Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Relevanta dokument
Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Norra Latin

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra


16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne


Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Miljömål och indikatorer

God bebyggd miljö - miljömål.se

Sveriges miljömål.

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Trollhättan & miljön

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Energiomställning utifrån klimathotet

Grundläggande Miljökunskap

Trollhättan & miljön

Sweden Green Building Council

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Bilaga 5 Miljöbedömning

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Temagruppernas ansvarsområde

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Sveriges miljömål.

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Miljöcertifiering av byggnader

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön

Måluppfyllelse på sikt resultat från en workshop. Norra Latin

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Statens engagemang i elvägssystem

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Måltidspedagogik i vardagen

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 6

Varför bildas Trafikverket?

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten

Behovsbedömning för MKB

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet

Miljö Energi Klimat Var står vi och vart går vi? Sofia Frising, klimat- och energisamordnare Martin Gometz, vik miljömålssekreterare

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten.

Transkript:

Stråk 6 Workshop 1 Funktion, potential och brister 1

Transportpolitiskt mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i landet. 2

Funktionsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge grundläggande tillgänglighet* med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet (regionen/stråket). Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. *den lätthet med vilket utbud och aktiviteter i samhället kan nås 3

Hänsynsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 4

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 5

Hälsa Folkhälsa Liv i rörelse Livspussel Buller Luftkvalitet Luftföroreningar Partiklar Vattenkvalitet Trafiksäkerhet 6

Åtgärder i stråket ska Underlätta arbets- och studiependling 7

Funktionella krav Jämn hastighet och säker väg Kortare restid på stråket mellan målpunkter God intermodalitet Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk 8

Gruppindelning Grupp 1 Markus Nyström, Tranemo Ann Höök, Mark Georgia Larsson, VGR Annika Carlsson, TRV Sofia Refsnes, Mark Grupp 2 Arne Willhammer, Boråsregionen Johan Hult, Härryda Maria Sivedal, Mark Anita Rynvall Mårtensson, VGR Nada Dawid, TRV Grupp 3 Johan Höglund, Mark Gunnar Martinsson, Minab Magnus Palm, Mark Magnus Hagård, Västtrafik Jenny Ekeblad, TRV 9

Jämn hastighet och säker väg Innebörd: Likvärdig vägstandard på delstråk och få hastighetsförändringar, vägen upplevs säker för pendlare med bil och pendlare med kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter (hela resan) 10

Kortare restid på stråket och mellan målpunkter Innebörd: Hög framkomlighet, inga köer och flaskhalsar, resvägen upplevs som snabb och effektiv 11

God intermodalitet Innebörd: Goda möjligheter att välja och byta ressätt (hela resan) 12

Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk Innebörd: Minskad trängsel och effektivare utnyttjande av trafiksystemet, fler resmöjligheter, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan 13

Ytterligare funktionella krav? Egna formuleringar om ytterligare funktionella krav på stråket 14

Noteringar från stråkstudie och uppdaterat material, Stråk 6 Många anställda inom byggsektorn i Marks kommun medför troligtvis mer pendling än vad statistiken visar. Låg utbildningsnivå i Marks kommun. Pendling Svenljunga Göteborg uppgick år 2004 till 97 personer År 2012 var det 135 st, en ökning med 38 st. Arbetspendlingen i stråket har ökat med 14 % (522 pers, 1,7%/år). Arbetspendlingen ökar mest i västlig riktning. Restidskvoterna för Härryda var felaktigt beräknade i stråkstudien. Källarbacken antogs ligga ute vid väg 40 (Vägskillnaden). Bra restidskvoter förutom till flygplatsen. Variationen i skyltad hastighet har ökat. Tidigare 70 eller 90 km/h. Nu 60, 70 eller 80 km/h. 15

Potential 1. I vilka relationer finns det störst potential till ökad arbetspendling Med bil Med kollektivtrafik 2. I vilka relationer finns det störst potential till ökad studiependling Med bil Med kollektivtrafik 3. Finns det särskilda grupper i stråket som bör beaktas med tanke på pendling? 4. Finns det någon fråga som särskilt berör godstransporter? 5. Vad finns det för potential när det gäller ökad turism kopplat till åtgärdsplanen för stråket? 16

Brister 1. Jämn hastighet och säker väg 2. Kortare restid på stråket mellan målpunkter 3. God intermodalitet 4. Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk 5. Ytterligare funktionella krav 17

Peter.blomquist@sweco.se Joachim.kangevall@sweco.se 18