Kartläggning av hur mottagningar i Nationella Cannabisnätverket arbetar med tidiga interventioner vid cannabisanvändning.

Kartläggning av hur mottagningar i Nationella Cannabisnätverket arbetar med tidiga interventioner vid cannabisanvändning Karin Patriksson

Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning..3 1.1. Syfte och målgrupp 3 1.2. Behandlingstermer 3 1.3. Rapportens innehåll...3 2. Tillvägagångssätt.4 2.1. Urval och bortfall 4 2.2. Mottagningar som ingår i kartläggningen.4 2.2.1. Mottagningarnas organisationstillhörighet 2.2.2. Mottagningarnas åldersindelning. 3. Resultat.6 3.1. Enskilda samtal med ungdomen..6 3.1.1. Har ni enskilda samtal med ungdomen.6 3.1.2. Är föräldrarna med vid första träffen.7 3.1.3. Hur ofta träffar ni ungdomarna enskilt.7 3.1.4. Obligatoriska inslag i de enskilda samtalen 8 3.1.. Fokus i samtalen med ungdomarna.8 3.1.6. Den metod/det förhållningssätt som används i mötet med ungdomen 9 3.1.7. Hur man arbetar i rummet med ungdomen 3.2. Familjesamtal.11 3.2.1. Fördelning mellan samtal med ungdomen och familjesamtal 11 3.2.2. Obligatoriska inslag i familjesamtalen.12 3.2.3. Fokus i familjesamtalen.13 3.2.4. Den metod/det förhållningssätt som används vid familjesamtal.14 3.2.. Hur man arbetar i rummet vid familjesamtal.1 3.2.6. Syskons delaktighet..16 3.3. Föräldrasamtal..17 3.3.1. Erbjuds föräldrarna egna samtal och hur ofta..17 3.3.2. Obligatoriska inslag i föräldrasamtalen..18 3.3.3. Fokus i föräldrasamtalen..18 3.3.4. Den metod/det förhållningssätt som används vid föräldrasamtal..19 3.3.. Hur arbetar man i rummet vid föräldrasamtal..19 3.3.6. Föräldragrupper.. 3.4. Samtal tillsammans med annan viktig person nätverkssamtal 21 3.4.1. Obligatoriska inslag och fokus i nätverksamtalen 22 3.4.2. Den metod/det förhållningssätt som används vid nätverkssamtal.23 3.. En jämförelse mellan den metod/det förhållningssätt som används vid enskilda samtal med ungdomen, familjesamtal, föräldrasamtal och nätverkssamtal..24 3.6. Provtagning, tester, bedömningsinstrument/dokumentationssystem. 3.6.1. Urinprov 3.6.2. Tester, bedömningsinstrument/dokumentationssystem..26 3.7. Speciellt utarbetade program 29 4. Sammanställning av de 11 speciellt utarbetade programmen/kortprogrammen..3 4.1. Jämförelse mellan de 11 kortprogrammen.3 4.2. Obligatoriska inslag i de 11 kortprogrammen..33. Avslutande diskussion och framåtblickande.34 6. Referenslista 37 7. Bilaga 38 1

Sammanfattning Denna rapport bygger på en kartläggning som gjorts bland mottagningar i Nationella Cannabisnätverket. Syftet har varit att ta reda på hur man på dessa mottagningar arbetar med tidiga interventioner vid cannabisanvändning med målgruppen ungdomar/unga vuxna som har rökt cannabis men inte i den omfattningen att de bedöms vara i behov av HAP (Haschavvänjningsprogrammet) och/eller är för unga för HAP. Kartläggningen kommer tillsammans med en kunskapsinventering av tidiga interventioner vid cannabisanvändning (Turner, 13) utgöra kunskapsunderlag för framtagande av ett program för tidig intervention vid cannabisanvändning. I rapporten presenteras mottagningarnas svar inom olika frågeområden. Den första delen handlar hur man arbetar i olika former av samtal såsom; Enskilda samtal med ungdomen, Familjesamtal, Föräldrasamtal och Samtal med annan viktig person Nätverkssamtal. Därefter beskrivs om och hur mottagningarna arbetar med provtagningar, tester och bedömningsinstrument/dokumentationssystem. Hur vanligt det är att mottagningarna har ett speciellt utarbetat program för målgruppen finns redovisat samt en sammanställning av dessa program. Resultaten visar att majoriteten arbetar med en kombination av enskilda samtal med ungdomen och familjesamtal. När det gäller metod/förhållningssätt så är MI, kognitiv och systemteoretisk metod/ förhållningssätt de mest vanliga, ofta kombineras två eller alla tre av dessa. Majoriteten erbjuder alltid eller ofta föräldrarna egna samtal. En tredjedel av mottagningarna arbetar med föräldragrupper för denna målgrupp. Samtal tillsammans med annan viktig person nätverkssamtal visar sig inte lika vanligt förekommande, ingen har svarat att de alltid gör det och endast 17 procent att de ofta gör det. Över två tredjedelar av mottagningarna erbjuder alltid urinprov som en del av behandlingen, endast en mottagning har svarat att de aldrig gör det. Bland mottagningarna har 76 procent angivit att de använder ett eller flera psykologiska test eller andra test. Bland mottagningarna har också 6 procent angivit att de använder ett eller flera bedömningsinstrument/dokumentationssystem. Bland mottagningarna som ingår i denna kartläggning visar det sig att över en tredjedel, 37 procent, uppger att de har ett speciellt utarbetat program för denna målgrupp och där flertalet av dem har detta program dokumenterat. En sammanställning av dessa program finns med i rapporten. I den avslutande diskussionen görs ett försök till en jämförelse mellan resultaten i kunskapsinventeringen (Turner, 13) och resultaten i denna kartläggning. Direkta jämförelser har varit svåra att göra då resultat från kunskapsinventeringen inte fanns när enkäten för denna kartläggning utformades. Trots detta visar kartläggningen att många av de 48 mottagningar som deltagit arbetar på ett sätt som i mångt och mycket stämmer väl överens med flera av de punkter som lyfts fram som verksamma i forskningen. 2

1. Inledning Nationella Cannabisnätverket bildades år och består av behandlare som arbetar med särskild behandling vid cannabismissbruk/beroende med utgångspunkt i HAP (Haschavvänjningsprogrammet). Initiativ till bildandet av nätverket togs av referensgruppen för cannabisfrågor vid Beroendecentrum i Stockholm. Tanken var att behandlare runt om i Sverige som använder sig av metoden skulle få möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Utöver detta arbetar nätverket med metodoch kompetensutveckling, kvalitetssäkring av arbetet, samordning av utvärderingar med mera. I december 11 beviljades Nationella Cannabisnätverket medel från Statens folkhälsoinstitut (FHI) för att genomföra fyra projekt; kunskapsspridning genom nationella, regionala och lokala konferenser, att skapa professionell rådgivning genom en virtuell mötesplats på internet, att ta fram utbildningsfilmer om cannabis och att inventera, utveckla och implementera metoder för tidig intervention. Denna rapport utgör en del av arbetet med det sistnämnda projektet. För att kunna utveckla och implementera en metod har två inventeringar gjorts; dels en kunskapsinventering (Turner, 13) och dels denna kartläggning bland mottagningar som är medlemmar i Nationella Cannabisnätverket. 1.1. Syfte och målgrupp Syftet med denna studie är att kartlägga hur mottagningarna i Nationella Cannabisnätverket arbetar med tidig intervention. Målgruppen för tidig intervention utgörs i det här sammanhanget av; Ungdomar/unga vuxna som har rökt cannabis men inte i den omfattningen att de bedöms vara i behov av HAP (Haschavvänjningsprogrammet) och/eller är för unga för HAP. Kartläggningens målgrupp är de mottagningar i Nationella Cannabisnätverket som möter målgruppen ovan. 1.2. Behandlingstermer I denna rapport förekommer en del behandlingstermer, som exempelvis THC-kurvan, De sju kognitiva funktionsnedsättningarna med flera, vilka den som tidigare inte har arbetat med Haschavvänjningsprogrammet (HAP) kanske inte känner till. För att få inblick i vad dessa står för rekommenderas boken; Vägen ut ur haschmissbruket (Lundqvist, T. och Ericsson, D., 1988) samt Manual till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) (Nationella Cannabisnätverket, 12) 1.3. Rapportens innehåll I nästa kapitel beskrivs tillvägagångssättet, urval och bortfall följt av en beskrivning av huvudmannaskap och åldersindelning på de mottagningar som ingår i kartläggningen. Kapitel 3 presenterar resultaten av enkätsvaren utifrån frågeområdena om hur man bedriver samtal. Därefter följer redovisning av enkätsvar på frågor om provtagning, tester och bedömningsinstrument/ dokumentationssystem. Kapitlet avslutas med en presentation av resultat på frågor kring speciellt utarbetade program. I kapitel 4 ges en sammanfattande beskrivning av de 11 kortprogram som mottagningarna bidragit med. Rapporten avslutas med en diskussion kring resultaten av enkätstudien samt också en jämförelse mellan dessa resultat, de 11 speciellt utarbetade programmen samt den kunskapsinventering som gjorts inom ramen för hela projektet Tidig intervention. 3

2. Tillvägagångssätt Den enkät (se bilaga 1) som använts i kartläggningen har arbetats fram i samarbete med personer i styrgruppen för alla fyra projekten, den person som haft rollen som expertresurs för projekten samt några medlemmar i nätverket. Huvudvikten i enkäten utgörs av frågor om hur man arbetar i samtalssituationen med ungdomen, familjen, föräldrarna och annan viktig person för ungdomen. Enkäten innehåller också en del frågor om provtagning, tester och bedömningsinstrument/ dokumentationssystem samt om man har ett speciellt utarbetat program för denna målgrupp. 2.1. Urval och bortfall Enkäten har skickats ut till en person per mottagning på de mottagningar där vi visste att de arbetar med målgruppen alternativt där vi var osäkra på om de arbetar med målgruppen. Mottagningar där vi visste att de inte arbetar med målgruppen har inte fått någon enkät. Enkäten sändes ut via mail till 86 personer på 84 mottagningar, på en stor mottagning skickades den till tre personer. Två medlemmar som hade fått enkäten men som inte arbetar med målgruppen rekommenderade i sin tur två personer på mottagningar i deras kommuner vilka inte var medlemmar i Nationella Cannabisnätverket, dessa två fick också enkäten. Detta innebär att enkäten skickades ut till sammanlagt 88 personer på 86 mottagningar. I utskicket ombads de som inte möter målgruppen att meddela detta. Fem personer har inte kunnat nås (de har troligen slutat på sina arbetsplatser) och ingen annan på arbetsplatsen har varit medlem i Nationella Cannabisnätverket. På en stor mottagning skickades enkäten ut till tre personer, dessa valde att svara gemensamt med en enkät. Detta innebär att vi kunnat invänta svar från 81 av de 88 vi hade skickat enkäten till. 48 ifyllda enkäter har inkommit. 14 personer har meddelat att de inte arbetar med målgruppen. Tre personer hörde av sig om att de skulle svara alternativt trodde det var för sent att svara, men det kom aldrig några enkäter från dem. 16 personer har inte hört av sig alls. 2.2. Mottagningarna som ingår i kartläggningen Som nämndes i kapitlet innan är minst en person på varje av de 48 mottagningar som ingår i kartläggningen medlem i Nationella Cannabisnätverket. Enkäten (se bilaga 1) som använts i denna kartläggning inleds med ett litet avsnitt om Fakta och kontaktuppgifter. Från det avsnittet presenteras nedan uppgifter om organisationstillhörighet och åldersindelning. 4

2.2.1. Mottagningarnas organisationstillhörighet Diagrammet nedan visar hur organisationstillhörigheten för mottagningarna ser ut. Från en mottagning har man inte angivit svar på frågan. 4 4 3 3 1 32 13 2 Socialtjänst Sjukvård Socialtjänst och sjukvård Diagram 1. Mottagningarnas organisationstillhörighet. I antal. (n=47) Vanligaste huvudmannaskapet för mottagningarna är kommunens socialtjänst, vilket 32 av mottagningarna har. Hos en av dessa 32 är huvudmannaskapet delat mellan kommunens socialtjänst och skola. Personalen på dessa mottagningar består vanligtvis av socionomer eller motsvarande. Ibland förekommer det att en sjuksköterska anställts av kommunen alternativt hyrts/lånats in från sjukvården hel- eller deltid. 13 av mottagningarna har delat huvudmannaskap bestående av socialtjänst och sjukvård. På dessa mottagningar finns personal från såväl socialtjänstens och sjukvårdens professioner. Samtliga av dessa 13 mottagningar återfinns i någon av de tre storstäderna, i förortskommun till de tre storstäderna eller i det som kallas större stad ( - invånare). Två av mottagningar har sjukvård som huvudman. En mottagning har inte svarat på frågan. 2.2.2. Mottagningarnas åldersindelning På frågan om mottagningarnas åldersindelning har svaren varit mycket varierande. För att ge en bild har ett försök till en indelning gjorts: Åldersindelning Antal mottagningar Ungdomar upp till 18, eller 21 år 18 Ungdomar och unga vuxna upp till 22, 23, 24,, 26 eller 3 år 1 Både ungdomar och vuxna, ingen åldersgräns uppåt 11 Vuxna inkl unga vuxna, dvs från 18 och ingen åldersgräns uppåt 4 Tabell 1. Mottagningarnas åldersfördelning. I antal. (n=48) Bland de mottagningar som arbetar med det som här kallats ungdomar är åldersindelningen upp till 21 år vanligast. För de mottagningar som arbetar med ungdomar och unga vuxna är åldersindelningen upp till år vanligast.

3. Resultat - samtal I denna resultatdel kommer de inkomna enkätsvaren att redovisas. Enkäten (se bilaga 1) består av många frågor och ett visst urval har gjorts vilket innebär att några frågor har valts bort exempelvis för att de varit för lika andra frågor. Presentationen nedan följer i princip upplägget i enkäten. Det börjar med frågor kring hur man arbetar med målgruppen, vilket inleds med hur man arbetar med enskilda samtal med ungdomen, följt av familjesamtal, föräldrasamtal, samtal tillsammans med annan viktig person och sist en jämförelse av metod/förhållningssätt mellan de olika samtalsformerna. I den delen av kapitlet läggs mer fokus på delkapitel 3.1. Enskilda samtal med ungdomen och delkapitel 3.2. Familjesamtal då dessa är mer vanligt förekommande och mindre fokus på delkapitel 3.3. Föräldrasamtal och delkapitel 3.4. Samtal med annan viktig person nätverkssamtal. Därefter följer ett avsnitt om provtagning, tester, bedömningsinstrument/dokumentationssystem och sist svar på frågan om man har ett utarbetat program för målgruppen. 3.1. Enskilda samtal med ungdomen Det avsnitt som i enkäten som benämnts enskilda samtal med ungdomen redovisas nedan. 3.1.1. Har ni enskilda samtal med ungdomen Nedan följer en redovisning för hur respondenterna svarat på frågorna som rör enskilda samtal med ungdomar. 4 4 3 3 1 17 1 Ja, enbart enskilda Nej, aldrig enskilda Enskilda i kombination med familjesamtal 37 Annat upplägg Diagram 2. Har ni enskilda samtal med ungdomarna? I antal. (n=47) Av diagrammet ovan framgår tydligt att det vanligaste sättet att arbeta med den här målgruppen är Enskilda samtal i kombination med familjesamtal, vilket 37 av 47 svarande angivit. De 47 som svarat på denna fråga har sammanlagt angivit 6 svar vilket innebär att flera personer har angivit mer än ett svarsalternativ. Exempelvis har 7 av de 17 som svarat Ja, enbart enskilda men även angivit Enskilda samtal i kombination med familjesamtal. Av de återstående har en person angivit att denne primärt arbetar med urinprovskontroll och att samtal/familjesamtal sköts av annan enhet, vilket innebär att endast 9 av de 47 svarande enbart arbetar med enskilda samtal med ungdomen. Det har funnits utrymme att beskriva vad Annat upplägg är. Vid genomgång av de svaren framkommer att två som enbart kryssat för Annat upplägg i texten beskrivit att de arbetar med en kombination av enskilda samtal med ungdomen och familjesamtal, vilket innebär att 39 istället för 37 av 47 arbetar med enskilda samtal i kombination med familjesamtal. 6

3.1.2. Är föräldrarna med vid första träffen med ungdomen Hur kontakten inleds är också intressant. Här har det efterfrågats om föräldrarna är med vid första träffen. 18 1 1 1 Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Diagram 3. Är föräldrarna med vid första träffen. I antal. (N=47). De svarande (n=47) på denna fråga har sammanlagt angivit svarsalternativ. Av diagrammet ovan framgår att 18 angivit att föräldrarna Alltid är med vid första träffen, att angivit att föräldrarna Ofta är med vid första träffen och att angivit att föräldrarna Ibland är med vid första träffen. Sällan och Aldrig har kryssats för av en person. De tre extra svarsalternativ som angivits i förhållande till antal svarande utgörs av en person har satt kryss för både Alltid och Ofta och en annan person har kryssat för tre alternativ vilka utgörs av Ibland, Sällan och Aldrig. Detta innebär att ingen enbart kryssat för att de aldrig har med föräldrarna vid första träffen. Det har också efterfrågats hur många enskilda samtal man har med varje ungdom i den här målgruppen, vilken 4 svarat på. På denna fråga fick man svara i form av fritext. En mycket stor variation av svarsalternativ har framkommit. Exempelvis har några svarat från 1 eller 2 och upp till fleråriga kontakter. Sådana svar är svåra att ta med när man ska räkna ut ett snittantal, varför de ej tagits med här. Då det angivits exempelvis 4-8 eller 1- har medeltalet räknats ut. Dessa medeltal har lagts samman med de fasta tal som angivits och sedan delats med antalet svar. Vid denna uträkning framkom att det genomsnittsliga antalet enskilda samtal med varje ungdom i denna målgrupp som mottagningarna i kartläggningen har är 7,2 stycken. 3.1.3. Hur ofta träffar ni ungdomarna enskilt Tabell nedan visar hur ofta man träffar ungdomarna enskilt. Tre gånger per vecka Två gånger per vecka En gång per vecka Varannan vecka En gång/månad Mer sällan än en gång/månad 2 1 36 4 1 Tabell 2. Hur ofta träffar ni ungdomarna enskilt? I antal. (n=4) De 4 personer som har svarat på frågan har sammanlagt angivit 8 svar, fem har angivit två svarsalternativ och fyra har angivit tre svarsalternativ. Av de nio personer som angivit mer än ett svarsalternativ är det endast en person som inte satt kryss i rutan för en gång per vecka, denna person har 7

istället satt kryss i rutorna för tre respektive två gånger per vecka. Vanligast är att man träffar ungdomen en gång per vecka vilket 36 svarat och näst vanligast är två gånger per vecka vilket 1 svarat. 3.1.4. Obligatoriska inslag i de enskilda samtalen I enkäten efterfrågades om det finns obligatoriska inslag i de enskilda samtalen med ungdomarna. 4 har svarat på frågan, av dessa har 39 svarat att de har obligatoriska inslag. Dessa ombads att i fritext beskriva vad de obligatoriska inslagen består av, vilket 37 svarande har gjort. I fritext uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla. Nedan redovisas svaren i punktform. Inom parentes efter varje punkt framgår hur många som har med den punkten i sin fritext. För att listan inte ska bli för lång sammanfogas de punkter som tre eller färre angivit i löpande text under listan nedan. Information och fakta om cannabis och dess skadeverkningar (17) MI - Undersökning av inställning/ambivalens till drogen Varför röka? Varför sluta? Ambivalenskors () THC- och ångestkurvan (9) Missbrukskartläggning/historia Drog- och tidsaxel (9) De sju kognitiva funktionerna (8) Drogtester/urinprov (7) Nätverkskarta Sociogram Familjeträd - Kompissociogram () Mående, psykiska måendet, sömn (4) De punkter som har skrivits av tre personer är; drogens funktion, samtal kring familj och nätverk - hur den unge upplever sin familjesociala situation föräldrasamtal, UngDOK. Följande punkter har angivits av två personer; handlingsplan, fysiska och psykiska abstinenssymtom, vilken hjälp de behöver för att kunna sluta, hur har det gått sedan förra besöket, informationssamtal/allmän information och KASAM. 3.1.. Fokus i samtalen med ungdomarna De svarande har också i fritext fått beskriva vilket fokus man har i samtalen med ungdomarna, vilket 41 svarande har gjort. Som i frågan innan uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla. Inom parentes efter varje punkt framgår hur många som har med den punkten i sin fritext. För att listan inte ska bli för lång sammanfogas de punkter som tre eller färre angivit i löpande text under listan nedan. Förmedla kunskap om cannabis (19) Motivation (12) Hur den unge ser på hela sin livssituation ex relationer, familj, nätverk, skola, fritid, sex med mera (9) Problematisera - Konsekvenser - Bryta missbruket (6) Fokus på det som fungerar Friskfaktorer () Till dessa kommer en mängd punkter som tre eller färre personer har angivit. Först de punkter som angivits av tre personer; vad cannabis fyller/fyllt för funktion, att få den unge, familjen och skolan att samverka för att förhindra fortsatt drogande nätverkets inställning och stödfunktion, mål och meningsfullhet framtid - vad är viktigt att uppnå och att hålla sig drogfri. Följande punkter har angivits av två personer; hur kan man få det man söker i cannabis på ett annat/konstruktivt sätt och involvera föräldrar föräldrastöd. Sist följer de punkter som har angivits av en person vardera; förbereda dem på hur man kan reagera när man slutar med cannabis, att hitta verktyg för att kunna ändra sitt beteende och sluta med droger, prestationer, stärka självkänslan, relationsskapande, förändringsarbete, 8

följsamhet, hjälpa dem att börja reflektera över om de mål de har i livet är förenligt med fortsatt cannabismissbruk, utforska tidigare användning, ungdomens val i livet och vad behöver stärkas. 3.1.6. Den metod/det förhållningssätt som används i mötet med ungdomen I diagrammet nedan visas den metod/det förhållningssätt man använder i mötet med ungdomen. 4 4 3 3 1 4 34 27 21 Diagram 4. Beskriv den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med ungdomen. I antal. (N=4) Denna fråga har 4 personer svarat på. Dessa har angivit allt ifrån ett till sex svarsalternativ, sammantaget har 147 svarsalternativ kryssats för. Vanligast är att man har kryssat för tre stycken alternativ, vilket 13 personer har gjort. Därefter kommer i fallande ordning fyra, två, ett, fem och sex alternativ. De vanligaste kombinationerna är; MI + Kognitiv + Systemteoretisk + Lösningsfokuserad (7 stycken har kryssat för den kombinationen), MI + Kognitiv och Systemteoretisk (6 stycken) och MI + Kognitiv ( stycken). Samtliga 4 svarande har angivit att de använder MI. 34 (76 procent) har angivit att de använder Kognitiv metod/förhållningssätt och 27 (6 procent) har angivit att de använder Systemteoretisk metod/förhållningssätt. 21 (47 procent) har angivit Lösningsfokuserad metod/förhållningssätt. (22 procent) har angivit Psykodynamisk respektive Annan/annat metod/förhållningssätt. De som kryssat för Annan/annat ombads att i fritext beskriva vad det är, vilket personer gjort. Två personer har vardera angivit; pedagogiskt utbildande/pedagogiskt/psykoedukativt förhållningssätt, Kort HAP, Haschsamtal, narrativt förhållningssätt och medicinskt perspektiv/kunskap. Följande har angivits av en person; ART, samtalsserie om fem drogförebyggande samtal, ORS/SRS, Feedback iformed treatment, abstinensmedicinering, psykosomatiskt perspektiv, återfallsprevention, lite CRA för dem över 18 år och cannabisinformation samt bedömning och utredning. 9

3.1.7. Hur man arbetar i rummet med ungdomen Denna fråga har haft fokus på användandet av visuella hjälpmedel i kombination med samtal. 34 3 21 9 4 4 3 3 1 Enbart samtal utan visuella hjälpmedel Använder blädderblock i kombination med samtal Använder White Board i kombination med samtal Använder annat hjälpmedel i kombination med samtal Diagram. Hur arbetar ni i rummet med ungdomen. I antal. (n=46) Denna fråga har 46 personer besvarat vilka sammanlag har angivit 99 svarsalternativ. Flest har kryssat för Använder White Board i kombination med samtal (3), därefter kommer Använder blädderblock i kombination med samtal (34), följt av Använder annat hjälpmedel i kombination med samtal (21) och minst antal har kryssat för Enbart samtal utan visuella hjälpmedel (9). De nio som kryssat för Enbart samtal utan visuella hjälpmedel har samtliga även kryssat för något eller några av de andra alternativen. Av de 21 som kryssat för att de använder annat hjälpmedel i kombination med samtal har 16 angivit vad det är. Ytterligare 3 (vilka ej kryssat för det alternativet) har också fyllt i exempel på andra hjälpmedel som de använder, detta innebär att totalt 19 personer har valt att beskriva vad annat hjälpmedel kan vara. Av dessa har fem personer i fritext angivit; bilder, inplastade bilder med info om cannabis, bilder på hjärnan hur den fungerar och vad som händer när man röker cannabis. Tre personer har vardera skrivit följande punkter; formulär/frågeformulär, PowerPoint, bilder på datorn och skrivblock, papper på bordet, ungdomen får ofta skriva och rita själv. Följt av två personer som skrivit följande punkter; hemuppgifter, hemläxa, egen mapp med ungdomens arbetsmaterial, samtalskort, känslokort, stenkort, övningar, blanketter från återfallsprevention och stenciler, pärmar. Sist de punkter som angivits av en person vardera; videoklipp, texter som utgör underlag för samtal, Haschguiden som information, liknelser, avslappningsövningar, smartboard, mobil och dator, en hjärna i plast som går att plocka isär och ORS och SRS.

3.2. Familjesamtal Det avsnitt som i enkäten som benämnts familjesamtal redovisas nedan. Redovisningen följer i stort sett de frågor som finns i enkäten med undantag av de frågor som berör syskon, vilka har valts att i detta delkapitel komma efter frågorna om familjesamtal. 3.2.1. Fördelning mellan samtal med ungdomen och familjesamtal Huruvida man kombinerar familjesamtal och samtal med enbart ungdomen visas i diagrammet nedan. 4 4 3 3 1 3 Ja 9 Nej Diagram 6. Kombinerar ni familjesamtal och samtal med enbart ungdomen? I antal. (n=44) Av de 44 svarande har 3 svarat att man kombinerar familjesamtal och samtal med enbart ungdomen och 9 har svarat att man inte gör det. Hur dessa nio arbetar ger denna fråga inte svar på. Det vi vet från tidigare frågor är att åtta mottagningar enbart arbetar med enskilda samtal med ungdomen och en mottagning arbetar aldrig med enskilda samtal med ungdomen. 11

Respondenterna har också fått svara på hur fördelningen mellan samtal med ungdomen och familjesamtalen ser ut. 4 4 3 3 1 3 6 8 Vartannat samtal med ungdom och vartannat med familj Två samtal med ungdom, ett familjesamtal, upprepas Tre samtal med ungdom, ett familjesamtal, upprepas Fyra samtal med ungdom, ett familjesamtal, upprepas Annan kombination Diagram 7. Om ja, hur ser fördelningen av föräldramedverkan ut mellan de olika samtalen? I antal. (n=37) Frågan har besvarats av 37 personer som sammanlagt har angivit 47 svarsalternativ, av vilka sex har kryssat för två, tre eller fem svarsalternativ. Mest förekommande är att man har kryssat för annan kombination, vilket har gjort. Av dessa har fem stycken även kryssat för något eller några av de andra alternativen. Av de fyra föreslagna fördelningarna på samtal med ungdomen och familjesamtal var alternativet fyra samtal med ungdomen, ett familjesamtal och att det upprepas det mest vanliga, vilket åtta hade svarat. Därefter kom två samtal med ungdom, ett familjesamtal vilket upprepas som sex hade svarat. Fem hade svarat tre samtal med ungdomen, ett familjesamtal, följt av vartannat samtal med ungdomen och vartannat familjesamtal som 3 hade svarat. De som kryssat för annan kombination fick i fritext beskriva den. Det mest vanliga som har angivits av svarande är att det varierar alternativt ser olika ut, i bland med tilläggen efter behov och/eller utifrån familjens möjligheter. Fyra har svarat att det görs en individuell planering eller bedömning. Ytterligare fyra andra hade svarat att det sker i överenskommelse med familjen. Fyra andra hade svarat att föräldrarna är med på första och sista samtalet. De övriga fyra hade angivit svar som; ett familjesamtal och sedan fem med ungdomen, ett familjesamtal och sedan sex med ungdomen, att föräldern är med vid första samtalet och erbjuds kontakt under tiden som mottagningen har kontakt med ungdomen och att flest samtal är med ungdomen och ligger tyngdpunkten på familjearbete så har de kollegor som arbetar med det. Det har också efterfrågats hur många familjesamtal man har, vilket man har fått svara på i fritext. Svaren varierade från och till upp till. Beräkning av ett snittvärde har gjorts på samma sätt som tidigare beskrevs vid enskilda samtal med ungdomen. Det sammantagna snittvärdet bland de 39 som besvarat frågan var att man har sammanlagt 3, familjesamtal. 3.2.2. Obligatoriska inslag i familjesamtalen På frågan om det finns obligatoriska inslag i familjesamtalen har 24 svarat ja och 1 nej (N=39). De som har obligatoriska inslag bads att i fritext beskriva dessa, vilket 23 har gjort. I fritext uttrycker man 12

sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla i redovisningen som följer nedan. Av de 23 svarande har 13 personer angivit; cannabisinformation, information om droger, dess effekter och konsekvenser. Fyra personer har angivit; situationen, problemformulering och målplanering. Tre personer har angivit följande punkter; information om mottagningen, allmän information, THCkurvan, de sju kognitiva funktionerna, hjärnans belöningssystem, föräldrars oro, egen påverkan av att någon nära använder droger och uppföljning av hur det går. Två personer har angivit; relationer, kommunikation, problemlösning och samarbete och resursinventering, nätverk, resurser. Sist de punkter som angivits av en person; vad behöver föräldrarna se för att deras oro ska minska, hur kan föräldrarna vara till hjälp för ungdomen att göra förändringar, kartläggning av familjehistorik vad gäller missbruk, psykisk ohälsa och våld, familjekarta, ORS/SRS och UngDOK, information om provsvar, prata förväntningar, belysning av framsteg, återfallsprevention och sista samtalet om de förändringar som skett. 3.2.3. Fokus i familjesamtalen De svarande har också i fritext fått beskriva vilket fokus man har i familjesamtalen, vilket 31 svarande har gjort. Som i frågan innan uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla. Inom parentes efter varje punkt framgår hur många som har med den punkten i sin fritext. Av de 31 svarande har 16 angivit; relationer, samspel, kommunikationen familjemedlemmarna emellan, familjesystemet och ungdomen som del i ett sammanhang sin familj. Tio har angivit; cannabiskunskap, drogerna och dess effekter och konsekvenser. Fem har angivit; hur familjen kan stötta ungdomen att sluta droga och förbli drogfri. Därefter följer fyra som angivit; tillit, tillitsproblematik och gränssättning, rådgivning i förhållningssätt och stärka föräldrarollen. Tre har angivit; oro, följt av två som angivit; utforska föräldrarnas bild av situationen, nätverk, resurser alternativt samordna resurser, familjens uppdrag och formulera gemensamma målsättningar. Sist de punkter som angivits av en person vardera; vad som behöver förändras för att familjen ska känna sig tryggare, uppmärksamma framsteg den unge och familjen gjort, friskfaktorer, risk och skyddsfaktorer, insikt droger egen påverkan hantering, lyfta fram känslor, tankar och frågor kring problemet, det vill säga drogen och behövs ett mer omfattande familjearbete kopplar vi in andra behandlare. 13

3.2.4. Den metod/det förhållningssätt som används i familjesamtalen I diagrammet nedan visas vilken metod/vilket förhållningssätt man använder i familjesamtalen. 4 4 3 3 1 3 26 8 29 19 7 Diagram 8. Beskriv den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med familjen. I antal. (n=4) Sammanlagt 4 personer har svarat på denna fråga. Dessa har angivit allt ifrån ett till sex svarsalternativ och sammanlagt har 124 svarsalternativ kryssats för. Vanligast är att man kryssat för tre svarsalternativ, vilket 1 personer har gjort. Därefter kommer i fallande ordning fyra, två, ett, sex och fem svarsalternativ. De vanligaste kombinationerna är, MI + Kognitiv + Systemteoretisk (8 stycken har kryssat för den kombinationen), MI + Kognitiv + Systemteoretisk + Lösningsfokuserad (6 stycken), MI + Kognitiv + Lösningsfokuserad (3 stycken), MI + Kognitiv (3 stycken) och kryss för samtliga sex svarsalternativ (3 stycken). Av de 4 svarande har 3 (88 procent) angivit MI), följt av 26 (6 procent) som har angivit Kognitiv, 29 (73 procent) som svarat Systemteoretisk. Lösningsfokuserat har 19 (48 procent) och åtta ( procent) har svarat Psykodynamisk. Annan metod/annat förhållningssätt har sju (18 procent) angivit. De som kryssat för Annan metod/annat förhållningssätt har i fritext fått beskriva vad det är. Nedan beskrivs vad dessa sju personer angivit. Inom parentes efter varje punkt framgår hur många som har med den punkten i sin fritext. Två har i fritext skrivit narrativ och följande har skrivits av en person; systemisk familjeterapi, reflekterande positioner, föräldra- empowerment, pedagogiskt/psykoedukativt förhållningssätt, Art och CAN info. 14

3.2.. Hur man arbetar i rummet vid familjesamtal Denna fråga undersöker om man kombinerar samtal med visuella hjälpmedel, vilket visas i diagrammet nedan. 4 4 3 3 1 16 27 28 Enbart samtal Använder blädderblock Använder White Board Använder annat material 11 Diagram 9. Hur arbetar ni i rummet vid familjesamtal? I antal. (n=39) Denna fråga har besvarats av 39 personer, vilka sammanlagt angivit 82 svarsalternativ. Flest har kryssat för att de Använder White Board i kombination med samtal (28), därefter kommer Använder blädderblock i kombination med samtal (27), följt av Enbart samtal (16) och minst antal har kryssat för Använder annat hjälpmedel (11). Av de 16 som kryssat för Enbart samtal har 1 även kryssat för annat/andra alternativ. De som kryssat för Använder annat material ombads beskriva vad det är i fritext. Nedan följer vad dessa 11 angivit. Inom parentes efter varje punkt framgår hur många som har med den punkten i sin fritext. Tre har i fritext skrivit bildmaterial, bilder (bland annat THC hjärnan), bilder i form av serie på dator eller inplastad variant och två har skrivit samtalskort, känslokort m.m. Följande har skrivits av en person; skrivblock, anekdoter, infomaterial vid behov, olika frågeformulär, ibland hemuppgifter, haschguiden, som information, papper på bordet, väntar på att komma igång med att rita på i-pad, filmkamera, plasthjärna och samtal - blädderblock - öppna diskussioner. 1

3.2.6. Syskons delaktighet I enkäten har det även ingått ett par frågor som berör syskon till ungdomen som rökt cannabis. Diagrammet nedan ger en bild av hur vanligt det är att syskon deltar på familjesamtal. 4 4 3 3 1 27 12 1 Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Diagram. Är syskon med vid familjesamtalen? I antal. (n=44) Av de 44 som besvarat denna fråga har 27 svarat att syskon sällan är med vid familjesamtal, 12 har svarat att syskon ibland är med vid familjesamtal, att syskon aldrig är med vid familjesamtal och 1 att syskon ofta är med vid familjesamtal. Ingen har angivit svarsalternativet att syskon alltid är med vid familjesamtal. Sammanlagt finns 4 svarsalternativ hos de 44 svarande, detta extra svarsalternativ utgörs av en person som kryssat för både ibland och sällan. Det efterfrågades också om syskon erbjuds egna samtal, vilket visas i diagrammet nedan. 4 4 3 3 1 17 Ja Nej Diagram 11. Erbjuds syskon egna samtal? I antal. (n=42) På frågan om syskon erbjuds egna samtal har 42 personer svarat, av dessa har 17 svarat att man gör det och att man inte gör det. 16

3.3. Föräldrasamtal Svaren från enkätens delområde Föräldrasamtal redovisas i detta delkapitel. Redovisningen är något mer summarisk jämfört med de två föregående delkapitlen. 3.3.1. Erbjuds föräldrar egna samtal och hur ofta I diagrammet nedan redovisas svaren på frågan; Erbjuder ni föräldrarna egna samtal? 1 16 18 8 Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 1 3 Diagram 12. Erbjuder ni föräldrarna egna samtal? I antal. (n=44) Sammanlagt 44 personer har svarat på frågan om man erbjuder föräldrarna egna samtal. Dessa har sammanlagt angivit 46 svarsalternativ. Mest förekommande är att man Ofta gör det (18), därefter att man Alltid gör det (16), följt av att man gör det Ibland (8), att man aldrig gör det (3) och att det Sällan görs (1). Av de 44 mottagningar som svarat erbjuder 41 föräldrarna egna samtal i någon utsträckning där 34 av mottagningarna gör det alltid eller ofta. Två personer har kryssat för både Alltid och Ofta. I enkäten efterfrågades hur ofta man har föräldrasamtal, resultatet redovisas i diagrammet nedan. 18 17 16 1 14 12 11 8 8 6 4 2 Varje vecka Varannan vecka En gång per månad Mer sällan Diagram 13. Hur ofta har ni föräldrasamtalen? I antal. (n=37) 17

Av de 41 som tidigare svarat att de erbjuder föräldrasamtal i någon utsträckning har 37 angivit svar för hur ofta de äger rum. Dessa 37 har sammanlagt angivit 1 svarsalternativ. Vanligast är att föräldrasamtal äger rum Varannan vecka (17), näst vanligast är En gång per månad (1), följt av Mer sällan (än en gång per månad) och minst vanligt är Varje vecka (8). Bland dem som angivit ett svarsalternativ har nio svarat Mer sällan (än en gång per månad) (11), sju har svarat En gång per månad, ytterligare sju har svarat Varannan vecka och fyra har svarat Varje vecka. Bland dem som angivit fler svarsalternativ har tre personer kryssat för alternativen Vannan vecka och En gång per månad. Två har kryssat för Varje vecka, Varannan vecka och En gång per månad. Ytterligare två har kryssat för Varannan vecka, En gång per månad och Mer sällan. En person har kryssat för Varje vecka och Varannan vecka. Antalet föräldrasamtal varierade från 1 och upp till. Beräkning av ett snittvärde har gjorts på samma sätt som tidigare beskrevs vid enskilda samtal med ungdomen. Det sammantagna snittvärdet bland de 39 som besvarat frågan var att man har sammanlagt 2,9 föräldrasamtal. 3.3.2. Obligatoriska inslag i föräldrasamtalen På frågan om det finns obligatoriska inslag i föräldrasamtalen har 39 svarat. Av dessa svarade 16 ja och 23 nej. De som svarade ja ombads att i fritext beskriva de obligatoriska inslagen, vilket samtliga har gjort. I fritext uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla i redovisningen som följer nedan. Åtta har i fritext skrivit; cannabiskunskap, droginformation och dess effekter och konsekvenser och tre har skrivit stärka och hjälpa till att lyfta skuld, oro och ångest, skuld, hur påverkas vi som föräldrar utav att ha barn som använder droger. Följande har angivits av två personer; THC- och ångestkurvan, inverkan på 7 tankemässiga funktioner, handlingsberedskap/strategier, förhållningssätt, risk- och skyddsfaktorer, hur familjen upplever situationen och den unge och att som behandlare insamla information om den unge. Följande har angivits av en person; relation, kommunikation och mål, ungdomen i fokus, det vill säga samtalen med föräldrarna ska vara till gagn för ungdomen, vad behöver förändras för att familjen ska känna sig tryggare, hur familjen hanterar svårigheter som uppstår, rättigheter som förälder, att lyfta fram det som fungerar, frigörelseprocessen, Prochaskas förändringshjul, material från Föräldrastegen, t.ex. Sån är jag som förälder, ORS/SRS och utifrån förälderns behov. 3.3.3. Fokus i föräldrasamtalen De svarande har också i fritext fått beskriva fokus i föräldrasamtalen. Som framgick i tidigare fråga har 41 mottagningar svarat att man erbjuder föräldrarna egna samtal i någon utsträckning. Av dessa 41 har 31 valt att i fritext beskriva fokus i föräldrasamtalen. I fritext uttrycker man sig ofta på olika sätt för att beskriva samma sak, vid längre formuleringar har en eller ett par av dessa formuleringar valts ut för att täcka alla. Nedan redovisas svaren i punktform. 11 personer har i fritext skrivit; Stärka dem i sin föräldraroll, Att vara förälder, våga sätta gränser, hitta fungerande strategier/förhållningssätt i vardagen. Åtta har angivit; cannabis information, information om droger och dess effekter samt konsekvenser. Följande har angivits av fyra personer; relationer, gränssättning, konsekvenser, hantering, kontroll och efter föräldrarnas önskemål. Tre personer har angivit följande; oro, hjälpa dem att minska oron, hur påverkas vi som föräldrar utav att ha barn som använder droger, lyssnande, härbärgerande och känslomässig avlastning. Två personer har angivit; samarbete, samarbete mellan föräldrarna, efter behov, anpassas individuellt, råd och stöd. Och sist vad som angivits av en person; hur föräldrarna upplever sin familjesituation och hur de löser/hanterar svåra situationer, att göra det svårt för ungdomen att använda droger, hemförhållanden, hur ungdomen ska sluta droga och hålla sig drogfri, bedömning av allvarlighetsgraden i situationen, återfallsprevention, risk och skyddsfaktorer, resurser i nätverket, de aktuella svårigheterna med barnet. 18

3.3.4. Den metod/det förhållningssätt som används vid föräldrasamtal I diagrammet nedan visas vilken metod/vilket förhållningssätt som används vid föräldrasamtal. 4 4 37 3 3 1 3 31 21 6 Diagram 14. Beskriv den metod/det förhållningssätt ni använder i mötet med föräldrarna. I antal. (n=42) Denna fråga har 42 personer svarat på, vilka sammanlagt angivit 13 svarsalternativ. Dessa har angivit allt från ett till sex svarsalternativ. Vanligast är att man kryssat för tre alternativ vilket 1 personer har gjort, näst vanligast är att man kryssat för fyra alternativ vilket personer har gjort. De vanligaste kombinationerna är; MI + Kognitiv + Systemteoretisk + Lösningsfokuserad (9 stycken), följt av; MI + Kognitiv + Systemteoretisk (6 stycken). Även i föräldrasamtalen är MI det vanligaste förhållningssättet vilket 37 (88 procent) angivit. Näst vanligast är Systemteoretisk (31 stycken eller 74 procent), följt av Kognitiv (3 stycken eller 71 procent), därefter Lösningsfokuserad (21 stycken eller procent) och Psykodynamisk ( stycken eller 24 procent). Annan/Annat har enbart 6 personer (14 procent) kryssat för. 3.3.. Hur arbetar man i rummet vid föräldrasamtal Denna fråga har haft fokus på användandet av visuella hjälpmedel i kombination med samtal. Enbart samtal utan visuella hjälpmedel Använder blädderblock i kombination med samtal Använder White Board i kombination med samtal Använder annat hjälpmedel i kombination med samtal 16 26 11 Tabell 3. Hur arbetar ni i rummet med föräldrarna? I antal. (n=42) Användandet av visuella hjälpmedel visar sig vanligt förekommande också vid föräldrasamtal. De 42 svarande har sammanlagt angivit 78 svarsalternativ med en spridning från ett till fyra alternativ. Mest vanligt förekommande är Använder blädderblock i kombination med samtal vilket 26 har kryssat för, följt av Använder White Board i kombination med samtal som angivit. Bland de 16 som kryssat för Enbart samtal utan visuella hjälpmedel är det endast två som inte kryssat för något annat alternativ. 19