Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling



Relevanta dokument
Projektbeskrivning. Kompletterande beskrivning till tidigare ansökan om medel

Gränsöverskridande samverkan

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Länsgemensam folkhälsopolicy

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Uppföljning av placerade barns utbildning

Folkhälsoplan

HANDLINGSPLAN

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Ett socialt hållbart Vaxholm

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera?

Anvisningar för Sociala investeringar

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Verksamhetsinriktning

Remiss Regional folkhälsomodell

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Plan för Social hållbarhet

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Strategi för forskning och högre utbildning , Dnr 221/2012

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.

Nationella ANDT-strategin

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

Folkhälsoplan

Familjehemsplacerade barn

Projektrapport - HeLa Barn

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Hälso- och sjukvårdsnämnden

SAM Samverka Agera Motivera

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Verksamhetsplan

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år

Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

samverkan motivera agerar

Folkhälsopolitiskt program

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

Verksamhetsplan 2011

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Yttrande ang. Motion om socialt förebyggande arbete

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Transkript:

Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Ansökan om medel till Statens folkhälsoinstitut Proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik Innehållsförteckning 1. Gemensamma satsningar på barn och unga... 2 Ett bra arbete kan bli ännu bättre... 2 UTSIKTER Satsning på Utbildning och Hälsa bland barn i riskgrupper... 2 Höjd ambitionsnivå Forskningsprojekt kring hälsa för elever i UTSIKTER... 3 Stödjande arbetsgrupp Hälsoforum... 4 2. Fördjupad bakgrundsinformation och förutsättningar... 4 Etablerad gränsöverskridande samverkan... 4 Strategiska områden i arbetet... 5 3. Effekter och erfarenheter på lokal och regional nivå... 5 Skolprojekt inom Familjehemsvården; ett unikt projekt i Norden!... 5 Satsningen UTSIKTER... 6 Systemstöd för verksamhetsutveckling Behovsanpassade IT-verktyg... 6 Regionala, nationella och internationella samarbeten... 6 Gemensamt utvecklingscentrum... 6 Kontakter mellan praktik och forskningsföreträdare... 6 4. Sammanfattning... 7 Bilagor Bilaga 1: Plan för hållbar utveckling, Helsingborgs stad Bilaga 2: Om Samverkansarbetet PArT, rapport till Länsstyrelsen november 2007 Dnr43/2005 Bilaga 3: PArT:s verksamhetsplan år 2008 Bilaga 4: Projektplan för satsningen UTSIKTER Bilaga 5: Utvecklingsplan för Dalhem i förändring LF/080915 1 (7)

1. Gemensamma satsningar på barn och unga Ett bra arbete kan bli ännu bättre PArT, Preventivt Arbete Tillsammans, är ett lokalt samverkansarbete i Helsingborg och Landskrona. PArT:s övergripande syfte är att stimulera och stödja framväxten av utvecklande aktiviteter som kan förbättra utvecklingen för barn och ungdomar. Detta sker genom att stärka samverkan och samordning av föräldrars och samhällets insatser. Läs mer om PArT i bilagorna 2-3 (PArT:s verksamhetsplan år 2008 samt PArT:s rapport till Länsstyrelsen november 2007 Dnr43/2005). Mycket har hänt inom PArT:s utvecklingsarbete sedan starten hösten 2005 och flera viktiga kontakter med lokala, regionala, nationella och till viss del internationella parter har etablerats vilket har stärkt arbetet väsentligt. Utvecklingen av arbetet har lett till att PArT inom Stadens förvaltningschefsgrupp och vissa politikergrupper omnämns som ett gott exempel på ett fungerande tvärsektoriellt samarbete och metodutveckling. PArT:s arbete har även uppmärksammats i ett antal interna och externa sammanhang. Bland annat har artiklar skrivits i Dagens Samhälle, Myndigheten för Skolutveckling/ Skolverket samt även ingående dokumenterats i skriften Gränsöverskridande ledarskap och styrning Förutsättningar för preventivt arbete med barn och ungdomar som är skriven av forskarna ek. dr Jan E. Persson och ek. dr Ulrika Westrup. Genom satsningarna har flera initiativ tagits inom området hälsoutveckling för barn i riskgrupper. PArT önskar nu höja ambitionsnivån ytterligare och utveckla en fruktbärande samverkan mellan praktiker och forskningsföreträdare i syfte att bland annat utröna samvariationen mellan goda utbildningsresultat och god hälsa samt utveckla en fungerande tvärfacklig arbetsmodell kring barns psykiska och fysiska hälsa. Den förstärkta satsningen inom hälsa avses att genomföras under alla omständigheter, men ambitionsnivån och det detaljerade innehållet i satsningen är beroende av möjligheterna att hitta finansiella parter i det kommande arbetet. Medel från Statens folkhälsoinstitut (i enlighet med Regeringens proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik) skulle skapa förutsättningar att bedriva en mycket spännande och förstärkt utveckling i direkt samarbete mellan praktiker och forskare. Satsningen inom hälsa kommer att göras i projektet UTSIKTER och beskrivs mer ingående här nedanför samt i bilaga 4 (Projektplan för UTSIKTER). UTSIKTER Satsning på Utbildning och Hälsa bland barn i riskgrupper Syftet med UTSIKTER är sammantaget att utveckla en modell som förbättrar framtidsutsikterna för barn som befinner sig i introduktion eller i familjer med långvarigt försörjningsstöd genom satsningar på god hälsa och goda utbildningsresultat. Erfarenheter visar att samhället behöver bli bättre på att ge stöd och anpassa sina tjänster till dessa barn. Ett led i en sådan anpassning är att alla berörda parter arbetar tillsammans och samordnar sina resurser. Målet är att utveckla en modell som förbättrar förutsättningarna för god hälsa och goda utbildningsresultat för alla barn. De övergripande målen för arbetet i UTSIKTER är: Verksamhetsutveckling ur ett individperspektiv Utveckling av samverkansmodell kring förebyggande arbete för barn i riskgrupper Utveckling av alternativ resursmodell för ökad effektivitet av insatser I arbetet kartläggs alla barn och följs under en tvåårsperiod och vid behov initieras riktade insatser. I kartläggningen av barnen kartläggs bland annat: Pedagogisk utveckling Språklig utveckling Psykisk hälsa Psykosocial utveckling Kognitiv utveckling LF/080915 2 (7)

Höjd ambitionsnivå Forskningsprojekt kring hälsa för elever i UTSIKTER Ambitionen i den kommande satsningen är att ytterligare satsa på forskning kring barns hälsa och utvärdera huruvida en riktad insats till barnen i projektet kan påverka barnens hälsobeteenden och hälsotillstånd i en positiv riktning. Insatsen består av kartläggning och intervention kring barnets hälsotillstånd som en delinsats i projektet UTSIKTER. Specifika insatser kring barnet är under planering och innefattar bland annat årligt hälsobesök, hälsodeklaration och en sammanfattande skriftlig bedömning. Arbetsmetoden för satsningen föreslås vara en Case-Control-study med exempelvis kartläggning av barnets hälsovanor, ohälsosymptom, skolnärvaro, tandhälsostatus och sjukvårdskonsumtion. Härutöver planeras följande delar att utvecklas och utvärderas. Närmiljön som resurs och arena i hälsofrämjande insatser för barn och unga Utvecklingsarbetet Dalhem i förändring (se bilaga 5) använder sig av kvaliteter och möjligheter i närmiljön i arbetet med hälsofrämjande insatser för barn och unga. Syftet är att det dubbla stöttandet, dels av barn och unga och dels av den omgivande miljön, leder till en betydligt mer hälsofrämjande livssituation och livsmiljö för barn och unga. I såväl det direkta arbetet med barn och unga, som med själva området som fysisk arena, utgår man från ett salutogent perspektiv. Utvecklingsarbetet på Dalhem har beröringspunkter med PArT och UTSIKTER genom att Dalhemsskolan bland annat ingår som en utav de medverkande skolorna i UTSIKTER och är väl förtrogen med såväl UTSIKTER:s som PArT:s arbete. Dalhem i förändring i kombination med PArT och UTSIKTER ger möjlighet att undersöka vad det innebär när man utifrån flera håll samtidigt arbetar med barns och ungas hälsa. Barns och ungas hemmiljö och närmiljö präglar deras hälsa. Genom att använda sig av positiva kvaliteter och resurser i närmiljön stärks såväl barns och ungas hälsa som själva närmiljön, vilket i sin tur återigen präglar barn och unga i en positiv riktning. Hälsoekonomi Epidemiologisk forskning visar att risken att utveckla psykisk ohälsa, missbruk, ohälsosamma levnadsvanor och även kronisk kroppslig sjukdom är starkt ökad i den grupp av unga som marginaliseras genom att de inte erhåller fullständiga skolbetyg och därför inte kan fortsätta sin utbildningskarriär eller framgångsrikt konkurrera om anställningar. Det är vidare visat att sambandet mellan barn och ungas marginalisering och ohälsa går åt båda hållen, det vill säga i vissa fall är marginaliseringen det som avgör en negativ hälsoutveckling, medan det ibland är ohälsa som ligger bakom ett skolmisslyckande. I båda fallen finns det dock goda möjligheter att intervenera för att bryta den utveckling som riskerar att leda till både ohälsa och marginalisering. Detta innebär således att sådana interventioner bör erkännas ha både ett pedagogiskt/socialt mål och ett hälsofrämjande mål. Det föreslagna projektets mål är att genomföra en utvärdering av intervention i syfte att dels få erfarenheter av hur lämplig metodik för en sådan intervention kan utformas och dels för att värdera såväl kostnadsnyttan och kostnadseffektiviteten av en sådan intervention. Den information om kan fås fram i detta projekt har särskilt stor betydelse sett ur ett hållbarhetsperspektiv dels för att projektet riktar sig mot barn och ungdomar där hälsovinsterna kan förväntas vara långvariga och i bästa fall bestående och dels med tanke på den mycket aktuella diskussionen om hur ett tvärsektoriellt folkhälsoarbete kan bedrivas på kommunal nivå. Genom att göra en hälsoekonomisk utvärdering av de insatser som görs i projektet skapas en övergripande diskussion om tvärsektoriell nytta. Inom ramen för samverkansarbetet PArT har man i tidigare samarbete med avdelningen för socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet, tagit fram en prototyp för att i monetära termer värdera hälsovinster som görs genom hälsofrämjande arbete. Detta kan utgöra ett nytt och mycket viktigt underlag för att kunna allokera resurser för hälsofrämjande insatser på ett optimalt sätt och för att kunna synliggöra att en del av dessa investeringar mycket snabbt ger nettovinster (genom att värdet av besparingarna i sjukvårdskostnader och andra kostnader överstiger interventionskostnaderna och att det alltså kostar mer att inte göra insatserna än att göra dem). Problemet är att detta ofta inte synliggörs genom att kostnaderna belastar en del av de organisatoriska stuprören medan vinsterna erhålles i ett annat stuprör. LF/080915 3 (7)

Detta öppnar upp för en diskussion om hur tvärsektoriellt folkhälsoarbete ska organiseras och finansieras, det vill säga hur organisatoriska barriärer ska övervinnas. Detta är ett centralt problem att hantera om folkhälsoarbetet ska kunna bedrivas på det breda sätt enligt Folkhälsoinstitutets strategi för implementering av de Nationella folkhälsomålen. En utveckling av nämnda hälsoekonomiska instrumentet kan i detta sammanhang bli ett viktigt verktyg för hantera svårigheterna med implementering av ett brett tvärsektoriellt hälsofrämjande arbete på kommunal nivå. Stödjande arbetsgrupp Hälsoforum Med koppling till PArT och UTSIKTER:s projektorganisation finns ett utvecklingscentrum etablerat (se mer information under nästa kapitel). I utvecklingscentrumet finns ett antal forum som specialiserar sig på metodutvecklingen inom specifika områden. Ett sådant forum är Hälsoforumet. Hälsoforumets inledande uppgifter är att: Utforma fungerande metoder och rutiner som möjliggör en heltäckande kartläggning kring barnets psykiska och fysiska hälsa Utarbeta rutiner och öppna upp vägar för samarbetet kring barnets hälsoutveckling mellan projektets psykologer, elevhälsa, skolhälsovård och på sikt BVC samt socialtjänsten inom både Helsingborg och Landskrona Utarbeta former för eventuella interventioner samt kontinuerlig uppföljning Skapa förutsättningar för att kartläggning, insatser och uppföljning kan utvärderas i projektets slutfas I den kommande satsningen finns idag ett antal forskare och praktiker kopplade som alla har relevant erfarenhet och kunskap inom området: Forskare Peter Währborg, professor inom forskningsområdet stress-hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Eva Tideman, fil.dr, leg. psykolog, Lunds Universitet Per-Olof Östergren, professor inom socialmedicin, Lunds universitet Utvecklingsgrupp Lena Johansson, skolsköterska, Helsingborgs stad Fiffi Tegenrot, skolläkare, Helsingborgs stad samt underläkare socialmedicin, UMAS Nils Lundin, skolöverläkare, Helsingborgs stad Kristin Hintze, leg. psykolog, Helsingborgs stad Annika Dellholm, leg. psykolog, Helsingborgs stad Lotta Forsberg, leg. psykolog, Helsingborgs stad Leif Redestig, utvecklare, Förebyggande avdelningen, Socialförvaltningen, Helsingborgs stad Linda Fastén, utvecklare, Förebyggande avdelningen, Socialförvaltningen, Helsingborgs stad 2. Fördjupad bakgrundsinformation och förutsättningar Etablerad gränsöverskridande samverkan Satsningar på barns och ungas uppväxtvillkor prioriteras i Helsingborgs stads målprogram och är även temat för ett av stadens sju förbättringsområden (se plan för Hållbar utveckling enligt bilaga 1). Systematiskt förebyggande och tvärsektoriellt kvalitetsarbete är viktiga förutsättningar för utveckling inom området. I Helsingborg och Landskrona pågår flera gemensamma satsningar för att förbättra situationen för barn som tillhör olika riskgrupper. Fokus i detta arbete är att skapa optimala förutsättningar för goda utbildningsresultat och god hälsa. Satsningarna görs i samverkan mellan Skoloch fritidsnämnden, Utvecklingsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsens LF/080915 4 (7)

förvaltning, Helsingborgs lasaretts sektion för mödra-, barn- och ungdomshälsovård samt ett antal externa parter. Sammanhållande för detta arbete är samverkansformen PArT, Preventivt Arbete Tillsammans. Läs mer om PArT i bilagorna 2-3 (PArT:s verksamhetsplan år 2008 samt PArT:s rapport till Länsstyrelsen november 2007 Dnr43/2005). Strategiska områden i arbetet PArT:s övergripande syfte är att stimulera och stödja framväxten av utvecklande aktiviteter som kan förbättra utvecklingen för barn och ungdomar. Detta sker genom att stärka samverkan och samordning av föräldrars och samhällets insatser. Genom detta arbetssätt är ambitionen även att arbeta för att Helsingborgs och övriga parters gemensamma resurser kan användas på ett optimalt sätt. Ambitionen med PArT är att arbetet och de arbetssätt som utvecklas ska övergå till att bli nya ordinarie/ kompletterande arbetssätt inom och mellan berörda organisationer. Ett antal strategiska områden har fastslagits i PArT:s styrgrupp för verksamheten under år 2008. PArT ska utifrån syfte, vision och ledord medverka till att: Stödja och synliggöra förebyggande verksamheter Skapa förutsättningar för god utbildning och hälsa (de mest salutogena faktorerna) Utgå från avgränsade målgrupper/ riskgrupper Bedriva förändringsarbete utifrån erfarenheter från enskilda barn Samordna, överblicka och utveckla föräldrastöd De långsiktiga ambitionerna för arbetet i PArT sammanfattas med följande ledord: Stöd PArT stödjer på lämpligt sätt utvecklingen av olika förebyggande aktiviteter/projekt Spridning PArT underlättar spridning av viktiga erfarenheter och kunskaper genom riktade informations- och kommunikationsinsatser Styrning PArT utvecklar varaktiga övergripande styrformer inom området samt underlättar och strukturerar samordning mellan aktiviteter i samverkan Utvärdering Genom uppvisande av resultat ökar PArT förståelsen för vikten av förebyggande verksamhet kopplat till resursfördelning Ekonomi PArT medverkar aktivt i utvecklingen av ekonomiska modeller för att kunna mäta vinsten av samordnade resurser och förebyggande verksamhet Gränsöverskridande samverkan Genom att aktivt involvera nyckelpersoner samt stimulera aktiviteter över parters gränser ska märkbara samordningsvinster uppnås 3. Effekter och erfarenheter på lokal och regional nivå Följande delar är effekter av pågående tvärsektoriella samarbetsformer i Helsingborg och Landskrona. Skolprojekt inom Familjehemsvården; ett unikt projekt i Norden! PArT har på nära håll följt satsningen inom SkolFam, Skolprojekt inom Familjehemsvården. I SkolFam följs och kartläggs 25 familjehemsplacerade barn i syfte att optimera förutsättningarna för goda utbildningsresultat. Projektet har pågått under två år och under hösten 2008 presenteras de första offentliga resultaten av arbetet. De tendenser och erfarenheter som man kan se av arbetet är dock mycket positiva och har lett till att arbetet i sin nuvarande omfattning fortsätter som en permanent del av arbetssättet i Helsingborg och arbetsmodellen replikeras nu även i andra svenska kommuner. LF/080915 5 (7)

Satsningen UTSIKTER Som en direkt utveckling av PArT:s arbete startade satsningen UTSIKTER i januari 2008 och som i sin projektform beräknas att pågå i två år. UTSIKTER (UTbildning, Samverkan, Integrering, Kunskap, Ekonomi och Resultat) är ett samverkansprojekt mellan flera förvaltningar och verksamheter i Helsingborg och Landskrona och bygger på erfarenheterna från arbetet inom SkolFam. Läs mer om UTSIKTER i bifogad bilaga 4. Systemstöd för verksamhetsutveckling Behovsanpassade IT-verktyg För att ytterligare kunna utveckla ambitionen i arbetet har ett samarbete med Helsingborgs centrala ITavdelning inletts. Syftet med samarbetet är att utifrån konkreta behov i arbetet med riskgruppsbarn ta fram IT-system och databaser som på olika sätt stödjer och systematiserar hanteringen av insamlad data utifrån både individ- och gruppnivå. Ur ett långsiktigt och mer övergripande perspektiv ska dessa lösningar kunna appliceras på fler verksamheter och projekt och då underlätta det dagliga löpande arbetet. Nyttan med att arbeta utifrån mikrosystemet med stöd av olika IT-lösningar är bland annat följande: Det är en nödvändighet för tjänsteutveckling. Vi måste kunna identifiera och beskriva våra tjänster för att följa arbetet som rör sig framåt inom och i samarbete med organisationen Det är en nödvändighet för ledningen ur planerings- och styrningsaspekt för att kunna följa: A) Individen B) Gruppen C) Processen Det underlättar och möjliggör "utbildning" och informations- och kunskapsöverföring mellan individer (att kunna visualisera processer och sammanhang) Det möjliggör en organisering av informations- och kunskapsinhämtningen (uppbyggnad av system/databaser) Regionala, nationella och internationella samarbeten Genom PArT:s och UTSIKTER:s arbete har mycket intressanta samarbeten inletts med bland annat Landskrona Kommun, FoU Skåne, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, IMS/Socialstyrelsen, Myndigheten för Skolutveckling/Skolverket samt Sveriges Kommuner och Landsting. En reell utveckling av PArT:s arbete är därmed styrningen mot ett regionalt och ett nationellt perspektiv. Gemensamt utvecklingscentrum Ett arbete pågår i nuläget med att sammanföra kompetens och resurser i ett gemensamt Utvecklingscentrum, med experter och forskare inom olika områden, där det finns möjlighet för verksamhetspersonal att vända sig till interna och externa resurspersoner inom respektive fackområde för aktivt metodstöd. Utvecklingscentrumet syftar till att stödja metodutveckling med utgångspunkt från aktuella barn, stimulera tvärfacklig utveckling för olika nivåer i organisationerna samt att stimulera fruktbärande samverkan mellan praktik och forskningsföreträdare. Kontakter mellan praktik och forskningsföreträdare Med koppling till PArT och det gemensamma utvecklingscentrumet har ett flertal viktiga samarbeten inletts med regionala, nationella och internationella forskare inom olika områden. Dessa kontakter hålls samman genom de övriga samarbeten och satsningar som är under utveckling. Vissa samarbeten med engelska forskare och praktiker är även under utveckling. LF/080915 6 (7)

4. Sammanfattning Genom satsningarna inom samverkansarbetet PArT, Preventivt Arbete Tillsammans, i Helsingborg och Lanskrona har flera initiativ tagits inom området hälsoutveckling för barn i riskgrupper. PArT önskar nu höja ambitionsnivån ytterligare och utveckla en fruktbärande samverkan mellan praktiker och forskningsföreträdare i syfte att bland annat utröna samvariationen mellan goda utbildningsresultat och god hälsa samt utveckla en fungerande tvärfacklig arbetsmodell kring barns psykiska och fysiska hälsa. Den förstärkta satsningen inom hälsa avses att genomföras i projekt UTSIKTER. Det föreslagna projektets mål är att genomföra en utvärdering av intervention i syfte att dels få erfarenheter av hur lämplig metodik för en sådan intervention kan utformas och dels för att värdera såväl kostnadsnyttan och kostnadseffektiviteten av en sådan intervention. Den förstärkta satsningen inom hälsa avses att genomföras under alla omständigheter, men ambitionsnivån och det detaljerade innehållet i satsningen är beroende av möjligheterna att hitta finansiella parter i det kommande arbetet. Medel från Statens folkhälsoinstitut (i enlighet med Regeringens proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik) skulle skapa förutsättningar att bedriva en mycket spännande och förstärkt utveckling i direkt samarbete mellan praktiker och forskare. I våra satsningar strävar vi efter att förbättra framtidsutsikterna för barn i riskgrupper. Satsningarna som görs syftar medvetet till att skapa förutsättningar för god utbildning och hälsa och därigenom även kunna förbättra barnens framtid. Genom att skapa förbättrade förutsättningar och vinster för de individuella barnen skapar vi också långsiktigt hållbara vinster för vårt samhälle i övrigt. Läs mer om satsningarna i Helsingborg och Landskrona i bifogade bilagor 1-4 samt via följande länkar: Läs mer om hållbar utveckling i Helsingborg: www.helsingborg.se/hallbarutveckling Läs mer om PArT: www.helsingborg.se/part Läs mer om UTSIKTER: www.helsingborg.se/utsikter LF/080915 7 (7)