Förhistoriska boplatslämningar på Östra Torn 29:1

UV SYD RAPPORT 2005:24 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Förhistoriska boplatslämningar på Östra Torn 29:1 Skåne, Lund, Östra Torn 29:1, Maxlab, RAÄ 171, Lunds kommun Anna Lagergren-Olsson 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2005 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:24 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 5 Målsättning och metod 8 Resultat 8 Utvärdering 14 Förslag till åtgärd 14 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15 Tabell 1. 15

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan,skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000.

Förhistoriska boplatslämningar på Östra Torn 29:1 Anna Lagergren-Olsson Sammanfattning En arkeologisk utredning har genomförts på en del av Östra Torn 29:1 i Lund. Vid utredningen påträffades förhistoriska boplatslämningar. Två områden med fornlämningar har avgränsats inom den planerade exploateringsytan. Bevarande eller fortsatta arkeologiska insatser förordas för de två områdena. Bakgrund Lunds kommun avser bebygga ett område i Lunds nordöstra utkant (fig. 1 & 2). Området benämns i kommunens planering Maxlab och berör fastigheten Östra Torn 29:1. Riksantikvarieämbetet, UV Syd har på länsstyrelsens uppdrag (beslut 2005-08-31, dnr 431-21253-05) utfört en arkeologisk utredning med sökschaktsgrävning av området. Utredningen föranleddes av att under mark dolda fornlämningar tidigare påträffats i området, fynd av slagen flinta i matjorden samt att en registrerad plats för gravhögar finns inom området (RAÄ 171, Lunds stad) (fig. 2). Målsättningen med utredningen var att ta fram ett underlag för kommunens fortsatta planering och länsstyrelsens handläggning av ärendet, d.v.s. klarlägga om det inom området finns bevarade fornlämningar samt göra en första bedömning av deras utbredning, datering och karaktär. Fältarbetet genomfördes 31 augusti 7 september 2005. Ansvarig arkeolog var Anna Lagergren-Olsson. Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Landskapet kring utredningsområdet utgörs av en fullåkersbygd i ett svagt böljande backlandskap. Det ligger högt, på en höjdsträckning mellan Romeleåsen i öster och Lundaslätten i sydväst. Den yta som nu undersökts omfattar en lokal höjd med milsvid utsikt och det är långt till nästa, lika höga parti. Ett mindre vattendrag har funnits i anslutning till exploateringsområdets nordöstra del och detta har runnit ner till en större våtmark en knapp km mot sydost (fig. 3). En fornlämning finns registrerad i exploateringsområdet, platsen för högar (RAÄ 171, Lunds stad). Uppgiften baseras på ett marknamn, Holhögarna på en karta från 1814. Bevarade fornlämningar 5

Fig. 2. Utdrag ur fastighetskartan med exploateringsområde, schakt, fornlämningar och tidigare undersökningar. Skala 1:10 000 6

Fig. 3. Utdrag ur skånska rekognosceringskartan. Cirkeln markerar utredningsområdets ungefärliga läge. Skala 1:20 000. har också påträffats inom området. Vid en förundersökning hösten 1999 kunde boplatslämningar från järnålder dokumenteras i det aktuella exploateringsområdets sydvästra del (RAÄ 187:2, Lunds sn) (fig. 2). Skydd eller slutundersökning förordades för dessa lämningar (Ericson m.fl. 2000). I den mellersta, södra delen dokumenterades spridda boplatslämningar vid en utredning vintern 2000 (RAÄ 187:1, Lunds sn) (fig. 2). Lämningarna bedömdes utgöra utkanten på boplatsen RAÄ 187:2 och inget vidare skydd eller undersökning ansågs vara motiverat (Ericson 2000). Det område som nu varit föremål för utredning utgörs av ett höjdparti och dess sluttningar i den norra delen av exploateringsområdet, där inga tidigare undersökningar utförts. Fornlämningsbilden i närområdet domineras helt av under mark dolda lämningar som framkommit vid tidigare utredningar, förunder- 7

sökningar och en slutundersökning (fig. 2) (Ericson 2000, 2004, Ericson, Månsson & Serlander 2000). Dessa finns framför allt söder om Maxlabområdet, på samma höjdsträckning och dess sluttning söderut. Lämningar från företrädesvis tidig- och mellanneolitikum samt yngre bronsålder/äldre järnålder har påträffats. Den mest framträdande av de neolitiska lämningarna utgörs av en palissadinhägnad från övergången MNA/MNB (inom RAÄ 193:1, Lunds stad, fig. 2), men anläggningar och fynd i matjorden finns också från TN och äldre delar av MNA. Palissadanläggningen har hittills endast varit föremål för förundersökning. Boplatslämningar från yngre bronsålder och äldre järnålder har påvisats på flera platser (RAÄ 193:1 & 2, 187, 160, 180, Lunds stad, fig. 2), huvudsakligen i anslutning till höjdpartier. En av boplatserna har slutundersökts och visat sig utgöra en ensamgård i flera faser, daterad till yngre bronsålder/äldre järnålder (RAÄ 180, Lunds stad, fig. 2) (Ericson 2004). Från Maxlabytan har man mot söder utsikt bl.a. över den lokala höjd där den neolitiska palissadanläggningen och en av järnåldersboplatserna finns (RAÄ 193:1, Lunds stad, fig. 2). Förutom under mark dolda lämningar finns i fornlämningsregistret några lösfynd av flint- och stenyxor registrerade liksom ytterligare ett par platser för högar registrerade någon kilometer mot söder. Målsättning och metod Målsättningen med utredningen var enligt undersökningsplanen att: ta fram ett underlag för ärendets fortsatta handläggning och områdets planering klarlägga om det finns under mark bevarade fornlämningar inom områdets nordöstra del göra en första bedömning av lämningarnas datering, karaktär och utbredning De metoder i fält som planerades att tillämpas var: Maskingrävning av sökschakt, med fokus på höjdavsnittet, där överplöjda högar och boplatslämningar bör vara belägna. Ett glesare mönster av provschakt grävs i topografiskt lägre liggande avsnitt i syfte att avgränsa fornlämningen. Eventuellt banas också ett par mindre provytor om ca. 5 5 meter av, där förtätade stråk av anläggningar påträffas. Detta i syfte att få en bild av anläggningstyper och -strukturer inom fornlämningen. Fynd i anläggningarnas yta och i matjorden noteras för preliminär datering av lämningarna. Plandokumentation av anläggningar, förekommande strukturer av dessa och sökschakt, med hjälp av GPS. Utredningen kunde utföras i enlighet med detta. Schakt och lager mättes med GPS in som linjer och övriga anläggningar som punkter. Resultat Matjorden banades av i sammanlagt 2470 löpmeter 1,8 m breda sökschakt, koncentrerade till höjdpartiet och dess sluttningar (fig. 4). Två schaktutvidgningar av ca 5 5 m gjordes också. Den ena för att 8

Fig. 4. Utdrag ur Lunds kommuns plankarta med anläggningar och avgränsade fornlämningsområden 9 och 10. Skala 1:4000 fastställa form och utbredning av en eventuell ränna och den andra för att bestämma och avgränsa en stenpackning. I sluttningarna mot norr, nordost och nordväst påträffades inga anläggningar och här placerades schakten glesare. I det låglänta partiet, nere vid Odarslövsvägen drogs endast ett par kortare schakt. Sammanlagt påträffades 97 anläggningar i sökschakten. Knappt hälften av dom är gropar, en fjärdedel är stolphål. Flera av groparna, men också några av övriga anläggningar hade fynd i schaktytan (tab. 1). Bevarade äldre marklager (markerade som kulturlager i fig. 4 6) fanns på förvånande många ställen, i nu utplanade och i ytan osynliga mindre svackor. Några är torviga, d.v.s. innehåller en mycket hög andel organiskt material, varför man kan anta att de är avsatta i fuktig eller blöt miljö. För att ge en uppfattning av storlek på lagren kan sägas att de kunde följas mellan 10 och 25 m i schakten. Flera av de äldre marklagren innehöll fynd (tab. 1), men inget historiskt eller medeltida material som rödgods, tegel, koks eller glas. Ett par av lagren stacks igenom med jordsond och något gicks igenom vid avbaningen och deras djup uppgick till som mest ett par decimeter. 9

Fig. 5. Utdrag ur Lunds kommuns plankarta med fornlämningsområde 9 och anläggningar. Skala 1:1500 Två områden avgränsades som fornlämningsområden, med utgångspunkt från anläggningstäthet i sökschakten (fig. 4). De benämns område 9 och område 10, vilket följer tidigare numrering av fornlämningsområden efter undersökningarna för Brunnshög söder om Maxlab (Ericson, Månsson & Serlander 2000). Detta för att underlätta vid eventuella framtida för- och slutundersökningar som kan komma att hanteras tillsammans. Inom område 9 (fig. 5) ligger anläggningarna koncentrerade nära krönet och i östsluttningen av höjden. Här fanns en förtätning av 10

stolphål (452, 453, 454, 457, 458, 462, 463, 477, 478), flera av dom rejäla och ett par stenskodda, vilket gör att man kan förvänta sig hus. En mindre grop (472) med ett nästan komplett kärl (fig. 6) påträffades i sluttningen. Kärlet är rakväggigt, minst 23 cm högt och med en avtunnande, något inåtböjd mynning. Kärlet är förhistoriskt, bronseller järnålder. En annan, stor grop (215) i samma sluttning innehöll i ytan en mynningsskärva, dekorerad med finger-/nagelintryck i kanten (fig. 7), vilket tillsammans med godstyp och i viss mån form (kan komma från trattbägare) gör att den kan dateras till tidigneolitikum. Härdarna inom område 9 verkar vara lokaliserade huvudsakligen norr om krönet. Inga fynd påträffades i ytan av dessa. Fig. 6. Del av det kompletta kärlet i grop 472. Skala ca 1:3. Fig. 7. Tidigneolitisk mynningsskärva från grop 215. Något större än naturlig storlek. I nordvästra delen av område 9 finns en gles stenpackning (240, fig. 5 & 8) i norra sluttningen av en lokal, mindre svacka. Stenarna är mellan 1 och 6 dm stora och fyllningen innehåller en koncentration av sot och kol. Inga fynd påträffades vid avbaning och framrensning. Packningen är tillsynes nedgrävd i alven och är omgiven av ett lager (241). 11

Fig. 8. Stenpackning 240. Sökschaktets bredd i bildens övre, vänstra hörn är 1,8m. Kring stenpackningen var lagret mycket varierande i färg och hade en ojämn botten; här kan finnas nedgrävningar i och genom lagret. Stenpackningen kan inte definitivt typbestämmas eller dateras. Inget historiskt eller medeltida material i form av t.ex. tegel, rödgods, glas eller koks fanns i fyllningen eller i lagret omkring, vilket gör att möjligheten finns att packningen kan vara förhistorisk. Det glesa och något oformliga intrycket talar emot att det är en grav, men det kan naturligtvis inte uteslutas. Alven är stenig i området och packningen kan också vara nedgrävd odlingssten. Inga ytterligare stenpackningar kunde dokumenteras i intilliggande sökschakt. Flera bevarade lager finns i område 9 och fynd, bl.a. förhistorisk keramik, kunde tillvaratas i ytan av några av dom (tab. 1). En större störning, sannolikt en igenfylld märgelgrav, kunde dokumenteras inom område 9 (markerad störning i fig. 5). På flygfoto från 1940 finns här två strukturer som kan motsvara störningen. Ingen av dem sammanfaller exakt med den inmätta, men de har en ungefärlig storlek av 18 10 respektive 30 20 m. Inom område 10 (fig. 9) finns också stolphål, men inte i samma omfattning och täthet som i område 9. Anläggningarna domineras av härdar och gropar. Förhistorisk keramik påträffades i ytan till två av groparna (289 och 343) och en av härdarna (356). Här finns också flera bevarade äldre marklager, ett med förhistorisk keramik (365) (tab. 1). Slagen flinta fanns rikligt i matjorden i och omkring område 9:s östra del. En kärna tillvaratogs som eventuellt kan dateras till bronsålder (Knarrström, muntlig uppgift). Eftersom aktivitet på platsen under neolitikum har kunnat påvisas kan en stor del av den slagna flintan antas härröra från denna tid. En spånkniv (fig. 10) med sannolik datering till senneolitikum/bronsålder påträffades i matjorden i norra delen av område 10. Bevaringsförhållanden för keramik verkar, av förekomsten i schaktytan att döma, vara god. Inga ben, vare sig brända eller obrända, påträffades vid utredningen. Några av de bevarade marklagren är troligen avsatta i fuktig miljö och skulle kunna innehålla organiskt material i form av pollen och fröer. Området är dock kraftigt dränerat och sådant material kan ha förstörts i den nu relativt torra miljön. 12

Fig. 9. Utdrag ur Lunds kommuns plankarta med fornlämningsområde 10 och anläggningar. Fig. 10. Spånkniv, matjordsfynd. Ca 2/3 av naturlig storlek 13

Utvärdering Lämningarnas karaktär kan bedömas som i huvudsak boplatslämningar och deras datering är förhistorisk. De boplatslämningar som tidigare undersökts i exploateringsområdets närhet har till största delen kunnat dateras till brons- och järnålder. Detta tillsammans med kärlet i grop 472 gör att huvuddelen av de lämningar som nu framkommit sannolikt ska dateras till brons- och/eller järnålder. Men, liksom vid flera av de tidigare undersökningarna finns också ett neolitiskt inslag, i detta fall tidigneolitiskt. Den kraftiga färgningen i härdarna på platsen gör att dom får antas höra till brons-/järnåldersfasen och att dessa lämningar framför allt finns i de högre liggande delarna. Av erfarenhet kan man anta att de neolitiska lämningarna framför allt finns i anslutning till de lägre liggande, sandiga partiet i östra delen av område 9. Förslag till åtgärd Bevarande eller skydd för lämningarna inom område 9 och 10 förordas (fig. 4). Om de inte kan undantas exploatering föreslås en förundersökning på båda områdena för att närmare avgränsa, datera och karaktärisera lämningarna. En förundersökning ska också syfta till att bedöma lämningarnas vetenskapliga potential för en eventuell slutundersökning. Här bör resultat från tidigare undersökningar i Lunds östra och nordöstra utkant tas i beaktande och vägas in. Referenser Ericson, T. 2000. Arkeologisk utredning. Utmarksvägen. Skåne, Lunds stad, Utmarksvägen område 1 3. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:54. - 2004. Arkeologisk slutundersökning. Lundalänken, Brunnshög. Skåne, Lund, Östra Torn 27:2 m.fl., RAÄ 180. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2004:27. Ericson, T., Månsson, S. & Serlander, D. 2000. Arkeologisk förundersökning. Brunnshög. Boplatslämningar från neolitikum, brons- och järnålder samt centralplats från mellanneolitikum. Skåne, Lunds stad, Östra Torn 27:2 m.fl. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:88. 14

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2384-2005 Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-21253-05, 2005-08-31. Projektnummer: 1420533 Undersökningstid: 31 augusti 7 september 2005 Projektgrupp: Projektledare Anna Lagergren-Olsson Exploateringsyta: 140 000 m 2 (Delar av den totalt 300 000m 2 stora ytan är tidigare undersökt) Undersökt yta: 2470 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 6h, x 6180655 y 1338500. Koordinatsystem: Rikets 2,5 gon V Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 3 st anläggningslistor, plastpapper, A6-format. Digitalt dokumentationsmaterial förvaras hos Riksantikvarieämbetet, UV Syd i form av ett Intrasisprojekt med nummer S2005:025. Fynd: Tillvaratagna schakt- och rensfynd förvaras hos Riksantikvarieämbetet, UV Syd i Lund i avvaktan på eventuella vidare arkeologiska insatser på platsen. Tabell 1. Fynd i schaktytan Anläggning G215 L217 L257 G289 L295 R305 G343 H356 L365 L385 L391 G423 L435 L443 S462 G472 Fynd keramik, tidigneolitisk keramik, förhistorisk bränd lera keramik, förhistorisk bränd flinta bränd flinta keramik, förhistorisk keramik, förhistorisk keramik, förhistorisk, skärvsten skärvsten skärvsten keramik, förhistorisk bränd flinta keramik, slagen flinta bränd flinta keramik, förhistorisk, nästan komplett kärl G=grop L=bevarat marklager H=härd S=stolphål R=ränna 15

UV Syds rapportserie 2005 1. E22 Gualöv Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar. AU steg 2 och FU. Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin. Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU. Magnus Andersson 3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU. Håkan Aspeborg (red.) 4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU. Håkan Aspeborg 5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker 6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker 7. Väg E22 Kristianstad Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson 8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU Sven Hellerström 9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson 10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson 11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU Sven Hellerström 12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 Sven Hellerström 13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU Sven Hellerström 14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg Landskrona. AU2 Sven Hellerström 15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU Sven Hellerström 16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK Bengt Jacobsson 17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne. Maglarps socken. AU Bengt Jacobsson 18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU Thomas Andersson 19. Väg 17, förbifart Marieholm. FU Magnus Andersson 16

20. Gårdslämningar i Hjärup. FU Bengt Söderberg 21. Jonstorp, RAÄ 3. FU Bengt Jacobsson 22. Skateholm. AU Bengt Jacobsson 23. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg. FU Bengt Jacobsson 24. Förhistoriska boplatslämningar på Östra Torn 29:1. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 17