Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll



Relevanta dokument
Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

Innehåll. 1. Om undersökningen Konsumentklimatet inför andra kvartalet Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Konsumentklimatet December Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars Karna Larsson-Toll

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Prioritering av sparande ökar. Konsumentklimatet augusti Karna Larsson-Toll

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Vart går skatteåterbäringen?

Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari Karna Larsson-Toll

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

Ökad optimism men var sjunde räknar med sämre ekonomi. Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Allmänheten anar bistrare tider och vill spara

Mindre optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Juni Karna Larsson-Toll

Fler vill spara eventuella extrapengar. Konsumentklimatet Aug Karna Larsson-Toll

Intresset för bättre bostad ökar

Skandias plånboksindex. Juni,

Skandias plånboksindex. April,

Skandias plånboksindex. September,

Vad drar man in på vid finansiell kris

Skandias plånboksindex. Mars,

Scandinavian Internal Tracker

Skandias plånboksindex. September 2015

Skandias plånboksindex. December,

Skandias plånboksindex. December 2015

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS

Skandias plånboksindex. Juni,

Skandias plånboksindex. September 2017

Skandias plånboksindex. Juni 2017

Skandias plånboksindex. Mars 2017

Skandias plånboksindex. Oktober,

Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt

Kommunalrådens syn på privatisering av statlig verksamhet

Skandias plånboksindex. December 2016

Skandias plånboksindex. Juni 2016

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén

Fairtrade Kännedomsundersökning

Terrängtrafikens omfattning i fjällen Länsstyrelsen i Norrbottens län

Kännedomsundersökning 2013

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL /

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Allmänheten om klimatförändringar

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord Metodsammanställning...3

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

Spel på Internet. En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen. Christer Boije, Projektnummer:

Skandias plånboksindex. September 2016

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Nordeas börsbarometer Oktober 2013

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 1 augusti 2019

Köplusten av kapitalvaror ökar

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Ekonomi-SKOP Hushållens ekonomiska förväntningar 25 juli kommentar av SKOP:s docent Örjan Hultåker

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering

1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till IT Elever och IT Rankinglistor...40

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

Deklarationsdax Åldersskillnader

Nordeas börsbarometer Januari 2015

Svenskarna och sparande Resultatrapport

FLYGET OCH MILJÖN. En rapport från Sifo. Toivo Sjörén & Izabella Berger

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

Hushållsbarometern våren 2007

Ekonomi-SKOP Hushållens förväntningar om börsutvecklingen, 23 april kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

Andrahandsuthyrning av bostäder En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

Hushållsbarometern hösten 2006

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 14 februari 2017

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI

Så sparar svenska folket

Splittrad marknad och lågt risktagande

Sommarens torka och medias rapportering om böndernas situation har drivit upp oron för stigande

Innehåll Sammanfattning... 4 Barnens pengar... 5 Ungas ekonomi i hushåll med olika inkomst... 8

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året?

Var tionde hushåll saknar buffert

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året?

EOS EB117 Consumer. Januari PROJEKTLEDARE: Johan Hansson PROJEKTNUMMER:

Brukarundersökning 2010 Särvux

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

Till soliga, regniga och äldre dagar

Valutgången - så tror vi det påverkar privatekonomin

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

Sparande planer, val och förväntningar

Svenskt Näringsliv. Kvalitet, svenska sjukhus

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Transkript:

TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010 1519303 Karna Larsson-Toll

Innehåll 1. Om undersökningen 2 2. Resultat i sammandrag 2 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? 7 4. Finansiellt sparande 8 4.1. Banksparande 9 4.2. Betala skulder 14 4.3. Aktier och andra värdepapper 17 4.4. Gåva till barn och barnbarn 21 4.5. Finansiellt sparande totalt 24 5. Frågeformulär 27 4. Appendix A. Publiceringsregler 28 Projektnummer 1519303 1

1. Om undersökningen Allmänheten har i januari blivit mer optimistiska om sin egen ekonomi för det kommande året. Men andelen pessimister har inte minskat. Istället är det den stora grupp som trodde att de skulle få ungefär oförändrad ekonomi som har minskat. Men ojämlikheten ser ut att öka; Det är framför allt de som redan har en hög inkomst som räknar med att få det bättre, medan de som redan har en låg inkomst räknar med att få det sämre. Mest optimistiska är männen. Mest pessimistiska är pensionärerna. Om man fick mer pengar att röra sig med nästa år skulle nästan fyra av tio använda pengarna till finansiellt sparande: spara pengarna, betala skulder, investera dem i aktier eller andra värdepapper, köpa försäkringar eller ge dem i gåva till barn eller barnbarn. Prioriteringen (om man får mer pengar att röra sig med) av banksparande ökar, framför allt bland personer som räknar med att faktiskt få mer pengar att röra sig med. Även om man får mer pengar att röra sig med vill allmänheten inte använda dessa pengar till att betala av sina ökade skulder. Hoten om räntehöjningar under hösten och vintern har ännu inte givit någon effekt. Istället minskar prioriteringen av att betala skulder både i befolkningen totalt och bland dem som räknar med att få mer pengar att röra sig med. Prioriteringen av värdepapper ökar också, framför allt bland män. Men bland dem som räknar med att få mer pengar att röra sig med ökar den inte. Undersökningen genomfördes under perioden 18-26 januari, då 1.021 intervjuer gjordes i med personer i åldern 15 år och äldre. Undersökningen gjordes on-line. Tidigare månader har omfattat ungefär lika många intervjuer vardera. Urvalet dras slumpmässigt ur SIFOs on-linepanel, som rekryterats riksrepresentativt via telefon och postala utskick. Urvalet är således inte till någon del självrekryterat. 2. Resultat i sammandrag Allmänheten har i januari blivit mer optimistisk om sin egen ekonomi för det kommande året. Men andelen pessimister har inte minskat. Istället är det den stora grupp som trodde att de skulle få ungefär oförändrad ekonomi som har minskat. Frågan som ställdes löd: Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Ungefär hälften av de intervjuade (52%) tror att det kommer att bli ungefär som nu. Drygt var fjärde (27%) räknar med att de kommer att få mer pengar att röra sig med, medan nästan var femte (19%) tror att det kommer att bli sämre. Projektnummer 1519303 2

Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 30 % Mer 25 20 Mindre 15 10 5 0 April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 3 Män räknar i större utsträckning än kvinnor med att få mer pengar i plånboken. Det innebär att det just nu är fler män som tror att de kommer att få det bättre än som tror att de kommer att få det sämre. Samtidigt är det fler kvinnor som tror att de kommer att få det sämre än som tror att de kommer att få det bättre. Om de får rätt kommer således ojämlikheten mellan könen att öka ytterligare under år 2010. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 34 49 55 Män Kvinnor 20 15 23 Mer Som nu Mindre Vet ej uari 2010 2 2 % 4 Projektnummer 1519303 3

Bland pensionärer finns en mycket stor pessimism om den egna ekonomin. Nästan hälften av dem tror att man kommer att få sämre ekonomi under 2010. De resterande tror nästan alla att de kommer att få ungefär oförändrad ekonomi. Bara fem procent av pensionärerna tror just nu att de kommer att få bättre ekonomi. Det skiljer sig väsentligt mot de yngre, där både bland 15-29-åringarna och 30-49-åringarna var tredje räknar med att få bättre ekonomi och bara cirka var åttonde tror att de kommer att få det sämre. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 33 33 26 51 53 56 46 48 15-29 30-49 50-64 65+ 5 12 13 17 4 1 1 1 % Mer Som nu Mindre Vet ej uari 2010 5 Det är också främst de som redan har en hög hushållsinkomstinkomst som räknar med att få mer pengar, medan de som har en låg hushållsinkomst i större utsträckning räknar med att få mindre pengar att röra sig med. (Här finns också ett samband mellan pensionär och låg hushållsinkomst). Bland höginkomsttagare räknar var tredje med att få mer pengar, medan bara drygt var tionde räknar med att få det sämre ekonomiskt. Bland låginkomsttagare är förhållandet det motsatta; betydligt fler räknar med att få det sämre än som räknar med att få det bättre. Projektnummer 1519303 4

Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Hushållsinkomst 35 27 22 54 55 45 10 16 31 Hög Medel Låg 0 2 2 % Mer Som nu Mindre Vet ej uari 2010 6 Att en större andel av männen tror att de kommer att få mer pengar att röra sig med är inte något nytt för januari. Så har det varit tidigare också. I december blev männen tillfälligt mindre optimistiska, och närmade sig kvinnorna. Men nu sticker deras optimism iväg igen, och avståndet till kvinnorna blir större. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 50 % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel som svarar Mer Män Kvinnor April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 7 Projektnummer 1519303 5

Pensionärerna har blivit mindre optimistiska de senaste månaderna. Däremot har yngre medelålders, 30-49-åringar, blivit allt mer optimistiska om sin egen ekonomi. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 50 % 45 Andel som svarar Mer 40 35 30 25 20 15 10 5 0 April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 15-29 år 30-49 år 50-64 år 65+ år 8 Inte bara nu utan också tidigare har det i första hand varit personer med hög hushållsinkomst som haft den högsta andelen som tror att de kommer att få det bättre ekonomiskt. Där ökar också optimismen mest nu, efter en mindre nedgång i december. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel som svarar Mer April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Hushållsinkomst Hög Medel Låg 9 Projektnummer 1519303 6

3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? Om man får mer pengar att röra sig med uppger allmänheten i i första hand att de prioriterar sitt finansiella sparande. I andra hand vill man lägga pengarna på konsumtion. I tredje hand kommer kapitalvaror och bättre bostad. Den fråga som ställdes löd: Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen att röra dig med), vad skulle du helst använda dessa pengar till? 19 olika fasta svarsalternativ angavs förutom Annat, vad? och Vet ej. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bostad, jan 2010 Totalt 1.021 intervjuer Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 % 10 Vid finanskrisens utbrott i oktober 2008 minskade prioriteringen av konsumtion. Man satte hellre pengarna i finansiellt sparande. Dessutom blev man mer osäker om vad man skulle göra om man fick mer pengar att röra sig med. Först under hösten 2009 blev allmänheten mer benägen att använda pengarna till kapitalvaror och kortsiktigare konsumtion. Projektnummer 1519303 7

Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Vad man prioriterar om man får mer pengar att röra sig med Finanskrisens utbrott: 15 sept lämnades Lehman Brothers ansökan om konkursskydd 26 sept röstade USAkongressen NEJ till hjälppaket 3 okt röstade USAkongressen JA till ändrat hjälppaket 8 okt började riksbankerna i en mängd olika länder sänka räntor Finansiellt sparande Konsumtion Kapitalvaror Bostad Vet ej 2008 2009 2010 4. Finansiellt sparande Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Av finansiellt sparande är det framför allt banksparande man prioriterar. I andra hand kommer att betala av skulder. 13 Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bättre bostad Fritidshus. M öbler, heminredning TV, radio, stereo, DVD mm, jan 2010 Totalt 1.021 intervjuer M obiltelefon, bredband mm M askiner f kök o tvätt Ny bil Begagnad bil Båt. Semester Nya kläder Bättre mat hemma Krog, restaurang Tandläkare Annat. Spara pengarna Köpa aktier mm Köpa försäkring Betala skulder Gåva t barn. Tveksam, vet ej 0 5 10 15 20 25 % 11 Projektnummer 1519303 8

4.1. Banksparande Vid finanskrisens utbrott blev man mer benägen att sätta sina eventuella extrapengar i (bank-) sparande på någon säker bank. Sedan dess har sparviljan gått ned fram till ett bottenläge i september 2009. Men efter det har sparviljan åter ökat. Andel som prioriterar Sparande om man får mer pengar att röra sig med? Procent 30 Finanskrisens utbrott 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Män brukar vara mer intresserade av sparande, medan kvinnor brukar vara något mer benägna att lägga pengarna på konsumtion. Också nu ligger männens prioritering för att spara pengarna högre än kvinnornas. 13 Projektnummer 1519303 9

Andel som prioriterar Sparande om man får mer pengar att röra sig med? Kön 15 Prioriteringen för sparande ligger normalt högst bland de unga. Det är också bland dem som ökningen just nu är störst. Andel som prioriterar Sparande om man får mer pengar att röra sig med? Ålder 16 Uppgången nu är störst bland låginkomsttagare. Projektnummer 1519303 10

Andel som prioriterar Sparande om man får mer pengar att röra sig med? Hushållsinkomst 17 Intresset för att spara pengarna (kontra intresset för att lägga eventuella extrapengar på något annat) är för närvarande lägst i storstäderna och högst i övriga städer, dvs utanför storstäderna men inte på landsbygd. Andel som prioriterar Sparande om man får mer pengar att röra sig med? Urbaniseringsgrad 18 Bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med de närmaste 12 månaderna har prioriteringen för (bank-)sparande gått upp. Projektnummer 1519303 11

Andel som prioriterar Sparande om man får mer pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med det närmaste året 18 Historiskt sett ligger prioriteringen av sparande på en hög nivå. Om vi jämför med t ex för femton år sedan, jan 1995, låg prioriteringen på 17 procent, mot 22 procent idag. Samtidigt som drygt var femte person uppger att de i första hand skulle vilja använda eventuella extrapengar till sparande, så uppger ungefär var tionde att om de fick mindre pengar att röra sig med så skulle sparandet vara det man i första hand drar in på för att kunna få ekonomin att gå ihop. Efter en svagt nedåtgående trend under större delen av 2009 har andelen ökat i januari 2010. Projektnummer 1519303 12

Sparande Procent 30 25 Prioriterar sparande om mer pengar att röra sig med 20 15 10 5 0 Drar i första hand in på sparande om mindre pengar att röra sig med 2008 2009 2010 Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Också här är männen mer aktiva än kvinnorna, dvs sparandet är i högre grad en dragspel i ekonomin för männen än för kvinnorna. Andel som i första hand drar in på Sparande om man får mindre pengar att röra sig med? 19 Kön 21 När det gäller urbaniseringsgrad finns inga tydliga skillnader. Projektnummer 1519303 13

Av dem som räknar med att få mindre pengar att röra sig med det närmaste året är det en ökande andel som i första hand skulle dra in på sparande. Andel som i första hand drar in på Sparande om man får mindre pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mindre pengar att röra sig med det närmaste året 23 Personer som använder sparandet som dragspel i sin ekonomi, dvs som både uppger att de skulle använda eventuella extrapengar till sparande och att de i första hand skulle dra in på sparande om det blev sämre tider för deras egen ekonomi, utgör bara en liten minoritet; totalt 4 procent av hela den (vuxna) allmänheten. I de allra flesta fall är det alltså olika personer som uppger att de skulle spara pengarna om de fick mer pengar över respektive som skulle ta av sparande om de fick mindre pengar att röra sig med. 4.2. Betala skulder Räntan låg som högst samtidigt som finanskrisen briserade. Riksbankerna världen över tvingades sedan snabbt sänka räntan, och sedan juli 2009 är den svenska reporäntan nere i rekordlåga 0,25 procent. Det har lett till en kraftig ökning av allmänhetens lån. Totalt har allmänhetens skulder till finansinstituten ökat med nio procent under 2009. De flesta prognosmakare spår nu att räntan kommer att öka någon gång under hösten 2010, och man väntar sig också en relativt snabb uppgång till mer normala nivåer. Trots det sjunker andelen av allmänheten som i första hand vill använda eventuella extrapengar till att betala av sina skulder. Tydligen räknar man med att betala av i den takt det var bestämt från början (vilket i många fall är amorteringsfritt) och att man kommer att klara det även om man inte får några extra pengar. Projektnummer 1519303 14

Andel som prioriterat att Betala skulder om man får mer pengar att röra sig med? Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2008 2009 2010 Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Feb Mars Apr Maj Juni Junli Aug Sept Okt Nov Dec Män är normalt mer benägna än kvinnor att använda eventuella extrapengar till avbetalning av skulder. I januari 2010 är det däremot tvärtom. Andel som prioriterat att Betala skulder om man får mer pengar att röra sig med? 16 Kön 28 Det är vanligen bland yngre respektive äldre medelålders, dvs i åldrarna 30-49 och 50-64, som man är mest benägen att använda pengarna till att betala skulder. Det beror naturligtvis på att det är i dessa åldrar som skulderna är störst. Bland de yngre är det färre som hunnit köpa bostad och bland pensionärerna är det fler som hunnit betala av sina stora lån. Projektnummer 1519303 15

Andel som prioriterat att Betala skulder om man får mer pengar att röra sig med? Ålder 29 Bland den andel av befolkningen som faktiskt räknar med att få mer pengar att röra sig med det kommande året har andelen minskat i likhet med hela befolkningen. Andel som prioriterat att Betala skulder om man får mer pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med det närmaste året 31 Bland den del av allmänheten som räknar med att faktiskt få mindre pengar nästa år är det bara en mycket liten minoritet som i så fall skulle dra in på att betala sina skulder. Projektnummer 1519303 16

Andel som i första hand drar in på avbetalning av skulder om man får mindre pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mindre pengar att röra sig med det närmaste året 35 4.3. Aktier och andra värdepapper Den starka turbulensen vid finanskrisen innebar kraftigt sjunkande börskurser, vilket ledde till att intresset för att investera eventuella extrapengar i värdepapper låg relativt lågt. Under våren 2009 började kurserna stiga igen, men först i juni steg allmänhetens intresse. Därefter har det legat på en högre nivå än före juni 2009. Andel som prioriterar att köpa aktier och andra värdepapper om man får mer pengar att röra sig med? 7 Procent 6 5 4 3 2 1 0 2008 2009 2010 Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Projektnummer 1519303 17 15

Här ligger männen klart högre än kvinnorna. Det är också främst bland männen som intresset ökat sedan våren 2009. Andel som prioriterar att köpa aktier och andra värdepapper om man får mer pengar att röra sig med? Kön 35 Normalt är det den äldsta åldersgruppen som är mest intresserad av att investera pengarna i värdepapper, vilket också hänger samman med att de generellt sätt har mindre lån kvar att betala av. Andel som prioriterar att köpa aktier och andra värdepapper om man får mer pengar att röra sig med? Ålder 36 Projektnummer 1519303 18

Här finns en klar skillnad mellan hög- och låginkomsttagare. Det är normalt höginkomsttagare, som väljer att lägga pengar på värdepapper, och det är också framför allt bland dem som prioriteringen nu ökar. Andel som prioriterar att köpa aktier och andra värdepapper om man får mer pengar att röra sig med? Hushållsinkomst 32 Bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med det närmaste året har dock andelen som vill lägga pengarna på värdepapper gått ned de senaste månaderna. Dessa personer har alltså annat som får går före. Först om pengarna räcker till både och kommer de att investera nya pengar i aktier och andra värdepapper. Det antyder att tillskottet kanske inte blir fullt så stort som den första prioriteringsserien visar. Projektnummer 1519303 19

Andel som prioriterar att köpa aktier och andra värdepapper om man får mer pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med det närmaste året 24 Bland dem som räknar med att få mindre pengar att röra sig med närmaste året har andelen som i första hand drar in på aktier och andra värdepapper ökat kraftigt i januari 2010. Andel som i första hand drar in på aktier och andra värdepapper om man får mindre pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mindre pengar att röra sig med det närmaste året 30 Projektnummer 1519303 20

4.4. Gåva till barn och barnbarn En annan del av finansiellt sparande här är svarsalternativet Gåva till barn och/ eller barnbarn. En del av detta går naturligtvis till konsumtion eller investering, men vi har ändå gjort bedömningen att det bör räknas till finansiellt sparande. Det här är en ganska hoppig tidsserie, vilket troligen beror på att det är ett ändamål man gärna använder pengarna till, men bara när det inte finns viktigare hål att stoppa i. Andel som prioriterar Gåva till barn/ barnbarn om man får mer pengar att röra sig med? Procent 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2008 2009 2010 Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Det brukar normalt vara pensionärer som anger det här svarsalternativet. I januari 2010 är det elva procent av alla pensionärer som i första hand skulle lägga eventuella extrapengar på gåvor till barn eller barnbarn. 17 Projektnummer 1519303 21

Andel som prioriterar Gåva till barn/ barnbarn om man får mer pengar att röra sig med? ÅLDER 43 Andelen som prioriterar gåvor till barn eller barnbarn är för närvarande högre på landsbygden och lägre i storstäderna. (I nedanstående diagram har vi använt rullande tremånaderssiffror, för att få mindre slumpvariationer i siffrorna.) Andel som prioriterar Gåva till barn/ barnbarn om man får mer pengar att röra sig med? Rullande tremånadersvärden Urbaniseringsgrad 44 Bland den grupp av allmänheten som faktiskt räknar med att få mer pengar att röra sig med under 2010 är det bara drygt en procent som i första hand skulle lägga dem på gåvor till barn och barnbarn. Andelen pensionärer som räknar med att få det bättre är låg och övriga Projektnummer 1519303 22

åldersgrupper prioriterar andra saker. Däremot har andelen varit högre, under t ex september oktober i höstas. Andel som prioriterar Gåva till barn/ barnbarn om man får mer pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med det närmaste året 31 I den grupp som tvärtom räknar med att få mindre pengar att röra sig med är det en högre andel än bland allmänheten totalt som skulle dra in på gåvor till barn eller barnbarn, men andelen är ändå låg och just nu sjunkande. Andel som i första hand drar in på Gåva till barn eller barnbarn om man får mindre pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mindre pengar att röra sig med det närmaste året 46 Projektnummer 1519303 23

4.5. Finansiellt sparande totalt Den uppgång vi sett i prioriteringen av Finansiellt sparande bland hela allmänheten sedan bottenläget tidigt i höstas beror alltså till största delen på uppgången i prioriteringen av sparandet. Andel som prioriterar Finansiellt sparande om man får mer pengar att röra sig med? ALLA 52 Bland personer som räknar med att få det bättre under 2010 ökar andelen som vill använda pengarna till finansiellt sparande. Även i den gruppen beror det framför allt på den ökande prioriteringen av (bank-)sparande. Projektnummer 1519303 24

Andel som prioriterar Finansiellt sparande totalt om man får mer pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med det närmaste året 41 Intresset för finansiellt sparande totalt är emellertid ändå större bland den grupp som räknar med att få det sämre under 2010, och som därför troligen inte har särskilt stora möjligheter att förverkliga sin önskan. Andel som prioriterar Finansiellt sparande totalt om man får mer pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mindre pengar att röra sig med det närmaste året 42 Istället kommer man sannolikt att få göra motsatsen: Bland personer som räknar med att få det sämre under 2010 har andelen som i första hand drar in på finansiellt sparande ökat Projektnummer 1519303 25

mycket kraftigt under januari. Uppgången här beror i första hand på att fler i den här gruppen skulle dra in på 8bank-)sparande och värdepapper. Andel som i första hand drar in på Finansiellt sparande totalt om man får mindre pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mindre pengar att röra sig med det närmaste året 43 Som alltid vid stickprovsundersökningar gäller att siffrorna är närmevärden, inte exakta. Projektnummer 1519303 26

5. Frågeformulär TILL ALLA 1. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? TILL ALLA 2. Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? Svarsalternativ till fråga 1 och 2: 1. Möbler, heminredning 2. TV, radio, stereo, DVD etc 3. Mobiltelefon, bredband, Mp3spelare 4. Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt 5. Bättre bostad 6. Fritidshus 7. Fabriksny bil 8. Begagnad bil 9. Båt 10. Semesterresor 11. Tandläkare, läkarvård, medicin 12. Nya kläder 13. Bättre och godare mat hemma 14. Restaurangbesök, krogen 15. Spara pengarna 16. Köpa aktier eller andra värdepapper 17. Köpa försäkring 18. Betala skulder 19. Gåva till barn/ barnbarn 20. Annat vad? 21. Tveksam, vet ej TILL ALLA 3. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 1. Mer pengar 2. Ungefär som nu 3. Mindre pengar 4. Tveksam, vet ej Projektnummer 1519303 27

4. Appendix A. Publiceringsregler Förtydligande av TNS SIFO ABs allmänna villkor vid publicering Rapport som innehåller resultat från undersökning utförd av Företaget TNS SIFO AB, på en klients uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller TNS SIFO AB om ej annat överenskommits. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data och annat material till samtliga undersökningar TNS SIFO ABs egendom. TNS SIFO AB skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I TNS SIFO ABs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig TNS SIFO AB rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande skall ingå i all publicering: frågornas exakta lydelse den intervjuform som använts i undersökningen, t ex telefonintervjuer, besöksintervjuer eller postala enkäter undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg Publicerade undersökningsresultat skall normalt ej vara baserade på mindre än 1000 intervjuer. Kunden skall alltid ange TNS SIFO AB eller dess kända varumärken som källa. När en klient publicerar resultat från en undersökning av TNS SIFO AB, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet förande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand i presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av TNS SIFO ABs direktion. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. Detta förtydligande vid publicering följer TNS SIFO ABs allmänna villkor, 26/04/02. 050503 Projektnummer 1519303 28