Franchising i Sverige 2006 -en kartläggning av franchiseföretagandet i Sverige
Förord Allt fler är företagen som inser fördelarna med franchising. En företagsform som kombinerar småföretagande med stordrift och därmed är väl anpassat för dagens tuffa konkurrens. Företagsformen franchising får emellertid ta emot en del mediala stötar vilket delvis kan vara motiverat men som för franchising generellt är orättvist. I ett väl fungerande franchisekoncept är såväl franchisegivare som franchisetagare vinnare och det är också anledningen till den kraftiga tillväxt av franchising som vi ser. Vi vill med denna rapport belysa konceptet franchising som företagsform, den starka expansionen samt den betydelse företagsformen har för svensk ekonomi. Svenska Franchiseföreningen är initiativtagare till den här rapporten som är en uppföljare till Franchising i Sverige en företagsform på frammarsch, från 2004. Rapporten är sammanställd av Jonas Arnberg, analytiker på Handelns Utredningsinstitut. Svenska Franchiseföreningen vill tacka alla sponsorer som bidragit till rapportens tillkomst. Göteborg 2007-05-22 Karin Kisker VD Svenska Franchiseföreningen
Innehållsförteckning 1. Inledning...4 2. Vad är franchising?...5 2.1 Varför franchising?...7 2.2 Avtalet...9 2.3 Vad skiljer franchising från andra kedjeformer?...10 3. Undersökningens genomförande...12 4. Franchising i Sverige...13 4.1 Detaljhandeln den vanligaste franchisebranschen...13 4.2 Antalet franchiseföretag...14 4.3 Franchising vanligast bland yngre företag...14 4.4 Franchiseenheterna står för majoriteten av omsättningen och antalet anställda...15 4.4.1 Antalet anställda, antalet enheter och omsättning i absoluta tal, en beräkning...18 4.5 Kvinnor väljer franchising...19 4.6 Konkurser och ägarbyten bland franchisetagarna...20 4.7 Avtalet...21 4.7.1 Avtalets löptid...21 4.7.2 Kostnader och inträdesavgift...22 4.8 Franchisekonceptets framtid...23 4.9 För- och nackdelar med franchising...24 5. Avslutande kommentar...26 Källförteckning...29 Appendix 1...30
1. Inledning Företagskonceptet franchising vinner marknadsandelar. Allt fler företag använder sig av företagsformen samtidigt som man också kan visa upp en stark omsättningsutveckling, låg konkursstatistik och hög andel nyföretagande. Företagsformen franchising får emellertid inte alltid den uppmärksamhet som man förtjänar. Mycket förklaras av att det inte finns någon officiell statistik att tillgå varför omfattningen sannolikt underskattas och mestadels förknippas med amerikanska snabbmatskoncept. Faktum är att franchiseföretagen i Sverige beräknas omsätta cirka 115 miljarder kronor och anställa nästan 125 000 människor. Företagsformen är alltså viktig för såväl arbetstillfällen som svensk ekonomi. Vanligast är franchisesamarbetet inom detaljhandeln och där främst inom beklädnadshandeln men franchising finns också etablerat i många andra branscher såsom partihandeln, hotell- och restaurangbranschen och sälj- och mäklaryrken. Denna studie visar också att antalet franchiseföretag ökar kraftigt. 45 procent av de franchisesystem som denna studie kartlagt startades under 2000-talet. I den här rapporten beskrivs begreppet och företagsformen franchising och strukturen bland franchiseföretagen i Sverige granskas. Statistiken som används bygger på en enkätundersökning som inbringat svar från 82 olika franchisegivare, viket är ett underlag som väl torde representera det totala antalet franchiseföretag som uppskattningsvis uppgår till 400 stycken. I kapitel två och tre beskrivs företagsformen franchising och undersökningens genomförande. I kapitel fyra redovisas resultatet av enkätstudien.
2. Vad är franchising? Franchising innebär, enligt Svenska Franchiseföreningen, i korthet att någon som har ett framgångsrikt affärskoncept för marknadsföring av varor och tjänster upplåter åt andra att mot en avgift få använda det för sin egen affärsverksamhet. 1 Franchising är således en form av säljrätt som franchisetagaren hyr av franchisegivaren. Den part som, mot en avgift, erbjuder sitt affärskoncept benämns franchisegivare och den part som, mot betalning, utnyttjar att för eget bruk driva franchisegivarens affärskoncept kallas för franchisetagare. Säljrätt var också det namn som den svenska franchiseutredningen år 1987 2 föreslog vara den svenska benämningen på det amerikanska begreppet franchise. Emellertid har den svenska översättningen kommit i skymundan av den amerikanska benämningen. Den affärsmässiga definitionen av franchising lyder en rättighet från en varumärkesägare till en självständig person eller företag att mot ersättning sälja produkter och tjänster under det aktuella namnet, i enighet med vissa standards till skydd för goodwill och varumärke. 3 Franchising är således ett samarbete mellan två olika företag. Juridiskt är de båda parterna oberoende och samarbetet regleras i ett kontrakt där båda parters skyldigheter och rättigheter stadgas. Genom att kontraktet reglerar produkter, skyltning, marknadsföring etc. framstår alla enheter för konsumenten som om de vore ett och samma företag trots att det egentligen rör sig om flera olika ägare. Att de olika enheterna framstår som ett och samma företag är också ett av syftena med franchising. 4 Trots att franchising är vanligt förekommande existerar det idag ingen entydig definition. Att två parter, en franchisegivare och en franchisetagare, samarbetar under ett kontrakt torde vara gemensamt för alla olika definitioner men därefter kan franchisedefinitionen variera. 1 Svenska Franchiseföreningen 2 Franchiseutredningen (1987) 3 Svenska Franchiseföreningen 4 Coughlan, A (2001) 5
Beroende på hur väl utvecklat franchisesamarbetet är skiljer man på tre olika typer av franchising. Dessa är: Trade Name Franchising Product Distribution Franchising Business Format Franchising Som framgår av benämningarna innebär Trade Name Franchising att franchisesamarbetet gäller namnet under vilket försäljningen sker. I detta samarbete hyr franchisetagaren rätten att marknadsföra sin verksamhet under ett visst affärsnamn. Franchisegivaren intresserar sig här mindre för produkten eller tjänsten som erbjuds utan säljer bara sitt kända affärsnamn/varumärke. Denna form av franchising förekommer till exempel inom internationella hotellkedjor. I den andra typen av franchising fokuseras samarbetet till varusidan. Product Distribution Franchising innebär att samarbetet gäller de produkter som säljs. Under vilket namn eller hur marknadsföringen sker är således av mindre betydelse. Den tredje formen, Business Format Franchising, är en kombination av de båda tidigare nämnda. Det vill säga, franchisesamarbetet gäller såväl marknadsföring och företagsnamn som de varor och tjänster som säljs. Det är denna form av franchising som avses då man i Sverige talar om franchising och det är också den formen som omfattas av denna undersökning. Den definition på franchising som använts i den här undersökningen har fastställts av Svenska Franchiseföreningen och innefattar de företag som uppfyller följande fyra punkter: Det rör sig om kedjedrift där en huvudman (franchisegivare, konceptägare, kedjecentral, huvudkontor eller motsvarande) upplåter rätten att driva rörelse enligt ett affärskoncept till en fristående företagare (franchisetagare, licenstagare, återförsäljare, samarbetspartner eller motsvarande). Verksamheten bedrivs under ett gemensamt varumärke, även om de enskilda fristående företagen har egna bolagsnamn.
Huvudmannen överför kunskap och erfarenhet till de fristående företagarna. Huvudmannen bistår de fristående företagarna med löpande support. 2.1 Varför franchising? Varför skulle någon vilja leta upp en franchisegivare för att sälja dennes varor, och dessutom betala för det, istället för att själv starta ett helt eget företag? Eller varför skulle ett stort företag vilja angripa en marknad med hjälp av ett utomstående företag istället för att styra hela kedjan på egen hand? Fördelarna med franchising kanske inte är helt tydliga och för somliga företag kanske de heller aldrig visar sig. Enligt teorin har franchisesamarbete emellertid ett flertal fördelar (och nackdelar) gentemot andra företagsformer. Fördelar för franchisetagaren Om vi antar att en person ska starta en snabbmatsrestaurang, vad är det då som gör att denne skulle välja att hyra ett affärskoncept istället för att bygga upp företaget helt själv? Anledningarna är flera. För det första är konkurser vanligare bland nystartade företag. För det andra tar det tid att bygga upp ett klientel och för det tredje innebär uppstartandet av ett företag att företagaren måste fatta en mängd beslut om till exempel var restaurangen ska lokaliseras, eventuellt tema, vilken storlek den borde ha, vilken typ av mat som ska serveras och hur ekonomi och finansiering ska läggas upp. Besluten kan bli många och uppstartandet av företaget kan ta tid och vara kostsamt. I värsta fall fungerar inte företagsidén och företagarens startkapital går då förlorat. 5 För företagaren som upplever dessa risker som ett hot kan franchising vara ett alternativ. Mot betalning och visst avsägande av sin frihet får franchisetagaren tillgång till ett väl fungerande affärskoncept med en stark partner i ryggen. Franchisegivaren står också för utbildning av franchisetagaren och dennes anställda, rådgivning i finansieringsfrågor och vägledning av butiksdrift. The Business Format som franchisetagaren hyr innehåller således all den hjälp denne behöver för att starta upp verksamheten och få den att fungera och den erbjuder dessutom fortlöpande stöd och hjälp i olika situationer under företagets drift. Franchisekonceptet innebär också att franchisetagaren får tillgång till stordriftsfördelar genom till exempel lägre inköpspriser, marknadsföring, försäkringar och olika former av avtal. Även 5 Coughlan, A, m fl (2001) 7
om delar av omsättningen betalas till franchisegivaren kan således de fördelar samarbetet medför överväga franchisesamarbetets kostnader och egenföretagarens frihet. Vägledning vid företagsstart, finansieringsråd och inköpssamarbeten är visserligen något som franchisetagaren skulle kunna få hjälp med av andra än en franchisegivare. I ett franchisesamarbete erhåller dock franchisetagaren allt detta från ett och samma håll. Franchisegivaren fungerar som en koordinator och samlar alla dessa tjänster, branschkunnande och stordriftsfördelar under ett och samma tak. 6 Fördelar för franchisegivaren Att franchisesystemet erbjuder fördelar som tilltalar franchisetagare har vi alltså konstaterat men varför skulle ett företag vilja vara franchisegivare? En franchisegivare eftersträvar ofta kontroll över sina enheter och hur affärskonceptet implementeras. Givet fokusen på hur varumärket presenteras i butikerna runt om i landet och hur varorna säljs torde det logiska vara att utvidga verksamheten genom att öka antalet egna enheter, det vill säga enheter som företaget äger och kontrollerar fullt ut. Varför skulle ett företag som eftersträvar denna enhetlighet vilja hyra ut sin företagsidé till en person med entreprenörsanda och behov av självständighet? Dessutom avslöjar franchisegivaren sina affärshemligheter och strategier samt skriver på ett kontrakt som innebär uppträning och utbildning av en grupp självständiga egenföretagare. Kort sagt, om företagaren vill ha kontroll, varför inte äga hela kedjan själv? Anledningarna till varför företag vill starta franchising och hyra ut sitt affärskoncept är flera. En vanlig anledning är finansiering. Företaget vill kanske av någon anledning expandera snabbt och bygga ett varumärke innan någon annan hinner före, bli stor innan konkurrenterna upptäcker företaget eller snabbt effektivisera genom att dela upp kostnaderna på fler enheter. Kapital för detta kan anskaffas genom att gå till börsen men en annan väg är genom franchising. 7 Här är franchisetagaren med och betalar, vilket minskar risken. För franchisegivaren är uthyrningen av säljrätter således ett sätt att expandera sitt varumärke och 6 Coughlan, A, m fl (2001) 7 Om antagandet att franchising är ett alternativ till börsintroduktion stämmer torde antalet nystartade franchisesystem vara högre under perioder då börsen utvecklas svagt och lägre då börsen utvecklas väl. Om en jämförelse görs mellan perioden 1998-1999 när börsen utvecklades mycket starkt och 2000-2002 då den upplevde en mindre god utveckling framgår också att fler franchisesystem startade under perioden då börsen utvecklades svagt. Om detta verkligen är en effekt av börsens utveckling eller av en franchisetrend är dock svårt att avgöra. 8
tillskansa sig stordriftsfördelar på ett mindre kostsamt sätt än genom att expandera via egna enheter. 8 En annan viktig anledning för ett företag att bli franchisegivare är motivationen av butikscheferna. Om företaget äger alla enheter behövs anställda butikschefer som måste motiveras, kontrolleras och avlönas. Franchising är här ett alternativ, eftersom franchisetagaren som egen företagare direkt tar del av vinsten som verksamheten ger. 9 Franchisetagare kan också utnyttjas för att etablera företaget på marknader där man hittills inte är representerad. Filialer/egna enheter dras med höga fasta kostnader, varför de oftast bara bär sig på större orter. Tack vare franchising kan företaget med hjälp av egenföretagare utvidga försäljningsnätet på mindre marknader där inte egna filialer skulle vara lönsamma. 10 I den enkät som skickats ut i samband med denna studie har respondenterna, som är franchisegivare, tillfrågats om för- och nackdelar. Deras svar presenteras i kapitel 4. 2.2 Avtalet För både franchisegivare och franchisetagare kan samarbetet emellertid innebära problem. Franchisetagaren å ena sidan kanske upplever att graden av oberoende begränsas eller att en allt för stor del av vinsten går till franchisegivaren medan franchisegivaren å andra sidan tycker att organisationen spretar med många olika intressenter. Eftersom franchisesamarbetet sker mellan två enskilda aktörer är det naturligt att åsikterna dem emellan i vissa situationer går isär. Av denna anledning upprättas alltid ett franchiseavtal mellan de båda parterna. Huruvida franchisesamarbetet faller ut lyckosamt kan i hög grad bero på detta avtal. I lagen regleras inte hur ett franchisesamarbete skall bedrivas. Detta regleras istället i avtalet mellan givare och tagare och franchiseavtal skiljer sig därför åt mellan olika franchisesystem. Avtalen är ofta långa och innehåller detaljerad information, bland annat om hur franchisegivaren vill att franchisetagaren ska driva affärskonceptet och om franchisegivarens åtaganden gentemot franchisetagaren. Viktiga punkter i avtalet rör framförallt 8 Coughlan, A, m fl (2001) 9 Coughlan, A, m fl (2001) 10 BDO (2001) 9
betalningssystemet, fastigheten som franchisetagaren bedriver sin verksamhet i och regler för en eventuell avslutning av samarbetet. 11 Den betalning som franchisetagaren erlägger franchisegivaren är givetvis viktig. Till en början gör franchisetagaren flertalet investeringar i form av anskaffning av inventarier och utrustning. Vanligtvis betalar också franchisetagaren en klumpsumma eller startavgift till franchisegivaren. Utöver detta betalar franchisetagaren också en löpande avgift, eller royalty. Detta för att samarbetet ska fungera väl. Franchisegivaren skulle annars inte ha något intresse av att hjälpa franchisetagaren efter uppstartandet. Med hjälp av löpande avgifter, som ofta baseras på omsättning, ökar givarens incitament att hjälpa tagaren eftersom givarens inkomster ökar då tagarens gör det. Det existerar sannolikt franchisegivare som utnyttjar sina franchisetagare och tar ut höga avgifter, men den kloke franchisegivaren håller avgifterna låga för att franchisesamarbetet ska vara så attraktivt som möjligt och bidra med de mest lojala och bästa franchisetagarna. Röster har till exempel menat att McDonald s borde höja sina avgifter men företaget resonerar som så att om man är generös mot franchisetagarna har de mycket att förlora på att inte arbeta inom företaget. Av denna anledning lever franchisegivaren upp till kontraktets och franchisesystemets löften och franchisetagaren förblir lojal mot moderföretaget och öppnar inte upp konkurrerande verksamheter. 12 Från och med år 2006 finns det nu också en lagstiftning som reglerar de båda parternas ställning gentemot varandra. Syftet är att göra parterna i franchisesamarbetet mer jämlika. 2.3 Vad skiljer franchising från andra kedjeformer? Det kan ibland vara svårt att se skillnaden mellan ett företag som klassas som franchiseföretag och företag i andra kedjeformer. Till exempel har de tre största sportkedjorna idag olika form. För konsumenten existerar ingen synlig skillnad men faktum är att Team Sportia bedriver franchising medan Intersport är en frivillig kedja och The Stadium ett filialföretag. 11 Coughlan, A, m fl (2001) 12 Coughlan, A, m fl (2001) 10
Tabell 2.1 Tre olika kedjeformer Kedjeform Exempel på företag Definition Filialföretag Stadium Kedjans enheter (butiker) ägs av ett och samma företag Frivillig kedja Intersport Flera företag med gemensam ägd centralorganisation Franchising Team Sportia En moderorganisation där ett/flera företag hyr in sig Att särskilja filialföretag från de andra två kedjetyperna är relativt enkelt. Filialföretaget äger samtliga enheter/butiker under det aktuella företagsnamnet. Under denna kategori faller The Stadium. De andra två kedjetyperna skiljer sig gentemot filialföretagen på så sätt att enheterna har olika ägare. De frivilliga kedjorna är uppbyggda av enskilda handlare som slutit sig samman och bildat en gemensamägd centralorganisation och i dess regi bedriver aktiviteter i syfte att stärka medlemmarnas konkurrenskraft. 13 Medlemmarna i en frivillig kedja äger således sina egna butiker och gemensamt huvudorganisationen. Denna företagsform har Intersport. Genom den stora internationella organisation som alla handlarna tillsammans äger får de till exempel tillgång till en världsomfattande marknadsföring och låga inköpspriser. Likheterna mellan denna form av företag och franchiseföretag är påtaglig. Skillnaden är att franchisetagarna i franchisesamarbetet inte äger den huvudorganisation de betalar en avgift till, franchisegivaren. Det är således frågan om två enskilda företag i franchisesamarbetet medan de olika företagen och centralorganisationen i det frivilliga företaget inte kan sägas vara juridiskt oberoende. Franchising, som Team Sportia använder sig av, innebär att ett företag hyr ut affärssystemet till franchisetagare. Franchisegivaren Team Sportia är således ett eget företag medan det frivilliga Intersport inte skulle finnas om det inte vore för alla medlemmar. Även om det i detta fall går att dra en linje mellan de tre olika kedjeformerna kan det vara svårt i andra fall. Till exempel anser sig ICA vara en frivillig kedja, vilket de också länge har varit. Egna fristående handlare äger tillsammans ICA för att bland annat få ner inköpspriser. Från det datum då det holländska Ahold köpte 60 procent av aktierna i det tidigare av medlemmarna helägda ICA har medlemmarna nu ett avtal mellan sig och moderorganisationen som till 60 procent ägs av Ahold. Således är detta ett avtal mellan två skilda, juridiskt oberoende, parter. Som framgick av franchisedefinitionen tidigare skulle denna organisation kunna falla under begreppet franchising. 13 BDO (2001)
IKEA är ett annat exempel på företag som skulle kunna betraktas som franchise istället för som idag helägt filialföretag. En enhet av de idag 17 svenska enheterna är nämligen franchise och de allra flesta IKEA-enheter utanför Sverige drivs idag av franchisetagare. Fallen IKEA och ICA är inte de enda utan bara exempel på flertalet företag som skulle kunna betraktas som franchiseföretag. Bristen på en enhetlig definition medför dock att de inte anser sig vara franchiseföretag och de är därför utelämnade i denna studie. 3. Undersökningens genomförande Att undersöka samtliga franchiseföretag när ingen tydlig definition finns vad gäller vilka eller hur många de är medför givetvis vissa svårigheter. Ambitionen har därför inte varit att reda ut antalet företag snarare att få en uppfattning om strukturen och utvecklingen för företagsformen. Informationen har samlats in genom enkäter till till Svenska Franchiseföreningens medlemmar samt föreningens register över ickemedlemmar. Totalt har 250 företag kontaktats. Av de 250 företagen svarade 82 på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 33 procent. Någon exakt nivå på till exempel omsättning, antal anställda eller antal franchiseenheter som existerar i Sverige kommer denna studie inte att kunna ge. Däremot kommer den att bidra med en uppskattning samt en god bild av franchising i Sverige och hur franchisingsystemen har utvecklats. 12
4. Franchising i Sverige I detta kapitel presenteras franchiseföretagens svar på enkäten. Enkäten har, som tidigare beskrivits, besvarats av 82 franchiseföretag vilket torde ge en god bas av företag som väl representerar franchising i Sverige. Frågorna i enkäten rör dels företagsstatistik så som omsättning och antal anställda, dels frågor angående till exempel franchiseavtalet och franchisegivarnas framtidstro. Den enkät som företagen erhöll återfinns i sin helhet i appendix 1. 4.1 Detaljhandeln den vanligaste franchisebranschen Franchising förknippas kanske oftast med amerikanska företag såsom McDonald s, Burger King och 7-Eleven. Faktum är dock att franchising är betydligt mer utbrett. Vanligast förekommande är franchising inom detaljhandeln. Hotell och restaurang är en annan bransch där konceptet är vanligt förekommande. Franchising är dock inte begränsat till dessa områden utan har även gjort insteg på stora företag inom tjänstesektorn, till exempel bland mäklare och försäkringsbolag. Här är det säljare som blivit franchisetagare. Som fria företagare gör de inte enbart ett mer engagerat jobb, de sänker också kostnader för till exempel lokal och kan planera sin tid mer fritt. 14 I diagram 4.1 redovisas de svarande företagens branschtillhörighet. Diagram 4.1 De svarande företagens branschtillhörighet Övrig verksamhet; 18% Transporter; 4% Träning/ hälsa; 4% Detaljhandel; 44% Bilar, tillbehör och reparation; 5% It; 5% Konsult/ mäkleri; 9% Restaurang; 11% 14 BDO (2001)
Cirka 44 procent av företagen i undersökningen sysslade med någon form av verksamhet som faller under detaljhandel. Bland dessa företag var ett par verksamma inom dagligvaruhandeln, i övrigt var det företag inom sällanköpsvaruhandeln och däribland främst beklädnadshandeln. Av de svarande företagen var cirka 11 procent restaurangföretag. Tillsammans med restaurangföretag brukar också hotell nämnas. Flertalet hotellkedjor arbetar också med franchising men ingen av dessa har svarat på enkäten. Kategorin övrigt står för 18 procent av företagen. Dessa är företag som bland annat sysslar med resebyråverksamhet, byggverksamhet, sanering, flytt och hälsovård. Franchisingverksamhet är således något som spänner över många olika branscher, men tydligt är att detaljhandeln är den vanligaste franchisebranschen. 4.2 Antalet franchiseföretag Som beskrivits tidigare varierar definitionen på vad franchising egentligen innebär. Av denna anledning är det mycket svårt att bestämma hur många franchisesystem det finns i Sverige idag. Enligt Effectum Franchise Consulting uppgick antalet franchisesystem år 2001 till 300 stycken. 15 Sedan år 2000 har många nya franchiseföretag etablerats, varför man sannolikt borde tala om cirka 400 företag. 4.3 Franchising vanligast bland yngre företag Hur många franchisesystemen än är framgår det med all tydlighet att franchising är en företagsform som ökar. De svarande företagen har angett vilket år de startade sin verksamhet och det framgår då att de flesta företagen startade under 1990-talet eller senare. I diagram 4.2 visas fördelningen av de svarande företagens startår. 15 www.effectum.com 14
Diagram 4.2 Franchisesystemens startår 50% 45% 40% 30% 32% 20% 14% 10% 0% 4% 3% 1% 2000 1990 1980 1970 1960 1950 Det framgår tydligt att de flesta franchiseföretagen har startat under de senaste åren. Cirka 22 procent av de svarande företagen startade sin verksamhet under perioden 1930 till och med 1980 och 32 procent av företagen startades under 1990-talet. Under 2000-talet har etableringen av franchiseföretag ökat och 45 procent av företagen i den här undersökningen är etablerade senare än år 2000. Det är viktigt att komma ihåg att ovanstående gäller för de svarande företagen. De finns sannolikt ett flertal företag som konverterat till någon annan affärsform, till exempel filialföretag, eller lagt ner sin verksamhet och således inte kommer med i denna studie. Bilden är ändå så pass tydlig att det inte går att argumentera emot att antalet franchiseföretag ökar. 4.4 Franchiseenheterna står för majoriteten av omsättningen och antalet anställda Franchisesystem är oftast uppdelade på franchiseenheter och egna enheter. Franchisegivaren har alltså ett antal enheter som det styr över likt ett filialföretag medan man också driver ett antal enheter med hjälp av franchisetagare. Av denna anledning är det inte bara intressant att känna till antalet franchiseföretag utan också hur enheterna fördelas mellan franchise- och egendrift. I diagram 4.3 visas fördelningen mellan egna enheter och franchiseenheter för de olika storleksklasserna samt totalt. År 2006 drevs 71 procent av det totala antalet enheter av franchisetagare medan resterande andel, 29 procent, var av moderföretaget helägda enheter. Jämfört med år 2003 är det tydligt 15
att franchiseföretagens enheter omfördelats från helägda enheter till franchiseenheter. Förklaringen bakom detta är dels att nyetablering vanligtvis sker i form av franchising samt att många företag låtit franchisetagare ta över företagets egna enheter. Trenden visar att allt fler företag ser fördelen med franchisetagare framför helägda butiker med en anställd butikschef. Diagram 4.3 Fördelningen mellan franchise- och egna enheter 80% 70% 60% 71% 65% 2006 2003 50% 40% 35% 30% 29% 20% 10% 0% franchiseenheter egna enheter Beträffande omsättningens fördelning mellan egna enheter och franchiseenheter framgår att franchiseenheterna har den högsta andelen av franchisesystemets omsättning. I diagram 4.4 visas omsättningens fördelning mellan franchiseenheter och egna enheter. Det är tydligt att franchisetagarna får en allt större andel av moderföretagets omsättning. År 2003 hade franchiseenheterna 55 procent av omsättningen medan man 2006 hade 72 procent. Diagram 4.4 Omsättningens fördelning mellan egna enheter och franchiseenheter 80% 72,2% 70% 2006 2003 60% 55% 50% 45% 40% 30% 27,8% 20% 10% 0% franchiseenheter egna enheter 16
I studier av den här typen är det alltid svårt att uttala sig om en exakt nivå på till exempel omsättning för de företag urvalet representerar. Däremot torde de svarande franchiseföretagens omsättningsutveckling väl representera även andra franchiseföretags. I denna rapport granskar vi omsättningsutvecklingen mellan åren 2005 och 2006. I diagram 4.5 visas omsättningsutvecklingen för franchiseföretagen uppdelat på egna enheter, franchiseenheter och totalt samt på de olika storleksklasserna. Totalt ökade franchiseföretagens omsättning mellan åren 2005 och 2006 med cirka 9 procent. Utvecklingen var högre för franchiseenheterna där omsättningen ökade med 9,5 procent medan de egna enheterna ökade omsättningen med knappt 7 procent. Diagram 4.5 Omsättningsutveckling totalt och per storleksklass, i franchiseenheter, egna enheter och totalt, perioden 2005-2006 12% 10% 9,5% 8,7% 8% 6,7% 6% 4% 2% 0% Utveckling egna utveckling franchise utveckling totalt Fördelningen av anställda mellan franchiseenheter och egna enheter framgår av diagram 4.6. Sammanlagt är det betydligt fler anställda i franchiseenheterna än i de egna enheterna. Totalt uppgick andelen anställda inom franchiseenheter till 83 procent medan resterande 17 procent var anställda i de egna enheterna. 17
Diagram 4.6 De anställdas fördelning på egna enheter och franchiseenheter 90% 80% 82,8% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 17,2% 10% 0% Franchisetagare egna enheter 4.4.1 Antalet anställda, antalet enheter och omsättning i absoluta tal, en beräkning Att uttala sig om omsättning, antal anställda och antal enheter i absoluta tal är förknippat med en mängd svårigheter, dels beroende på att ingen enhetlig definition existerar av vad franchising är och att antalet franchiseföretag därför är oklart, dels på grund av att svarsfrekvensen har varit relativt låg. Således har beräkningar använts för att uppskatta omsättning, antal anställda och antal enheter för de som inte svarat. När uppskattningarna genomförts har de största företagen rensats bort. Genomsnittsvärdena för de andra företagen har använts för att uppskatta omsättning, antal anställda och enheter för 218 företag medan halva genomsnittsvärdet använts för 100 företag. Detta betyder alltså att 218 företag har antagits vara medelstora medan 100 har antagits vara små. I tabell 4.1 redovisas svaren från de 82 svarande företagen samt beräkningar för det totala antalet franchiseföretag, uppskattningsvis 400 stycken. Tabell 4.1 Omsättning, antal enheter och antal anställda i svenska franchiseföretag 2006 Franchisetagare Egna enheter Totalt De 82 svarande Omsättning, mkr 18 424 18 577 37 001 Antal enheter 4 132 1 681 5 812 Antal anställda 23 460 8 843 32 303 Uppräkning till 400 Omsättning, mkr 67 459 46 956 114 415 franchiseföretag Antal enheter 12 279 4 839 17 117 Antal anställda 100 727 24 868 125 595 Att vi valt att använda oss av 400 företag bygger på att det enligt Effectum Franchise Consulting uppskattade antalet franchisesystem år 2001 var 300 stycken. Med den kraftiga expansion vi sett under de senaste åren (45 procent av franchisingföretagen i undersökningen startades under 2000-talet) är 400 företag snarast i underkant. I den mån beräkningen av franschiseföretagens omsättning, antal enheter och anställda slår fel är det således i underkant. 18
År 2004 16 tog HUI fram en rapport i syfte att uppskatta franchiseföretagens utveckling och struktur. Resultatet från den undersökningen är intressant att jämföra med 2007 års rapport. Båda rapporterna utgör för sin tid goda punktestimat men förändringarna dem emellan måste tolkas med försiktighet. Det är tydligt att franchisingföretagen har ökat i betydelse. Omsättning, antal enheter och antal anställda är betydligt högre 2006 jämfört med 2002. Att antalet enheter ökat så mycket som tabell 4.2 visar skulle kunna vara en effekt av att antalet enheter underskattades år 2002. Hur som helst talar vi om starka tillväxttal. Tabell 4.2 Franchising i Sverige 2006 jämfört med 2002 2006 2002 Omsättning, mkr 114 415 80 000 Antal enheter 17 117 9 600 Antal anställda 125 595 97 000 4.5 Kvinnor väljer franchising Franchising har påståtts vara en företagsform som skulle passa kvinnor bättre på grund av den lägre risken jämfört med eget företagande. Av den anledningen torde kvinnligt ledarskap vara högre inom franchiseföretag än inom andra delar av näringslivet. 17 Detta är också fallet. Majoriteten av franchisetagarna (63 procent) är visserligen män, men kvinnornas andel om 28 procent är relativt hög om man ser till att motsvarande andel kvinnor inom eget företagande är 25 procent. 16 Franchising i Sverige en företagsform på frammarsch (HUI 2004) 17 Braag (2003) 19
Diagram 4.7 Kvinnligt, manligt och gemensamt ledarskap i franchisesystemens enheter 70% 60% Franchiseenheterna leds av 65% 50% 40% 30% 28% 20% 10% 7% 0% Kvinnor män gem I samband med detta måste också nämnas att kvinnligt företagande är vanligare i nystartade företag. 18 Eftersom många av företagen i denna studie är relativt nystartade torde också andelen kvinnor vara högre. 4.6 Konkurser och ägarbyten bland franchisetagarna Franchisesamarbetet skapar förutsättningar som gör att ett lägre antal konkurser torde kunna förväntas jämfört med inom andra företagsformer. Som vi tidigare beskrivit tar franchisetagaren en lägre risk jämfört med den egna företagaren eftersom franchisetagaren använder sig av ett beprövat koncept och dessutom får tillgång till de stordriftsfördelar som konceptet erbjuder. Dessutom sker det också en selektion när franchisegivaren rekryterar sina franchisetagare. Givet att franchisegivaren handlar rationellt kommer denne sannolikt att välja ut personer som passar bra som franchisetagare. Franchisegivaren hjälper också vanligtvis till för att rädda sina franchisetagare från konkurs. 19 Dessa faktorer bidrar till att vi torde kunna förvänta oss färre konkurser inom franchiseföretag än inom andra företagsformer. Även om konkursfrekvensen kan förväntas vara låg kan ägarbyten förekomma. Till exempel kan franchisegivarens val av franchisetagare ibland bli fel eller andra anledningar göra att franchisesamarbetet måste avbrytas. Eftersom det ofta finns en butik eller enhet där franchisetagaren bedrivit verksamheten och franchisegivaren, med varumärke och koncept i åtanke, sannolikt inte vill lägga ner butiker är byte av franchisetagare här ett alternativ. Själva 18 ITPS (2003) Nyföretagandet i Sverige, ITPS 19 BDO (2001) 20