Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-11-30 Barn- och utbildningsnämnden Kvalitet och kommunikation BUN/2015:393 Rona Macdonald 016-7105086 1 (4) Barn- och utbildningsförvaltningen Svar till Minoritetsrådet gällande "Rätten till service på finska" Förslag till beslut 1. barn- och utbildningsnämnden antar svaret som sitt eget 2. svaret lämnas till Minoritetsrådet Sammanfattning Som finskt förvaltningsområde sedan 2010 beslutade Kommunledingskontoret att genomföra en kartläggning för att ta reda på om den service Eskilstuna kommun har idag på finska motsvarar sverigefinnarnas behov och efterfrågan. Minoritetsrådet fick i uppdrag att skicka rapporten till berörda nämnder samt har ställt tre frågor till nämnderna. Hur säkerställer nämnden den service på finska som finns idag? Hur informerar nämnden om rättigheterna och den service som finns på finska inom ert ansvarsområde? Hur kan nämnden bidra till utvecklingen av service på finska? Säkerställande av service på finska ges genom att det finns en finsk fristående förskola i kommun, Pikku-ERRKI, samt att kommunen tillhandahåller modersmålsstöd på finska i förskolan. Vid de tillfällen när förvaltningen vill nå ut till många invånare med information om samhällsservice översätts den till finska. Genom statsbidraget för finskt förvaltningsområde ges möjligheten att ansöka om bidrag för merkostnader inom verksamheten. Information om rättigheter och service sker på www.eskilstuna.se, men idag i störst utsträckning gällande modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisning i grundskola och gymnasieskolan. Sidan har översatts centralt inte av barn- och utbildningsförvaltningen. Det finns flera utvecklingsområden som förvaltningen identifierat: att se över möjligheten med en tjänsteperson med ansvar för finskt förvaltningsområde.
Eskilstuna kommun 2015-11-30 2 (4) att få bra länkningar på webben samt översyn av befintlig informationen på webben för att tillgodose lagstiftningen. Arbeta för att samordna med centralfunktion i dessa frågor rörande webben. att på varje förskolas webbsida lägga ut information om vilka språk personalen behärskar. att använda befintliga personella resurser inom förskolan för att inspirera övriga förskolor och förskolechefer. att skapa en rutin inom förskolan för att informera befintlig personal och nyanställd personal om skyldigheterna enligt 8 i lagen om nationella minoriteter och minoritetspråk. att förvaltningen årligen informerar samtliga förskolechefer om möjligheten att ansöka medel för merkostnader från statsbidraget. Ärendebeskrivning Tre frågor samt kommunledningskontorets kartläggning har inkommit till barn- och utbildningsnämnden från Minoritetsrådet gällande Rätten till service till finska. Svar på Minoritetsrådets tre frågor skall vara Minoritetsrådet tillhanda senast 15 december 2015. Efter fem år inom förvaltningsområdet för finska språket beslutade Kommunledningskontoret att genomföra en kartläggning för att ta reda på om den service Eskilstuna kommun har idag på finska motsvarar sverigefinnarnas behov och efterfrågan. Rapporten presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 4 augusti 2015. Minoritetsrådet gavs i uppdrag att skicka rapporten till de nämnder som anses som mest berörda utifrån lagstiftning och tidigare års fördelning av statsbidraget. Hur säkerställer nämnden den service på finska som finns idag? I Eskilstuna kommun erbjuds idag möjligheten att låta sitt barn gå i finsk förskola, Pikku-ERRKI Sverige finska förskolan som är en fristående förskola. Pikku- ERRKI har idag runt 120 barn i sin verksamhet. Den kommunala förskolan tillhandahåller modersmålsstöd i finska. Det finns två modersmålpedagoger i finska anställda vid Interkulturella enheten. Bedömningen är att det i förskolan verksamheter finns en stor del finsktalande personal även specialpedagoger och förskolechefer som kan bistå vid frågor och därmed säkerställa servicen på finska. Det finns dock ingen kartläggning gjord om vilka förskolor som har finsktalande personal. Det är i de sammanhang där det finns ett behov att informera många invånare på andra språk, som förvaltningen översätter till finska språket. Sammanhangen gäller kommunal service som förskolplacering, skolval, avtal om lån av datorer i skolan
Eskilstuna kommun 2015-11-30 3 (4) och liknande. Den årliga skolenkäten översätts på finska till vårdnadshavare i förskola, pedagogiska omsorg och grundskola samt barnenkäten i förskolan. Både den fristående förskolan Pikku-ERKKi och de kommunala verksamheterna genom modersmålslärare och modersmålspedagoger, ansöker om bidrag från statsbidraget för merkostnader inom sina verksamheter. Hur informerar nämnden om rättigheterna och den service som finns på finska inom ert ansvarsområde? Rättigheterna runt modersmålsstöd i förskolan finns översatt till finska samt även om modersmålsundervisning i grundskola och gymnasieskolan på www.eskilstuna.se. Sidan har översatts centralt, inte av barn- och utbildningsförvaltning. Hur kan nämnden bidra till utvecklingen av service på finska? Barn- och utbildningsförvaltningen har tidigare haft en tjänsteperson som varit kontaktperson för finskt förvaltningsområde, som också behärskade det finska språket. En ny sådan tjänsteperson kan förvaltningen utse och den personen kan även inneha rollen att samverka med central resurs för finskt förvaltningsområde. Idag finns information om modersmålstöd i förskolan och modersmålsundervisning i grundskola och gymnasieskola på finska. Det saknas dock bra länkning mellan olika sidor på www.eskilstuna.se och utbildningssidorna. En generell översyn av förvaltingens information på webben utifrån våra skyldigheter som finskt förvaltningsområde, i samråd med centralt ansvarig tjänsteperson för finskt förvaltningsområde, är något som kan bidra till utvecklingen av service på finska. Barn- och utbildningsförvaltningen ser det som resurseffektivt om en centralfunktion som samordnar det finska förvaltningsområdet ansvarar för att rätt information om samhällsservice på finska finns på www.eskilstuna.se. Förvaltningen kan sedan länka till den gemensamma informationen från förvaltningens sidor på webben. Ett annat utvecklingsområde kopplat till webben är att på varje förskolas webbsida lägga ut information om vilka språk personalen behärskar. Inom förskolområde Väster arbetar idag biträdande rektor Erja Malla, som är mycket kunnig inom området att bedriva undervisning på finska med barn. Erja skulle kunna fungera som inspiratör till övriga förskolor och förskolechefer. Ett sådant initiativ kan ses som ett sätt för förskolan att främja barnets utveckling av sin kulturella identitet och användning av det egna minoritetsspråket. Att skapa en rutin inom förskolan för att informera befintlig personal och nyanställd personal om skyldigheterna enligt 8 i lagen om nationelle minoriteter och minoritetspråk. Även om inte varje verksamhet har möjlighet att bemöta på det
Eskilstuna kommun 2015-11-30 4 (4) finska språket när så önskas från invånare så ska personal veta att de kan hänvisa till medborgarkontoret i stadshuset. Det finns cirka 100-150 000 kronor som barn- och utbildningsförvaltningen årligen kan ansöka av statsbidraget för finsk förvaltingsområde för merkostnader inom verksamheten. Merkostnaderna ska främja aktiviteter som främjar det finska språket och den finska kulturen. Här kan förvaltningen årligen informera samtliga förskolechefer om möjligheten att ansöka om medel från statsbidraget. Konsekvenser för en hållbar utveckling och effektiv organisation Konsekvenser för en hållbar utveckling utifrån de sociala värdena blir positiv för den finska minoriteten, som bland annat ger effekt på den kulturella välfärden samt jämlika villkor gällande rätten till service i förskola. Utifrån identifierade utvecklingsområden kan förvaltningen skapa gott resultat genom tillgänglig service, som medför ett värde för den aktuella invånargruppen inom finskt förvaltningsområde. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Minoritetsrådet BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Åsa Lundkvist Förvaltningschef Thomas Åkerblom Kvalitetschef
Kommunstyrelsen 2015-10-08 1 (2) Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Torshälla stads nämnd Vård- och omsorgsnämnden Rätten till service på finska Bakgrund År 2000 erkändes romer, judar, samer, tornedalingar och sverigefinnar som nationella minoriteter i Sverige och romani chib, jiddisch, samiska, meänkieli och finska erkändes som minoritetsspråk. År 2010 förstärktes deras rättigheter genom Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen säger att språken ska skyddas och främjas och de nationella minoriteterna ska kunna bevara och utveckla sin kultur. Eskilstuna kommun blev förvaltningsområde för finska språket den 1 januari 2010. Det innebär att enskilda har rätt att använda finska i sina kontakter med kommunen. Vidare ska kommunen erbjuda förskola och äldreomsorg helt eller delvis på finska för den som så begär det. I övrigt ska kommunen verka för att det finns tillgång till finsktalande personal där det så behövs i verksamheterna. Statsbidrag Eskilstuna kommun erhåller statsbidrag för de merkostnader som uppstår med anledning av rättigheterna i minoritetslagen. Statsbidraget ska användas för aktiviteter i första hand riktat till barn i förskoleåldern och för äldre, men även för andra aktiviteter som främjar och synliggör det finska språket och den finska kulturen. Vidare kan det användas för samråd och dialog, information, översättningar, pedagogiskt material, fortbildningar och föreläsningar. Kartläggning Efter fem år inom förvaltningsområdet för finska språket beslutade Kommunledningskontoret att genomföra en kartläggning för att ta reda på om den service vi har idag på finska motsvarar sverigefinnarnas behov och efterfrågan. Rapporten presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 4 augusti 2015. Minoritetsrådet gavs i uppdrag att skicka rapporten till de nämnder som anses som mest berörda utifrån lagstiftning och tidigare års fördelning av statsbidraget. srbjf1yd.5yc.docx
Eskilstuna kommun 2015-10-08 2 (2) Nu vill Minoritetsrådet ställa tre frågor till er nämnd: - Hur säkerställer nämnden den service på finska som finns idag? - Hur informerar nämnden om rättigheterna och den servicen som finns på finska inom ert ansvarsområde? - Hur kan nämnden bidra till utvecklingen av servicen på finska? Minoritetsrådet vill ha svar på frågorna senast 15 december 2015. Mer information ges av utvecklare Sirpa Lindelöf på Kommunledningskontoret 016-710 12 55 eller sirpa.lindelof@eskilstuna.se Nina Tuncer Ordförande Kommunala minoritetsrådet srbjf1yd.5yc.docx
Kommunstyrelsen 2015-06-30 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2015:371 Maire Dahlman 016-710 25 16 1 (11) Kommunstyrelsen Kartläggning av sverigefinnarnas behov av service på finska i Eskilstuna kommun När Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft 1 januari 2010 var Eskilstuna kommun en av de första kommunerna i landet som frivilligt ansökte om att bli finskt förvaltningsområde. Sverigefinnarna är en av de fem nationella minoriteterna i Sverige. Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har befolkat Sverige under lång tid. De har en uttalad samhörighet och en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. De nationella minoriteterna har även aktivt värnat den egna gruppens kultur och språk så att dessa kulturer utgör en levande del av det svenska samhället och vårt gemensamma svenska kulturarv. Eskilstuna kommun får närmare 2 miljoner kr (3 x grundbeloppet 660 000 kr) i statsbidrag för att vara finskt förvaltningsområde. Statsbidraget lämnas årligen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av minoritetsspråk. Varje kommun ska tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av minoritetsspråk, i Eskilstunas del gäller det finska språket. Kommunen ska lämna en ekonomisk redovisning för hur medlen har använts. Kommunen ska också redovisa hur kartläggningen har genomförts. Redovisningen ska lämnas årligen till Länsstyrelsen i Stockholm. I lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk betonas att särskilt viktiga områden är barn- och äldreomsorg, språk och kultur samt information om rättigheter som den enskilde har enligt lagen. De nationella minoriteterna ska ges möjlighet att lära sig, använda och utveckla sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet. De ska kunna överföra sitt minoritetsspråk och sin kultur till nästa generation och språken ska bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige. Nationella minoriteters barns rätt till sitt
Eskilstuna kommun 2015-06-30 2 (11) språk och sin kultur ska enligt lagen främjas särskilt. För språkens fortlevnad är förskoleverksamhet på de nationella minoritetsspråken mycket betydelsefull. Länsstyrelsen i Stockholms län har enligt förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ansvaret att följa upp förvaltningsmyndigheters tillämpning av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Länsstyrelsen bevakar också hur förvaltningskommunerna tillämpar samråd med minoriteter. Grunden för minoritetspolitiken är att den genomförs i samråd med berörda nationella minoriteter. Kommunerna ska därför redovisa vilken form av samråd som har valts och vilka företrädare samt vilken typ av frågor som har hanterats i samrådet. Kommunerna ska även redovisa inom vilka områden kartläggningar har gjorts av utbud/efterfrågan av service på minoritetsspråk samt om servicenivån motsvarar efterfrågan. Kommunerna ska redovisa om förskoleverksamhet på minoritetsspråk erbjuds och i vilken omfattning. Detsamma gäller för service och omvårdnad inom ramen för äldreomsorgen. Minoritetspolitikens övergripande mål är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjlighet till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft 1 januari 2010. Lagen gäller i hela landet för samtliga 5 nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar). Lagen om nationella minoriteter är en rättighetslagstiftning och berör bland annat bestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda språken hos förvaltningsmyndigheter samt särskilda rättigheter inom förskoleverksamhet och äldreomsorg. Lagen innehåller dels allmänna bestämmelser = grundskydd som gäller alla de fem nationella minoriteterna i hela landet och dels förstärkt skydd för samiska, finska och meänkieli inom s.k. förvaltningsområden. De territoriellt obundna språken romani chib och jiddisch har en lägre skyddsnivå Att få tala sitt eget språk och värna om sin kultur är inget privilegium för de nationella minoriteterna, det är en rättighet. Några viktiga paragrafer ur lagen:
Eskilstuna kommun 2015-06-30 3 (11) 3 Förvaltningsmyndigheten ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen. Särskilt viktig är information om förskola och äldreomsorg. Informationen bör ges på minoriteternas språk. 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Författningskommentar: Med främja avses att det allmänna genom aktiva åtgärder ska stödja språkens och kulturernas fortlevnad, synliggöra rätten att använda språket och medvetandegöra personal m.fl. om denna rättighet. Särskilt barns behov bör beaktas (FN:s barnkonvention). 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Författningskommentar: Myndigheterna ska utforma sin verksamhet på ett sådant sätt att en dialog kan föras med företrädare för nationella minoriteter t.ex. via brukarråd. Det gäller särskilt hur resurser ska användas som rör nationella minoriteter. Särskilt viktiga områden är förskola, skola, ungdomsfrågor, äldreomsorg, bibliotek och annan kulturverksamhet. 8 Enskilda har rätt att använda samiska, finska och meänkieli vid muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet då den enskilde är part eller ställföreträdare för part. Myndigheten är då skyldig att ge muntligt svar på respektive språk. Myndigheter ska även i övrigt sträva efter att bemöta den enskilde på dessa språk. Författningskommentar: Det är mycket viktigt att myndighetspersoner som kommer i kontakt med nationella minoriteter förstår vad som är syftet med att erbjuda samhällsservice på minoritets-språken. Ett positivt bemötande från myndighetshåll kan förväntas leda till att enskilda i högre grad kommer att utnyttja sina rättigheter. 11 Myndigheter ska aktivt verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i språken. 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds istället för förskola, ska kommunen erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.
Eskilstuna kommun 2015-06-30 4 (11) 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Författningskommentar: Omsorgen bör inte begränsas till enbart en språkfråga utan ta hänsyn till den äldres hela livssituation. Omsorgen kan också innehålla en kulturell dimension, t.ex. bastu. Statsbidrag Statsbidraget som delas ut till förvaltningskommuner är avsett att användas till merkostnader som uppkommer i kommuner med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen samt till åtgärder för att stödja minoritetsspråken. Statsbidraget ska användas i samråd med minoriteterna, det ska föregås av kartläggning av behoven hos nationella minoriteter i kommunen och det ska utgå från intentionerna i lagen (skydda nationella minoriteternas fortlevnad och bevara och utveckla minoritetsspråken). Kartläggning av sverigefinnarnas behov och önskemål om finsk kommunal service i Eskilstuna Kartläggningen i Eskilstuna kommun genomfördes från februari till maj månad 2015. Syftet med kartläggningen är att få reda på om den service på finska som Eskilstuna kommun redan erbjuder motsvarar behovet och efterfrågan. Kommunen ska årligen redovisa till Länsstyrelsen i Stockholm som har uppföljnings-uppdraget och ska rapportera till regeringen hur kommunerna följer lagen. Metod för kartläggningen För att inhämta synpunkter skapades ett frågeformulär, både på finska och på svenska (bilaga 1 och 2) som har spridits till ett stort antal sverigefinnar i Eskilstuna. Projektledaren besökte alla finskspråkiga föreningar och mötesplatser under våren (ca 10 st.). Deltagarna fick information om lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt om kartläggningen. Eftersom alla inte är föreningsaktiva kunde man också träffa projektledaren vissa tider på Eskilstuna stadsbibliotek samt på biblioteken i Årby och Torshälla. Tiderna annonserades i kommunens veckoannons i de lokala tidningarna. Enkäter har även gått ut till föräldrar via kommunens modersmålslärare. Föräldrar till barn i Sverigefinska skolan har fått enkäten via föräldrabrevet.
Eskilstuna kommun 2015-06-30 5 (11) Vidare har enkäter varit tillgängliga i öppna förskolor, på Skiftinge vårdcentral, hos föreningar, på biblioteken, i svenska kyrkans finska verksamheter, i pingstkyrkan och på kommunens mötesplatser. Föreningarna har deltagit aktivt i kartläggningen och berättat vidare om den i sina olika aktiviteter. Information om kartläggningen har publicerats på eskilstuna.se och eskilstuna.se/ suomeksi, i tidningen Ruotsinsuomalainen, i tidningen Yks kaks och på facebook. Projektledaren har intervjuats i Sisu radio på finska och i Radio Sörmland på svenska. Information om kartläggningen har även funnits i kommunens veckoannons. Analys Totalt inlämnades 565 enkätsvar. Av de svarande var 322 kvinnor och 200 män (43 angav inte kön). En majoritet (459) var 46 år eller äldre. På frågan om du har barn i förskole- eller skolåldern, vill du att ditt barn ska erbjudas modersmålsundervisning/stöd svarade 163 personer, 101 av dem att de vill ha tvåspråkig förskola och 88 att de vill ha tvåspråkig klass. Frågan om du är 65+, har du önskemål om äldreomsorg på finska fick 339 svar, 41 personer svarade att de redan nu har behov av äldreomsorg på finska. Totalt 512 personer använder finska dagligen, 27 vid behov. Både äldre och yngre använder finskan i lika stor utsträckning. De som inte använder finskan varje dag anger att de pratar finska med sina föräldrar eller med släkten. Bara 3 personer sade sig aldrig använda finska. Av de som använder finska talar de flesta språket hemma, 506 personer, eller på fritiden, 472 personer. I arbetet använder 130 personer finska. Av svaren framgår inte om de använder finskan tillsammans med arbetskamrater eller om arbetsspråket är finska. Nästan alla vill använda finska i sina kontakter med kommunen. Bara 39 uppger att de inte alls vill använda finska vid dessa kontakter. På frågan var i kommunens verksamheter de skulle vilja använda finska har 399 personer svarat i kontakt med social- och äldreomsorgen, 350 i kontakt med kommunens medborgarkontor och 269 i samband med kulturevenemang. Även de yngre visade sig vara angelägna att använda finska i sina kontakter med social- och äldreomsorgen och kommunens medborgarkontor. 123 vill använda finska i kontakt med förskolan. Många har skrivit att de vill använda finska på biblioteken, hos läkaren, hos skattemyndigheten och hos försäkringskassan. (Många har svårt att skilja på kommunal och statlig verksamhet, men frågan är viktig att ta upp framför allt med försäkringskassan och skatteverket) Över hälften av de svarande, 321 personer, anser att de känner till kommunens service på finska mycket dåligt. 140 tycker sig ha tillräcklig information, 62 har god kännedom och 26 har svarat att de inte alls känner till vad kommunen erbjuder på finska.
Eskilstuna kommun 2015-06-30 6 (11) På frågan om vilken typ av service man vill att kommunen ska erbjuda svarar majoriteten, 475 personer, finskt äldreboende och 451 vill att dagverksamhet för äldre på finska ska erbjudas. Finsk hemtjänst önskas av 430 personer och 313 vill att kommunen ska erbjuda korttidsvård på finska. 216 personer vill att kommunen ska erbjuda tvåspråkig förskola och 209 vill ha modersmålsstöd i förskolan. Nästan 200 vill ha finskspråkig dagbarnvårdare och öppen förskola på finska. I kolumnen annat skrev många att de vill ha en finsk bibliotekarie, fler finska böcker på biblioteken, även av utländska författare, samt finska filmer, teater och musikevenemang. Många har skrivit att det är viktigt med finskspråkiga läkare samt finskspråkig personal hos skattemyndigheten och försäkringskassan. Slutsats - rekommendationer En viktig slutsats i kartläggningen är att äldreomsorg på finska är viktigast enligt de svar jag har fått. 18 i lagen om minoriteter och minoritetsspråk lyder En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. I Författningskommentaren sägs Paragrafen bör läsas tillsammans med den nya regeln i Socialtjänstlagens 5 kap. 6 Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Lag (2009:726). Det har även framkommit både muntliga och skriftliga rop på hjälp från anhöriga som är oroliga för de äldre som är placerade på helt svenskspråkiga avdelningar och inte kan kommunicera med omgivningen. I enkäten svarade 41 personer att de redan nu är i behov av finsk äldreomsorg. En finsk läkare, samt personer som jobbar med de äldre, berättar också om samma sak. Det finns även en namnlista som har lämnats till mig angående behovet av ett finskt äldreboende (bilaga 3). Länsstyrelsen påpekade i sin rapport till regeringen att det är anmärkningsvärt att 75 % av förvaltningskommunerna säger att deras utbud av äldreomsorg inte motsvarar efterfrågan, detta trots att kommunerna får statsbidrag som kan användas för ändamålet. Länsstyrelsen efterlyser också sanktioner för kommuner som inte följer lagen.
Eskilstuna kommun 2015-06-30 7 (11) Ett viktigt utvecklingsområde är att arbeta för ökad samverkan med andra aktörer som till exempel försäkringskassan, skatteverket och landstinget för att ytterligare stärka den finska servicen. Gruppen som är under 46 år har varit svårast att nå, men trots allt är det 163 personer som önskar modersmålsundervisning i förskola/skola och 101 respektive 88 som önskar tvåspråkig förskola/skola. Lagen om nationella minoriteter 17 säger När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds istället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Med tanke på Minoritetslagens intentioner att finskan ska vara ett levande språk i Sverige så borde även tvåspråkig förskola/skola i kommunal regi vara prioriterat. Det behövs mycket mer information till föräldrar om språkets betydelse. Om vi inte får nya generationer som talar finska så dör språket. Ändringar i skollagen som börjar gälla från den 1 juli 2015 innebär att det inte längre ställs krav på att en vårdnadshavare ska ha språket som modersmål, och inte heller att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket för att en elev ska få moders-målsundervisning i ett minoritetsspråk. I den proposition som ligger till grund för lagändringen anför regeringen att moders-målsundervisningen, när det är fråga om ett minoritetsspråk, inte enbart syftar till att bevara och utveckla ett språk utan också till att ge möjlighet att revitalisera ett språk som gått förlorat. Modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken är centralt för språkbevarande och revitalisering. Därför behövs mycket mer och aktiv information till föräldrarna. Den finska kulturen är en viktig del av Eskilstuna kulturliv. Kulturen lyfts även i lagstiftningen som ett prioriterat område som ska främjas och stödjas. Kulturevenemang som finsk teater, finska filmer och biblioteksservice på finska bör vara prioriterat i kommunens service. Den finska kulturen i Eskilstuna behöver stärkas och utvecklas. Många enkätsvar påpekade bristen på finskspråkig bibliotekarie i kommunen. Informationen om kommunens service på finska behöver också bli bättre. 321 av 565 svarande tyckte att de hade mycket dålig kännedom om kommunens service på finska. Det var ingen skillnad mellan de olika ålderskategorierna.
Eskilstuna kommun 2015-06-30 8 (11) Sammanfattande rekommendationer: Information om den finska servicen behöver stärkas i kommunens alla delar Eskilstuna har ett utbud av äldreomsorg på finska som inte är tillräcklig och som behöver utökas. Äldreomsorgen ska ha inslag av både språk och kultur. Kommunen behöver säkerställa att behovet av finskspråkig (tvåspråkig) förskola och skola kan tillgodoses och information om rättigheten och möjligheten behöver tydliggöras. Det rikliga finska kulturliv som finns i Eskilstuna behöver värnas och ytterligare stärkas i samarbete med föreningslivet Samverkan med andra aktörer som till exempel försäkringskassan, skatteverket och landsinget behöver utvecklas för att ytterligare stärka Eskilstuna som finskt förvaltningsområde. Resultatet för varje fråga i olika åldersgrupper: Totalt 15 svar i åldersgruppen 18-29. Kvinnor 8, män 4 och 3 angav inget kön. 7 vill att kommunen erbjuder modersmålsundervisning/stöd. 6 respektive 7 vill ha tvåspråkig förskola/tvåspråkig klass. Tvåspråkigt alternativ ska finnas i kommunen. 3 svarade även att de vill ha äldreboende på finska. 13 använder finska varje dag och 2 vid behov. 14 använder finska hemma, 12 på fritiden, 7 i arbetet och 3 vid studier. 10 kände mycket litet till vad kommunen erbjuder på finska, 3 visste tillräckligt, bara en mycket väl och en inte alls. På frågan om i vilka sammanhang de skulle vilja använda finska i sina kontakter med kommunen svarade 5 i kontakt med politiker, 8 i kontakt med medborgarkontoret, 3 i samband med bygg- och miljöfrågor, 5 i samband med sport och fritid och 5 vid kulturevenemang. 9 svarade att de vill använda finska i kontakter med social- och äldreomsorgen och 8 i samband med förskolefrågor. En person hade inte svarat på frågan. Frågan om vilka tjänster de vill att kommunen erbjuder på finska svarade 8 finskspråkig dagbarnvårdare, 8 öppen förskola på finska, 5 vill ha modersmålsundervisning på förskolan och 8 tvåspråkig förskola. 10 vill ha finskt äldreboende och 11 dagverksamhet för äldre på finska. Korttidsvård på finska önskades av 6 och finskspråkig hemtjänst av 9. En ville ha sjukvård på finska.
Eskilstuna kommun 2015-06-30 9 (11) Totalt 76 svar i åldersgruppen 30-45. Kvinnor 40, män 22 och 14 angav inget kön. 48 vill att kommunen erbjuder modersmålsundervisning/stöd. 32 respektive 28 vill ha tvåspråkig förskola/tvåspråkig klass. 10 hade även svarat att de vill ha äldreboende på finska. 65 använder finska varje dag, 3 vid behov, 4 använder finska varje vecka, 3 sällan och en aldrig. 66 använder finska hemma, 65 på fritiden, 35 i arbetet och 2 vid studier. Svar i kolumnen annat : med mina föräldrar, morföräldrar, med släkten, vid arbetspraktik, i föreningen, på resor, i kyrkan, med vänner, i förskolan, med mina barn. 43 kände mycket lite till vad kommunen erbjuder på finska, 18 visste tillräckligt, 7 mycket väl och 8 inte alls. Frågan om i vilka sammanhang de skulle vilja använda finska i sina kontakter med kommunen svarade 15 i kontakt med politiker, 31 i kontakt med medborgarkontoret, 13 i samband med bygg- och miljöfrågor. 30 i samband med sport och fritid och 29 vid kulturevenemang. 32 svarade att de vill använda finska i samband med social- och äldreomsorgen och 33 i samband med förskolefrågor, 18 ville inte alls använda finska och två hade inte svarat på frågan. Svar i kolumnen annat : viktigt att de äldre erbjuds service och hjälp på finska, för att vi har rätt till finskan, inom sjukvården, försäkringskassan, i skolan skulle man erbjuda mycket mer undervisning på finska, på biblioteket. Frågan om vilka tjänster de vill att kommunen erbjuder på finska svarade 35 finskspråkig dagbarnvårdare, 47 öppen förskola på finska, 58 vill ha modersmålsundervisning på förskolan och 49 tvåspråkig förskola. 55 vill ha finskt äldreboende och 54 dagverksamhet för äldre på finska. Korttidsvård på finska önskades av 39 och finskspråkig hemtjänst av 50. Svar i kolumnen annat : mer modersmålsundervisning i skolan och förskolan, även till barn som inte har finska som hemspråk, modersmålsstöd ända upp till högstadiet, finsk bibliotekarie, mer finska böcker, finska filmer, teater och musik. En person skrev att hans pappa bor på ett äldreboende och bara en i personalen kan finska (pappa kan inte svenska), och den personen finns ju inte alltid där. Han skriver att det finns ett stort behov av finska avdelningar inom äldreomsorgen. Totalt 133 svar i åldersgrupp 46-64. Kvinnor 72, män 47 och 14 angav inget kön. 40 vill att kommunen erbjuder modersmålsundervisning/stöd. 27 vill ha tvåspråkig förskola/ tvåspråkig klass. 49 hade även svarat att de vill ha äldreomsorg på finska. 116 använder finska varje dag och 9 vid behov, 8 varje vecka. 117 använder finska hemma, 119 på fritiden, 62 i arbetet och 6 vid studier. Svar i kolumnen annat : i kyrkan, i församlingsarbetet, i föreningar, under resor, tillsammans med föräldrar, i telefon med släkten, på finska webbsidor, inom politik och i fackföreningsarbete.
Eskilstuna kommun 2015-06-30 10 (11) 58 kände mycket litet till vad kommunen erbjuder på finska, 42 tillräckligt, 27 mycket väl och 3 inte alls. 3 personer svarade inte på frågan. Frågan om i vilka sammanhang de skulle vilja använda finska i sina kontakter med kommunen svarade 47 i kontakt med politiker, 82 i kontakt med medborgarkontoret, 45 i samband med bygg- och miljöfrågor. 46 i samband med sport och fritid och 74 vid kulturevenemang. 90 svarade att de vill använda finska i samband med social- och äldreomsorgen och 43 i samband med förskolefrågor. 10 vill inte alls använda finska och 7 hade inte svarat på frågan. Svar i kolumnen annat : på sjukhuset, i samband med bankärenden, i äldreomsorgen, på biblioteket, hos försäkringskassan, i ärenden hos kommunen. Frågan om vilka tjänster de vill att kommunen erbjuder på finska svarade 56 finskspråkig dagbarnvårdare, 56 öppen förskola på finska, 62 vill ha modersmålsundervisning på förskolan och 62 tvåspråkig förskola. 104 vill ha finskt äldreboende och 106 dagverksamhet för äldre på finska. Korttidsvård på finska önskades av 73 och finskspråkig hemtjänst av 97. Svar i kolumnen annat : flera hade önskemål om finsk bibliotekarie och mer finsk litteratur, även översättningar, finska kulturevenemang, finsk långtidsvård och demensavdelningar, finsk personal på vårdcentraler, hjälp med myndigheter i Finland. 326 totalt i åldersgrupp 65+. Kvinnor 192, män 124 och 10 angav inget kön. 64 vill att kommunen erbjuder modersmålsundervisning/stöd. 24 vill ha tvåspråkig förskola/tvåspråkig klass. 265 hade även svarat att de vill ha äldreboende på finska. 35 sade sig redan nu ha behov av finskspråkig äldreomsorg. 305 använder finska varje dag och 12 vid behov, 9 varje vecka. 298 använder finska hemma, 266 på fritiden, 25 i arbetet och 10 vid studier. Svar i kolumnen annat : på mötesplatser, resor, med vänner, läser finska böcker, tidningar, med släkten, finsk tv, radio, i kultursammanhang, överallt med hjälp av en tolk, i föreningar, i kyrkan, med finsk hemtjänstpersonal. En person skrev att det är bara en person på äldreboendet som pratar finska förutom min fru när hon besöker mig 200 kände mycket litet till vad kommunen erbjuder på finska, 75 tillräckligt, 24 mycket väl och 14 inte alls. 13 svarade inte på frågan. På frågan om i vilka sammanhang de skulle de vilja använda finska i sina kontakter med kommunen svarade 75 i kontakt med politiker, 219 i kontakt med medborgarkontoret, 63 i samband med bygg- och miljöfrågor, 75 i samband med sport och fritid och 153 vid kulturevenemang. 257 svarade att de vill använda finska i samband med social- och äldreomsorgen, 35 i samband med förskolefrågor och 11 inte alls. 24 personer svarade inte på frågan.
Eskilstuna kommun 2015-06-30 11 (11) Svar i kolumnen annat : alltid bara det är möjligt, vid kulturevenemang, vid läkarbesök, när jag går på bibliotek eller andra ärenden behöver jag tolk. På frågan om vilka tjänster de vill att kommunen erbjuder på finska svarade 91 finskspråkig dagbarnvårdare, 86 öppenförskola på finska, 80 vill ha modersmålsundervisning på förskolan och 92 tvåspråkig förskola. 294 vill ha finskt äldreboende och 269 dagverksamhet för äldre på finska. Korttidsvård på finska önskar 188 och finskspråkig hemtjänst 261. Svar i kolumnen annat : flera hade önskemål om finsk bibliotekarie, finska filmer, finska teaterföreställningar, barnprogram på finska, hjälp att beställa tolkservice, helt finskt äldreboende med finsk personal, kök och bastu, tolkservice på sjukhuset, råd om hjälpmedel på finska, finskspråkig verksamhet och skrivtolk för hörselskadade. 15 hade inte skrivit vilken åldersgrupp de tillhör. 10 Kvinnor, 3 män och 2 som inte angav kön. 4 vill att kommunen erbjuder modersmålsundervisning/stöd, 2 vill ha tvåspråkig förskola och tvåspråkig klass. 12 hade svarat att de vill ha äldreboende på finska och 2 sade sig redan vara i behov av finskspråkig äldreomsorg. 13 använder finska varje dag, 1 vid behov och en hade inte svarat på frågan. 11 använder finska hemma och 10 på fritiden. 10 kände mycket litet till vad kommunen erbjuder på finska, 2 tillräckligt och 3 mycket väl. På frågan om i vilka sammanhang de skulle vilja använda finska i sina kontakter med kommunen svarade 2 i kontakt med politiker, 10 i kontakt med medborgarkontoret, 1 i samband med bygg- och miljöfrågor, 5 i samband med sport och fritid och 8 vid kulturevenemang. 11 svarade att de vill använda finska i samband med social- och äldreomsorgen och 4 i samband med förskolefrågor. Svar i kolumnen annat : kunna använda finska på arbetsförmedlingen, hos försäkringskassan och på biblioteket. På frågan om vilka tjänster de vill att kommunen erbjuder på finska svarade 3 finskspråkig dagbarnvårdare, 4 öppen förskola på finska, 4 vill ha modersmålsundervisning på förskolan och 5 tvåspråkig förskola. 12 vill ha finskt äldreboende och 11 dagverksamhet för äldre på finska. Korttidsvård på finska önskas av 7 och finskspråkig hemtjänst av 13.