Strängnäs kommun kommun@strangnas.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Strängnäs kommun Box 330, 581 03 Linköping
201 7-04-1 0 2(9) Tillsyn i Strängnäs kommun har genomfört tillsyn i Strängnäs kommun under vårterminen 2017. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 6 Nationell statistik från 2016 visar att 76,6 procent av eleverna i årskurs 6 nådde kunskapskraven för betyget E eller högre i samtliga ämnen. I bild och hem- och konsumentkunskap nådde så gott som alla elever minst betyget E och i övriga ämnen varierade andelen elever som nådde kunskapskravet för betyget E eller högre mellan 88,2 och 98,1 procent. Flickorna hade genomgående högre måluppfyllelse förutom i ämnet idrott och hälsa där en högre andel av pojkarna nådde kunskapskraven för betyget E eller högre. Störst är skillnaderna i måluppfyllelse, till flickornas fördel, i ämnena kemi, matematik och biologi. Även den genomsnittliga betygspoängen är för samtliga ämnen lägre för pojkarna jämfört med flickornas betygspoäng. Störst är skillnaderna i ämnena svenska och kemi. Årskurs 9 Nationell statistik från 2016 visar att i Strängnäs kommunala skolor nådde 64,8 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven för betyget E eller högre i samtliga ämnen. Motsvarande värde för riket var 76,4 procent. Andelen elever som var behöriga till något av gymnasieskolans yrkesprogram var 77,4 procent motsvarande värde för riket var 86 procent. Det genomsnittliga meritvärdet var 204,5 motsvarande värde för riket var 224,8. Samtliga dessa värden är exklusive nyanlända elever. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 2017-08-18 2017-08-18 Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att utbildningen vid Strängnäs kommuns grundskolor till stor del uppfyller författningarnas krav. Strängnäs kommun behöver emellertid
3 (9) förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete i grundskolan genom att systematiskt följa upp, analysera och utveckla alla delar av verksamheten. Detta arbete ska dokumenteras. Kommunen behöver vidare säkerställa att alla kommunens grundskolor har tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser för att kunna användas i respektive grundskolas förebyggande och hälsofrämjande arbete. Huvudmannen ska också se till att alla elever som behöver studiehandledning på modersmål får detta. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Strängnäs kommun att senast den 18 augusti 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Strängnäs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt.
4(9) Huvudmannen ska se till att grundskolenheterna har tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser så att elevhälsan kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Strängnäs kommun ska säkerställa att alla elever som är i behov av studiehandledning på modersmål får det. Motivering till bedömning av brist Elevhälsan s bedömer att huvudmannen inte säkerställer att det för samtliga grundskoleenheter finns sådan tillgång till elevhälsans samlade kompetens att den kan användas förebyggande och hälsofrämjande. Utredningen visar att det finns grundskolor i kommunen som inte har tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser. Bristen får till följd att alla grundskolenheter i Strängnäs kommun inte har tillgång till elevhälsa utifrån författningarnas krav. Av skollagen framgår det att för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen betonas att det ska finnas en samlad elevhälsa och att elevhälsans medverkan är viktig bland annat i skolans övergripande arbete med elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. Vidare framgår att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. (Prop. 2009/10:165 s. 276). Av intervjuer med nämnden framgår att en av skolpsykologtjänstema i kommunen är vakant. Nämnden uppger att ansträngningar gjorts men att det är ett stort problem att hitta personal. Nämnden berättar vidare att de är medvetna om problemet med bristande tillgång till skolpsykolog i kommunens grundskolor. Av Strängnäs kommuns svar på kommunicerat protokoll framgår att extern psykolog hyrs in under tiden rekrytering fortgår. Men av s utredning framgår att alla grundskolor vid tiden för s tillsyn inte har tillgång till skolpsykolog. Studiehandledning på modersmål bedömer att huvudmannen inte har säkerställt att alla elever i grundskolan som är i behov av studiehandledning på modersmål får det. Utredningen visar att Strängnäs kommun saknar studiehandledare i flera språk i grundskolan. Bristen får till följd att det finns elever som är i behov av studiehandledning på modersmål som inte får detta behov tillgodosett. Det föreligger därför en risk att dessa elever inte fullt ut kan tillgodogöra sig den utbildning som de har rätt till. Av skollagen framgår att huvudmannen har ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och andra gällande föreskrifter och författningar. Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Av dokument och intervjuer med representanter för förvaltningen framgår att det saknas studiehandledare i sorani och arameiska i kommunens grundskolor. Enligt uppgif-
5 (9) ter från förvaltningen har kommunen på olika sätt försökt rekrytera personal för att fylla kommunens behov av studiehandledning på modersmålet. Bland annat har kommunen annonserat ut tjänster samt försökt snabbrekrytera personal. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten i Strängnäs kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för elevhälsan samt att huvudmannens inte säkerställer att alla elever som är i behov av studiehandledning på modersmål får det, föreligger skäl att förelägga Strängnäs kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Strängnäs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen)
Åtgärder 6(9) bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Strängnäs kommun ska se till att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i grundskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist bedömer att det finns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i grundskolan. Av utredningen framgår att huvudmannen inte systematiskt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen i grundskolan i enlighet med författningarnas krav. Utredningen visar att förskoleklassens verksamhet inte följs upp på huvudmannanivå. Vidare förekommer brister i kommunens uppföljning avseende kunskapsresultat i årskurs 3. Bristen får till följd att kommunen saknar verktyg för att säkerställa att grundskolans verksamhet bedrivs utifrån kraven i skollagen och andra författningar. Därmed finns en risk att de nationella målen inte uppfylls och att elevernas kunskapsutveckling äventyras. Enligt skollagen ska huvudmannen ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Vidare framgår att varje huvudman inom skolväsendet ska, på huvudmannanivå, systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen uppfylls. Enligt förarbetena till lagen (prop. 20019/10:165 s. 306) har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter, till exempel betygsstatistik. Av intervju med nämnden framgår att ett nytt system för uppföljning och utveckling av kommunens skolverksamheter har tagits fram. Men innan detta system är helt implementerat så har nämnden begränsad kunskap om grundskolornas verksamhet. Nämnden tar del av de verksamhetsberättelser som sammanställs av förvaltningen samt annan kontinuerlig återrapportering. Vid nämndens senaste sammanträde delgavs den kunskapsresultat för årskurs 6 och 9 för kommunens grundskolor. Dock har nämnden inte begärt in någon information avseende förskoleklassens verksamhet. Detta beskrivs som ett utvecklingsområde. Av intervju med förvaltning framgår att nämndens kunskap om kommunens skolverksamheter är begränsad. Den bild nämnden har av skolverksamheterna bygger inte, utöver de delårs- och verksamhetsrapporter som upprättas, på någon systematisk insamling av resultat och information. Förvaltningen har återkommande avrapporteringar till nämnden men någon analys utifrån dessa för att hitta påverkande faktorer eller utvecklingsområden, görs inte från nämndens sida. I Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2, 2016 redovisas kunskapsresultat för årskurs 3 och 9. Det framgår av redogörelsen att uppföljningen av måluppfyllelsen i
7 (9) årskurs 3 är bristfällig då resultat inte har rapporterats in från alla kommunens skolor. Vidare redovisas i rapporten uppföljning och analys av trygghet och värdegrundsfrågor baserad på elevenkät genomförd i årskurserna 5 och 8. Dock framgår av rapporten ingen uppföljning av förskoleklassens verksamhet. Motivering till föreläggande som ingripande Då Strängnäs kommuns grundskolor inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Strängnäs kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På s vägnar Maria Sundk sfattare Tobias Thorén Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Strängnäs kommun
Bilaga 1 8 (9) Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grundsärskolan, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2 9 (9) Fakta om Strängnäs kommun Strängnäs kommuns grundskolor är indelade i sju rektorsområden. Det finns elva grundskolor i kommunen med totalt 2 500 elever. I Strängnäs kommun är Barn- och utbildningsnämnden ansvarig nämnd för grundskoleverksamheten.