Vår tid är nu! Svante Axelsson
Vart är vi på väg? Källa: IPCC 2014, WGII AR5 Summary for Policymakers 2
Utsläppsutrymme för max 2 grader 3
4
Två olika verklighetsuppfattningar Kansliet 6 20 07-03-
Klimatarbetet har gått bättre än vad många vågat tro Miljömålen 1990-2010 Kyotoavtalet 4 % Olof Johansson utredning - 2 % Svenska miljömålet - 4 % 2010-9 % (23% 2013) 7
Kansliet 8 20 07-03-
Inkomst och välbefinnande Sources: Capitalism As If the World Matters, 2005; Life Satisfaction, 2002; Happiness and Economics, 2002
Snabb anpassning: Trängselskatt i Stockholm
En stor del av den svenska konsumtionen sker för nöjes skull I en studie som Kairos Future genomfört för Svenska Spel visar det sig att mycket av vår konsumtion sker helt för nöjes skull,dvs. inte på grund av funktionella behov: 23% av hela den svenska konsumtionen sker enligt konsumenterna själva i nöjessyfte 41% av all konsumtion av kläder sker för nöjes skull Om man bortser från mer funktionella kostnader (bostad etc.) så står nöjeskonsumtionen för hela 44% av den totala konsumtionen Källa: Svenska Spel, Nöjesplånboken, 2011
Från offentlig konsumtion till privat konsumtion. Prognos Källa: Per Borg, Den långsiktiga finansieringen: Välfärdspolitikens klimatfråga. ESO 2009:1 12
Hushållens konsumtion Livsmedel Utemåltider Alkohol & tobak Förbrukningsvaror Hushållstjänster, sjukvård Kläder & skor Bostad El & bränslen Möbler & inven tarier Hushållsutrustning Inköp av fordon Drift av fordon Lokalresor, tran sporttjänster Fritidsbostad Tele, Radio, TV Resor, hotell Böcker, tidn ingar, TV-licens etc. Övrig fritid Skattepliktiga förmåner Medelkonsumtion Hög marginalkonsumtion Låg marginalkonsumtion 0 50 100 150 200 250 kr per 1000 kr totala utgifter Källa: Nässén & Holmberg 2007
Baumols sjuka : Relativpriset på tjänster ökar 1970: Kronor Idag: Kronor Källa: SKL: Framtidens utmaning
Skattesystemet är inte neutralt 15
Skattesystemet är inte neutralt 16
Kommissionen föreslog ett mål men vi måste ha tre mål Kommissionen: - 40% CO 2 (- 27 % förnybar energi) Borde vara minst: - 60% CO 2-45% Förnybar energi - 40% Energieffektivisering 17
Tre mål kan ge 500000 fler jobb än ett mål COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT IMPACT ASSESSMENT Accompanying the Communication A policy framework for climate and energy in the period from 2020 up to 2030 (2014) 18
Offentlig miljöbudget (Eurostat, 2012) % av BNP
Miljöskatter av totala skatter (Eurostat, 2012) 12 10 8 Pollution / resources Transport Energy 6 4 2 0 BE FR ES AT DE SE IT FI EU EL LU HU SK LT RO CZ UK PL PT CY EE IE LV SI MT DK NL BG
Andel skyddad mark: N2000 och nationell kategori (EEA, 2012)
Resursproduktivitet (Eurostat, 2012) 6,0 (GDP/DMC) (EUR/kg) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 RO IE BG EE CY FI LV PL PT CZ SI LT SK AT DK HU SE EL EU BE ES DE FR IT UK LU NL MT
As globalisation continues and ever more technologically advanced countries compete over growth, employment and resources, the ability to serve green markets will be a crucial factor in maintaining competitiveness. Tomorrow s economic competitiveness will to a large extent be based on energy and resource efficiency.
the EU could realistically reduce the total material requirements of its economy by 17% to 24%, boosting GDP and creating between 1.4 and 2.8 million jobs. Every percentage point reduction in resource use could therefore lead to up to 100,000 to 200,000 new jobs.
Hur få fart på de gröna investeringarna? Starta en grön investeringsbank (England) Omstart och rockad av 522 miljarder i infrastrukturplanen Inför gröna obligationer ( Världsbanken/ Göteborg ) Inför lånegaranti för halverad energianvändning (Tyskland) 100 procent gröna drivmedelscertifikat till 2030 Stadsmiljöprogram a la Norge (30 miljarder av infrastruktur) Kvartilsupphandling av de 600 miljarderna Garantipriser för sol, vågkraft och biodisel
Sverige är sämst i klassen 26
Förnybart ger fler jobb än fossilt Energislag eller effektivisering Antal årsjobb/twh i USA Solceller 870 Energieffektivisering 380 Geotermisk 250 Solvärme 230 Biomassa 210 Vind 170 Kärnkraft 140 Fossilgas 110 Kol 110 Källa: Wei, Patadia and Kammen 2010, Putting renewables, Energy Policy. 27
EU27 bygger mest sol 2012 Net power generation capacities added in the EU 27 in 2012 (MW) EPIA GLOBAL MARKET OUTLOOK FOR PHOTOVOLTAICS 2013-2017 28
Peak kärnkraft är här!
Vinden växer snabbt
Yta för 100% solenergiförsörjning
Solen lyser, men inte här?? PV contribution to the electricity demand in the EU 27 in 2012* (%) EPIA GLOBAL MARKET OUTLOOK FOR PHOTOVOLTAICS 2013-2017 32
Priset på solceller sjunker snabbt EU Joint Research Centre, PV Status Report 2013 33
Billigare med sol och vind än ny kärnkraft Pris på vindkraft (Elforsk EFNA 2011): Landbaserad idag, 59-76 öre / kwh Havsbaserad idag, 87-126 öre / kwh Landbaserad 2020-2025, 50-68 öre / kwh Havsbaserad 2020-2025, 77-113 öre / kwh Pris på solel (EU Joint Research Centre, PV Status Report 2013): Storskalig idag 88 öre / kwh Pris på ny kärnkraft: Storbritannien garantipris på 9 pence = 98 öre / kwh enligt avtal med EDF 34
Vi är redan i mål!
Elbilar? Sverige Källa: Invånarantal från Landsguiden Utrikespolitiska institutet 2012
Godsutvecklingen Källa: Trafikverket, Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (Kapacitetsuppdraget slutrapport 2012) 37
Utvecklingen av anslagsposten till drift, underhåll och trafikledning av järnvägen 2007 2014 (löpande priser Mkr) (* Prognos ** Förslag enligt budgetpropositionen för 2014.) Källa: Trafikutskottet betänkande 2013/14:TU1, (Uppgifter hämtade från dåvarande Banverkets och sedermera Trafikverkets regleringsbrev) 38
Bonus/Malus Frankrike Lastbilsavgift Tyskland Vita certifikat Danmark Avståndsbaserat reseavdrag Norge Förmånsbilsbeskattning England Byggnormer Norge Järvägsinvesteringar - Schweitz Nettomätning solel Danmark
Ingen brist på lösningar Utveckla skattereduktionen för effektiviserande industrier Inför ROT-avdrag för effektiviseringsåtgärder Inför vita certifikat Gör elpriset helt rörligt utan fasta kostnader Skärp energideklarationerna Offentlig upphandling, inklusive teknikupphandling ska ställa tydliga krav på låg förbrukning och hög energieffektivitet Avveckla subventionerna till kolkraft snabbt inom hela EU Ge Vattenfall nya direktiv för att avveckla både koloch kärnkraft Fasa ut alla subventioner till fossila bränslen inom EU innan CCS kan accepteras på fossil kraft Forskning och utveckling ska utveckla teknik för energieffektivisering och förnybar energi inte CCS Belägg CCS med en avgift för att finansiera oberoende utvärdering och kontroll Kräv ett fullt ekonomiskt miljöansvar för de som utnyttjar CCS Tillåt inte uranbrytning i Sverige Skärp säkerhetskraven på kärnkraftverk Kräv obegränsat ekonomiska ansvar för kärnkraften i atomansvarighetslagen Energitorv ska varken tillåtas eller få elcertifikat Kommunerna ska ta ett aktivt ansvar vindkraften i sin planering Ställ strikta hållbarhetskriterier på biobränsle och biodrivmedel Tillåt inte effektiviseringar av vattenkraften som innebär ökad negativ påverkan Ge inte el från vattenkraft elcertifikat Satsa mer på forskning och utveckling på solenergi Satsa på solel och solvärme i den offentliga sektorn Inför garantipriser för solel Inför nettodebitering av el från småskalig produktion Inför timmätning av el Fördubbla koldioxidskatten på fordonsbränsle inom några år och höja därefter årligen Skärp miljöbilsgränsen till 95 g koldioxid/km Öka miljöbaserad differentiering av fordonsskatten krävs Begränsa den statliga miljöbilspremien till elbilar Styr väganslagen till kollektiva system och en storskalig satsning på ett nationellt cykelvägnät Hantera större anläggningar som får regionala effekter i ett regionalt perspektiv genom ökade befogenheter till regionala eller nationella organ Pröva externa köpcentrum som miljöstörande verksamhet enligt miljöbalken Bygg inte på mark som är viktig för järnvägsutbyggnad Öka informationen om bilpooler, förnybara drivmedel och miljöbilar i kommunerna Avskaffa företagens subventioner för de anställdas bilanvändning, p-platser och milersättning Slopa avgifter som försämrar järnvägens konkurrenskraft Lägg inte ner järnvägslinjer och industrispår Satsa på höghastighetståg om det sker i linje med riksdagens fyrstegsprincip Auktionera utsläppsrätterna i ETS Inför ett koldioxidtak även vid Landvetter, Sturup och Bromma Sluta subventionera flygplatser och flyg Utveckla de differentierade farleds- och hamnavgifterna för att stimulera energieffektiva fartyg Inför hastighetsbegränsning för sjöfarten inom Sveriges gränser Intensifiera forskningen om hur växthusgasutsläpp från gödsel, mark och idisslare kan minska Informera konsumenter om matsvinnet Skogsbrukets effekter på klimatet behöver genomlysas grundlig 41
Kansliet 42 20 07-03-
Lyckan tycks vara energismart Energiintensitet (J/h) Mycket låg (noll) Bruk av apparater: medelhög Pendling: mycket hög Aktivitet Upplevd lycka Sex 4,7 Umgås 4,0 Avkoppling 3,9 Bön/meditation 3,8 Äta 3,8 Motionera 3,8 Se på TV 3,6 Shoppa 3,2 Laga mat 3,2 Tala i telefon 3,1 Ta hand om sina barn 3,0 Dator/Internet/E-post 3,0 Hushållsarbete 3,0 Arbeta 2,7 Pendla 2,6 Kansliet 43 20 07-03-