Civila samhällets roll
Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och en har olika syften och olika koppling till principerna rollerna
Överenskommelser Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. 2009. Idéburna organisationer kan delta i beslutsprocessen. Verktyg som kommuner och föreningar kan använda för att planera och utvärdera sitt samarbete. Principer; Medverkan, tillit, ansvar, öppenhet och oberoende. Överenskommelse mellan regeringen, SKL och idéburna organisationer inom det sociala området 2008. Erkänner de idéburna organisationernas roll för demokrati och välfärd och utveckling av den sociala ekonomin. Överenskommelse mellan regeringen, SKL och idéburna organisationer inom integrationsområdet 2010. Nyanländas etablering och introduktion.
Överenskommelser (2) Prop.2009/10:55 Mål och inriktning för politiken för det civila samhället. Utredning för ett stärkt civilsamhälle. Pågår. Myndigheten för civilsamhälls- och ungdomsfrågor Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun. KF 2013.
Utgångspunkter Grundsynen att samhället är ekonomiskt organiserat i tre sektorer: Det privata näringslivet. Den offentliga sektorn. Den sociala ekonomin.
Vad är social ekonomi Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som har samhälleliga ändamål, bygger på demokratska värderingar och är organiserade fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska sammanslutningar bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft. Organisationer och verksamheter i det civila samhället utgör den sociala ekonomin med sitt sociala företagande.
Vad är civila samhället Det civila samhället är en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom denna arena verkar ideella organisationer, sammanslutningar och andra aktörer, t.ex. nätverk som är fristående från såväl stat, kommun och landsting som från det privata näringslivet.
Civila samhällets olika roller Röstbärare, granskare och opinionsbildare Servicegivare Utförare Reproducerar demokrati och socialt kapital nätverk, social tillit och förtroende, engagemang, bildning Kommunen kan stödja alla dessa roller. Verka inom sitt politikområde. Synliggör roll i samhällsutveckling och välfärdsproduktion.
Principer för samspelet Utgångspunkt för nämndens relationer med civila samhället. Knyter an till den nationella politiken: Principer i den lokala överenskommelsen (LÖK): självständighet dialog samhällsutveckling kvalitet mångfald och integration
Modeller för samspelet RÖSTBÄRARE SERVICEGIVARE UTFÖRARE Verksamhetsbidrag Projektbidrag Organisationsbidrag Partnerskap Innovationsvänlig upphandling enligt LOV/LOU Traditionell upphandling enligt LOV/LOU Stöd till ideella insatser Organisationen initierar verksamheten Verksamheten drivs utan vinstsyfte Organisationen definierar själv kvalitet Inget uppdragsförhållande råder Organisationen är huvudman Verksamheten är inte uteslutande beroende av offentlig finansiering Beställning av välfärdsinsatser Kommunen tar initiativ till att söka efter en utförare Inga krav på att driva verksamheten utan vinstsyfte Kommunen ställer kvalitetskrav på verksamheten Uppdragsförhållande råder Kommunen är huvudman Verksamheten ersätts fullt ut och är därför beroende av offentlig finansiering
Bidrag/föreningsstöd Tre varianter Organisationsbidrag: årligt stöd till organisationen som sådan för kontinuitet Verksamhetsbidrag: årligt stöd till verksamhet utifrån olika målgruppers behov Projektbidrag: tidsbegränsat stöd till utvecklingsinsats Kriterier visar i förväg vilka organisationer och verksamheter som kan få bidrag. Nämnden styr med regler och riktlinjer och syftet med bidragen
Partnerskap Dialog kring fördjupat verksamhetsbidrag Samsyn kring behov och förhållningssätt Båda kommer överens om att bidra till lösningen Avstämningsdialog under överenskommelsens gång
Partnerskap sociala företag För att skapa långsiktiga och rimliga förutsättningar för fler och växande sociala företag bör samarbetsavtal framför upphandlingar prövas, med intresserade föreningar och organisationer. Partnerskap ska därför prövas i högre utsträckning. Medverka till sociala innovationer och alternativa former av sättet att utföra tjänster och sätt att lösa samhällsproblem. Stimulera och utveckla metoder för att möte samhällsbehov som nämnden annars inte skulle möta Verksamheten bedöms bidra till lokal utveckling och delaktighet i samhället Nämnden är inte intresserad av att ha organisationen som underleverantör utan eftersträvar att relationen ska vara jämlik. En överenskommelse ingås. Nämnden värnar den ideella organisationens självständighet och detaljstyr inte verksamheten
Juridiskt utrymme idéburet offentligt partnerskap, IOP Forum idéburna organisationer med social inriktning 2010: Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen. Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program, där idéburna organisationer särskilt nämns. Verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället. Verksamheten inte kan ses som en del av de normerade bidragen. Den idéburna organisationen är inte underleverantör, utan fri och självständig aktör. Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda. Bägge parter är med och finansierar verksamheten. Kommunen detaljreglar inte. Verksamheten drivs under en längre tid.
Teckna IOP-överenskommelse Om Forums förutsättningar gäller står samarbetsavtal inte i strid med kommunallagen eller upphandlingslagstiftningen. Statsstödsreglerna blir inte tillämpliga om verksamheten är av icke-ekonomisk art eller av mindre betydelse (max 500 000 euro under tre år, 2014). Ersättningen är ett statsstöd (Romfördraget artikel 87) men förenligt med fördraget om tjänsten tillgodoser vissa sociala behov och tilldelas en anförtroendehandling som ska uppfyll vissa villkor.
Handlingsplan LÖK Ämnesområden Göteborg Kunskapsökning och spridning Förstärkt samspel, dialog och utveckling Röstbärande, finansieringsformer och mångfald av utförare Principer i den lokala överenskommelsen Uppsala (LÖK): självständighet dialog samhällsutveckling kvalitet mångfald och integration
Partnerskap NybyVision Initiativ från Nyby Vision. Relation med kommunen sedan 1991. Värdegrund för partnerskapet: två likvärdiga parter med ömsesidig respekt för varandras utgångspunker och särarter. Relationen kännetecknas av förtroende och tillit. Dialogen ska vara öppen och transparent och syfta till att utveckla relationen och förbättra respektive parts arbete. Innebär inte någon styrning av endera part. Syftet med partnerskapet: innebär en möjlighet för ideella organisationen att utgöra viktig aktör inom välfärdsutvecklingen och ta tillvara kompetens. Ger förutsättningar att arbeta med långsiktiga processer, utveckla samarbetet mellan parterna och medverka till sociala innovationer inom integrations- och arbetsmarknadsområdet. Partnerskapet kan stimulera och utveckla insatser, verksamheter och arbetssätt för att identifiera behov som nämnden annars skulle ha svårt att möta.
Partnerskap NybyVision (2) Målgrupp och verksamhet: främst utlandsfödda som har svårt att etablera sig i det svenska samhället och som i behov av språkträning, introduktion till svenska arbetsmarknaden eller i behov av sociala sammanhang och sysselsättning för personlig utveckling. Individernas har olika behov och förutsättningar, deltagandet i verksamheten utformas efter varje individ. Exempel på aktiviteter är svenskkurser, arbetslivs- och samhällsorientering, konversation, skapande verksamhet och rådgivning. Samverkan och kunskapsöverföring: En referensgrupp med representanter från Nybyvision och arbetsmarknadsförvaltningen träffas regelbundet. Ger möjlighet till kunskapsutbyte och dialog. Kontaktpolitiker med nämnden.
Upphandling Två huvudvarianter: Upphandling i konkurrens Valfrihetssystem Förfrågningsunderlaget inkluderar och exkluderar, men inte utifrån organisationsform
Möjlighet delta i upphandling Sociala hänsyn och större vikt vid kvalité. Innovationsvänliga upphandlingar Sociala, etiska och miljömässiga krav Mindre eller delade entreprenader Längre tid att skriva anbud Förenklat och pedagogiskt utformat förfrågningsunderlag Stöd med utbildning att utforma förfrågningsunderlag Längre avtalstider Öka kommunens kunskaper om socialt företagande
Sociala hänsyn Upphandling tillgodoser sociala och samhälleliga ändamål minska arbetslösheten, främja integration, jämställt arbetsliv, etisk handel. En viss andel av de anställda för uppdraget måste vara personer med funktionsnedsättning, långtidsarbetslösa, nyanlända eller tillhöra grupp som har det extra svårt på arbetsmarknaden - minst 70% av företagets anställda ska vid ingången av anställningen ha varit i beroende av försörjningsstöd eller arbetsmarknadsstöd, andelen av den aktuella bemanningen från området ska vara minst 40%. 2010 LOU Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.
Stöd föreningar bildade på etnisk grund Har ett värde i sig Integration, en första kollektiv lösning Egenmakt, självorganisering utifrån egna intressen och kompetense Kulturell identifikation i ett mångkulturellt samhälle Egen identitet i brist på samhällsidentifikation Kommunen får kontakter och nätverk
Osynlig välfärdsproduktion Sociala nätverk och stödjande miljöer Bärande relationer - dialog och kommunikation Social tillit och sammanhållning samhällskitt Socialt kapital Engagemang, kognitiv och empatisk förmåga Egenmakt och självorganisering stärker samhällets motståndskraft Informellt lärande, bildning Trygghet Promotion
Socialt kapital Socialt kapital är en individuell resurs där enskilda människor kan försäkra sig om förmåner i nätverk och andra sociala strukturer. - Ingå i ett socialt sammanhang, få ett nätverk och besitta ett socialt kapital. Delaktig i samhällets utveckling, vara representerad. Socialt kapital kan även ses som en kollektiv resurs, något som kan karaktärisera ett boendeområde, och/eller ett helt samhälle, genom människors deltagande i sociala nätverk, ideellt arbete skapar tillit mellan människor. Ju fler som deltar i ideellt arbete, är engagerad i ideella organisationer, ju fler sociala nätverk, desto större socialt kapital, och tillit mellan människor och för samhällets organisering och institutioner.