Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén
Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd och vetenskapligt granskad Fåglar och fladdermöss Människor m.fl
Syntes på fåglar och fladdermöss De flesta verk dödar få eller inga fåglar och fladdermöss, medan några få verk dödar många. Läget har avgörande betydelse för hur många som dödas som Kustlinjer och distinkta höjder Ledlinjer i landskapet såsom sjöstränder, floder, dalgångar och större vägar, även alléer, skogsbryn, stenmurar våtmarker och vatten, och i höjdlägen som åsryggar och krön
Höjdlägen i Barrskog!!! Större delen av den framtida vindkraftsutbyggnaden i Sverige kommer att ske i höjdlägen i barrskogsområden I Tyskland och USA är dessa lägen ibland mycket farliga för fladdermöss. Dock ingen kunskap i Sverige. Detta behöver undersökas snarast!!!!
Varför, Hur och När? Fladdermöss jagar insekter och kan dödas vid vindkraftverk Kollision med rotorbladen eller inre blödningar, som uppstår på grund av tryckfallet. 90 % olyckor under varma nätter med svag vind på sensommaren och hösten (slutet av juli - september) och ibland 10 % även på våren (maj - början av juni). Övriga perioder minimalt med incidenter!
Fåglar är tyvärr inte fladdermöss! Grundläggande skillnad mellan fåglar och fladdermöss! Åtgärd fladdermöss: schema för tillfällig avstängning av resp. verk under korta perioder då riskerna är som störst Fåglarnas kollisioner med vindkraftverk verkar vara mer oförutsägbara!
Hav liksom land Fladdermössen jagar insekter som bildar lokala svärmar vid vindkraftverk även långt ute till havs. Inga undersökningar över dödligheten vid marina vindkraftsparker! Fladdermössens beteende till havs likadant som på land så att risken att dödas av vindkraftverk borde vara ungefär densamma till havs som på land.
Arter och 98 % av dödsfallen Högrisk- arterna är stor-, gråskimlig-, nordiskoch dvärgfladdermus samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus. De jagar högre upp i luften. Några arter (exempelvis barbastell) är dock svåra att kategorisera Övriga arter, av vilka en del är mycket vanliga sällan på sådan höjd dvs. ej risk för kollision
Skattning av risker/matematisk modell Osäker (p.g.a. databrist) men Det kan inte uteslutas att den planerade utbyggnaden (fram till 2020) kan få negativa effekter för stor fladdermus och trollfladdermus i Sverige!!
Fåglar Alla flygande fåglar kan i princip kollidera med vindkraftverk. Rovfåglar, hönsfåglar, måsar, trutar och tärnor kollidera oftare. Fåglar som Häckande, rastande eller övervintrande, spenderar längre tid inom ett visst område Större risk för att kollidera!
Sjöfåglar Mycket få olycksfall med flyttande sjöfåglar vid marina vindparker Fåglarna undviker att flyga nära vindkraftverk. På dagen 1-2 km (ibland 5 km). På natten förändras flygriktningen först på 0,5-1 km avstånd. Undvikandet kan leda till barriäreffekter och en förlängning av flygvägen
Framöver= högre verk= risker då!? Högre vindkraftverk dödar i genomsnitt fler fladdermöss än lägre verk, men de dödar inte fler fåglar. Konstruktion, belysning och inbördes placering och inte heller rotorns höjd (frigångöver marken) eller vindparkernas storlek (antal verk) verkar inte påverka olycksfrekvensens i någon större utsträckning
Risker nu och framöver Sammantaget är risken liten att fåglar eller fladdermöss dödas av vindkraftverk i förhållande till annan mänsklig påverkan. Dödlighet/olyckor ofta helt olika med avseende på arter och åldersgrupper. Dödligheten kommer att öka med utbyggnaden och kan inte på förhand avfärdas som obetydlig
Åtgärdsförslag Ingemar Ahléns modell vid handläggning av vindkraftärenden a) högriskläge, där man redan från början kan förutse oacceptabla effekter på fåglar eller fladdermöss, och där utbyggnad i utgångsläget avråds, b) osäkert läge, där man inte kan göra någon kvalificerad bedömning utan fältundersökning och/eller kontrollprogram, eller c) lågriskläge, där man kan rekommendera utbyggnad utan fältundersökning, eftersom riskerna bedöms som ringa.
Att tänka på Vad bör ingå i en MKB och hur inventeringar och kontrollprogram bör utformas i samband med vindkraftetableringar - förslag finns! Viktigt att inventeringar och kontrollprogram utförs på ett standardiserat sätt och att de så snabbt som möjligt görs allmänt tillgängliga på nätet och därmed blir öppna för diskussion. De här förslagen utgör viktiga kvalitetssäkringar.
Nu är det dags för människor och vindkraft! Slutsatser från syntesrapporten om följande: Ljudstörningar Skuggor och reflexer Sömnstörningar Arbetstillfällen/ glesbyggd Turism/ rekreation Fastighetsvärden Lokalt ägande Ekonomiska kompensationer Landskapsanalys/ acceptans NIMBY och dialog
Ljud 10 % störda ( 35-40 dba) därav 5% mycket störda Mera kunskap behövs om ljudmätning! Ej lågfrekventare än andra ljud i vår omgivning som det från väg trafiken Ej infraljud vindkraftens frekv. ligger under det hörbara Inget stöd för vibroakustisk sjukdom Svaga samband för sömnstörning Rofyllda områden - störd terapi ( återhämtning)
Mera om människor.. Turism och rekreation ej entydig bild Fastighetsvärden ej signifikanta samband Lokalt ägande positivt Kompensationsformer.. Bygdepeng, rättvisfördelning? Landskapsanalys experternas bild eller de boendes?
NIMBY, kunskap och kommunikation Kunskap på båda sidor behövs för konstruktiv dialog! Landskapsanalys och förändringar in!!!
Tack för mig!