INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes sjöfart samt 1830-1832 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes handel och sjöfart. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1895 ändrades serien delvis till Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel 1732-1970. Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), 1972. Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1834. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), 2010. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-f0-34
Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1834 Underdånig berättelse INNEHÅLL Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1834 Tabeller öfver Sveriges Utrikes Sjöfart och Handel år 1834 N:o 1. Sammandrag af Consulernes insända förteckningar öfver de Svenska Fartyg, som till deras Districter ankommit eller derifrån afgått år 1834 N:o 2. Sammandrag af de från Kongl. Norrska Regeringen till Kongl. Commerce-Collegium ingifne uppgifter rörande Svenska sjöfarten på Norrige år 1834 N:o 3. Jämnförelse-Tabell öfver Sveriges directa Handel och Sjöfart på Främmande Länder år 1834 N:o 4. Tabell utvisande förhållandet emellan Sveriges Export och Import år 1834
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1834. Stormägtigste, Allernådigste Konung! Hos Eders Kongl. Maj:t får Dess och Rikets Comraerce-Collegium, sitt åliggande likmätigt, aflägga underdånig Berättelse om Rikets Utrikes Handel och Sjöfart för sistlidne år i834- Det kunde väntas att detta år, utmärkt af naturförhållanden, så förstörande både för menniskor och for jordens alster, ej skulle lämna alla de för Handeln och sjöfarten förmånliga resultater, som under en allmän fred eljest utvecklas. Den länge undvikna Cholera-farsoten kom under Augusti och September månader att anställa sin härjning i Rikets tvänne förnämsta stapelstäder. Samma sjukdom yttrade sig under årets lopp mer och mindre våldsamt i Norrige, England, Bremen, FranJsrike, Spanien, Portugal och Nord-Amerika. Det stillestånd i handeln och afbrott i communicationerna, som denna landsplåga alltid medför, var likväl, efter dermed vunnen närmare bekantskap, nu betydligen förmindskadt, enär i England, Holland, Belgien och Mecklenburg ingen quarantaine ålades Svenska fartyg, och de samma i Danmark, Lubeck, Pommern och Finland, emottogos efter 5 dagar från afseglingen ifrån smittad ort, så framt ingen sjukdom fanns om bord. Det torde få tillskrifvas dessa omständigheter, i förening med den under föregående delen af året rådande liflighet, att någon betydligare mindskning ej ägde rum i beloppen af de varor, som den utrikes handeln för Svensk räkning omsatte. De trenne näst föregående årens öfverslag af den utrikes handelns förhållanden hade visat ett värde år 1831 af exporten R:dr 13,564,618. importen........ 12,302,682. 1832 exporten 14,647,094.. importen........ 13,757,333. 1833 exporten 16,902,979. importen........ 13,885,641. De på enahanda grunder för sistledne ar uträknade värden göra för Exporten R:dr 15,882,264 Importen 14,526,542 eller en synbar behållning af 1,355,722 R:dr Banko. Om än denna behållning varit betydligen mindre än det föregående årets, så ådagalägger den likväl, att något contant tillskott för importens salderande ej i
2 behöft komma i fråga eller någon utförsel af speciemynt ägt rum; ett förhållande, som ytterligare bekräftas af den stadga Vexel-Coursen allt sedan Bankens öppnande till silfverväxling antagit och ännu bibehåller, lägre än pari; 1833 års medelcurs å R:dr Hamb. B:co var 14-4 sk. 5 r:st. 1834 års:... 134 sk. 5 r:st., hvilken förmindskning af 10 sk. ej obetydligt till ziffran nedsätter de i Svenska Banco-sedlar uträknade beloppen för utrikes realiserade varor, jemförelsevis mot de förra åren, då en högre cours var rådande. Bland de länder, med hvilka handel drifvits, har Norrige fortfarande intagit ett utmärkt rum. Värdet af dess import till Sverige, hufvudsakligast bestående i sill ocli andra fiskvaror, var sistl. år ökadt ifrån 1,759,869 R:dr till nära i millioner R:dr, hvaremot värdet af Sveriges export till Norrige utgjorde endast 600,000 R:dr, i stället för 753,447 R:dr ar 1833. Den tullfria införseln af spanmål till Ryssland, i följd af en fortfarande missväxt inom detta Rike, föranledde skeppning af nämnde artikel äfven från Sverige, nemligen 58,527 tunnor hafrn, 5oo tunnor korn och 5,692 tunnor råg till Ryssland och omkring 20,000 tunnor diverse spanmål på Finland. Då likväl Svenska säden, i brist af rior eller af det varma climat som gör dem onödiga, saknar den torrhet, som för sjötransport och uppläggning af varan erfordras, så hade dess försändning till Petersburg och afsättning derstädes ej aflupit utan åtskilliga tvistigheter i afseende på varans beskaffenhet, hvarigenom förmånen af denna export minskats. Denna hufvudslad hade dessutom kunnat till bättre köp förses från Tyskland och Preussen, från livilket sistnämnde land 160,000 tschetwerts voro af enskilta införskrifne. Spanmålsbristens återverkan på fabrikerna, hvaribland vid ' de i Moscau 60,000 arbetare måste uppsägas, var äfvan lör afsättning af Svensk Alun menlig, eliuruväl eljest den inhemska Aluntillverkningens medtäflan upphört af brist å dervid erforderligt svafvel. I södra Ryssland hade missväxten, i stället for den vanliga utförseln af spanmål, gjort importation af mera än 100,000 tschetwert från England, Smirna och Donaustränderna nödvändig. Odessa blef under året ej af något Svenskt fartyg besökt. En ny näringsgren synes uppkomma å Ryska kusterna af Svarta liafvet, genom det sillfiske som börjat med fördel idkas vid Krim och Donauflodens mynningar, och till fullkomnande livaraf en i sillsaltning kunnig person blifvit från Holland införskrifven. Äfven för Ångbåts-farten å detta haf äro anstalter under beredning, ej allenast genom ett för detta ändamål bildadt Actie-Compagnie i Odessa, utan äfven genom ett annat i Wien, hvarigenom Ungerns producter, nedförde på Donau, komma att finna en väg så väl till Ryska som Turkiska hamnarna i Levanten. Sedan den med Ryssland afslutade Handels-Convention af d. 26 Februari 1828 sistl. år tilländalupit, täcktes Eders Kongl. Maj:t genom en ny Gonvention af d. 23 Juni 1834 densamma förnya, med de förändringar som de respective Staternes handels-interessen påkalla, att under en tiderymd af tre år vara gällande. Genom Ukas af d. 10 September samma år förordnades, att tullfriheten å smör, kött och kreatur, som från Finland till Sverige utföras, skulle under samma 3:ne år fortfara; äfven är under samma tid tullen å Svenskt tackjern vid införsel till
3 Finland faststäld lill 10 procent af värdet. Exporten till Ryska Staterna var nästledne år något betydligare än det nästföregående; importen derifrån omkring 300,000 R:dr mindre; Sveriges skeppsfart dit på det hela lifligare. Då Preussen i följd af samma års förstörande torrka fick vidkännas en mindskning i sina skördar, hvaraf den å potatoes nästan alldeles felslog, så torde åt denna omständighat äfven få tillskrifvas den mindskning i handel och skeppsfart med Sverige, som tabellerne utvisa. Den fortfarande höga tullen å främmande stångjern medgaf ej större skeppning än 2o55 Skll; tackjerns-kanoner af Svensk gjutning ditfördes deremot för Regeringens räkning till belopp af 4352 Skll., hvilkas värde ej i handelstabellen ingår. Stångjerns-priset hade i Preussen något stigit i anledning af de genom torkan försvårade vattencommunicationerna med Sclilesien, samt äfven i följd af utvidgad afsättning för denna provinsens tillverkning inom de länder, som i Tyska Tullföreningen ingått. Enligt uppgift skall Preussiska Regeringen ej öfvergifva fullföljandet af de fördelar, som delta Handelsförbund synas böra bereda, oaktadt den tillfälliga mindskning i tulluppbörden inom dess Stater, som den nya inrättningen sistlidne år skall hafva föranledt, men livarföre framtiden anses böra Jemna full ersättning. Preussiska hamnarnes handel, såsom hufvudsakligast beroende på exporten af spanmål, har under sednare åren varit aftynande, så länge England ej haft behof af denna artikel, samt äfven Pålens tillstånd ej varit sådant, att de vanliga sädesqvantiteterna derifrån kunnat aflutas. Bristande fragttillgång för sjöfarten har deraf blifvit en följd, så väl som att ofvannämnde hamnars egna fartyg börja söka sysselsättning i medelhafvet och på aflägsnare farvatten. En lyckligare årsväxt i Mecklenburg, hvarifrån till Ryssland, England, Holland, Portugal &c. kunde exporteras mera än 254,000 tunnor spanmål, underhöll äfven afsättningen å Svenskt jern och trädvaror, nära till lika belopp som år 1833, med ungefär lika antal fartyg, hvilka likväl nästan alla, såsom till transport af spanmål mindre lämpliga, barlastade återvände; hälst i alla fall de gällande fragtpriserna lemnade dem mindre förtjenst än transporten af Svenska producter. Danmark, ehuru gynnadt med en god skörd, rönte dock i bristande afsättning ett hinder mot dess handels fortfarande liflighet, serdeles hvad Köpenhamn vidkommer. Derigenom befanns Svenska skeppsfarten A denna Hufvudstad einot föregående år mindskad, men å vissa andra districter något ökad. Det hela visar i så måtto en mindskning, att år i833 utgjorde värdet af exporten till detta Rike 2,049,349 R:dr, men sistlidne år 1,702,499 eller 346,850 R:dr mindre, samt importen derifrån förstnämnde år 1,444,553 R:dr, men 1834 endast... 1,439,855 eller äfvenledes... 4,698 R:dr ringare; ehuru alltid en behållning af 363,644 R:dr stadnar på Sveriges sida. Priset å Svenskt jern i Danska prov inserne synes hafva bibehållit sig. I Helsingör, hvars handel med Sverige drifves egenteligen endast med öppna färjemansbåtar, men bvarest rörelsen mellan Östersjön och den öfriga verlden kan
4 bedömmas, har antalet af passerande fartyg årligen aftagit. Der passerade under alla flaggor år 1830... 13,162 fartyg.» 1831... 12,942» 1832... 12,202» 1833... 10,985» 1834... 10,619 af hvilka sistnämnde 939 voro Svenska. Från Fria Riks-Städerna Hamburg och Liibeck expedierades sistlidne år, såsom vanligt, till Sverige af andra länders mångfaldiga alster till ett något högre värde än nästföregående år eller omkring 2,800,000 R:dr Banko, livaremot deras inköp af Svenska producter, numera egenteligen beräknade på egen consumtion, förhöllo sig jemforelsevis ringare, eller omkring 780,000 R:dr, hvilken förmindskning dock till skrifves de hinder som Cholera-sjukdomen i Sverige vållade för årets utskeppning, liälst efterfrågan å jern och trädvaror i Liibeck icke saknats; äfven har papper af Svensk tillverkning blifvit en derstädes allt mera begärlig vara. Då dessa städers läge och Capital-styrka sätta dem i tillfälle att förse Norden med aflägsnare länders producter, stundom till lika eller bättre pris än de samma direct kunna hämtas, så skulle troligen en ännu större myckenhet deraf på denna väg ankomnia, så framt land-communicationen mellan dessa båda städer vore genom goda väganläggningar lättad, men hvaremot de sig företeende hinder, oagtadt nämnde Städers nitiska bemödanden, ej ännu kunnat undanrödjas. Genom uppmuddring af Traveiloden har dock något i denna del blifvit tillgjordt. På Bremen, har utförseln af Svenska varor visat sig i tillväxt, uppgående till 97,000 R:dr ifrån 28,000, som föregående årets tabell uppgifver. Någon förtjenst med transport af Tyska utvandrare till Amerika har äfven för främmande fartyg i Bremen varit att erhålla. På Konungariket Nederländerna funno Svenska varor afsättning till ökadt belopp mot föregående år, ehuru införseln derifrån något mindskats och Svenska fragtfarten på dessa hamnar sysslosätte färre fartyg. Den skillnad i Lotspenningar för Svenska och Nederländska fartyg, som med 25 proc. i Vliessingen ägde rum, liar genom en detta år utfärdad förordning blifvit upphäfven; dock har en för denna afgift fastställd, för alla Flaggor lika Tariff verkat deri betydlig förhöjning. Handeln med Belgien, ehuru detta lands hamnar voro af ett mindre antal Svenska fartyg besökte, lämnade, såsom följd af en starkare utförsel med främmande fartyg, ett öfverskott utöfver importen derifrån af mera än 180,000 R:dr B:co. Stora Britanniens commerciella välstånd, som sistlidne år {insågs högre än vid någon föregående tidpunkt, underhöll äfven handeln med Sverige i ungefär lika skick som de nästföregående åren. Värdet af de varor dit exporterades, hvilket år i833 uppskattades något öfver 4 millioner, är för 1834 beräknadt till 3,964,871 R:dr, och importen derifrån, som nästföregående året ansågs till 1,395,149, har befunnits för det sistförflutna uppgå till 1,764,246 R:dr; hvarigenom således ännu alltid 2,200,000 R:dr kommit Rikets Växeltillgång tillgodo. Svenskt stångjern af vanliga stämplar betaltes derstädes oförtulladt med 11 å 12 St. per ton, och många af dessa befunnos så betydligt förbättrade, att de kunnat till mindre dyrbara stålarbeten användas. Engelskt jern såldes deremot i London för 6 å 7
5 St. per ton. Svenska trävaror hade till någöt ökadt belopp funnit afsättning, ehuru alltid tryckte af den tull, nära 200 proc. af varans värde, hvars nedsättning consumenterne hvarje år förgäfves påkallat. Ett Parlaments-beslut har äfäfven i år tillintetgjort den speculation, som stundom ägt rum medelst Östersjötimmers öfverförande till Canada, för att derifrån i England inkomma under den låga tull som för införseln derifrån är stadgad. Linfrö och Kreatursben till gödning hade varit eftersökta artiklar från Sverige. En öfverflödande tillgång på penningar till 2 1/2 å 3 proc. årlig ränta, i förening med hopad tillförsel af Ull från Tyskland och Australien, samt af Silke från Italien, China och Indien, hade satt fabrikerna i tillfälle att med lätthet fullgöra de från Amerika ingångna beställningar; Spanmålspriserna voro i sitt lägsta förhållande, eller vid 36 å 40 skilling St. per Quarter, (svarande mot 621/2 Svenska kappar) för hvetet, och tullen i följd deraf 43 skillingar 8 pence, samt Växel-courserne till Englands förmån, oaktadt den starka försändning af silfver, som städse ägde rum till Continenten, men hvilken tvifvelsutan öfver vägdes af de från Amerika ofta ingående Guld- och Silfver-remisser. Någon farhåga för beståndet af denna liflighet vid fabrikerna väcktes väl af de sammansättningar, som fabriks-arbetarena på många orter i landet organiserade, till uppstegrande af arbetslönerna: Dock synes det, som vådan deraf upplöst sig i en allmän belåtenhet med den conjunctur som var för handen. En lättnad för Sjöfarten på London erhölls genom ett Parlamentsbeslut af den 25 Juli, som nedsatte tonnageafgiften derstädes å fartyg i allmänhet, så att de från eller till Sverige och Öster sjöhamnarna kommande och gående äga numera att betala blott 1/2 Penny per ton, i stället for 4 pence. Stångjerns-skeppningen till Stora Britannien som år 1833 uppgick till 97,655 Skll 19 Lll, steg 1834 till 86,314 Skll.. Frankrikes tilltagande välstånd gynnade så afsättningen af Svenska producter, att dylika till ett belopp af nära 2 millioner R:dr kunde der realiseras, eller öfver 5oo,ooo R:dr mera än året förut. Directa återskeppningen uppgick ej i värde till 3oo,ooo R:dr. En beqvämare och fullständigare inredning af boningshusen, äfven bland de mindre förmögna Classerna, lärer innebära orsaken till den starkare åtgången af bräder, som der visar sig; 47,280 Skll. Stångjern blefvo dit afskeppade, oagtadt den fortfarande höga tullen af 15 Fr. med Franska och 16 1/2 Fr. med främmande far.tyg per 100 kilogrammes eller omkring 15 Lll Svensk Stapelstads-vigt, bestämd genom en förordning af den 21 Decemb. 1814, och oförändrad genom den Författning af den 27 Juli 1822, som förhöjde jerntuilen till 25 Fr. med Franska och 27 1/2 Fr. med främmande fartyg, för annat stångjern, än som bestyrktes vara under hammare med trädkol tillverkadt. Då Vinskörden i Södra Frankrike i följd af otjenlig väderlek leinnat vida mindre afkastning, förorsakades deraf en inskränktare tillgång på frakter, livaraf Svenska flaggan, under ökad medtäflan af andra Nordiska nationers, äfven i någon mån rönte verkan. Den tillgång af beck och tjära, som furuskogarne i granskapet af Pyreneerne ännu lämna för inhemskt bruk, synes under dessa skogars dageliga förmindskning efter hand komma att försvinna. Handeln och Sjöfarten på Spanien röja för sistlidne år någon tillväxt utöfver det nästföregående; värdet af ditskeppade varor är beräknadt till 110,062 Il:dr samt af retourerna till 123,244 R:dr. I Barcelona hade priset å plankor stigit; i Cadiz
6 var åter all afsättning genom personlig och politisk osäkerhet samt de vanliga arbetenas upphörande, ytterst försvårad och utsigterna för handeln ofördelagtiga. Den återställda freden i Portugal har, såsom förmodas kunde, verkat förmånligt på handelsförhållanderna med Sverige. Ett ökadt antal fartyg besörjde en betydligare varuomsättning dessa länder emellan; utförseln dit anses hafva realiserat en summa af 416,279 R:dr och retourerna uppgått till 226,137, så att behållningen kunnat till 190,142 R:dr beräknas. Genom den sistledne år i Portugal utkomna förordning, som nedsatte tullen å alla directe från productions-landet inkommande varor från 3o till i5 proc. samt å utgående från 3o till 1 proc. af värdet, har saltpriset i S:t Ybes kunnat förmindskas från 1645 till i5oo Rees per Moy, af 43/4 Svenska tunnor. A Sardinisku Rikets förnämsta hamn Genua, befinnes någon tillökning i den vanliga exporten hafva ägt rum, men ännu mera å Toscanas Stapelplats Livorno, hvarest, sedan den mäst oinskränkta Portofranco-frihet der blifvit införd och all tull å främmande allster afskaffad, införseln af Svenska artiklar uppgick till ett värde af 198,000 R:dr och varor togos i utbyte för 104,796. Svenska bräder funno der god afsättning; Stångjern hade fallit i pris, men vissa kända Svenska stämplar för manufacturerande fortfara dock att efterfrågas. Jerntillverkningar från Sverige kunna der icke afsättas, enär sådana på stället af Franskt eller Elba-jern till lindrigare pris åstadkommas. Svensk Alun betaltes der dyrare än den Romerska och inhemska, men utan någon stark afgång; kunde priset derå nedsättas till likhet med dessa, ansågs försäljningen kunna blifva betydligare. Svensk hafra var införd, men i anseende till ofullkomlig torkning svår att afyttra. Deremot inkommo från Pommern betydliga partier hvete, som i Toscana alltid lär finna afsättning. Den fördel Svenska Sjöfarten skulle skörda af rättigheten, att på Elba intaga salt, har i anseende till otillräcklig tillgång derå ännu ej kunnat vinnas. Oaktadt de författningar nu varande Regering i Neapel vidtagit till uppmuntran af handel och näringar i dess Rike, hvaribland kan räknas inrättningen af en frihamn i Hufvudstaden, med nederlagsrätt för främmande och fri reexportation af varor utan afgifter, samt af en quarantaine för varors rening vid Cap Misene, hav dock ingen anledning förekommit för Svenska fartyg att besöka denna hamn. Till Siciliens hamnar har ett inskränkt antal sådana under sistlidne år ankommit, men den fordom ansenliga Saltskeppningen från Trapani var jemförelsevis obetydlig. Förutnämnda Regering har äfven sökt uppmuntra utförseln af dess producter med egna fartyg, genom en Förordning af d. 29 December i833, som utsätter 10 procent premium för dem, hvilka under Neapolitansk flagg andra gången beröka Östersjön med inhemska artiklar, samt derifrån återföra Nordens produkter. Någon verkan af dessa bemödanden har kunnat röjas deri, att ett Neapolitanskt fartyg med salt sistlidne år till Sverige ankom, samt med jern och trädvaror afgick. Till Österrikes hamn Triest ankommo endast 2:ne Svenska fartyg med tjära och jern. Till Malta, Grekland eller någon af de Levantiska hamnarna ägde från Sverige ingen expedition rum. Alexandria, i sin commereiella betydenhet af krig, missväxter och härjande sjukdomar nedsatt, emottog blott ett Svenskt fartyg, för utländsk räkning dit befragtadt. Tunis och Tripolis blefvo likaledes af vår flagga obesökte
7 Algerj ännu lidande under brist på ordning och stadga i sin Samhällsförfattning, synes dock genom Regeringens senaste åtgärder samt beständiga inflyttningar från Frankrike nog fästadt vid detta land, for att snart kunna räknas bland de för handeln vigtiga platser, hvarest äfven för Svenska sjöfarten en förtjenst är att påräkna. Denna Colonie besöktes sistlidne år af 8 Svenska fartyg med last från hemlandet, samt 5 dit befragtade från utländsk ort. Värdet afdermed införde Svenska producter uppgick till 83,ooo R:dr. Särdeles många skeppsbrott på denna kust utmärkte sistledne år, hvaraf följderna för de olyckliga nu äro svårare att mildra, sedan deromkring boende vilda folkstammar ej mera lyda Regeringen i Alger. Eders Kongl. Maj:t har derföre täckts i nåder forordna, det Dess Consul å nyssnämnde plats skall äga, när nöden så kräfver, att lyfta erforderliga medel till de Svenska skeppsbrutnas utlösen, hvilka skulle framdeles komma i Morernas fångenskap. Vådan i denna del har varit så mycket större, som en del af Maroccos inbyggare serdeles utmärkt sig, genom idkande af sjöröfveri, hvarunder, enligt deras utsago, 28 fartyg af olika flaggor blifvit af dem tagne. Maroccanska hamnarne Tanger och Mogadore besöktes under ifrågavarande år af ett Svenskt fartyg hvardera. Landets handel var något utvidgad genom spekulation med vax, gummi, hudar, säd och serdeles ull på Gibraltar, Marseille och Genua. Exporten af jern till Nord-Amerikanska Förenta Staterna, som år 1833 uppgick till 154,83o Skll, hvaraf 66,001 med Svenska fartyg, steg sistlidne år till 147,137 Skll, hvaraf 48,963 under egen flagga. Denna mindskning synes hafva ägt sin grund ej blott i det stillestånd, som Cholerans utbrott midt under skeppningstiden i Sverige åstadkom, utan äfven i den penningebrist och förlägenhet, med deraf härflytande fallissementer, som i Förenta Staterna föranleddes af uttagandet från Unionens gemensamma Bank af der allt dittills deponerade allmänna medel, hvarigenom samma Banks verksamhet till stor del upphörde. För att ådagalägga vigten af en sådan händelse, torde det tillåtas Collegium i underdånighet anföra, att denna Förenta Staternes gemensamma Bank, som år 1817 instiktades, i en tidpunkt, då rörelse-capitalet i detta land nästan uteslutande beslod i sedlar, utgifne af enskilta Banker utan förmåga att dem alltid inlösa, och foljakteligen högst fluctuerande till sitt värde, genom sin mellankomst med specie-mynt till inlösen af dess sedlar förmådde de öfriga till enahanda inlösen och således återställde ordning i penninge verket, samt sedermera genom dess öfvervägande styrka controllerade de enskilta Bankernas rörelse, hvarunder crediten skapade de bytesmedel, som näringarne kräfde, samt industrie och odling med en förvånande kraft uppblomstrade. Denna Banks hastiga indragning af sina disconteringar kunde derföre ej annat än verka en stockning, så att i New-York, hvarest 20 enskilta Banker funnos med en årlig discontering af 166 millioner Dollars, samt i Philadelphia, der disconteringen uppgick till 160 millioner, kunde goda valeurer ej disconteras för mindre än 15 å 34 procents årlig ränta. Bankernas antal i samteliga Unionen var vid samma tid 450, med ett sammanräknadt Capital af millioner Dollars och 70 millioners utelöpande sedelstock, men med endast 15 millioners Speciefond, hvaraf största delen tillhörde Förenta Staternas Bank. I Staten New-York voterades af Lagstiftande Corpsen ett undsättningslån till dervarande Banker af 6 millioner. Den rådande penningebristen ökades ännu ytterligare genom upphörandet, enligt nya Tull-Stad-
8 gan, af den förut medgifna credit å tullmedel, som följakteligen måste contant anskaffas. Svenska jernet gälde under sådana omständigheter i början af året 85 Dollar per ton, men nedgick efter hand till 83, 821/2, ända till 80 Dollars. Värdet af i833 års export till Förenta Staterna beräknades till 3,351,900 R:dr; 1834 års uppgick till 2,459,117 R:dr, således mindskad med 892,783 importen derifrån utgjorde år i833 ett värde af 1,146,441; år 1834 801,471 således äfven 344,970 R:dr mindre. Öfverskottet utgjorde år 1833... 2,205,459 1834... 1,657,646 R:dr. Innevarande års fortfarande lifligliet i handeln med dessa Stater ger anledning att hoppas förmånligare resultater, så framt ej något af de tvedrägtsfrön, som i denna Unions sammansättning förefinnas, och livaribland de stridiga åsigterna af Neger-Slafveriet för närvarande göra sig serdeles gällande, komma att utveckla deras inbyggares verksamhet, nu endast rigtad åt förmögenhets samlande, i en för industrien fiendtlig rigtning. Svenska handeln och sjöfarten å Brasilien visar för sistlidne år en ökad liflighet, så i export som import, livaraf likväl den förra alltid i ringa mån betäcker den sednare. 41 Svenska fartyg hade ditkommit lastade, nemligen 18 från hemorten och 23 på fragt; 3o återgingo med producter till Sverige och 8 med fragtgods till främmande Europiska hamnar. Då dessa långväga resor framför allt bilda skickliga skeppare och kräfva dugligt sjöfolk, samt följakteligen en täflan med mindre sjö vanda nationer ej så lätt på dessa farvatten uppkommer, torde såsom serdeles vigtigt för vår handels-flottas vidmakthållande kunna anses, att dylika expeditioner fortsättas och ökas. Önskeligt vore för öfrigt, att Brasiliens inre politiska ställning kunde gifva åt framliden en lika hugnande utsigt, som naturen åt dess bördiga jord: Men oreda i myntväsendet, uppror och olydnad, samt ursprunglig skiljaktighet mellan de flerfaldiga klasserna af dess inbyggare, utgöra bekymrande anledningar att befara en rubbning i detta lands närvarande rikedom och vigtiga förbindelser med den handlande verlden. Bland Södra Amerikas öfriga Stater har Plata-Provincernas Republik ansetts företrädesvis kunna för Sveriges handel och sjöfart blifva af interesse, hvadan ock Eders Kongl. Maj:t täckts utnämna en Svensk och Norrsk General-Consal i Buenos- Ayres, hvilken i Januari månad detta år sig dit begifvit. Collegium, som redan af honom fått emottaga och de förnämsta Stapelstädernas Handels-Societeter meddelat mångfaldiga underrättelser till ledning för handelsföretag åt detta håll, samt äfven erfarit, att expeditioner med Svenska fartyg dit ankommit, hoppas i nästa underdåniga handelsberättelse få redogöra för framgången af dessa försök; de sednast från denna Republik ingångne tidningar lofva emellertid en kraft och stadga i dess Regering och öfriga inre förhållanden, som hittills allt för ofta saknats. Med Westindien hafva handelsförbindelserna sistlidne år inskränkt sig till 3:ne expeditioner på Havana, hvilka derifrån medfört Socker för 243,900 R:dr. Sedan
9 Sedan Eders Kongl. Maj:t nu mera täckts utnämna en Consul A Ön Cuba, förmodar Collegium sig framdeles komma i tillfälle att i underdånighet anmäla livad till förmån för denna handel skulle kunna tillgöras. Å S:t Bartlielemy och kringliggande öar har ett tilltagande lägervall förbjudit all handels-spekulation från Sverige; farhågan för följderna af Negrernas i Engelska Colonierna erhållne frihet synes der förlama industrien, och hota dessa öar med ett tillstånd likt det på den fordom herrliga Ön S:t Domingo, hvarest Lagstiftande församlingen delta år tillstyrkt öfvergifvandet af Sockerodlingen, sannolikt för den möda densamma kräfver, hvilken Negern i sin frihet ej mera underkastar sig. Äfven från Ostindien hemkommo till Götheborg och Gefle 3:nc Svenska fartyg, hvars laddningar äro värderade till 233,153 R:dr; från förstnämnde plats afgingo dit a:ne med Svenska varor för 12,291 R:dr. Sammanräknade beloppet af sistlidet ur exportcradt stång-jern utgjorde, enligt Tull-räkenskaperna, 400,175 Skll. 5 Lll., af Stål 10,035 Skll. 15 Lll, s;imt af Spanmål 177,5891/2 tunnor omalen och 170,4691/2Lll. målen, hvaremot importerades1,4473/4 tunnor omalen samt 487 Lll. målen spanmål. Antalet af Stapelstädernas fartyg, hvars årliga förminskning Collegium i sina föregående underdåniga berättelser haft anledning anmäla, har äfven sistledne år undergått en ytterligare mindskning genom förolyckandu eller casserande af 46 fartyg med 2025 lästers drägtighet, hvaremot till utrikes Sjöfart ej blitvit nybyggda mera än 26 Fartyg af 217833/100 läster. Enligt uppgifter från Stapel- och Sjöstäderna begagnades för utrikes sjöfart år 1833 639 lartvg af 41,931 läster ined 4097 Sjömän., 1834 633» «41,809» 4001»» Från Collegium utfärdades för dessa fartyg: år 1833...712 fribref och 285 Turkiska Pass.» 1834... 626 272». Öfver den utrikes Sjöfarten till och ifrån Sveriges hamnar inhämtas af de till General-Tull-Styrelsen derom ingångne uppgifter, att sistledne år ankomiuo från Svenska Främmande Fjrtyg om Läster. Fartyg oin Läster. Norrige 149 4,713 532 19,329 Finland 108 1,380 576 23,111 Hyssland 79 4,238 34 2,110 Preussen 92 3,108 32 1,255 Danmark 1602 22,073 2 73 2,938 Lybeck 140 4,809 5 443 Hamburg, Bremen och öfriga Tyska orter 136 5,275 49 4,205 Stora Britannien och Irland... 90 5,034 171 17,037 Nederländerna 21 1,083 20 2,055 2 Sammrutdr. öfv. Riktts Imp- o Eip. 1834
10 Belgien 3 181 12 1,378 Frankrike 38 2,524 52 5,992 Spanien...... 61 6,856 2 473 Portugal 82 6,917 7 1,102 Italien 4 400 2 474 Ostindien 3 442 Nord-Amerikanska Förenta Staterna. 11 1,187 6 740 Brasilien 25 2,469 AVeslindiska öarne.... 3 308 Summa 2,047 72,997 1.773 82,644. samt afgingo från Svensk hamn till Svenska Främmande Norrige 131 3,008 4-22 7,164 Finland 106 1,724 571 26,044 Ryssland 42 1,476 32 2,864 Preusiska länderne.... 86 2,702 27 1,191 Danska Staterne 1,583 23,590 197 1,889 Lyheck 115 3,879 1 60 Hamburg, Bremen och öfriga Tyske orter 129 4,297 25 795 Stor-Britannien.. '. '.. 107 7,395 211 21,089 Nederländerne..... 23 1,056 15 758 Belgien 9 522 32 2,875 Frankrike 110 8,801 124 14,371 Spanien 15 1,428 3 465 Portugal 20 1,488 Italien 24 2,849 1 85 Österrikiska Staterna.... 1 73 Gibraltar 26 2,626 Grekland 1 45 Turkiska Länderna.... 2 145 Alger 2 250 2 131 Ostindien 2 839 1 83 Nordamerikanska Förenia Stalernc. 26 2,471 43 6087 Brasilien 13 1,371 Öfrige Slaler i Södra Amerika.. 2 261 'Weslindiska Öarne... 2 243 Summa 2.677 72.539 1,707 85,951. äfvensom alt under främmande llaggor hitkominn 1,773 handelslarlyg och båtar al 677 st. Norrska 582» Finska 9» Hyska 32» Preusiska
11 259 st. Danska 2» a Lybeckska 26» Hamburgskil, liremi.ska och Hanoverska 12» Nederländska 3» Franska 1» Neapolitanskt 36» Nord-Amerikanska. Jeniföres nu med ofvan anförde förhållanden de för nästföregående år uppgifne, så belinnes antalet af inkomne fartyg hafva varit eller att drägtigheten af de inkomne större Svenska fartygen varit de begge aren ungefär lika, ehuru antalet ökadt genom flere smärre fartyg eller bålar, som <j undergå mätning, och hvilkas drägtighet således ej i lästberäkningen ingår; men att den främmande seglationen på Sverige betydligen ökats. Likaledes befinnes de utgående fartygen hafva varit hvarvid utländska skeppsfarten visar sig ännu mera öfvervägande, hufvudsakligen beroende af det betydliga antal Norrska fartyg, som i handeln på Sverige deltogo. uppgående ifrågavarande sistledne år till 688 st. af 36,922 lästers drägtighet. Svenska fartygs fraglresor mellan utrikes hamnar befinnas enligt tabellen N:o 1 hafva utgjort ett antal af 712. Detta antal var näst förutgående år 88S. De bos General-Tullstyrelsen författade speciella sammandrag öfver sistledne års import och export bifogas i underdånighet. Oollegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormägtigste, Allernådigste Konung, Eders Kongl. Majrts O. E. BERGIU S. Stockholm den 10 November 1835. underdanigste och tropligtigstee tjenare och uiidersäter C. D. SKOGMAN. J. N. Bonim.
Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1834.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
TABELLER ÖFVER SVERIGES UTRIKES SJÖFART OCH HANDEL. ÅR 1834.
N:o S A M M A N - Consulernes insända förteckningar ofver de Svenska Partyg, som af
1. DRAG till deras Districter ankommit eller derifrån afgått år 1834.
N:o S A M M A N - af de Kongl. Norrska Regeringen till Kongl. Commerce-Collegium
2. DRAG från ingifne uppgifter rörande Svenska sjöfarten på Norrige år 1834.
Jämnjörelse-Tabell N:o 3. öfver Sveriges directa Handel och Sjöfart på Främmande Länder år 1834.
N:o 4. Tabell utvisande förhållandet emellan Sveriges Export och Import år 1834.
Till Consulsplatserne från utrikes orter med last ankomne: 385 st. B:o d:o d:o afgängne: 327 st. Summa 712. STOCKHOLM, 1835. TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.