Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 214

Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 214 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 213. Redovisningen av halterna av gasformiga luftföroreningar i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock inte varit inkopplad under 214. Luftburna partiklar mäts i gatunivå på Eriksgatan. På denna mätstation mäts från och med 213 partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ). Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av miljöförvaltningen genom IVL:s UR- BAN-mätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i en separat rapport från IVL, men vissa data omnämns i denna rapport. Mätningarna under 214 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter (3-55 % av miljökvalitetsnormen). De uppmätta ozonhalterna var däremot något förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds två gånger under 214. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Under 214 mättes följande ämnen: svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), ozon (O 3 ), luftburna partiklar PM 1, luftburna partiklar PM 2,5, bensen, toluen och xylen. Vädret hade inte någon uttalad påverkan på luftföroreningshalterna under året, förutom att en torr period under våren skapade förhöjda partikelhalter under mars och april månad. Miljöförvaltningen i Landskrona 1

Mätstationer Figur 1. Mätstationernas placering i Landskrona. DOAS-instrumentet mäter längs hela de inritade sträckorna. Kontinuerliga mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* och med ett beta-attenueringsinstrument (Opsis SM2). Förutom dessa mätningar görs mätningar inom Urban-nätverket (IVL Svenska Miljöinstitutet AB). DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor markerade i kartan ovan. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under 214. Övriga mätningar görs på två mätsationer markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) och där mäts PM 1 (OPSIS SM2) och NO 2 respektive VOC med passiva provtagare. Den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset) och på den mäts partiklar (PM 2,5 ). Mätningar av PM 2,5 och NO 2 respektive VOC med passiva provtagare utförs och presenteras årligen av IVL. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna (B, Polishuset). Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon. 2 62 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon. * (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi) För mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, http://www.opsis.se/m%c3%a4tteknik/tabid/13/language/sv-se/default.aspx Miljöförvaltningen i Landskrona 2

Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-15 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade mellan 1 och 6 µg/m³ under året. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med 6-7 %, även om det är viss variation mellan säsongerna. De senaste tio åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. 12 1 8 6 4 2 Figur 2. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 214 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 3

14 12 1 8 6 4 2 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Figur 3. Årsmedelvärden för svaveldioxid (µg/m³) sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 214 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde** 2 3 2 * Dygnsmedelvärde, 1 1 7 * 98-percentil Timmedelvärde, 2 12 9 * 98-percentil Antal timobservationer*** 8468 8372 * Maxvärde (timme) - 49 45 * * Ur funktion ** gäller utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 876 under 214 En kuriositet under 214 är de höga svaveldioxidhalterna under vissa kortare perioder på hösten, till exempel 2 oktober och 3 oktober (se Figur 2 och Figur 4). Dessa härrör troligen från ett stort vulkanutbrott på Island som startade i slutet av augusti månad. Utbrottet vid Holuhraun norr om Vatnajökull har av geologer uppskattats avge svaveldioxid i samma storleksordning som hela Europas samlade utsläpp av svaveldioxid. 4 3 2 1 1-okt 2-okt 3-okt 9-nov Figur 4. Vulkanutbrottet vid Holuhraun (foto till vänster: NASA 215-1-3). På Island har SO 2 -halter över 2 uppmätts vid bebyggelse. Till höger ses svaveldioxidhalterna i Landskrona under en del av hösten 214 som timmedelvärden. Den 2 oktober respektive 3 oktober förde nordvästliga vindar med sig svaveldioxid från vulkanutbrottet på Island. Miljöförvaltningen i Landskrona 4

Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är vägtrafiken, där kvävemonoxid utgör ca 6 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 214 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 2-5 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 214 var halterna 6-7 % av de halter som uppmättes för 25 år sedan. Notera att sträcka 3 har varit ur drift under hela säsongen. 8 6 Miljökvalitetsnorm - dygn 4 2 Figur 5. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 214 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 5

5 4 Miljökvalitetsnorm 3 2 1 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Figur 6. Årsmedelvärden för kvävedioxid i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 214 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde 4 13 12 * Dygnsmedelvärde, 6 28 27 * 98-percentil Timmedelvärde, 9 39 37 * 98-percentil Antal timobservationer** 8119 826 * Maxvärde (timme) - 9 98 * * Ur funktion ** Max antal timmar var 876 under 214 Veckoprofilen för kvävedioxid visar tydliga samband med trafikintensiteten. I Figur 7 kan tydligt ses att halterna går upp under morgon- och eftermiddagsrusningstrafiken. Under helgen varierar halten betydligt mindre. 25 3,5 3, 2 2,5 15 2, 1,5 1 1,,5, 5 Toluen måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag Figur 7. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 213 (vit kurva) och 214 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 6

Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken har varit ur drift under hela året. Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 214 i µg/m³. Uppmätta halter Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * Ur funktion Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung från främst regionala källor (intransport med vinden från t ex kontinenten) men bildas även till viss del lokalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 214 i nivå med föregående 15 år. Under ett år är halterna som högst under sommaren, ofta i slutet av maj eller början av juni månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds två gånger under året (4 och 5 juli), vilket är på samma nivå som föregående år. Med undantag av de första åren på 9-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 25 åren (Figur 9). 12 1 8 6 4 2 Figur 8. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 214 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 7

8 7 6 5 4 3 2 1 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Figur 9. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 214. MKN / EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) 58 59 Maxvärde (tim) 152 157 Antal tim observat- 8447 8364 ioner ** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 12 µg/m³ Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 18 µg/m³ Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter högre än 24 µg/m³ (96 %) 2 överskridanden inget överskridande inget överskridande (95 %) 2 överskridanden inget överskridande inget överskridande AOT4 * * avser värden mellan kl 8 till kl 2 ** Max antal timmar var 876 under 214 Summan av alla ozonvärden över 8 µg/m³ (4 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6 µg/m³- timmar 4152 µg/m³- timmar 4849 µg/m³- timmar Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft anger att halten av marknära ozon inte ska överstiga 7 µg/m³ beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 8 µg/m³ räknat som ett timmedelvärde. (www.miljomal.se/sv/miljomalen/2-frisk-luft/preciseringar-av-frisk-luft) Under 214 överskreds således det nationella miljömålet avseende både åttatimmarsmedelvärde och maximalt timmedelvärde för marknära ozon. Miljöförvaltningen i Landskrona 8

Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift. Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 214 i µg/m³. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion Bensen, toluen och xylen Bensen, toluen och xylen härstammar till stor del från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/imm) tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Under säsongen har uppmätta bensenhalter varit under miljökvalitetsnormen. De uppmätta halterna av toluen och xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Mätningen av kolväten med DOAS-utrustningen som genomförts under tidigare år har inte genomförts under 214 då halterna var lägre än utrustningens mätosäkerhet, men kan eventuellt återinföras då det kan förekomma lokala källor av xylen. Mätosäkerheten för kvarvarande ämnen (SO 2, NO 2, O 3 ) förbättras också genom att begränsa antalet analyserade ämnen. Mätningarna i Tabell 7 har utförts av IVL med adsorbentprovtagning och gaskromatografisk analys. Provtagningstiden var en vecka för vart och ett av de 12 insamlade proven, vilka var jämnt fördelade över året. Analysresultat kunde erhållas från i stort sett alla prover. Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen- och xylenhalter i µg/m³ under 214. Medelvärde av alla analyserade prover. Bensen Lågrisk-nivå/miljökvalitetsnorm Eriksgatan Medelvärde 1,3 / 5,8 Antal prover 12 Toluen Medelvärde 37 / - 1,7 Antal prover 11 Xylen Medelvärde 43 / - 1,4 Antal prover 1 Mätningarna visade att halten av alla de undersökta kolvätena var ungefär dubbelt så hög under vinterhalvåret som resten av året. Orsaken till variationen är inte känd. Miljöförvaltningen i Landskrona 9

Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. Stora källor är trafiken och lokala industriutsläpp. Annan betydande källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 1 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 5 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1 µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. 8 6 IVL PM2.5 SM2 PM1 4 2 Figur 1. Dygnsmedelhalten av PM 1 samt av PM 2.5 (vit linje) i gaturummet på Eriksgatan respektive på Polishusets tak under 214. Avbrotten för PM 1 -mätningar beror på tekniska IT-problem. Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ) under 214 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 1. Miljökvalitetsnorm Eriksgatan (gata) Årsmedelvärde 4 18 Dygnsmedelvärde, 5 28 9-percentil Antal dygn över 35 6 5 Antal observationer 38 Tabell 9. Uppmätta halter av partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ) under 214 (µg/m³). Mätningen utförd med IVL-provtagare. Miljökvalitetsnorm Polishuset (tak) Årsmedelvärde 25 8 Miljöförvaltningen i Landskrona 1

Antal observationer 318 Meteorologiska mätningar Tekniska problem har gjort att meteorologisk data inte har kunnat samlas in på sedvanligt sätt under delar av 214. Nedan visas därför data från SMHIs stationer i Helsingborg och vinddata från Malmö (Miljöförvaltningens mätstation vid Heleneholm, Figur 13 och Figur 14). Under 214 låg årsmedeltemperaturen över den normala med hela 2,4 C. Figur 11 visar att temperaturen legat över normalårskurvan under hela året. Nederbördsmängden var 5 % över den normala (773 respektive 737 mm/år) med en stor variation över året (Figur 12). 25 2 15 1 5 C Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur (1961-9) Differens -5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 11. Månadsmedeltemperaturen under 214 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. 14 12 1 8 6 4 2 mm Månadsnederbörd Normal månadsnederbörd (1961-9) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 12. Månadsnederbörden under 214 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. Miljöförvaltningen i Landskrona 11

% m/s Figur 13. Vindriktningens fördelning under 214 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-27. Data från Malmö. Figur 14. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 214, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-27. Tabell 1. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns- 1961-9 ( C) 213 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde ( C) medel- värde ( C) Landskrona - * * * * * SMHI 7,6 8,3 i.u. i.u. i.u. i.u. (Helsingborg) i.u. = ingen uppgift * På grund av tekniska problem i datainsamlingen kan uppgifter inte redovisas för 214. Slutsatser Mätningarna under 214 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 3-55 % av miljökvalitetsnormen. De uppmätta ozonhalterna var däremot något förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds två gånger under 214. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Miljöförvaltningen i Landskrona 12

EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (28/5/EG och 24/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2.5 ), för bens(a)pyren och för arsenik, kadmium, bly och nickel. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 213:11) reglerar hur övervakningen skall ske. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade under 214 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. www.naturvårdsverket.se Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/imm) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: http://www.itm.su.se/reflabmatningar/ (gäller fr.o.m. 1999-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Svaveldioxid 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Vinterhalvår (1 okt 31 mar) 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. (gäller fr.o.m. 25-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 g/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). g/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 g/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast 215-1-1 och skall eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m. 21-7-1). Kolmonoxid mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. (gäller fr.o.m. 26-1-1) 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. Miljöförvaltningen i Landskrona 13

Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kvävedioxid Kväveoxider µg/m³ 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m. 21-1-1) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon g/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (målvärde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå (framtagna av IMM) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 8 timmar 6 Bensen g/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen g/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen g/m 3-43 avser livstidsexponering Miljöförvaltningen i Landskrona 14

Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Källor till luftutsläpp Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljöförvaltningen i Landskrona 15