2009-12-16
Innehåll: 1. Inledning.3 1.1 Målarbetet, processen, metod, deltagande, förankring 3 1.2 Syfte..4 1.3 Mål.5 2. Vision...6 3. Horisontella mål...7 3.1 Jämställdhet / Jämlikhet...7 3.2 Utökad internationalisering / mångfald 7 3.3 Ungdomsperspektiv..8 3.4 Hållbar utveckling...9 4.Övergripande mål..10 4.1 En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa..11 4.1.1 Styrkort 12 4.1.2 Perspektiv, framgångsfaktorer, indikatorer/delmål 13 4.1.3 Ansvar, Utvärdering.13 4.2 Växande arbetsmarknad 14 4.2.1 Styrkort 14 4.2.2 Perspektiv, framgångsfaktorer, indikatorer/delmål 15 4.2.3 Ansvar, Utvärdering.15 4.3 Attraktiv arbetsgivare.16 4.3.1 Styrkort 17 4.3.2 Perspektiv, framgångsfaktorer, indikatorer/delmål 17 4.3.3 Ansvar, Utvärdering.18 4.4 God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling.19 4.4.1 Styrkort 19 4.4.2 Perspektiv, framgångsfaktorer, indikatorer/delmål 20 4.4.3 Ansvar, Utvärdering.20 5.Verksamhetsplaner / Andra styrdokument 21 6. Utvärdering / Uppföljning 22 1
2
1. Inledning Positiv befolkningsutveckling är ledordet Det bärande i arbetet med att förverkliga måldokumentet Jokkmokk 2015 är strävan efter en positiv befolkningsutveckling. En av de största utmaningarna för Jokkmokks kommun, liksom för många andra inlandskommuner i Norrbotten, är att komma tillrätta med den vikande befolkningsutvecklingen. Sveriges kommuner och regioner befinner sig för närvarande i en konkurrenssituation med varandra, om besökare, boende, företagsetableringar och investeringar. Med en vikande befolkning följer en förlust av köpkraft, kompetens, idéer och företag - i en neråtgående spiral. Många gånger är det svårt att definiera de exakta orsakerna till varför attraktiviteten i vissa kommuner sjunker kraftigt och många gånger är kommunerna offer för omständigheter delvis utanför vår kontroll. Trots detta tror vi att vi har möjligheter att påverka vår situation. Av den anledningen är det av avgörande vikt att analysera kommunens situation och formulera visioner, mål och strategier för att påskynda och stimulera en positiv befolkningsutveckling. Dokumentet Jokkmokk 2015 har ambitionen att göra just detta. Den positiva spiralen är målet En attraktiv ort ger förutsättningar för förbättringar i kommunal och privat service, liksom förbättringar i kommunal och privat service bidrar till en mer attraktiv ort. Denna växelverkan genererar livskvalitet som kommer alla medborgare till del. Ökad attraktionskraft leder till fler besökare, boende, företagsetableringar och investeringar. Denna tillväxt ökar sysselsättningen och lönsamheten och med det ökar också skatteintäkterna som betalar vår kommunala service. Den kommunala servicen genererar livskvalitet för kommunens invånare och på så sätt skapas en positiv följdreaktion den positiva spiralen! 1.1 Målarbetet, processen, metod, deltagande, förankring. Behovet av övergripande mål för Jokkmokks kommun aktualiserades under hösten 2006 efter ett ärende från n, 37 2006-04-03, som gav budgetberedningen i uppdrag att utarbeta kommunövergripande mål. Diskussionerna inom budgetberedningen mynnade under hösten ut i fyra övergripande mål som antogs av Kommunfullmäktige 88 2006-11-06: - En framtidskommun med hög livskvalitet - Växande arbetsmarknad - Attraktiv arbetsgivare - God ekonomisk hushållning och en hållbar utveckling Under processens gång har målen förfinats och de slutliga formuleringarna fastställts: - En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa - Växande arbetsmarknad - Attraktiv arbetsgivare - God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling Dessa fyra övergripande mål utgör grunden för arbetet med det övergripande måldokument för kommunen. Under 2007 och första halvåret 2008 har ett stort antal arbetsmötet genomförts med bred förankring. En arbetsgrupp har bildats bestående av kommunstyrelsen, nämndsordföranden 3
och ledningsgruppen. Arbetet har skett med hjälp av den s.k. balanserade styrkortsmodellen och resulterat i fyra styrkort, ett för vardera övergripande mål, som utgör stommen i det övergripande måldokumentet. De framarbetade förslagen till styrkort skickades mellan 2007-12- 11-2008-03-02 på remiss till samtliga nämnder och styrelser, kommunala enheter och avdelningar, företrädare för näringslivet samt bya- och intresseföreningar av olika slag. De inkomna synpunkterna har diskuterats inom arbetsgruppen och styrkorten har därefter omarbetats. Vidare har arbetsgruppen formulerat horisontella mål och en ny vision för kommunen. Under arbetets gång har det varit viktigt att kontrollera hur strategierna för utveckling ser ut på regional nivå. Möjligheterna att effektivt arbeta för en positiv utveckling i Jokkmokks kommun ökar väsentligt om lokala och regionala program harmoniserar. I första hand gäller detta RUP (Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten). RUP ska, under programperioden 2007-2013, fungera som guide för utvecklingsinsatser och riktlinje för fördelningen av bland annat strukturfondsmedel. RUP har en stor betydelse för färdriktningen när det gäller utvecklingsinsatser i Norrbotten. Det Regionala utvecklingsprogrammet ger hög prioritet åt arbetet med att nyttja länets resurser på ett sätt som säkrar livsvillkoren nu och för kommande generationer. Programmet tar sitt avstamp i tre grundläggande utmaningar tillika övergripande mål: - Attraktiva livsmiljöer en plats att vilja vara på. - God folkhälsa mår vi bra går det bra. - Stark ekonomisk tillväxt en fråga om konkurrenskraft. Dessa mål kommer att resultera i utvecklingsinsatser, samverkan och prioriteringar för att utveckla Norrbotten. Jokkmokks kommuns övergripande måldokument harmoniserar i hög grad med de övergripande mål som slagits fast på regional nivå. 1.2 Syfte. Ett samlat grepp om utvecklingen i Jokkmokks kommun. All utveckling är långsiktig. Detta är en grundprincip inom utvecklingsarbete. Innebörden är att tillväxt och utveckling inte sker över en natt. Det krävs långsiktighet, medvetenhet, strategisk planering, förmåga att prioritera samt tålamod att driva ett regionalt och lokalt förändringsarbete. Vi måste ha förmågan att analysera vår position och relation till omvärlden likväl som de impulser vi erhåller från vårt närområde. Det kräver verksamhet i den enskilda kommunen men även ett aktivt engagemang och samarbete på den regionala, nationella och internationella arenan. Det övergripande måldokumentets utgångspunkt är att en positiv utveckling bara är möjlig under förutsättningen att arbetet bedrivs på bred front. Kommunens långsiktiga utvecklingsmöjligheter är knutet till såväl lokala som regionala och nationella åtgärder. Jokkmokks kommuns syfte med det övergripande måldokumentet är att ta ett samlat grepp om utvecklingen i kommunen. Det bärande i arbetet är att, med hjälp av dokumentets visioner, mål och strategier, skapa förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling. Dokumentet ska ses som ett verktyg vid prioriteringar och innebär också en möjlighet att kunna utvärdera utvecklingen i kommunen i stort. Under arbetet med Jokkmokks kommuns övergripande måldokument har det varit viktigt att lyfta fram kommunens styrkor och naturliga förutsättningar. 4
1.3 Mål Jokkmokks kommuns mål med dokumentet Jokkmokk 2015 är att få en god överblick över kommunens utvecklingsarbete, större möjligheter att effektivt styra resurserna, vara ett verktyg som underlättar prioriteringar samt ge ökade möjligheter att utvärdera den övergripande utvecklingen i kommunen. Det slutliga målet vid tidsperiodens slut, år 2015, är att samtliga övergripande mål ska vara uppfyllda och att en positiv spiral märks i form av ökad befolkning, ökad attraktionskraft, fler besökare, fler företagsetableringar och fler investeringar som genererar livskvalitet för kommunens invånare. 5
2. Vision En vision ska motivera. Visionen är anledningen för oss att jobba vidare mot våra mål, det som gör arbetet meningsfullt. En tro på att vi kan fylla någons behov med det arbete vi lägger ner och den verksamhet vi bedriver. Om vi lyckas väl kommer även medborgarna att känna sig motiverade, arbeta för samma mål och vara goda ambassadörer för vår kommun. En vision ska inspirera. Vår vision ska inspirera till förbättring. I visionen finns näringen till de förändringar eller förbättringar som vi gemensamt ska förverkliga. Visionen ska hitta det där lilla extra som skiljer oss från konkurrenterna och gör vår kommun speciell. En vision ska också visa vägen. Visionen ska fungera som en kompass. Den ska vara något för oss alla att hålla oss till när vi undrar i vilken riktning vi ska arbeta och hur vi ska nå målet. Visionen ska vara den kompass som ska få alla i Jokkmokks kommun att arbeta mot gemensamma mål. Visionen är den gemensamma bilden av vad vi vill uppnå. Det blir en bild att se framför sig i såväl vårt övergripande målarbete som i vår dagliga verksamhet. Visionen fungerar som ett förhållningssätt som vi kan stämma av emot någonting konkret. En vision kan inte skapas från ingenting. En bra vision måste ta sin utgångspunkt i naturliga förutsättningar. Naturliga förutsättningar som kan nyttjas bättre och utvecklas i ett större sammanhang. Om vi kan kombinera detta med vår entusiasm, det vi verkligen brinner för, och vår talang, det vi är bättre på än någon annan, så har vi en bra utgångspunkt för att utvecklas och nå våra mål. Med utgångspunkt i detta resonemang har Jokkmokks kommun formulerat sin vision: Jokkmokk 2015 - den naturliga kommunen där alla ryms! Den självklara mötesplatsen på polcirkeln. Den ledande utbildningsorten inom energisektorn. Med hjälp av innovation och entreprenörskap bygger vi framtiden på genuin kultur och storslagen natur. Jokkmokk - där du får en ny livschans! 6
3. Horisontella mål Horisontella mål avser mål som ska genomsyra allt arbete inom de övergripande målen. De horisontella målen ska ingå i samtliga verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument. Samtliga kommunala verksamheter och kommunala bolag ska beakta dessa i sin verksamhet. De horisontella målen utvärderas via verksamhetsberättelser, se 6.Utvärdering / Uppföljning. 3.1 Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet innefattar mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter och innebär att kön inte skall vara ett omotiverat hinder för personlig utveckling. Det inkluderar därmed bland annat samma möjligheter till samhällsinflytande, ekonomiskt oberoende, företagande och utveckling i arbetet. Jämlikhet är ett vidare begrepp som även omfattar lika villkor för grupper av andra slag. Det innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, status, åsikt, handikapp eller kön. Trakasserier och diskriminering på grund av olikheter kan inte accepteras. Jokkmokks kommun ska verka för att människors engagemang, initiativkraft och förnyelseförmåga tas till vara oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, status, åsikt, handikapp, kön eller ursprung. Jämställdhetslagstiftningen, Kommunens jämställdhetsplan, Kommunens personalpolitiska program samt kommunens policy och handlingsplan för sexuella trakasserier ska vara vägledande i arbetet. 3.2 Utökad internationalisering / mångfald Internationalisering innebär anpassning till omvärlden och samarbete över nationsgränser. Internationalisering är en förutsättning för ett modernt, expansivt samhälle och medför goda möjligheter till utveckling. Med mångfald avses en blandning av olikheter som exempelvis kön, ålder, intressen, etniskt ursprung och värderingar. Mångfald innefattar alla egenskaper som inverkar på förmågan att samarbeta, kommunicera och lösa problem. Mångfald brukar ofta förknippas med integration av personer med utländskt ursprung - och därmed motverkan av (etnisk) diskriminering, men det handlar kanske främst om att kunna utnyttja allas resurser på arbetsmarknaden. Mångfald kan bidra till att öka effektivitet och kvalitet i verksamheten. 7
Jokkmokks kommun ska sträva efter att bibehålla eller öka graden av utbyte med andra länder i syfte att berika eller vidareutveckla den egna verksamheten. Internationalisering ska innebära en öppenhet och ett internationellt inflöde av idéer, information, kunskap, kapital och personer. Jokkmokks kommun ska också sträva efter mångfald inom den kommunala organisationen. Begreppet mångfald innebär för Jokkmokks kommun att se, förstå, värdesätta och tillvarata individers olikheter i såväl vår egen organisation som i vår externa verksamhet. Det handlar om fokus på kompetens - det långsiktiga målet är att ingen ska fästa någon avgörande vikt vid kön, ålder, etnicitet med mera utan i stället se vilken kompetens som behövs för att utföra ett visst arbete. Det innebär att vi upphör med att låta fördomar om individer och grupper styra beslut vid rekrytering, avancemang med mera. Mångfald i form av olikheter är en tillgång som Jokkmokks kommun ska nyttja. 3.3 Ungdomsperspektiv Barn och unga är en resurs för Jokkmokks kommun och en viktig faktor för långsiktig utveckling. Att ta tillvara barn och unga som en resurs i samhället skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Det finns en stor potential i att kunna förstå och tolka de tankar och värderingar som de unga har. Det handlar om att se förändrade livsstilar och levnadssätt, att förstå en gradvis ny syn på arbete och relationer men också identifiera drivkrafter för förändring. Det gäller att ta tillvara de unga som en kreativ resurs som medmänniskor. Utgångspunkten för arbetet ska vara de fyra aspekterna i den nationella ungdomspolitiken; - ungdomar är en resurs - ungdomar har rättigheter - ungdomars självständighet och oberoende ska stödjas - ungdomar är olika Jokkmokks kommun ska verka för att ett barn- och ungdomsperspektiv vägs in i politiska beslut där barn och ungdomar berörs samt att barns och ungdomars åsikter efterfrågas och de ges ett reellt inflytande. 8
3.4 Hållbar utveckling Hållbar utveckling består av tre delar: - Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. - Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. - Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. En hållbar utveckling definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Jokkmokks kommun har ett lokalt ansvar för att skapa en god livsmiljö - miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Det är på den lokala nivån många åtgärder genomförs för att nå bland annat de regionala miljömålen, och här görs många avvägningar i arbetet med att nå ett hållbart samhälle. Jokkmokks kommun kan på ett konkret sätt bidra till att miljömålen uppnås, inte minst genom tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen. Genom översiktsplaner, detaljplaner och bygglov, men också andra strategiska dokument, har kommunen möjlighet att påverka utvecklingen i rätt riktning. Den kommunala upphandlingen av varor och tjänster är ett annat exempel på verktyg som kan användas för en långsiktigt hållbar utveckling. Jokkmokks kommun ska vidare verka för en hög självförsörjningsgrad inom energiområdet. Åtgärder i måldokumentet skall genomföras inom ramen för hållbar utveckling. Kommunens arbete ska beakta de nationella och regionala miljömålen och målsättningarna /systemvillkoren inom Sveriges Ekokommuner (SEKOM). 9
4. Övergripande mål Kommunfullmäktige har fastslagit fyra övergripande mål: - En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa. - Växande arbetsmarknad - Attraktiv arbetsgivare - God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling De övergripande målen har brutits ned i framgångsfaktorer, indikatorer/delmål samt ansvar i den s.k. balanserade styrkortsmodellen. Samtliga styrkort är uppbyggda enligt följande: Framgångsfaktorer Indikatorer / Delmål Politiskt ansvar Verkställighet visar de framgångsfaktorer som måste uppfyllas för att det övergripande målet ska nås. visar de indikatorer/delmål som ska mäta om, och i hur hög grad, vi uppfyller framgångsfaktorerna och därmed det övergripande målet. visar vilken politisk nämnd eller styrelse som är ansvarig för att indikatorn /delmålet uppfylls. visar vilken verksamhet som är huvudansvarig för att strategier utarbetas för respektive delmål. I många fall är ansvaret delat. Ansvaret innebär också ansvar för utvärdering Strategier för respektive delmål beskrivs i respektive verksamhetsplan och utvärderas inom respektive verksamhetsberättelse. Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i kommunens verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument. 10
4.1 En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Styrkortet innehåller fyra framgångsfaktorer för att uppnå målet: - Aktiva medborgare - God och välskött boende- och närmiljö - Livslångt lärande. Goda utbildningsmöjligheter - Ökad befolkning Vårt unika kultur- och naturlandskap ger kommunens invånare en attraktiv och inspirerande livsmiljö för både arbete och boende. Kultur- och naturmiljön i kommunen är en stor attraktionskraft för arbete, boende och upplevelseindustri. För att behålla och attrahera människor och kvalificerade verksamheter krävs åtgärder som skapar eller bevarar hög livskvalitet för boende, arbete, uppväxt, fritid, social sammanhållning samt offentlig och kommersiell service där människan är i centrum. Detta kräver bland annat delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, goda utbildningsmöjligheter, ökad hälsa, sunda och säkra miljöer och ökad fysisk aktivitet. I förlängningen ger detta även positiva effekter på folkhälsan. 11
4.1.1 Styrkort En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Medborgare / Kund Framgångsfaktorer Indikatorer / Delmål Politiskt ansvar Verkställighet Aktiva medborgare - Nöjdhetsgraden vad gäller medborgarnas upplevelse av att det ges möjlighet till ett brett kultur- förenings- och fritidsliv, ska ligga kvar på minst 7.5 på en tiogradig skala. Kultur och Fritids nämnd Kultur och Fritids avdelning Utvecklingsenhet - Nöjdhetsgraden vad gäller medborgarnas upplevelse av att de har medborgarinflytande / möjlighet att påverka samhällsutvecklingen ska vara minst 7.0 på en tiogradig skala. Samtliga nämnder och styrelser Ledningsgrupp - Ökade hälsotal bland medborgarna. Socialnämnd Folkhälsoråd Personalenhet Socialtjänst God och välskött boende- och närmiljö Livslångt lärande. Goda utbildningsmöjligheter - Ökat valdeltagande: kyrko-, EU-, riksdags-, kommun-, landstings-, sametingsval. - Nöjdhetsgraden vad gäller medborgarnas upplevelse av att boende- och närmiljön är god och välskött ska vara minst 8.0 på en tiogradig skala. - Minst 30 % av befolkningen har avslutat en eftergymnasial utbildning - Andelen grundskoleelever som avslutar grundskolan med behörighet till gymnasiet ska vara högre än riksgenomsnittet och meritvärdena ska ligga över riksgenomsnitt. - Skillnader mellan pojkars och flickors meritvärde i grundskolan måste minska. - Andelen elever som avslutar gymnasiet med slutbetyg ska vara högre än riksgenomsnittet. (T.o.m. 2010) - Andelen elever som avslutar gymnasiet med yrkesexamen eller högskoleförberedande examen ska vara högre än riksgenomsnittet. ( Efter 2010 ) - Kurser och program på högskolsnivå ska följa Kommunfullmäktige Samhällsbyggarnämnd Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd. Gatukontor Jokkmokks Hus Samhällsbyggaravdelningen Utvecklingsenhet / Kunskapens Hus Barn- och utbildningsavdelning Barn- och utbildningsavdelning Barn- och utbildningsavdelning Barn- och utbildningsavdelning Utvecklingsenhet / Kunskapens Hus Lapplands 12
kommunens och näringslivets behov. Utöver detta ska hela nätuniversitetets utbud finnas att tillgå. Ökad befolkning - Positivt flyttnetto 2010. - Positivt befolkningsnetto 2015. (Fler invånare 2015 än 2008) kommunalförbund (LKF) Utvecklingsenhet Utvecklingsenhet 4.1.2 Framgångsfaktorer, Indikatorer/delmål, Vänster kolumn i styrkorten visar de framgångsfaktorer som måste uppfyllas för att det övergripande målet ska nås. Vänster mittkolumn visar de delmål som ska mäta om, och i hur hög grad, vi uppfyller framgångsfaktorerna och därmed det övergripande målet. Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i kommunens verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument. 4.1.3 Ansvar, Utvärdering Höger mittkolumn visar vilken politisk nämnd eller styrelse som är ansvarig för att indikatorn /delmålet uppfylls. Höger kolumn visar vilken enhet eller avdelning eller kommunalt bolag som ansvarar för att strategier utarbetas för respektive delmål. I många fall är ansvaret delat. Ansvaret innebär också ansvar för utvärdering. Strategier för respektive delmål utformas och utvärderas inom respektive verksamhetsplan / verksamhetsberättelse. 13
4.2 Växande arbetsmarknad Styrkortet innehåller tre framgångsfaktorer för att uppnå målet: - Diversifierad arbetsmarknad tillgänglig för alla - God infrastruktur / Goda kommunikationer - Jokkmokk Ett starkt varumärke Ekonomisk tillväxt och utveckling är beroende av ett flertal faktorer. En diversifierad arbetsmarknad, en anda av entreprenörskap och kompetent arbetskraft är exempel på några. Dessutom handlar det om god infrastruktur och bra transportlösningar med minsta möjliga miljöbelastning för både gods och människor liksom en väl utbyggd IT infrastruktur. Bra transporter och goda kommunikationer stärker kommunens konkurrenskraft gentemot övriga delar av landet. Samtidigt är det också en absolut förutsättning för att göra kommunen attraktiv som bostadsort och besöksmål. Det är också viktigt att bygga varumärket Jokkmokk på ett sätt som gör att invånarna känner stolthet för sin kommun och genom sin positiva anda lockar människor till kommunen, inte minst för att öka inflyttningen och skapa ett positivt flyttnetto. 4.2.1 Styrkort Växande arbetsmarknad. Tillväxt och utveckling. Framgångsfaktorer Indikatorer / Delmål Politiskt ansvar Verkställighet Diversifierad (varierad) arbetsmarknad tillgänglig för alla. - Ökat antal arbetsgivare/ företagare i olika branscher - Ökat antal arbetstillfällen och förvärvsarbetande Strukturum Utvecklingsenhet Strukturum Utvecklingsenhet - Jokkmokks kommun ska ha en sysselsättningsgrad, bland människor i arbetsför ålder, i nivå med de fem främsta i länet. Strukturum Utvecklingsenhet God infrastruktur / Goda kommunikationer - Bättre ranking, gällande företagsklimatet, på företagsbarometern, Svenskt Näringsliv - Nöjdhetsgraden vad gäller användarnas upplevelse av att det finns en god it infrastruktur ska vara minst 7.0 på en tiogradig skala. Samtliga nämnder och styrelser Strukturum Enheter och avdelningar och kommunala bolag med direktkontakt med företagare IT- enheten - Nöjdhetsgraden vad gäller invånarnas upplevelse av att de har tillräcklig mobil täckning där man bor och verkar ska vara minst 6.0 på en tiogradig skala. - Ökade möjligheter till person- och godstransporter. Utvecklingsenhet Utvecklingsenhet 14
Jokkmokk = Ett starkt varumärke - Ökad igenkänningsgrad för Jokkmokks kommuns varumärke. Samtliga nämnder och styrelser Utvecklingsenhet Alla enheter / avdelningar / kommunala bolag - 100 % av företagen upplever att Jokkmokk är ett starkt varumärke. Strukturum Utvecklingsenhet 4.2.2 Framgångsfaktorer, Indikatorer/delmål, Vänster kolumn i styrkorten visar de framgångsfaktorer som måste uppfyllas för att det övergripande målet ska nås. Vänster mittkolumn visar de delmål som ska mäta om, och i hur hög grad, vi uppfyller framgångsfaktorerna och därmed det övergripande målet. Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i kommunens verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument. 4.2.3 Ansvar, Utvärdering Höger mittkolumn visar vilken politisk nämnd eller styrelse som är ansvarig för att indikatorn /delmålet uppfylls. Höger kolumn visar vilken enhet eller avdelning eller kommunalt bolag som ansvarar för att strategier utarbetas för respektive delmål. I många fall är ansvaret delat. Ansvaret innebär också ansvar för utvärdering. Strategier för respektive delmål utformas och utvärderas inom respektive verksamhetsplan / verksamhetsberättelse. 15
4.3 Attraktiv arbetsgivare Styrkortet innehåller tre framgångsfaktorer för att uppnå målet: - Gott ledarskap, delaktighet - Goda utvecklingsmöjligheter - Goda anställningsförhållanden Jokkmokks kommun ser gott ledarskap som avgörande för hur vi i fortsättningen ska nå framgång och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Gott ledarskap kännetecknas av en god balans mellan hänsyn till verksamheten och hänsyn till människorna bakom den. Att erbjuda delaktighet både för den enskilde medarbetaren och för gruppen är grundläggande. Det är också avgörande att det överallt inom Jokkmokks kommun finns en arbetsmiljö som kännetecknas av utvecklingsmöjligheter och goda anställningsförhållanden. Då uppnår vi en miljö där viljan finns att ta ansvar och att engagera sig för att skapa en positiv utveckling. Att Jokkmokks kommun som organisation uppfattas som en attraktiv arbetsgivare påverkar hela bilden av vår kommun. Undersökningar visar att medarbetare som trivs och mår bra på sin arbetsplats är goda ambassadörer för kommunen som ort i andra sammanhang. 16
4.3.1 Styrkort Attraktiv arbetsgivare. Medarbetare Framgångsfaktorer Indikatorer / Delmål Politiskt ansvar Verkställighet Gott ledarskap, Personalenhet delaktighet. Ledningsgrupp - Andelen medarbetare som upplever delaktighet och att de har möjlighet att påverka sin arbetssituation ska årligen öka med 5 procentenheter utifrån basåret. Samtliga nämnder och styrelser - Sammansättningen av anställda ska spegla övriga samhällets sammansättning. Samtliga nämnder och styrelser Personalenhet Ledningsgrupp - Minst 40 % av antalet anställda ska inte ha någon sjukfrånvaro alls under året. Samtliga nämnder och styrelser Personalenhet, Verksamhetsansvariga - Minst 70 % av antalet anställda ska ha max 7 sjukdagar under året. Samtliga nämnder och styrelser Personalenhet, Verksamhetsansvariga - Andelen medarbetare som upplever att det finns tydliga mål för verksamheterna ska årligen öka med 5 procentenheter utifrån basåret. Samtliga nämnder och styrelser Verksamhetsansvariga Goda utvecklingsmöjligheter - Andelen medarbetare som upplever att de har möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll ska årligen öka med 5 procentenheter utifrån basåret. Samtliga nämnder och styrelser Verksamhetsansvariga Goda anställningsförhållanden - Andelen medarbetare som upplever goda möjligheter till samarbete mellan kommunens verksamheter ska årligen öka med 5 procentenheter utifrån basåret. - Samtliga medarbetare ska erbjudas möjlighet till friskvård och andelen medarbetarna som nyttja möjligheterna till friskvård ska årligen öka med 5 procentenheter utifrån basåret. Samtliga nämnder och styrelser Samtliga nämnder och styrelser Verksamhetsansvariga, Personalenhet Samtliga chefer och arbetsledare - Andelen medarbetare som anser att Jokkmokks kommun är en god arbetsgivare ska årligen öka med 5 procentenheter utifrån basåret. Samtliga nämnder och styrelser Personalenhet Samtliga chefer och arbetsledare 4.3.2 Framgångsfaktorer, Indikatorer/delmål, Vänster kolumn i styrkorten visar de framgångsfaktorer som måste uppfyllas för att det övergripande målet ska nås. Vänster mittkolumn visar de delmål som ska mäta om, och i hur hög grad, vi uppfyller framgångsfaktorerna och därmed det övergripande målet. Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i kommunens verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument. 17
4.3.3 Ansvar, Utvärdering Höger mittkolumn visar vilken politisk nämnd eller styrelse som är ansvarig för att indikatorn /delmålet uppfylls. Höger kolumn visar vilken enhet eller avdelning eller kommunalt bolag som ansvarar för att strategier utarbetas för respektive delmål. I många fall är ansvaret delat. Ansvaret innebär också ansvar för utvärdering. Strategier för respektive delmål utformas och utvärderas inom respektive verksamhetsplan / verksamhetsberättelse. 18
4.4 God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling Styrkortet innehåller två framgångsfaktorer för att uppnå målet: - God ekonomi - Investeringar för framtiden Framgång när det gäller ekonomisk utveckling i Jokkmokks kommun ligger i förmågan att uppnå de sju övergripande finansiella målen samtidigt som kommunen måste vara öppen för investeringar i syfte att skapa förutsättningar för utveckling i kommunen. Generationsprincipen ska råda men kompletteras med satsningar som bedöms kunna leda till en framtida positiv utveckling. Eftersom kommunens ekonomi kan vara en bakomliggande orsak till utveckling / tillbakagång i samhället i form av bland annat in-/utflyttning och företagsetableringar/företagsflytt är det av stor vikt att kommunen arbetar för att uppnå / bibehålla en god ekonomi. 4.4.1 Styrkort God ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling. Ekonomi. Framgångsfaktorer Indikatorer / Delmål Politiskt ansvar Verkställighet God ekonomi - Kommunfullmäktige har fastställt sju övergripande finansiella mål. Dessa mål ska vara vägledande i Jokkmokks kommuns arbete med att ha en god ekonomisk hushållning. Ekonomienhet - Portalparagrafen bland de sju finansiella målen är att generationsprincipen ska råda. Definitionsmässigt betyder det att intäkterna ett enskilt år ska överstiga kostnaderna samma år. Ekonomienhet - För att ytterligare säkerställa en god ekonomisk hushållning och en god ekonomisk utveckling ska även de övriga sex finansiella målen uppfyllas. Ekonomienhet Investeringar för framtiden - Jokkmokks kommun ska prioritera investeringar där bedömningen är att framtida kostnader sänks. Samtliga verksamheter - Jokkmokks kommun ska även prioritera investeringar med ett långsiktigt synsätt. Det kan innebära att investeringar som bedöms leda till ökade framtida arbetstillfällen eller säkerställning av nuvarande arbetstillfällen ska prioriteras. Det kan också innebära att investeringar som bedöms leda till ökad trivsel och som därmed kan leda till ökat invånarantal ska prioriteras. Det kan även betyda att investeringar som bedöms leda till högre självförsörjningsgrad inom energiområdet bör prioriteras. Samtliga verksamheter 19
4.4.2 Framgångsfaktorer, Indikatorer/delmål, Vänster kolumn i styrkorten visar de framgångsfaktorer som måste uppfyllas för att det övergripande målet ska nås. Vänster mittkolumn visar de delmål som ska mäta om, och i hur hög grad, vi uppfyller framgångsfaktorerna och därmed det övergripande målet. Övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i kommunens verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument. 4.4.3 Ansvar, Utvärdering Höger mittkolumn visar vilken politisk nämnd eller styrelse som är ansvarig för att indikatorn /delmålet uppfylls. Höger kolumn visar vilken enhet eller avdelning eller kommunalt bolag som ansvarar för att strategier utarbetas för respektive delmål. I många fall är ansvaret delat. Ansvaret innebär också ansvar för utvärdering. Strategier för respektive delmål utformas och utvärderas inom respektive verksamhetsplan / verksamhetsberättelse. 20
5.Verksamhetsplaner / Andra styrdokument Kommunens verksamhetsplaner och andra styrdokument är måldokumentets verktyg för genomförande. I verksamhetsplaner och styrdokument formas de konkreta strategierna för hur kommunens verksamheter ska jobba för att uppfylla delmålen. Det är varje nämnds eller styrelses och varje enhets, avdelnings eller bolags ansvar att utforma strategier där de tilldelats ansvar. Även övergripande mål och delmål/indikatorer ska infogas i respektive verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument. Samtliga verksamhetsplaner /styrdokument ligger som bilagor till det övergripande måldokumentet. 21
6. Utvärdering / Uppföljning Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för såväl måldokumentet som utvärderingen. Horisontella mål avser mål som ska genomsyra allt arbete inom måldokumentet. De horisontella målen ska ingå i samtliga verksamhetsplaner eller motsvarande styrdokument. Samtliga kommunala verksamheter och kommunala bolag ska beakta dessa i sin verksamhet. De horisontella målen utvärderas via verksamhetsberättelser. Ansvar för utvärdering av strategier samt delansvar för utvärdering av delmål åligger den verksamhet som tilldelats ansvar för respektive delmål. Utvärdering ska ske årligen via respektive enhets eller avdelnings eller bolags verksamhetsberättelse. En övergripande utvärdering av måldokumentet i sin helhet sker vartannat år, sammanställs i ett dokument, och delges n samt Kommunfullmäktige och är en viktig del i den kommunala styrprocessen. Tidplan för övergripande utvärdering av måldokumentet i sin helhet: 2008 basår 2010 mätning och delgivning 2012 mätning och delgivning 2014 mätning och delgivning 2015 slutlig utvärdering av måluppfyllelse för tidsperioden. Utvärdering kommer att ske dels genom befintliga statistikverktyg som nu används i de olika verksamheterna, dels via medarbetarenkäter samt SCB:s medborgarundersökning. Ett webbverktyg på kommunens hemsida illustrerar målarbetet och dess resultat. Ex: Trafikljussystem eller barometer. 22