Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab
Upplägg Detta är hälsosamtalet i skolan - i Norrbotten Glädjeämnen och utmaningar Kvalitet för vem och på vilket sätt? Hur kan vi bättre ta tillvara det som görs åstadkomma förändring i stor skala?
Norrlandstingen och skolsköterskor tar täten för att synliggöra skolelevers hälsa och levnadsvanor Genom samarbete där en enkät kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal kan nu barns hälsa och levnadsvanor följas på skol-, kommun- och länsnivå i Norrbotten, Jämtland, Västernorrland och snart också Västerbotten.
Hälsa är slutmålet
Vilket är ert slutmål? Kan hälsosamtalet i skolan användas för att nå det?
Att veta om hälsosamtalen i Norrbottens län Sedan år 2005/2006 - Västernorrlandsmodellen Fsk, Åk 4, Åk 7, Gy 1 Ett samarbete mellan kommuner och landsting Kommun/Skolhuvudman via Skolsköterskan utför hälsosamtalen Ansvarar för att informera och inhämta godkännande av föräldrarna för att genomföra enkäterna samt hälsosamtalen Mata in uppgifterna i databasen via webben Landstinget via Folkhälsocentrum samordnar Ansvarar för databasen och dess drift. Analyserar och bearbetar underlag på läns- och kommunnivå, årlig rapport. Ansvarar för att skicka underlag på skolnivå till ansvarig skolsjuksköterska
I hälsosamtalet Psykosocial + fysisk skolmiljö Trivsel i skolan Någon att prata med Sömnproblem Skärmtid Hur man mår Matvanor Sex och samlevnad Övervikt/fetma Psykiska välmåendet Psykosomatiska besvär - värk Alkohol, tobak, droger Fysisk aktivitet
Upplägg Detta är hälsosamtalet i skolan - i Norrbotten Glädjeämnen och utmaningar Kvalitet för vem och på vilket sätt? Hur kan vi bättre ta tillvara det som görs åstadkomma förändring?
Jokkmokk Älvsbyn Luleå Arjeplog Boden Piteå Övertorneå Kiruna Arvidsjaur Kalix Gällivare Överkalix Pajala Haparanda Luleå Överkalix Arvidsjaur Älvsbyn Gällivare Jokkmokk Haparanda Övertorneå Piteå Pajala Kalix Boden Arjeplog Kiruna Förväntad medellivslängd för kommuner i Norrbottens län, barn födda 2009-2013. 86,00 86,1 år 84,00 83,2 år Riket 83,55 år Länet 83,21 år 82,00 80,00 Riket 79,72 år Länet 78,45 år 78,00 76,00 74,00 72,00 70,00 Källa: SCB Män Kvinnor
Stockholm Västra Götaland Kalmar Riket Värmland Örebro Kronoberg Skåne Uppsala Halland Jönköping Dalarna Västerbotten Blekinge Södermanland Västmanland Gävleborg Östergötland Gotland Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 2013 bland kvinnor 20-75 år. 140 120 Högst i landet 100 80 60 40 20 0 Mått: antal per 100 000 i befolkningen (åldersstandardiserade tal).
Stockholm Uppsala Halland Västra Götaland Västmanland Kalmar Jämtland Riket Kronoberg Skåne Södermanland Gotland Jönköping Östergötland Örebro Västernorrland Värmland Västerbotten Gävleborg Blekinge Dalarna Norrbotten Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 2013 bland män 20-75 år. 400 350 300 Högst i landet 250 200 150 100 50 0 Mått: antal per 100 000 i befolkningen (åldersstandardiserade tal).
Hur mår eleverna i Norrbotten?
De allra flesta elever mår bra.. 100..men 90 80 70 60 50 40 30 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 20 10 0 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Flickor Pojkar
..ökande andel flickor som ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda
Boden Arjeplog (2 år) Pajala (2 år) Övertorneå (3 år) Haparanda Luleå Länet Piteå Kiruna Arvidsjaur Älvsbyn (3 år) Kalix Gällivare Jokkmokk (us) Överkalix (us) Ledsen, nedstämd - skiljer mellan kommunerna 20 Ofta eller alltid ledsen nedstämd i gymnasiet åk 1, båda könen, kommuner i Norrbottens län, 2012/13 15 14,2 10 9,0 5 1,7 0
Sjunkande andel har provat röka
Övervikt bland barn i Norrbotten 100 90 80 70 60 50 40 En tredjedel av pojkarna överviktiga 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 30 20 10 0 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar
Gällivare Överkalix (3 år) Arjeplog (3 år) Haparanda Älvsbyn Pajala Piteå Boden Länet Luleå Kalix Jokkmokk (2 år) Kiruna Övertorneå (2 år) Arvidsjaur (us) Haparanda Gällivare Älvsbyn (3 år) Boden Arjeplog (2 år) Piteå Arvidsjaur Kiruna Länet Kalix Luleå Pajala (2 år) Övertorneå (3 år) Jokkmokk (us) Överkalix (us) Dricker läsk minst tre gånger i veckan - stor skillnad i kommunerna 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 42 48 35 30,0 25 20,0 10,0 14 13 0,0 Åk 7 Gy 1
Positiva signaler + De flesta elever mår bra + De flesta trivs i skolan + De flesta har kompis och vuxen att prata med + Alkohol och tobaksbruk minskar Utmaningar - Många gymnasietjejer mår inte bra, ledsna och nedstämda - Stor grupp pojkar/unga män med övervikt/fetma och högt läskdrickande -Fysisk inaktivitet som ökar med åldern - Stora regionala skillnader i länet
Upplägg Detta är hälsosamtalet i skolan - i Norrbotten Glädjeämnen och utmaningar Kvalitet för vem och på vilket sätt? Hur kan vi bättre ta tillvara det som görs åstadkomma förändring i stor skala?
Kvalitetsarbete i praktiken Kvalitet - värdet av egenskaper som objekt, subjekt eller aktiviteter har (materiell produkt, en tjänst eller verksamhet) - Kvalitet kan utvärderas, mätas och systematiskt förbättras genom kvalitetssäkring, kvalitetsarbete eller kvalitetsteknik. För vem? - Hur kan hälsosamtalet som tjänst ha maximalt värde för er verksamhet? - För befolkningen/ barnen?
Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar kvaliteten på de objekt som kvalitetssäkras. Med kvalitetssäkring menas i grund och botten att ett företag har tagit fram, dokumenterat och följer processer för sitt arbete samt tagit fram och använder olika verktyg till stöd i detta arbete
Delprocess att samordna hälsosamtal barn Enkäter utformas, revideras Enkät Enkäter mejlas till skolsköterskorna Enkäter delas ut, besvaras, samlas in Hälsosamtal Teknisk support till skolsköterskor Enkätuppdatering i webbsystemet Data införs i webbsystem Textfil hämtas till hårddisk Data bearbetas Utkast till länsrapport Granskning, synpunkter från skolsköterskor Länsrapport oktober samråd med ssk om medievinkel, p-konf Rapporten mejlas skolsköterskor, kommunernas folkhälsoråd nationellt enl komm.plan Pressmeddelande till alla medier hela landet Rapporten publiceras hemsidan för folkhälsa Presskonferens bildspel bas görs Bildspel bas Media informerar allmänheten Anpassade bildspel görs Anpassade bildspel Bildspel bas mejlas till skolsköterskorna för egen anv Presentation i sammanhang enl kommunikationsplan Skolsköterskor presenterar för rektorer, kommun Ökad kunskap hos aktörer och allmänheten i länet och nationellt, slutkund Data redovisas för politiker i LD-rapport, Hälsobokslut, etc enl rutin
Kvalitetssäkring Omvärldsanalys, dialog med skolsköterskor m.fl för revidering/ införande av frågor Korrekturläsning av skolsköterskor av årlig rapport/ tabellbilaga Kvalitetssäkring av angivet svar elev i möte med skolsköterskan Löpande dialog med skolsköterskegrupp kring frågor, nutid och framtid Rätt kompetens hos skolsköterskor MI, utbildningar Rätt kompetens för analys och rapport statistiker, folkhälsovetare
Hur nyttjar vi idag hälsosamtalet i det hälsofrämjande arbetet? Länsnivå - Redovisning i Hälsobokslut till landstingsfullmäktige, del av årsredovisning, indikatorer för uppföljning (Även norrlandstingens folkhälsopolitiska program) - Arr av utbildningar och konferenser - Insatser i samarbete med kommuner/ skola
Hur nyttjar vi idag hälsosamtalet i i det hälsofrämjande arbetet? Skolan: - Skolsköterskan redovisar för rektor - redovisning för föräldrar och elever - Åtgärder på skolnivå Kommunen - Skolsköterska eller rektor redovisar för BUN, Fh-råd eller annan (Luleå: i kvalitetsredov) - Används för uppföljning i flera kommuner, ex välfärdsbokslut Skolan - Väldigt olika i olika kommuner - Rektorn har en viktig roll att bestämma hur viktigt arbetet är - Vanligt att hälsofrämjande arbete endast kopplas till skolsköterskan som dennes jobb - Väldigt olika hur hälsofrämjande arbete uppfattas. Kommunen - Väldigt olika i olika kommuner
Upplägg Detta är hälsosamtalet i skolan - i Norrbotten Glädjeämnen och utmaningar Kvalitet för vem och på vilket sätt? Hur kan vi bättre ta tillvara det som görs åstadkomma förändring i stor skala? Standardiserade effektiva processer i hela linjen?
Tack för er uppmärksamhet Läs mer om Hälsosamtalet och folkhälsan i Norrbotten på www.nll.se/folkhalsa