Europeiska företagsförvärv

Kandidatuppsats Företagsekonomiska institutionen Handledare: Ulf Olsson UPPSALA 2009-10-29 Europeiska företagsförvärv En lönsamhetsanalys problematiken vid mätning av lönsamhetsutveckling Matilda Arnell Emelie Gallego Diaz

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida ett förvärv är ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. Företagsförvärv förekommer frekvent idag och det finns många studier i ämnet som lyfter fram mängden av misslyckade förvärv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvärv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte därför ta reda på om det finns något generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvärv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanställning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvärv. Denna sammanställning kompletterades med en egen mindre empirisk undersökning av åtta utförda företagsförvärv. I denna undersökning användes avkastning på eget kapital för att se lönsamhetsutvecklingen för respektive företag. Under arbetets gång skiftades fokuset delvis till att även utreda problemområden inom lönsamhetsmätning vid företagsförvärv. Detta då vi, både genom den mindre empiriska studien samt genomgången av tidigare forskningsresultat, upptäckte mängden av problem i studier av lönsamhetsutveckling för företag efter förvärv. Både använda teorier och tidigare forskning i denna uppsats diskuterar problematiken kring denna typ av studier. Områden som man behöver ta hänsyn till är många och komplexa, vilket gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser. Bransch, mätinstrument, tidsperiod och begrepp är några områden som problematiserar en undersökning av företagsförvärvs lönsamhet. I allmänhet ser vi en något negativ utveckling av lönsamhet efter företagsförvärv, men då vi insett komplexiteten i denna frågeställning kan inga säkra slutsatser dras. 2

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 5 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 6 1.2 AVGRÄNSNING... 6 1.3 DEFINITIONER... 7 2. TEORI... 8 2.1 LITTERATURGENOMGÅNG... 8 2.2 UTVECKLING AV FÖRETAGSFÖRVÄRV UNDER 1900-TALET... 9 2.3 ANLEDNINGAR TILL STRATEGISKA ALLIANSER... 10 2.3.1 Expansion... 11 2.3.2 Resursutnyttjande... 12 2.3.3 Horisontell och vertikal integration... 13 2.4 FÖRETAGSFÖRVÄRV OCH LÖNSAMHET... 13 2.4.1 Avkastning efter förvärv... 14 3. METOD... 15 4. EMPIRI... 17 4.1 TIDIGARE FORSKNING... 17 4.1.1 Sammanställning av varierande forskningsresultat... 17 4.1.2 Presentation av Bruners forskning... 21 4.1.3 Presentation av Tuch och O Sullivans forskning... 23 4.2 PRESENTATION AV UNDERSÖKTA FÖRETAGSFÖRVÄRV... 24 4.2.1 Adidas... 24 4.2.2 Atos Origin... 25 4.2.3 Cytec... 25 4.2.4 Michelin... 25 4.2.5 Stora Enso... 26 4.2.6 Siemens AG... 26 4.2.7 SEB Trygg Liv... 27 4.2.8 Tele2... 27 4.3 UTVECKLING AV ROE I UNDERSÖKTA FÖRETAG... 27 5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 29 5.1 RESULTAT AV SAMMANSTÄLLD FORSKNING... 29 5.2 BRISTER I VÅR UNDERSÖKNING... 31 6. ANALYS AV PROBLEMOMRÅDEN... 32 6.1 TIDSPERIODEN... 32 6.2 MÄTMETOD... 33 6.3 FÖR VEM ÄR FÖRVÄRVET LÖNSAMT?... 34 6.4 TYP AV FÖRVÄRV... 34 6.5 BEGREPPSANVÄNDNING... 35 6.6 ANDRA PÅVERKANSFAKTORER... 36 7. SLUTSATS OCH REFLEKTIONER... 37 3

7.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 38 REFERENSER... 39 BILAGA 1... 43 BILAGA 2... 49 BILAGA 3... 50 4

1. Inledning Dagens samhälle präglas av en ökad globalisering och ekonomisk integration. Företag finns numera över hela världen och allt färre håller sig till en regional marknad. Det blir bland annat vanligare för företag att hålla nere kostnader genom att flytta delar av verksamheten till platser där arbetskraften är billig eller annan kompetens finns att utnyttja. Denna ökade globalisering ökar i sin tur konkurrensen mellan företag på den internationella marknaden. Företagens strategiska beslut blir allt viktigare och handlar främst om hur de ska kunna stå emot denna ökade konkurrens. Istället för en långsam, stabil intern tillväxt väljer nu många företag därför att expandera externt för att på så sätt snabbare ta över marknadsandelar och bli mer konkurrenskraftiga. Den mer liberala ekonomin som utvecklats genom samarbetet i den Europeiska unionen och avregleringen av handelshinder i området har lett till en omstrukturering av företagsaktiviteterna i Europa. På senare år har också en våg av sammanslagningar bland företag på världsmarknaden bidragit till denna omstrukturering. (Campa och Hernando, 2004) Dessa sammanslagningar genomförs på flera olika sätt. De vanligaste sätten för två företag att samarbeta eller slås samman är genom så kallade fusioner och förvärv, joint ventures eller andra lösare strategiska allianser. Den europeiska marknaden har tillsammans med den amerikanska varit dominerande i denna ökade aktivitet av ekonomisk omstrukturering. (Gaughan, 2007, s. 3-6) Målen med dessa sammanslagningar är många och varierande, men de beror ofta på att företagen vill växa och nå nya marknader. (Gaughan, 2007, s. 14) Mycket litteratur beskriver att en stor del av de förvärv som tidigare genomförts inte ökat lönsamheten hos företagen, vilket får oss att ställa oss frågande till utvecklingen av aktiviteten av fusioner och förvärv idag. Precis som Tuch och O Sullivan beskriver i citatet nedan, anser vi att målet för företags strategiska beslut bör grunda sig i att göra företaget så lönsamt som möjligt. Regardless of the justification, the overriding argument put forward by managers is that takeovers result in greater corporate efficiency and, ultimately, in wealth increases for shareholders in the acquiring company. (Tuch och O Sullivan, 2007) 5

Om det stämmer att förvärv inte ökar lönsamheten för företag, hur kommer det i sig i så fall att så många företag ägnar sig åt förvärv idag. Här finner vi en intressant motsägelse. Med antagandet att strategiska beslut grundar sig i att öka lönsamheten för företag, bör ett förvärv därmed också leda till en positiv lönsamhetsutveckling. Kan man dra någon slutsats om huruvida det är så? 1.1 Syfte och frågeställning Vår avsikt med denna uppsats var i ett inledande skede att ta reda på om det har varit lönsamt för företag på den europeiska marknaden att genomföra förvärv eller ej. Genom studier ville vi utröna ett mönster vad gäller lönsamhetsutvecklingen efter ett företagsförvärv. Detta i syftet att ta reda på om förvärv är ett lönsamt tillvägagångssätt för företag att växa och etablera sig på nya marknader. Under arbetets gång mötte vi problem med vår undersökning och såg det därför givande att diskutera problematiken vid mätning av lönsamhetsutveckling efter förvärv. Vi avser att, med hjälp av att utröna problemområden, underlätta för framtida forskning i lönsamhetsutveckling av förvärv. För att företag ska ha en bra grund för beslut om förvärv bör de kunna få tillgång till trovärdig forskning i ämnet. Därav anser vi att diskussionen om problemområden i forskning av lönsamhetsutveckling av förvärv är viktig att lyfta fram. I uppsatsen görs även ett försök att uppnå vårt inledande syfte. Uppsatsen bygger på frågeställningarna: Hur har västeuropeiska företags lönsamhetsutveckling sett ut under en femårsperiod efter genomfört företagsförvärv? Vilka problemområden finns och bör tas hänsyn till vid mätning av lönsamhetsutveckling av företagsförvärv? 1.2 Avgränsning Uppsatsen baseras på två delar. Dels en sammanställning av tidigare gjorda empiriska studier i ämnet lönsamhetsutveckling av företagsförvärv, dels en egen undersökning av lönsamhetsutvecklingen i åtta företag med hjälp av måttet räntabilitet på eget kapital. Vi undersöker endast börsnoterade företag på den västeuropeiska marknaden. Vidare är vår 6

avgränsning att undersöka lönsamhetsutvecklingen för företagen upp till fem år efter genomförda förvärv. De åtta förvärvsfall vi tittat på har alla skett mellan år 2003 och 2005. Lönsamhetsanalysen görs under åren 2002 till 2007, alltså ett till två år före förvärvet och tre till fyra år efter. Vi anser att under dessa år bör de eventuella fördelarna från förvärvet ha blivit synliga i företagets finansiella rapporter. Avgränsning sker också genom att undersöka förvärv vi anser vara tillräckligt stora för att kunna påverka den framtida utvecklingen för företaget. I övrigt bortser vi från andra faktorer som kan påverka företags lönsamhetsutveckling. Problematik kring den valda tidsperioden samt andra påverkansfaktorer diskuteras i kommande avsnitt i uppsatsen. De använda artiklarna är alla skrivna under 1990-talet och framåt och fokuserar på olika finansiella mått vid mätning av förvärvseffekter. Vissa av studierna innefattar dock data hämtade redan från andra hälften av 1900-talet. Vi anser att vi med dessa data har en bra och stor bas för analys. 1.3 Definitioner Begreppet förvärv används ofta i gemensam kontext med fusioner, så kallade mergers and acquisitions på engelska. En merger, eller fusion, är när två företag eller organisationer slås samman till en ny juridisk enhet. En acquisition, ett förvärv, är när företag slås samman genom att ett av företagen eller organisationerna köps upp av det andra. Företaget som tar över får alla tillgångar och skulder som det övertagna företaget besitter. (Buckley och Ghauri, 2002. s. 4; Gaughan 2007. s. 12) Vi kommer, som nämnts tidigare, fokusera på förvärv. Men då fusioner ofta används i samband med förvärv anser vi det vara viktigt att även ha kunskap om vad begreppet innebär. Man kan dela upp förvärv i olika kategorier; horisontella, vertikala och konglomerat. Horisontella förvärv är när två företag inom samma bransch går samman. Vertikala förvärv, eller vertikal integration, innebär att man går ett steg bakåt eller ett steg framåt i värdekedjan, alltså exempelvis köper upp leverantörerna som företaget arbetar med. Den tredje klassificeringen, konglomerat, innebär att två företag som inte är inom samma industri eller har ett köp-sälj förhållande går samman. Konglomerat kan även kallas diversifiering. (Gaughan, 2007, s. 13) 7

Lönsamhet definieras som den finansiella effektiviteten i ett företag. Lönsamhet kan mätas på olika sätt och olika räntabilitetsmått är det vanligaste sättet att mäta lönsamhet på. (NE:s hemsida, 7/10-2009) Resultaten dessa mått ger kallas nyckeltal. Nyckeltal ses ur ägarens perspektiv och ger relativa mått på företagens situation samt lönsamhet och blir därmed jämförbara med andra företag. (Smith, Dag, 2002 s. 120 ff) Då vi i vår studie av de åtta företagen undersöker lönsamheten av förvärv ur aktieägarnas perspektiv anser vi att nyckeltalet räntabilitet på eget kapital (ROE) är ett lämpligt lönsamhetsmått. Detta eftersom räntabilitet på eget kapital visar förhållandet mellan resultatet och nettotillgångarna alltså det egna kapitalet. Räntabilitet på eget kapital visar med andra ord förhållandet mellan resultatet företaget åstadkommit och de kapitalinsatser aktieägarna satsat samt vinster de valt att hålla kvar i företaget, aktieägarnas avkastning av det egna kaptalet. Då räntabilitet på eget kapital kan beräknas baserat på siffror för eget kapital hämtade vid olika tillfällen är det vanligast att beräkna räntabilitet på eget kapital baserat på genomsnittligt eget kapital. (Smith, Dag, 2002 s. 120 ff) Definitionen av räntabilitet på eget kapital som vi kommer att använda oss av i denna uppsats är alltså: Räntabilitet på eget kapital = Årets resultat efter skatt/genomsnittligt eget kapital. 2. Teori Vi kommer i detta avsnitt beskriva tidigare teorier och beskrivningar av fusioner och förvärv. Inledningsvis presentares den historiska utvecklingen av företagsförvärv. Därefter tas de främsta anledningarna till varför företag genomför förvärv upp och till sist presenteras teorier kring förvärv dess påverkan på lönsamhet. 2.1 Litteraturgenomgång Den teori vi använt oss av är framförallt hämtad från läroböcker, men även kompletterad med akademiska artiklar. Som teoretisk bakgrund i ämnet används Patrick A. Gaughans bok Mergers, Acquisitions and Corporate restructurings (2007). Vi anser att Gaughans teorier kring företagsförvärv är trovärdiga då hans studier ligger till grund för många andra forskares studier. I lönsamhetsavsnittet används Walter Schusters teorier kring lönsamhetsutvecklingen 8

tyder på att det är en affär som är relativt stor för Atos Origin. (Atos Origin, pressrelease, 2004) Siffrorna för uträkning av ROE i Excel är tagna ifrån respektive årsredovisning. Cytecs förvärv Cytec Industries är ett internationellt företag som arbetar med att utveckla, tillverka och sälja kemiskt material och produkter vidare till andra företag för produktion. (Cytec, 20/9-02) Företaget genomförde under 2003 och 2004 ett antal uppköp för att bredda sin linje av produkter och tjänster. Under budgetåret 2003 genomförde Cytec två förvärv inom dess enhet för speciality chemicals. Det ena var ett uppköp av företaget Avecia Businesses inom branschen för industriell process av vatten och kemikalier. Cytec köpte upp Avecias Metal Extractant Products (MEP) och Intermediates and Stabilizer s (I&S). Det andra förvärvet var uppköpet av Mitsui Chemicals Inc (MCY) som företaget tidigare ingick i en joint venture med. De två förvärven uppgick tillsammans till ett värde på 101,6 miljoner dollar. (Cytec annual report 2003) Under 2004 köpte Cytec även upp företaget UCB Groups verksamhet Surface Specialities, Som var det största av dessa förvärv. (Cytec Industries Inc, Annual Report, 2005) År 2004 uppgick Cytecs försäljning till 1.72 miljarder dollar vilket motsvarade en ökning med 17 procent från föregående års försäljning som uppgick till 1.47 miljarder dollar. Enligt Cytecs årsredovisning för år 2004 motsvaras 4 procents av denna ökning av förvärven gjorda under slutet av år 2003. (Cytec Industries Inc, 2004 s. 4). Vad gäller UCB Surface Specialities hade de 2004 en omsättning på 1053 miljoner euro, att jämföra med Cytecs 1450 miljoner euro. (Europakommissionen, 17/12-04) UCBs Surface Specialities hade en bred produktportfölj med differentierade produkter främst inom industrin för högteknologiska och miljövänliga system. Därmed expanderade företagets produktlinje markant genom detta förvärv samtidigt som företagets satsningar på FOU ökade. (Cytec, Annual Report, 2005) Cytec köpte genom de tre förvärv som gjordes mellan 2003 och 2005 upp teknologiska rättigheter inom industrin för vattenenergi, de fick tillgång till ny kompetens inom området 44

samtidigt som de breddade företagets produktportfölj. Cytec ville genom en horisontell expansion öka avkastningen för företagets aktieägare. (Cytec Annual Report, 2004) Siffrorna för uträkning av ROE i Excel är tagna ifrån respektive årsredovisning. Michelins förvärv Den franska däcktillverkaren Michelin förvärvade under år 2003 däckhandlaren Group Viborg till ett värde av cirka 300 miljoner euro. Förvärvet genomfördes med hjälp av Michelins distributör Euromaster. Group Viborg var aktiva i norra Europa, främst i Danmark och Tyskland men också i Holland, Schweiz och Österrike. Därmed kunde Michelin genom detta uppköp expandera horisontellt, växa i storlek och bli aktiv på fler geografiska områden. (Michelin, Annual Report, 2003, s.43) Euromasters vinst 2001 var 1.45 miljarder euro och företaget hade 9,800 anställda. Viborg Group hade 2001 vinster på 571 miljoner euro och 3400 anställda. I jämförelse har alltså det förvärvade företaget ungefär 35 procent av antalet anställda på Michelins dåvarande distributör. (Ministry of Foreign Affairs of Denmark 27/12-02) Vidare skriver Michelin i årsredovisningen 2003 att integrationen av Viborg ökade försäljningen samt att de genom dem har kunnat täcka betydligt större delar av Europa och att förvärvet varit betydande. (Michelin, Annual Report, 2003, s. 6 och 43) Siffrorna för uträkning av ROE i Excel är tagna ifrån respektive årsredovisning. Stora Ensos förvärv Stora Enso är ett svenskt företag inom industrin för pappersproduktion, paketering, och skogsprodukter. Deras vanligaste tillverkningsprodukter är papper, tidningspapper, paketeringsprodukter så som kartonger och andra träprodukter. Företaget är världsledande på marknaden. (Stora Enso, 20/9-09) Stora Enso försäljning var totalt 12,4 miljarder Euro 2004, de hade ungefär 45 000 anställda och fanns i mer än 40 länder. Stora Enso försäljning var totalt 12,4 miljarder euro 2004, de hade ungefär 45 000 anställda och fanns i mer än 40 länder (Euroinvestor, 24/9-09) Under budgetåren 2004 och 2005 genomförde Stora Enso tre företagsförvärv av pappersgrossister. De köpte upp Scaldia Papier i Nederländerna, franska Papeteries de France 45

och den tyska pappersgrossisten Schneidersöhne Papier. Den viktigaste av dessa förvärv under 2005 var uppköpet av Schneidersöhne Papier. (Stora Enso, Årsredovisning, 2005 s. 9). Schneidersöhne Papier var innan uppköpet den näst största pappersleverantören i Tyskland och det femte största i Europa. Stora Enso lyckades därmed genom uppköpet av Schneidersöhne Papier till värdet av 450 miljoner euro överta stora marknadsandelar. Schneidersöhne hade år 2004 2 100 anställda och en försäljning på 1 130 miljoner euro. (Euroinvestor, 24/9-09) Dessa tre uppköp var alla en form av vertikal expansion med syftet att vidga sin roll samt skapa synergi i värdekedjan och därigenom komma närmare slutkunden. (Stora Enso, Årsredovisning, 2005, s.9-13) Samtidigt ville Stora Enso expandera geografiskt genom att träda in på bland annat den tyska marknaden. Företagets syfte och mål med uppköpen var att utveckla dess kärnkompetens och kärnaktivitet, skapa en vinstgivande tillväxt av företaget men också skapa synergi med produktion och kunder och därigenom komma närmare kunderna. (Stora Enso, Årsredovisning, 2004) Alla ROE siffror i Excel är tagna ur Stora Ensos Årsredovisning 2007, s. 102 Siemens AG:s förvärv Det tyska elektronikföretaget Siemens AG (Siemens Group) genomförde under budgetåren 2003 till 2005 flertalet företagsförvärv. De flesta av dessa förvärv var relativt små uppköp av mindre företag och verksamheter. Några av dem USFilter, Bonus Energy, Alstom S.A. Paris, förvärv av Daimler Chryslers elektronikavdelning i Huntsville, Alabama, uppköp av BBC Technology i Storbritannien, VA Technology samt Trench Electric Holding B.V(PTD). (Siemens, Annual Report, 2004) Dessa förvärv är alla en form av horisontell expansion av Siemens AG. Orsaken var att företaget genom inträde i en ny sektor och nya geografiska områden, ville växa. Allt detta som en del av företagets strategi om tillväxt och expansion där målet under dessa år har varit att expandera både internt och externt. (Siemens, Annual Report, 2004) I december 2004, under första kvartalet under budgetåret för 2005 köpte företaget upp det danska vindkraftsföretaget Bonus Energy. Detta uppköp genomfördes av Siemens AGs Power Generation Group. Genom detta inträde på vindkraftsmarknaden så breddade Siemens 46

produktportfölj och ledde till att Siemens under år 2004 blev en av världens viktigaste leverantör av vindkraftverk. (Siemens Annual Report, 2004, s. 22). Bonus Energy hade vid uppköpet en försäljning på ungefär 300 miljoner euro och 750 anställda. Vid uppköpet var försäljningsvolymen på världsmarknaden kring sex miljarder euro, alltså motsvarade de fem procent av världsmarknaden. Siemens Power Generation Group som genomförde uppköpet hade år 2003 försäljningssiffror på cirka 7 miljarder euro och hade ca 30 000 anställda. (Benzinger, 20/10-04) Siffrorna för uträkning av ROE i Excel är tagna ifrån respektive årsredovisning. SEB Trygg Livs förvärv SEB Trygg Liv Holding AB, dotterbolag till Skandinaviska Enskilda Banken AB är verksamt inom branschen för livförsäkringar och har till uppgift att effektivisera och samordna Skandinaviska Enskilda Bankens livförsäkringsverksamhet. SEB Trygg Liv Holding AB s verksamhet består av tre affärsområden som tillsammans utgörs av ägande av samtliga aktier i tio dotterbolag. (SEB Trygg Liv Holding AB, Årsredovisning, 2005) Under oktober år 2004 genomförde SEB Trygg Liv Holding AB ett förvärv av aktierna i tre av företagen inom den danska koncernen Codan Forsikring A/S som är aktiva inom försäkringsbranschen. De köpte upp Codan Pensionsforsikring A/S för 2139 miljoner DKK samt Codan Forsikring A/S:s Forsikringsselskabet Hafnia Liv A/S för 561 miljoner DKK. Senare samma år slogs företagen Codan Pensionforsikring A/S och A/S Pensionsselsklabet Codan Pension samman och konsoliderades därmed i SEB Trygg Liv Holdings AB. (SEB Trygg Liv Holding AB, Årsredovisning, 2004) SEB Trygg Livs uppköp av Codan Pension ökade SEB Trygg Livs antal anställda med 400 anställda och erhöll cirka 300 000 nya kunder utöver deras dåvarande cirka 1 133 000. Enligt SEB Trygg Liv Groups årsredovisning 2004 presterade de då sitt bästa resultat någonsin på 379 miljoner SEK och Codan Pension bidrog till detta med 129 miljoner SEK. Codan Pension utökade även SEB Trygg Livs marknadsandelar markant (till 34,8 procent) och koncernens försäljning med åtta procent. (SEB Trygg Liv, Annual Review, 2004) 47

Förvärvet av Codan Pension var en form av horisontell expansion med syfte att komma in på den danska marknaden, ta marknadsandelar och därmed stärka sin position på marknaden i norra Europa. (SEB AB, Årsredovisning, 2004) Siffrorna för uträkning av ROE i Excel är tagna ifrån respektive årsredovisning. Tele2s förvärv Tele2 är ett svenskt telekomföretag och en av de största operatörerna på den europeiska marknaden. Dess kärnverksamhet är placerad i Sverige, Norge, Ryssland, Baltikum och Kroatien. Företaget har under de senare åren expanderat till ytterligare geografiska områden, detta bland annat genom företagsförvärv. (Tele2, 20/9-09). Under år 2005 genomförde Tele2 två större företagsförvärv inom sin bransch. De köpte upp det företaget Versatel Telecom International NV i både Holland och Belgien och det spanska företaget Comunitel Global S.A. för 6,6 miljarder kronor för 80,29 procent av aktierna respektive 2,3 miljarder SEK för 99,96 procent av aktierna. Samma år genomfördes även något mindre förvärv så som uppköpet av Tiscali i Danmark, Econophone i Schweiz och Lipetsk Mobile i Ryssland. (Tele2, Årsredovisning, 2006 s. 17). Förutom den horisontella expansionen genom inträde på nya geografiska områden gjorde Tele2 under 2005 satsningar på mobiltelefoni och bredband och företaget växte mer än någonsin tidigare. Man kan se uppköpet av det spanska Comunitel som del av dess satsning på bredband då företaget besatt kompetens inom just detta område. (Tele2, Årsredovisning, 2005) Företaget vill kunna säkra tillväxten och lönsamheten i framtiden och ser förvärv som ett sätt att åstadkomma detta på. (Tele2, Årsredovisning, 2006, s. 2) Versatel hade vid uppköpet 1900 anställda, ungefär en miljon kunder och en vinst på 150 miljoner euro. (Tele2, 24/9-09) Comunitel hade i sin tur 467 anställda 2004 och en vinst på 174 miljoner euro. (Tele2 14/7-05). ROE siffrorna i excel är tagna ifrån Tele2:s årsredovisning 2005, s. 19, och årsredovisning 2008, s. 3 48

Bilaga 2 Siffror för ROE-uträkning: Atos Origin Cytec Siemens SEB Trygg Liv ÅR Net Income Average Shareholders Equity Net Income Average Shareholders Equity Net Income Average Shareholders Equity Net Income Average Sharehold ers Equity 2002 70,8 631,4 79,3 629,9 2597 23521 36271 3150282 2003 169 684 77,4 689,15 2445 23618 64975 3178526 2004 10,5 1121,2 116,2 830,95 3405 25285 150838 4937800 2005 245,9 1830,9 59,1 1080,55 2248 26986-72351 6834693 2006 247,7 1933,45 194,9 1404,1 3033 28211,5 1144165 7389294 2007 63 1852,4 206,5 1753,3 4038 29466,5 1441366 7953051 För övriga företag har färdiga ROE-siffror från respektive årsredovisning används. 49

Bilaga 3 ROE för respektive företag i procent ÅR Tele2 Adidas Stora Enso Siemens Michelin SEB Trygg Liv Atos Origin Cytec 2002 0,8 21,1-2,8 11,04 13,4 1,15 11,21 12,59 2003 8,1 20,2 1,7 10,35 7,3 2,04 24,7 11,23 2004 10,8 20,4 9,7 13,47 11,4 3,05 0,94 13,98 2005 6,9 14,3-1,4 8,33 19,7-1,06 13,43 5,47 2006-11,3 17,1 7,7 10,75 12,2 15,48 12,81 13,88 2007-0,6 18,2-2,7 13,7 14,7 18,12 3,4 11,78 50