji organisasuvdnahapm:in boazodoalus ovdana ja nannejuvvo. Gierdanradji dain vahagi:in maid meahcieallit dagahit lea mearriduvvon leat 5 % cearrodasis. Boazoealiliusa lassiarvu guovllu ja baikki ealiliuseallimis cielggas:in dahkko ja ipmirduvvo birrasis mudui. Boazoealiliusa vuodul ovdana odda ja oddaåigasas sami ealiliusvuoddu. Nissonat ja nuorat boazoealiliusas lassanit. Vuoddo- ja alitoahppu boazoealiliusa darbbuid vuodul lea sajis. Boazodoallodutkan lea ovdanan. Samediggi oazzu eanet hålddasanovddasvastadusa eatnamiid, caziid, luondduriggodagaid ja fuodduid ektui. Boazoealahusas lea duohta vafkkuhanvåldi ja oassalasta servodatplanemis ja luondduriggodathalddaseamis. Sami kulturbirrasa halddasanovddasvastadus lea sirdojuvvon Samediggai. Justerarens sign 7 (89)
24 Motioner -forts. 24.1 M 478 - Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv - forts. utveckla rennäringen och den samiska kulturen och skapa förutsättningar för ett raktivt rennäringen och dess utveckling. Det rennäringspolitiska programmet anger Sametingets prioriterade politiska utvecklingsområden inom rennäringen. I programmet anges visioner och övergripande mål: SÅPMI - EN REGION SOM BERIKAR SVERIGE I Sapmi är rennäringen en ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologisk hållbar familjebaserad näring som bygger på traditionella kunskaper i vilken barn, kvinnor och män har en naturlig plats. Det gränsöverskridande renbetet är säkerställt. Rennäringen har hög raktionskraft som präglas av utvecklingskraft och som får människor växa. Rennäringens rätt till land och naturresurser inom renskötselområdet och i Sapmi är säkerställd och respekteras fullt ut. En rovdjurspolitik som accepteras av rennäringen. ÖVERGRIPANDE MÅL Sametingets övergripande mål för rennäringen: Rennäringens och samebyarnas behov av barmarks- och vinterbete är säkerställd och respekterad. Kunskapen och förståelsen för den familjebaserade drifts-/företagsformen inom rennäringen som en hållbar framtida företagsform har ökat hos det omgivande samhället. Samebyn som en självständig organisationsform för rennäringen utvecklas och stärks. Toleransnivåer på 5 % för den skada som rovdjur orsakar rennäringen har införts på samebynivå. Rennäringens mervärde till det regionala och lokala näringslivet tydliggörs och uppfas av omgivningen. Utifrån rennäringen skapas en ny och modern samisk näringsbas. Andelen kvinnor och ungdomar inom rennäringen ökar. Grundläggande och högre utbildning utifrån rennäringens behov har inrättats. Rennäringsforskningen har utvecklats. Sametinget får ökat förvaltningsansvar för mark, ven, naturresurser och vilt. Rennäringen har reellt inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen och naturresursförvaltningen. Ansvaret för förvaltningen av den samiska kulturmiljön har överförts till Sametinget. Justerarens sign rt it/ 7 (88)
24 Mosuvnnat - joatkka 24.1 M 478-Håbmet savahahtti visuvnnaid boazodoalu perspektiivvas - joatkka Progrå:mma galga lea~ ea~li dokumeanta ja dat galga rievdaduvvot dadi mielde go darbbut ja olggobealfaktorat rivdet. Samedikki cligumus lea habmet boazodoallopolitihkalas programma mii lea relevanta ja mii lea lahka eadnon boazodoallofitnodagaid ja cearuid darbbuide ja jearaldagaide. Doaibmaprogramma galga odastuvvot juohke jagi IVE-mearradusaid (inriktning, verksamhet, ekonomi, suorgi, doaibma, ekonomiija) oktavuodas. Programma arvvostallojuvvo juohke jagi buseahttaproseassa ektui ja dan revideremis mii dahkko IVE-mearradusaid oktavuodas. Boazodoallolavdegoddi evttoha stivrra mearridit mosuvdna lea dasto vastiduvvon. Stivra evttoha Samedikki mearridit mo.suvdna dasto lea vastid uvvon. Paragrafa darkkistuvvo dakkavide Satnejodiheaddji loahpaha digastallama. Satnejodiheaddji bidja ovdan proposi8uvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa ja gavnnaha Samediggi lea dohkkehan mosuvnna Samediggi mearrida mosudna dasto lea vastiduvvon. Justerarens sign 8 (89)
24 Motioner - forts. 24.1 M 478-Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv - forts. Programmet anges vara levanqe, vilket innebär den justeras allteftersom behov och program som är relevant och nära kopplat till de behov och frågeställningar som renskötselföretagen och samebyarna berörs av. Meningen är handlingsprogrammet revideras vatje år i anslutning till!ve-beslut (inriktning, verksamhet, ekonomi). Programmet ska utvärderas årligen i samband med budgetprocessen och den revidering som görs i anslutning till!ve-beslut. Rennäringsnämnden föreslår styrelsen besluta: motionen därmed är besvarad Styrelsen foreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Paragrafen omedelbart justerad Ordföranden förklarar deben avslutad Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Sametinget beslutar motionen därmed är besvarad. 8 (88)
24 Mosuvnnat - joatkka Paulus Kuoljok satnejoåiheaddji 24.2 M 479- Mearradusaid håbmen mat gusket Samedikki Iahkaasahusaide, oppalas ravvagiidda ja ieza Iaidehusdokumeanttaide Assegirjjit - Mo8uvdna nr 479 Per Mikael Utsi ovddidan, 2015-10-01, dnr 1.1.8-2016-278 Stivrabeavdegirji 2016-04-26--28, 59.1 Stivrabeavdegirji 2016-08-29--31, 131.6 Dievasfoahkkinbeavdegirji 2016-10-04--06, 41.7 Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, 193.2 Dievasfoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, 11.2 Assegiedahalli: Peter Engström Samediggi mearridii guovvamanu 10-11 b. 2017, 41.7, milicahit assi. Per Mikael Utsi lea golggotmanu 1 b 2015, ovddidan mosuvnna mas son gaibida stivra adda dievasfoahkkimii logahallancilgehusa dain Samedikki laidehusdokumeanttain mat leat jurddasuvvon ovttaskas olbmui dahje mat juogaladje guoskkahit ealiliusaid ja iezaid, stivra Cilge dievasfoahkkimii got daid laidehusdokumeanttaid mat eai leat Iahkaasahusat dahje oppalas ravvagat, galga vaikkuhusguorahallat, saddet gulaskuddamii, mearridit, nammadit, logahallat ja ilmmuhit. 18 c vuoddonjuolggadusfoakkåldatlagas (fårfningssamlingsförordningen) (1976:725) cealka juohke raddehusvuollasas eisevålddis galga leat logahallan gosa lea fohkken visat gustovas 18.hkanjuolggadusaid ja oppalas ravvagiid maid eisevåldi ies dahje ovddit eisevåldi lea leamas mearridan. Lahkaasahus cealka maid got dakkar logahallan galga rilikaduvvot. Logahallan galga go heive deaddiluvvot dahje iezåladje mår)gejuvvot vai lea olamuttus almmolaccat. Visat samedikki vuoddo- ja rievdadusnjuolggadusat (18.hkaasahusat) gavdnojit Samedikki. ruovttusiiddus, dat gavdnojit maid hålddahusa boadahagas, ja doppe sahtta maid bivdit beassat oaidnit logahallancilgehusa. Jus mosuvdnii miedihuvvo de ii leat mihkke mii hehtte vejolasvuoda addit dakkar logahallama Samedikki dievaseoahkkimii. 4-5 lahkaasahusas (2007:1244) vaikkuhusguorahallamiidnjuolggadusaid vuoddudeami birra, Cilge ovdalgo raddehusvuollasas hålddasaneisevåldi mearrida lahkaasahusaid dahje oppalas ravvagiid galga eisevaldi 1. vuos cielggadit dåid Iahkaasahusaid dahje oppalas ravvagiid goluid ja ieza vaikkuhusaid nu viidåt go leas darbu iesgudet assis, ja. ]usterarens sign 9 (89)
24 Motioner - forts. Paulus Kuoljok ordförande 24.2 M 479- Utformande av beslut om Sametingets föreskrifter, allmänna råd, och Dokument - Motion nr 479 av Per Mikael Utsi, 2015-10-01, dnr 1.1.8-2016-278 Styrelseprotokoll 2016-04-26--28, 59.1 Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, 131.6 Plenumsprotokoll 2016-10-04--06, 41.7 Styrelseprotokoll 2016-12-05--08, 193.2 Plenumsprotokoll 2017-02-10--11, 11.2 Föredragande: Peter Engström Sametinget beslutade den 10-11februari2017, 11.2, återremittera ärendet. Per Mikael Utsi har den 1 oktober 2015, inlämnat en motion där han yrkar styrelsen till plenum lämnar en förteckning över Sametingets samtliga gällande vägledande dokument som riktar sig till enskilda eller på ett betydande sätt berör näringslivet och andra, styrelsen för plenum redovisar hur de vägledande dokument som inte är föreskrifter eller allmänna råd ska konsekvensbeskrivas, remissbehandlas, beslutas, benämnas, förtecknas och kungöras. Av 18 c förfningssamlingsförordningen (1976:725) följer det hos varje myndighet under regeringen ska finnas en förteckning över samtliga gällande förfningar och allmänna råd som har beslutats av myndigheten eller någon föregångare till denna. Förordningen föreskriver också hur en sådan förteckning ska utformas. Förteckningen ska vid lämpliga tidpunkter tryckas eller mångfaldigas på annat sätt och tillhandahållas allmänheten. Samtliga sametingets grund- och ändringsförfningar (föreskrifter) finns på Sametingets hemsida, dessa föreskrifter finns också tillgängliga vid kansliets reception, vid vilken också förteckningen tillhandahålls. Om motionen vinner bifall möter det inte något hinder lämna en sådan förteckning till Sametingets plenum. Av 4-5 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning följer innan en förvaltningsmyndighet under regeringen beslutar föreskrifter eller allmänna råd ska myndigheten 1. utreda föreskrifternas eller de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i Justerarens sign 9 (88)?< ;/'~
24 Mosuvnnat - joatkka 24.2 M 479- Mearradusaid håbmen mat gusket Samedikki lahkaasahusaide, oppalas ravvagiidda ja ieza låidehusdokumeanttaide - joatkka dokumenteret dan Cielggadeami vaikkuhusguorahallamis, 2. addit ståhtalas eisevålddiide, gielddaide, eanandikkiide, organisa8uvnnaide, ealahusaide ja iezåide maidda guoska goluid dahje ieza beliid dafus, vejolasvuoda buktit oainnuset assis ja vfilkkuhusguorahallama birra. Jus eiseva.idi gavnnaha ii leat agga cadahit våikkuhusguorahallan, de såhtta eisevåldi mearridit låhkaasahusaid dahje oppalas ravvagiid almma duoid bajit euoggåid, 1 ja 2 eadaheame haga. Dat maid das leat Cilgen lea dakkar låidehusdokumeanttat mat eai gula vuoddonjuolggadusfoakkåldatlåhkaasahusa vuollåi, såhttet habmejuvvot assesuorggi dahje asseguovllu vuodul. Ii leat omd. vejolas lohkat visat dakkar dokumeanttat galget våikkuhusguorahallojuvvot dahje saddejuvvot gulaskuddamii, dan ferte mearridit assis assai. Nubbi lea dat stivra sahtta delegeret mearradusvalddi. Danin ii s Cilgehus habmejuvvot daid eavttuid vuodul maid mosuvdnaovddideaddji atna vuoddun. Mosuvnnas ii ge boade ovdan gudet 18.idehusdokumeanttat das oaivvilduvvojit. Stivra evttoha Sarnedikki rnearridit hilgut mosuvnna. Marita Stinnerbom evttoha måhcahit assi. Satnejodiheaddji loahpaha digastallama. Satnejodiheaddji diediha gåibadus mahcahit assi geahccaluvvo ovdal ieza gåibadusaid 56 Samediggeortnega jelgii. Satnejodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Marita Stinnerboma gåibadusa måhcahit assi ja gavnnaha Samediggi lea dohkkehan Marita Stinnerboma gaibadusa måhcahit assi. Samediggi mearrida mahcahit assi. Justerarens sign 10 (89)
24 Motioner - forts. 24.2 M 479- Utformande av beslut om Sametingets föreskrifter, allmänna råd, och andra vägledande dokument - forts. en konsekvensutredning, 2. ge statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer, näringslivet och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs tillfället yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Om en myndighet bedömer det saknas skäl genomföra en konsekvensutredning, får myndigheten besluta föreskrifter eller allmänna råd utan vidta åtgärderna enligt 1. och 2. ovan. Det nu anförda innebär sådana vägledande dokument som inte faller under regelverket i förfningssamlingsförordningen kan arbetas fram på olika sätt beroende på vilket ämnesområde och vilken krets som berörs. Det går t ex inte säga alla sådana dokument ska konsekvensbeskrivas eller remissbehandlas, det avgörs i det enskilda fallet. Vidare kan beslutskompetensen vara delegerad från styrelsen. Av det skälet kan redovisningen inte utformas enligt de förutsättningar som motionären utgår ifrån. Det anges heller inte i motionen vilka vägledande dokument som åsyftas. Styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Marita Stinnerbom yrkar återremiss av ärendet. Ordföranden förklarar deben avslutad Ordföranden meddelar yrkande om återremiss prövas före andra yrkanden i enlighet med 56 Sametingsordningen. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Marita Stinnerboms yrkande om återremiss och finner Sametinget godtagit Marita Stinnerboms yrkande om återremiss. Sametinget beslutar återremittera ärendet. ]usterarens sign 10 (88) ~
SÅ.MEDIGGI 24 Mosuvnnat- joatkka Paulus Kuoljok satnejodiheaddji 24.3 M 477 - Evttohusaid giedahallan dievaseoahkkimis Assegirjjit - Mo8uvdna nr 477 Lars Miguel Utsi ovddidan 2015-09-30, dnr 1.1.8-2015-1245 Stivrabeavdegirji 2015-12-07--08, 243.9 Stivrabeavdegirji 2016-01-26--27, 13.9 Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, 193.1 Stivrabeavdegirji 2017-01-16--19, 7.1 Dievasfoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, 11.3 Assegiedahalli: Peter Engström Stivra mearridii guovvamanu 10-11b.2017, 11.2, beavdciibidjat assi. Stivra mearridii oddajagimanu 26--27 b 2016, 13.9, bivdit eoahkkinjodihangottis cealkamusa. Lars Miguel Utsi lea eakeamanu 30 b 2015, ovddidan mo8uvnna mas son gåibida: Samediggi mearrida rievdadit Samediggeortnega, 51 cuovvovaccat: " Evttohusat, earet go evttohussan lea assemåhcaheapmi dahje beavdaibidjan, galget calalaceat ovdanbiddjot unnimusat guokte diimmu ovdalgo guoskevas assi raddadallan ålga" I Samediggi mearrida rievdadit Samediggeortnega, 52 foovvovaccat: "Go raddadallan lea loahpahuvvon, de manna satnejodiheaddji cada daid evttohusaid mat leat ovddiduvvon ja darkkista dat leat ipmirduvvon njuolga. Dan maijijel ii leat lohpi geassit ruovttoluotta evttohusaid jus Samediggi ii ovttajienalaceat miedit dan dahkat". coahkkinjodihangoddi Iea mosuvdnii 477 vastidan euovvovacea borgemanu 23 b. 2016: Vaikko mosuvdnaovddideaddji aigumus lea rievttalas de berre garvit rievdadeames Samediggeortnega dan mandahtaaigodagas. Lea baicca veara cuvget dan darbbu heivvolas vuogi mielde odda valljejuvvon parlamentarihkkariidda. f us parlamentaralas bargo ovdana dainna malliin visat evttohusat mat ovddiduvvojit dievascoahkkima vuolde galget leat valmmastuvvon, de dat mielddisbukta kvalitehta- ja buseahttasihkkarastojuvvon äievascoahkkinmearradusaid. Lea hui jahkehahtti dat bukta vaikkuhusaid busehttii, ja maiddai aigegeavaheami assevalbmenorganii. Dat ortnet mii lea heivvolas caåahit lea odda Samediggi jagis 2017 vuolggaha ja maiddai giedahalla odda Samediggeortnega - Sametingsordning. Dan assis lea raadadallon Per Olof Nuttiin, Mona Perssoniin ja Lars Wilhelm Svonniin. Justerarens sign 11 (89)
SAMMANTRÄD"ESPROTOKOLL 2017:3 24 Motioner -forts. Paulus Kuoljok ordforande 24.3 M 477 - Behandling av yrkanden i plenum Dokument - Motion nr 477 av Lars Miguel Utsi 2015-09-30, dm l.l.8-2015-1245 Styrelseprotokoll 2015-12-07--08, 243.9 Styrelseprotokoll 2016-01-26--27, 13.9 Styrelseprotokoll 2016-12-05--08, 193.l Styrelseprotokoll 2017-01-16--19, 7.1 Plenurnsprotokoll 2017-02-10--11, 11.3 Föredragande: Peter Engström Sametinget beslutade den 10-11februari2017, 11.2, bordlägga ärendet. Styrelsen beslutade den 26--27 januari 2016, 13.9, överlämna till presidieordföranden för yttrande. Lars Miguel Utsi har den 30 september 2015, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget beslutar at ändra Sametingsordningen, 51, enligt följande: "Yrkanden, förutom yrkande om återremiss och bordläggning, ska läggas fram skriftligen senast två timmar före överläggningen av ärendet som yrkandet gäller påbörjas", Sametinget beslutar ändra Sametingsordningen, 52, enligt följande: "När överläggningen är avslutad går ordföranden igenom de yrkanden som framställts och kontrollerar det har uppfats rätt. Därefter får inte något yrkande återtas, om inte Sametinget beslutar medge det enhälligt". Presidiets lämnande följande synpunkter på motion 477 den 23 augusti 2016: Ett ändrade av Samediggeortnet- Sametingsordningen brukar ske högst en gång per mandatperiod. Även med tanke på det berättigade i motionärens intentioner så bör man avstå från ändra Sametingsordningen innevarande mandatperiod. Däremot så kan man belysa detta behov for de nyvalda parlamentarikerna på lämpligt sätt. En utveckling av det parlamentariska arbetet som innebär alla fors lag som läggs under pågående plenum ska vara beredda, innebär en kvalitets- och budget-säkring av plenums beslut. Mest troligt får detta konsekvenser for budgeten och även rent tidsmässigt for beredande organ. Den ordning som är lämplig genomfora är det nyvalda Sametinget år 2017 tar initiativ till och också själva bereder en ny Samediggeortnet- Sametingsordning. ri 0'1"i '70'1'1 1 "f1tl! r"t.1rf\,j 1"71ff n 1T TAV:"7l1,., )... ;J ::,amraa nar nauus mea Yer UWJ 1vunz, J.Vwna Yersson ocn L.,ars v zuierm vv01uu i arenuet. Justerarens sign }/(_ /It 11 (88)
24 Mosuvnnat-joatkka 24.3 M 477 - Evttohusaid giedahallan dievaseoahkkimis - j oatkka Stivrra giedahallan mo8uvnnas: Ovdalgo Samediggi dahka mearradusa assis de galga stivra dahje lavdegoddi masa assesuorgi guoska leat meannudan assi. Stivra galga alo addit cealkamusa assiin maid ieza lavdegottit leat meannudan. Satnejodiheaddji jodiha foahkkima ja galga ee. fuolahit assit lea ilmmuhuvvon ja valbmejuvvon. Jus muhtun bivda sani mal)l)elgo satnejodiheaddji lea ovdanbidjan assi de sadda raddadallan. Raddadallama vuolde såhtta ovddidit evttohusaid. Evttohusat sahttet lea formåla evttohusat (assemåhcaheapmi ja/dahje beavdåil;>idjan) dahje materiala evttohusat ( doarjut dahje hilgut stivrra mearradusevttohusa dahje rievdadit stivrra evttohusa). Satnejodiheaddji galga biehttalit bidjamis ovdan mearradusevttohusa, jus dat evttohus mielddisbukta odda assi. Mo8uvdnaovddideaddji varuha vuosteevttohus, lassievttohus dahje rievdadusevttohus mii ovddiduvvo raddadallama vuolde såhtta dagahit assiin dahkkojit mearradusat vaikko eai leat albmaladje vålmmastuvvon ja, ila garzzes åiggis nu samedikki lahtut eai olle oazzut visot dieduid iesgudet evttohusain main dahkko mearradus. Mo8uvdnaovddideaddji jahkka dan dagahit mearradusat mal)l)onit darbbuheamet jus Samediggi baggehalla beavdåibidjat dahje mahcahit assiid dainna akkain lahtuin ii leat leamas vejolasvuohta arvvostallat evttohusaid mat leat mal)l)it boahtan sisa. Stivra sahtta assis muhtun muddui miehtat mo8uvdnaovddideaddji akkaide dain euolmmain mat sahttet euozzilit go materiåla evttohusat ovddiduvvojit raddadallamiid vuolde. Seammas eastada samediggeortnet dål juo dan Samediggi dahka mearradusaid mat eai leat assevalbmejuvvon dahje mat mielddisbuvttase odda assi ovddideami. Go mosuvdnaovddideaddji namuha assit maidda bohtet materiala evttohusat såhttet saddat mearriduvvo albma assevålbmema haga, ii oainne stivra su rievdadusevttohus foavddasii euolmma daningo stivra ii såhte assi raddadallamiid vuolde valbmet assi dadi eambbo. Dakkar cuolmmaid galga foavdit dainna malliin assi gåibiduvvo måhcahuvvot. Stivra oaidna maiddåi formålalas euolmma dainna evttohusain maid mo8uvdnaovddideaddji ovddida. Go samediggeortnegis galget dahkkot rievdadusat, de berrejit dat viidat guorahallot ja Cielggaduvvot. Assevalbmema oktavuodas såhtta evttohus omd. saddejuvvot gulaskuddamii ja sihke foahkkinjodihangoddi ja bellodagat såhttet buktit oainnuset. Samediggeortnet såhtta. rievdaduvvot go guokte dievasfoahkkima mal)l)alaga 2/3 eanetloguin dasa miehta. Danin lea hirbmat dehalas samediggeortnega rievdadusevttohusat leat vudolaccat cielggaduvvon. Danin atna stivra ii leat dohkalas - muhtun muddui daid akkaid ja dan cilgehusa vuodul maid mov8uvdnaovddideaddji ies bukta ovdan - dat mii evttohuvvo mo8uvnnas njuolga vciikkuha samediggeortnegii dainna malliin assi ii såhte ciekl)aleappot vålbmejuvvot. Mo8uvdna mii baicca evttoha stivra galga assevålbmet/ dahje bargat dan badjelii samediggeortnet rievdaduvvo muhtun euoggain, lei miha guhkkelii sihkkarastit dan beaktilvuoda ja riektesihkarvuoda mearradusdahkamis maid mo8uvdnaovddideaddji ies nai ohcala. Justerarens sign 12 (89)
24 Motioner - forts. 24.3 M 477 - Behandling av yrkanden i plenum - forts. Styrelsens beredning av motionen: Innan ett ärende avgörs av Sametinget, ska det ha beretts av styrelsen eller av en nämnd, vars verksamhetsområde ärendet berör. Styrelsen ska dock alltid yttra sig i ett ärende som beretts av en annan nämnd. Ordföranden leder sammanträdet och ska bland annat se till ärendena är kungjorda och beredda. Begärs ordet efter ordförandens presentation av ärendet uppkommer överläggning. Under denna kan framställas yrkanden. Yrkandena kan vara formella (återremiss och/eller bordläggning) eller materiella (bifall eller avslag till styrelsens förslag eller ändring i styrelsens förslag). Ordföranden ska vägra lägga fram förslag till beslut, om förslaget innebär ett nytt ärende väcks. Motionären anför motförslag, tilläggsförslag och ändringsförslag som läggs fram under överläggningen innebär en risk ärenden går till beslut utan ordentlig beredning och utan tillräcklig tid för sametingets ledamöter sätta sig in i de olika förslagen som det ska beslutas om. Det innebär enligt motionären beslut försenas i onödan om Sametinget tvingas till bordlägga eller återremittera ärenden för ledamöterna inte har haft möjlighet utvärdera sent inkomna yrkanden. I sak kan styrelsen till viss del dela motionärens beskrivning av de problem som kan uppkomma när materiella yrkanden uppkommer under överläggningen. Samtidigt innehåller sametingsordningen redan nu ett hinder emot Sametinget avgör ärenden som inte är beredda eller som innebär ett nytt ärende har väckts. I de fall som motionären nämner ärenden efter materiella yrkanden riskerar avgöras utan ordentlig beredning ser inte styrelsen motionärens ändringsyrkanden löser problemet eftersom styrelsen inte under pågående överläggning kan bereda ett ärende ytterligare. Sådana situationer ska lösas genom ärendet istället återremitteras. Styrelsen ser även ett formellt problem med det yrkande som motionären framställer. När ändringar ska göras i sametingsordningen bör de föregås av en bredare utredning och analys. Under beredningen kan förslaget till exempel remitteras och synpunkter inhämtas från presidiet och partierna. Sametingsordningen kan ändras på två på varandra följande plenum med minst 2/3 majoritet. Det är därför av väsentlig betydelse ändringsförslag i sametingsordningen är ordentligt utredda. Av detta skäl anser styrelsen det är otillfredsställande - delvis utifrån de argument och den beskrivning som motionären själv framhåller - yrkandet i motionen har direkt effekt på sametingsordningen utan ärendet kunnat beredas utförligare. Ett yrkande i en motion som istället innebär styrelsen ska bereda/verka för sametingsordningen ska ändras i visst avseende hade i betydligt längre grad säkerställt den effektivitet och rättssäkerhet i beslutsfandet som även motionären efterfrågar. Justerarens sign 12 (88) }>(
24 Mosuvnnat - joatkka 24.3 M 477 - Evttohusaid giedahallan dievaseoahkkimis - joatkka Dåid namuhuvvon akkaid vuodul atna stivra mo8uvdna galga hilgojuvvot. Stivra evttoha Samedikki mearridit hilgut mosuvnna. Lars-Miguel Utsi evttoha mahcahit assi. Satnejodiheaddji loahpaha digastallama. Satnejodiheaddji diediha gåibadus milicahit assi geahccaluvvo ovdal ieza gåibadusaid 56 Samediggeortnega jelgii. Satnejodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Lars-Miguel Utsi gåibadusa mahcahit assi ja gavnnaha Samediggi lea dohkkehan Lars-Miguel Utsi gåibadusa milicahit assi. Samediggi mearrida milicahit assi. ]usterarens sign 13 (89)
24 Motioner - forts. 24.3 M 477 - Behandling av yrkanden i plenum -forts. Med stöd av det nyss anförda anser styrelsen motionen ska avslås. Styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Lars Miguel föreslår återremiss av ärendet. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden meddelar yrkande om återremiss prövas före andra yrkanden i enlighet med 56 Sametingsordningen. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Lars Miguel Utsis förslag om återremiss och finner Sametinget godtagit Lars Miguel Utsis förslag om återremiss av ärendet. Sametinget beslutar återremittera ärendet. Justerarens sign 13 (88) ~~-
24 Mosuvnnat - joatkka Paulus Kuoljok satnejoåiheaddji 24.4 M 480- Samedikki birasulbmil - strategiij a Assegirjjit - Mosuvdna nr 480 Ingrid Inga ovddidan, 2016-02-23, dnr 1.1.8-2016-331 - Stivrabeavdegirji 2016-04-26--28, 59.2 - Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, 193.3 - Styrelseprotokoll 2017-01-16--19, 7.2 - Dievasfoahkkinbeavdegirji 2017-02-0--11, 11.4 Assegiedahalli: Håkan Jonsson Samediggi mearridii guovvamanu 10-11 b. 2017, 11.4, beavdaibidjat assi. Stivra mearridii CUOl)Omanu 26--28 b 2016, gohcfot boazodoallolavdegotti giedahallat assi Ingrid Inga lea guovvamanu 23 b 2016,ovddidan mo8uvnna mas son gåibida Samediggi jodanepmosit cielggada Samedikki birasulbmila ja rahkada strategiija Samedikki birasbargui daid policydokumeanttaid vuodul mat leat ilmmuhuvvon/dohkkehuvvon algoalbmotperspektiivva vuodul ja ieza ulbmildokumeanttaid vuodul nugo omd. riikkabeaivvi mearridan birasulbmiliid vuodul. Stivra mearridii juovlamanu 5-8 b 2016, 193.3 vuordit boazodoallolavdegotti assevalbmema assis, giedahallat mosuvnna stivrafoahkkimis oddajagimanus 2017. Mo8uvdnaovddideaddji atna Samedikkis vailu ollislas cielggadeapmi Samedikki "birasulbmiliin". Ruota birasulbmilvuogadat lea ruota birasbarggu oasalaccaid oktasas guovddas vuoddu. Ruota birasulbmilvuogadagas lea akta buolvvaidgaskasasulbmil, guhttanuplohkkåi biraskvalitehtaulbmila ja guokteloginjeallje vuorroulbmila. Nasuvnnalas strategiija guoddevas ovdaneamis maid riikkabeaivi lea dohkkehan gohfoduvvo Buolvvaidgaskasasulbmilin(Generationsmålet) ja dat låidesta birasbarggu visat servodatdasiin. Samediggi lea akta dain eisevalddiin geas ii leat, Justerarens sign 14 (89)
24 Motioner - forts. Paulus Kuoljok ordförande 24.4 M 480- Sametingets miljömål - strategi Dokument - Motion nr 480 av Ingrid Inga, 2016-02-23, dnr 1.1.8-2016-331 - Styrelseprotokoll 2016-04-26--28, 59.2 - Styrelseprotokoll 2016-12-05--08, 193.3 - Styrelseprotokoll 2017-01-16--19, 7.2 - Plenumsprotokoll 2017-02-0--11, 11.4 Föredragande: Håkan Jonsson Sametinget beslutade den 10-11 februari 2017, 11.4, bordlägga ärendet. Styrelsen beslutade den 26--28 april 2016, uppdra till rennäringsnämnden bereda ärendet. Ingrid Inga har den 23 februari 2016,inlämnat en motion där hon yrkar Sametinget skyndsamt tydliggör Sametingets miljömål och utformar en strategi för Sametingets miljömåls arbete utifrån redan publicerad/ antagna policydokument utifrån ett urfolksperspektiv och andra måldokument som t ex riksdagens antagna miljömål. Styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, 193.3 invänta rennäringsnämndens beredning, behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari 2017. Motionären anser Sametinget saknar en samlad redovisning för Sametingets "miljömål". Det svenska miljömålssystemet är den centrala, gemensamma plformen för aktörer i det svenska miljöarbetet. Det svenska miljömålssystemet utgörs av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Den nationella strategin för hållbar utveckling som antagits av riksdagen är det s.k. Generationsmålet vilket är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Sametinget är en av de myndigheter som varken i sin instruktion har ett utpekat ansvar för något miljökvalitetsmål eller något utpekat ansvar i miljömålssystemet. Trots det har Sametinget, i enlighet med gällande mål, alltid arbetat och arbetar dagligen med miljöfrågor. Justerarens sign 14 (88)
24 Mosuvnnat- joatkka 24.4 M 480- Samedikki birasulbmil- strategiija - joatkka ii iefas bagadusas, iige gohcfosis ge ovddasvastadus biraskvalitehtaulbmiliin ii ge birasulbmilvuogadagas. Vaikko lea nu de lea Samediggi goitge da.ia ulbmiliid jelgii, a.io bargan ja barga birasassiiguin beaivvalaceat. Samediggi lea guhkit åigge bargan birasassiiguin ja 1995:s dohkkehuvvui Samedikki birasoaidnu mii lei vuodduduvvon sarni birasprogrammii (1986 rajes) ja nasuvnnalas ja riikkaidgaskasas birasbargui. Stahtaeiseva.Iddiin lea ovddasvastadus bargat dan badjelii Buolvvaidgaskasasulbmil ja nasuvnnalas biraskvalitehtaulbmila olla8uvvet. Dat guoska maid ON odda guoddevasvuodaulbmiliidda, Agenda 2030. Bargu dåid ulbmiliid guvlui gåibida vuogadatlas ja guhkilmas birasbarggu eiseva.iddiid bealis. Jus <la.id ulbmiliid galgat olahit de leat stahtaeiseva.iddit geatnegasat a.iggahit ja ovdanahttit birasjodihanvuogi. Samediggi lea mielde joavkkus ovttas ieza eiseva.iddiiguin mii galga bargat ng. alkidahtton birasjodihandoaiminain, ja dat rahkadii 2003:s Birasgiehtagitjji mii lea vuoddun dan bargui. Birasgiehtagitjjis lea dohkkehuvvon biraspolicy ja birasulbmil. Jagi 2009:s dohkkehii Samediggi eallinbirasprogramma Eallinbiras, mii lea doaibmaprogramma das got samit berrejit ha.iddasit eallinbirrasa guhkilmas guoddevas vugiin, ja nu doalahit vejolasvuodaid eallingeainnuide ja eallimii mas luonddu buvttadannakca lea vuoddun. Dat programma cajeha arbediehtu sisttisdoalla miha eambbo go dusse arbevirolas mahtu mii guoska biologalas girjåivuhtii ja ekologalas guoddevas ovdaneapmai. Samedikki arbevirolas mahtu policyprogrammaarbediehtu, fätmmasta arbedieåu olles sami kultuvrras, Ulbmilat dain namuhuvvon dokumeanttain ovttas Samedikki politihkalas programmaiguin leat vuoddun Samedikki birasulbmilbarggus mii dahkko sami perspektiivvas mas visat assit birasassit - daningo biras guoska visat beliide min eallirnis ja das mii min birra lea. Mii leat oassin globala konsumsuvnnas sihke dan eallinvuogi ja daid buktagiid geazil maid valljet. Mii leat didolaccat das luonddugeavaheapmi vaikkuha globa.iadit. Min ovddasvastadus da.i lea miha viidat go dan maid lei dusse guokte buolvva das ovdal. Dal leat eavttut sakka rievdan. Mii leat buohkat oassin birrasis ja atnit dan dehalepmosin valdit ovddasvastadusa dain surggiin maid sahttit vaikkuhit. Samit leat mavssolas oassin fovdosis, ja mii atnit iefamet vuogi gulahallat låidesteaddjin guoddevas måilmmis. Sarni birasoaidnu lea bivnnot ja inspirere. Samediggi geahceala cilget ruota servodahkii odda åiggi doahpagat ja jurddasanvuogit lea alo gavdnon sami kultuvrras. Ovdamearkkat oddaåigasas doahpagiin: Ekovuogadatvuolgga: mas ee. biologalas gitjåivuoda seailluheapmi ja geavaheaprni lea biddjon stuorit oktavuhtii ( eananperspektiivii), vai buorebut oaidna got sierra doaimmat sahttet vaikkuhit ieza ekovuogadagaide dahje guovlluide' go dusse dat mat leat mihttun dihto doaibmabijus. Ekovuogadatbalvalusat: avki maid olbmot ozfot ekovuogadagas nugo bohccobierggu, duodjeavdnasiid, luondduvasahusaid. Ruona infrastruktuvra; ekologalas doaibrni fierpmadat iesgudet eallinbirrasiiguin ja struktuvrraiguin, ja go luondduguovllut adnojit ja halddasuvvojit dakka malliin mii vatjala Justerarens sign 15 (89)
24 Motioner - forts. 24.4 M 480- Sametingets miljömål - strategi - forts. Sametinget har under lång tid arbetat med miljöfrågor och 1995 antogs Sametingets miljösyn med grunden i det samiska miljöprograrrunet (från samt miljöarbetet. De statliga myndigheterna har ett ansvar för bidra till Generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. Det gäller också för FN:s nya hållbarhetsmål, Agenda 2030. Arbetet mot dessa mål ställer krav på ett systematiskt och långsiktigt miljöarbete hos myndigheterna. För kunna bidra till nå dessa mål har de statliga myndigheterna en skyldighet införa och utveckla ett miljöledningssystem. Sametinget ingår i en grupp av myndigheter med så kallat förenklat miljöledningsuppdrag och upprättade 2003 en Miljöhandbok som ligger till grund för miljöledningsarbetet. I Miljöhandboken finns en fastställd miljöpolicy och miljömål. 2009 antog Sametinget livsmiljöprogrammet Eallinbiras, vilket är ett handlingsprogram för hur samerna bör förvalta livsmiljön på ett långsiktigt och hållbart sätt och därmed bibehålla möjligheterna till levebröd och liv baserad på naturens produktionsförmåga. Ur programmet framkommer det arbediehtu inkluderar mycket mer än bara traditionell kunskap relaterad till biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling. Sametingets policyprogram för traditionell kunskap - arbediehtu, vidareutvecklar aspekt arbediehtu genomsyrar hela den samiska kulturen. Målen i ovanstående dokument tillsammans med målen i Sametingets politiska program är grunden för Sametingets miljömålsarbete som sker samlat då ur ett samiskt perspektiv är alla frågor miljöfrågor - eftersom miljön berör alla aspekter av våra liv och vår omgivning. Vi är en del av det globala konsumtionsflödet genom både livsstil och val av produkter. Vi är medvetna om nyttjandet av naturen leder till global påverkan. Omfningen av vårt ansvar idag är betydligt större än vad det var för bara två generationer sedan. Idag har förutsättningarna förändrats. Vi är alla en del av miljön och anser det som ytterst viktigt ta ansvar inom de områden där vi kan påverka. Samerna är en viktig del av lösningen och vi ser oss och vårt sätt kommunicera som vägvisare för en hållbar värld. Den samiska miljösynen är efterfrågat och inspirerar. Sametinget arbetar med tydliggöra för det svenska samhället de moderna begreppens innebörd och tankesätt redan finns i den samiska kulturen. Exempel på moderna begrepp: Ekosystemansatsen: där bland annat bevarande och nyttjande av biologisk mångfald sätts i ett större sammanhang (i ett landskapsperspektiv), för även kunna se vilka effekter olika åtgärder har på andra ekosystem eller områden än de som står i fokus för en specifik åtgärd. s Ekosystemtjänster: nyttan som människor har av ekosystemen så som renkött, slöjdvirke, naturupplevelser. Grön infrastruktur: definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer samt naturområden brukas och förvaltas på ett sätt så biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Ur ett samiskt perspektiv är det sammanhållna landskap och därmed en förutsättning för renen och den årstidsbundna förflyttningen. Renen är en viktig indikator för grön infrastruktur. Justerarens sign?l jf{?- 15 (88)
24 Mosuvnnat - joatkka 24.4 M 480- Samedikki birasulbmil- strategiija - joatkka biologalas girjaivuoda, ja go dehålas ekovuogadatbålvalusat servodagas ovdanit olles eatnamiin. Sami perspektiivvas leat oktiilas eatnamat eaktun bohccui ja bohccuid johtingeainnuide. Boazu lea dehalas indikåhtor ruona infrastruktivrras Samediggi barga sami kultuvrra, arbediedu ja sami ealåhusaid loktemiin Ruota biras-ja luonddugåhttenbarggus. Dåt veahkkin ollasuhtta maljggaid biraskvalitehtaulbmiliid nugo omd. Ealli vuovddit, Rikkis jeaggeeatnamat, Ollu sut ja eallit (Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt djur- och växtliv) nammasas ulbmiliid. Mainnolmas duoddarat (Storslagen fjällmiljö) biraskvalitehtaulbmilii lea boazodoalu boahtteåigi ja arbediehtu aibbas mearrideaddjin jus dan ulbmila galgat nagodit olla8uhttit. Samedikkis lea leamas lagas ovttasbargu Luonddugåhttendoaimmahagain sin raddehusgohcfosis Ma:innolmas duoddarat biraskvalitehtaulbmila strategiija rahkadeamis. Boazu lea mavssoleamos guohtunealli duoddariin, ja jus boazoguohtun galga bistit duoddariin de darbbasit eallinnavccalas ealuid. Boazo gåibida viiddis birrajagi guovlluid rittus gitta duoddarii. Strategiijas leat maid maljga buori doaibmaevttohusa mat guoskkahit kumulatiiva vaikkuhusaid ja Samediggi oazzu ovddasvastadusa birasulbmilvuogadagas. Strategiija Cilgejuvvui raddehussii 2014 gida, ja lea dan rajes leamas giedahallama vuolde, vaikko Samediggi mål)gii lea hobehan assi. Samedikki birasulbmilbargui gulla maid biologalas girjaivuoda konvensuvdna (CBD). Ulbmil dainna konvensuvnnain lea varjalit ja guoddevaccat geavahit biologalas girjåivuoda, ja genehtalas resurssaid avki galga rievttålaceat juogaduvvot. CBD stivre EU strategiija ja lilikaasahusaid biologalas girjåivuoda assiin, ja nu maiddåi Ruota strategiija biologalas girjåivuoda ja ekovuogadatbålvalusaid strategiija (Prop. 2013/14:141). Das lea stuora mearkkasupmi daidda biraskvalitehtaulbmiliidda maid raddehus lea mearridan. CBD ja dan protokollat ja bargoprogramma leat dehalas reaiddut Samedikki barggus das sami berostumit ja arbediehtu galga ollasit vuhtiivåldojuvvot visot dasiin Ruotas. CBD artihkal 8 (j) ja 10 (c) dadja Cielgasit samiin galga leat ollislas ja beaktilis oassålastin dain proseassain mat mielddisbuktit mearradusaid. Samediggi barga danin dan badjelii 8addat fokålafookkisin artihkal 80) CBD:s ja dasa guoskevas mearradusain dakkar assiin mat våikkuhit ålgoålbmogiidda. Nubbi oassi Samedikki birasulbmilbarggus lea råhkadit doaibmaplana sami ealåhusaid ja sami kultuvrra dålkkadatheiveheapmai. Doaibmaplana vuoddun lea Eallinbiras. Ulbmil doaibmaplanain lea loktet måhtu das got dålkkadatrievdamat våikkuhit sami ealåhusaide ja sami kultuvrii ja maid dan oazzut måhtu vejolas heivehandoaimmaid birraja got daid cadahivccii. Samedikki bargu das got mii såhttit oassalastit Agenda 2030:s lea ålggahuvvome dal. Maiddåi das lea sami birasoaidnu guovddazis Boazodoallolavdegoddi lea giedahallan mosuvnna foahkkimis oddajagimanu 11 b. 2017. Boazodoallolavdegotti mearradus: evttoha stivrii mosuvdna dasto lea vastiduvvon. Stivra evttoha Samedikki mearridit mosuvdna dasto lea vastiduvvon. ]usterarens sign 16 (89)
24 Motioner - forts. 24.4 M 480- Sametingets miljömål - strategi - forts. Sametinget arbetar med lyfta vikten av den samiska kulturen, arbediehh1 och de samiska närin.gama i Sveriges miljö- naturvå.tdsm.'bete. av miljökvalitetsmål exempelvis Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt djur- och växtliv. För Storslagen fjällmiljö är renskötselns framtid och arbediehtu avgörande för kunna nå målet. Sametinget har jobbat i nära samarbete med Naturvårdsverket i deras regeringsuppdrag ta fram en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Renen är det viktigaste betesdjuret i fjällen och om renbetet ska kunna upprätthållas i fjällen krävs livskraftiga renhjordar. Renen kräver vidsträckta sammanhängande områden året om från kust till fjäll. I strategin togs även många bra åtgärdsförslag fram som handlar om kumulativa effekter och Sametinget ska få ett ansvar i miljömålssystemet. Strategin redovisades till regeringen våren 2014 och har sedan dess varit under beredning, trots flera påtryckningar från bland annat Sametinget. I Sametingets miljömålsarbete ingår även konventionen om biologisk mångfald (CBD). Målen för arbetet inom konventionen är bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och nyttan av använda genetiska resurser ska fördelas rättvist. CBD styr EU:s strategi och förordningar om biologisk mångfald och därmed Sveriges strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Prop. 2013/14:141). Den har i sin tur stor betydelse för de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. CBD och dess protokoll samt arbetsprogram är viktiga instrument i Sametingets arbete med samiska intressen och arbediehtu ska tillgodoses fullt ut på alla nivåer i Sverige. I CBD:s artikel 80) och lo(c) är det tydligt samerna ska ha fullt och effektiva deltagandet i processer som leder fram till beslut. Sametinget arbetar därför med bli fokalpunkt för artikel 80) i CBD och tillhörande bestämmelser avseende alla frågor som gäller urfolk. En annan del i Sametingets miljömålsarbete är ta fram en handlingsplan för klimatanpassning för samiska näringar och samisk kultur. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Eallinbiras. Målet med handlingsplanen är öka kunskapen om hur klimatförändringarna påverkar samiska näringar och samisk kultur samt få kunskap om möjliga anpassningsåtgärder och genomförandet av dessa. Sametingets arbete med hur vi kan bidra till Agenda 2030 är under uppstart. Också där är den samiska miljösynen central. Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 11januari2017. Rennäringsnämndens beslut: föreslå styrelsen därmed är motionen besvarad. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Justerarens sign _ -1(';,_. r/ -!ft_ l1~ 16 (88)