50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion

Introduktion Hur ser behoven av kompetens ut i Uppsala län under kommande år? Vilka branscher är det som växer och vilka minskar? Hur många är det som går i pension och hur många nya jobbtillfällen uppstår? Detta är frågor som denna rapport ska besvara. Rapporten bygger på ny statistik och är en direkt uppdatering av rapporten 37 500 nya jobb från 2010. Nu är siktet ställt på år 2025. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet Kompetensforum Uppsala län som stöds av Tillväxtverket. För analys och beräkning svarar Micael Sandberg vid Sweco Strategy AB. Rapporten finns i två versioner, en i fullformat (43 sidor) och i denna förkortade version. Båda återfinns www.regionuppsala.se Tomas Stavbom Chef regional utveckling, Regionförbundet Uppsala län

Rapportens slutsatser Totalt rekryteringsbehov på nära 50 000 individer 2013-2025 Pensioneringar svarar för 30 000 av jobben, medan regionens tillväxt skapar 20 000 nya jobb. Stark tonvikt på tjänster och arbetsmarknaden i Uppsala kommun Dagens dominerande branscher slår igenom även på morgondagens rekryteringsbehov, med vård-/omsorgspersonal, försäljare inom detaljhandeln, universitets- och högskolelärare samt sjuksköterskor i topp. Det relativa rekryteringstrycket är dock högst inom bland speciallärare, högre ämbetsmän och politiker, piloter, biomedicinska analytiker, präster och pastorer, arkivarier/bibliotekarier m fl. Utifrån dagens könsmönster kommer kvinnorna att ha en starkare arbetsmarknad än männen. Två av tre arbetsställen inom näringslivet använder redan personalresurserna nästan fullt ut (2013) och antalet nyanmälda jobb är på historiskt höga nivåer. Samtidigt växer grupperna som har svårt att få jobb = matchningsproblem. Den befintliga nettoutpendlingen utgör en tillväxtpotential, men merparten av rekryteringsbehovet behöver tillgodoses genom numerär tillväxt, med fler i arbetskraften och med rätt utbildning. 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Rekryteringsbehov 2013-2025 Pension Tillväxt

Hur har vi räknat? Befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen styr i hög grad sysselsättningspotentialen samt ligger till grund för efterfrågeutvecklingen inom många branscher. Arbetslivets sammansättning och utveckling är av stor betydelse vid analys av kompetensbehov. Kompetenser skär ofta över flera branscher, dvs. har flera tillämpningsområden. Yrkesindelningen är ett bra sätt att spegla vilka kompetenser som sysselsätts och knyter även tydligt an till utbildningsutbudet. Arbetspendlingen måste också beaktas, inte minst vid bedömning av brister och överskott. Uppsala län Arbetsliv: Arbetstillfällen Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Befolkning: Total Yrkesaktiva(20-64 år) Arbetspendling Arbetskraft: Förvärvsarbetande Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Flyttningar

280 000 260 000 240 000 220 000 200 000 180 000 160 000 140 000 Befolkning och arbetstillfällen Tillväxt i två olika scenarier. Länets egen arbetsmarknad växer mer i scenario Hög, medan scenario Bas innebär större pendlingsberoende till Stockholm. Tillväxten under de senaste åren talar för scenario Hög, utvecklingen 2000-2010 för scenario Bas. Mycket talar för en fortsatt stark och sannolikt ökad koncentration av arbetstillfällena till Uppsala kommun. Även södra länet kan förväntas fortsätta växa. De norra länsdelarna riskerar att förlora positioner till följd av industriell strukturomvandling och en ökad nettopendling till Uppsala. 255 000 231 000 205 000 184 000 179 000 156 000 Bas/Hög* i yrkesaktiv ålder (20-64 år) (205 000 dec. 2013) som arbetar (nattbef.) (168 000 år 2012 enl. RAMS) som arbetar i länet (dagbef.) (146 000 år 2012 enl. RAMS) 120 000 100 000 2000 2010 2020 2030 *Baserat på modellframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i Östra Mellansverige. Se prognosbilaga för närmare beskrivning.

Branschutveckling till 2025 Regionens tillväxt skapar ca 20 000 nya jobb 2013-2025. Stark utveckling inom tjänsteverksamhet. Tillverkningsindustrin fortsätter att minska i direkt sysselsättning, men är av fortsatt stor betydelse för länets näringsliv och en viktig katalysator för utvecklingen inom företagstjänster. B ra n sc h u tv e c k lin g e n i U p p sa la lä n A rb e ts tillfä lle n 2 0 1 2 Ä n d rin g 2 0 0 0-2 0 1 2 P ro g n o s 2 0 1 3-2 0 2 5 T re n d Jo rd b ru k, s k o g s b ru k o c h fis k e 3 4 2 2 362 64 7 % T illv e rk n in g o c h u tv in n in g 1 2 5 2 1-1 5 1 3-9 0 1-9 % E n e rg i- o c h V A -fö rs ö rjn in g, re n h å lln in g 2 4 0 9 678 81 13 % B y g g v e rk s a m h e t 1 2 3 4 6 3 5 2 9 1 4 3 2 18 % H a n d e l 1 4 9 7 4 2 4 1 0 1 9 5 8 14 % T ra n s p o rt o c h m a g a s in e rin g 5 9 4 3 350 863 11 % H o te ll- o c h re s ta u ra n g v e rk s a m h e t 4 1 8 0 1 4 4 5 1 1 3 2 30 % In fo rm a tio n o c h k o m m u n ik a tio n 3 5 4 0-6 8 8 942 8 % F in a n s - o c h fö rs ä k rin g s v e rk s a m h e t 1 5 1 1-2 1 149 5 % F a s tig h e ts v e rk s a m h e t 2 3 0 8 134 348 11 % F ö re ta g s tjä n s te r o c h F o U -in s titu tio n e r 1 7 2 5 1 2 4 5 0 4 6 6 1 23 % O ffe n tlig fö rv a ltn in g o c h fö rs v a r 9 3 5 9 1 9 2 7 767 13 % U tb ild n in g 2 0 1 8 1 6 2 5 3 1 7 3 1 18 % V å rd o c h o m s o rg ; s o c ia la tjä n s te r 2 7 7 3 9 4 5 8 3 5 4 6 1 18 % K u ltu re lla o c h p e rs o n lig a tjä n s te r m.m. 6 6 6 3 1 6 4 3 1 3 0 5 22 % O k ä n d v e rk s a m h e t 1 4 9 0-4 3 6 170-5 % Källa: SCB, bearbetning av Sweco S u m m a 1 4 5 8 3 7 2 3 1 0 6 2 0 1 6 3 15 %

Tillväxt + pensionsavgångar= Omkring 21 procent av de sysselsatta lämnar arbetslivet till 2025. Detta friger ca 30 000 jobb. Särskilt hög andel uppnår pensionsålder bland speciallärare, höga ämbetsmän o politiker, piloter samt inom jordbruket. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 513 vård- och omsorgspersonal 3213 3461 4 007 22 % 832 fordonsförare 485 518 976 27 % 311 ingenjörer och tekniker 503 378 961 22 % 122 drift- och verksamhetschefer 1066 357 860 33 % 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 779 547 788 20 % 231 universitets- och högskollärare 81 627 764 19 % 131 chefer för mindre företag och enheter 28 376 757 32 % 713 byggnadshantverkare 673 554 744 20 % 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän787 436 744 28 % 323 sjuksköterskor 491 653 737 23 % 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 526 418 735 27 % 712 byggnads- och anläggningsarbetare 995 514 722 17 % 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1652 967 684 10 % 419 övrig kontorspersonal -328 355 670 29 % 222 hälso- och sjukvårdsspecialister 553 510 658 25 % Källa: SCB, bearbetning av Sweco

Totalt rekryteringsbehov Tillväxt och pensionsavgångar ger ett totalt nyrekryteringsbehov om nära 50 000 individer 2013-2025. Det motsvarande 36% av länets arbetsmarknad år 2012. Behoven återfinns till stor del inom dagens volymyrken, däribland vård-/omsorgspersonal, försäljare inom detaljhandeln, universitets- och högskolelärare, sjuksköterskor etc. men även yrkesgrupper som fordonsförare, ingenjörer och tekniker, byggnadshantverkare m fl. Löpande personalomsättning beaktas ej även om den står för en stor del av rekryteringarna hanteras inom ramen för den befintliga arbetsmarknaden. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p 513 vård- och omsorgspersonal 3213 3461 4 007 22 % 7468 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1652 967 684 10 % 1651 832 fordonsförare 485 518 976 27 % 1494 231 universitets- och högskollärare 81 627 764 19 % 1391 323 sjuksköterskor 491 653 737 23 % 1390 311 ingenjörer och tekniker 503 378 961 22 % 1339 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 779 547 788 20 % 1335 713 byggnadshantverkare 673 554 744 20 % 1298 712 byggnads- och anläggningsarbetare 995 514 722 17 % 1236 122 drift- och verksamhetschefer 1066 357 860 33 % 1217 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän787 436 744 28 % 1180 222 hälso- och sjukvårdsspecialister 553 510 658 25 % 1168 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 526 418 735 27 % 1153 131 chefer för mindre företag och enheter 28 376 757 32 % 1133 419 övrig kontorspersonal -328 355 670 29 % 1025 Källa: SCB, bearbetning av Sweco

Vilken utbildning krävs? Gymnasium eller yrkeshögskola max 2 år dominerar behoven på arbetsmarknaden. Nära hälften av rekryteringsbehovet 2013-2025 täcks av den utbildningsnivån, vilket dock är en minskning jämfört med sysselsättningen 2012. Omkring en fjärdedel vardera av rekryteringarna förutsätter högskole- eller fördjupad högskoleutbildning en ökning i båda fallen jämfört sysselsättningen 2012. Jobbmöjligheterna för de med endast grundskoleutbildning begränsas till ca sex procent av det totala rekryteringsbehovet samma nivå som sysselsättningen 2012. Grundskola Gymnasium eller yrkeshögskola max 2 år Högskoleutbildning Syss. 2012 Rekr. 2013-2025 Fördjupad högskoleutbildning Källa: SCB, bearbetning av Sweco 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Könsfördelning Givet 2012 års yrkesvisa könsfördelning kommer kvinnorna att ha en starkare arbetsmarknad än männen 2013-2025. Av det totala indikerade rekryteringsbehovet om nära 50 000 individer kan nära 27 000 förväntas beröra kvinnor och 23 000 män, om dagens könsmönster på arbetsmarknaden består. Kvinnors benägenhet att skaffa högre utbildning samt deras överrepresentation inom branscher med stark tillväxt i länet gör dem till vinnare på morgondagens arbetsmarknad. Männens överrepresentation inom branscher på tillbakagång i länet samt lägre benägenhet till vidareutbildning kan ge större matchningsproblem mot morgondagens arbetstillfällen och därmed ökad risk för arbetslöshet. 30 000 Könsfördelning av rekryteringsbehov 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - Män Kvinnor Källa: SCB, bearbetning av Sweco

Arbetspendling Länet har en stor nettoutpendling av arbetskraft - nära 22 000 individer år 2012, dock en minskning med ca 2 000 individer jämfört med år 2008. Pendling sker framför allt till/från Stockholms län. kulturella och personliga tjänster vård och omsorg; sociala tjänster offentlig förvaltning och försvar företagstjänster fastighetsverksamhet finans- och försäkringsverksamhet information och kommunikation hotell- och restaurangverksamhet transport och magasinering handel byggverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet Källa: SCB utbildning tillverkning och utvinning jordbruk, skogsbruk och fiske Sysselsättningsöverskott (nattbef-dagbef) 2012 2008-1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Sysselsättningsöverskottet är störst inom företagstjänster, handel och transport. Överskottet på arbetskraft kan betraktas som en buffert eller tillväxtpotential i länets kompetensförsörjning, men bör inte förväxlas med ledig kapacitet. Närheten till stora arbetsplatskoncentrationer som Stockholm/Kista/Arlanda innebär konkurrens om arbetskraften. Samtidigt erbjuder pendlingsregionen även en betydligt större rekryteringspotential. Den omfattande arbetspendlingen gör det svårt att betrakta Uppsala som en avgränsad arbetsmarknad.

Yrkesprognos 2013-2025 Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p till syss. 2012 tryck 011 militärer 321 158 162 12 % 320 23 % -1 111 högre ämbetsmän och politiker 49 10 54 59 % 64 70 % 3 112 chefstjänstemän i intresseorganisationer -11 4 9 35 % 13 48 % 1 121 verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 57 82 194 35 % 276 50 % 1 122 drift- och verksamhetschefer 1066 357 860 33 % 1217 47 % 1 123 chefer för särskilda funktioner 328 189 425 26 % 614 37 % 0 131 chefer för mindre företag och enheter 28 376 757 32 % 1133 47 % 1 211 fysiker, kemister m.fl. 60 113 168 16 % 281 27 % -1 212 matematiker och statistiker -1 5 4 11 % 9 26 % -1 213 dataspecialister 365 514 350 15 % 864 36 % 0 214 civilingenjörer, arkitekter m.fl. 429 291 345 17 % 636 31 % 0 221 specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. -58 114 85 16 % 199 36 % 0 222 hälso- och sjukvårdsspecialister 553 510 658 25 % 1168 44 % 1 223 barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 162 233 346 30 % 579 50 % 1 231 universitets- och högskollärare 81 627 764 19 % 1391 34 % 0 232 gymnasielärare m.fl. -137 156 531 29 % 687 38 % 0 233 grundskollärare -330 245 609 23 % 854 33 % 0 234 speciallärare -218 26 196 62 % 222 71 % 3 235 andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 346 79 235 33 % 314 44 % 1 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän787 436 744 28 % 1180 44 % 1 242 jurister 108 85 98 23 % 183 42 % 1 243 arkivarier, bibliotekarier m.fl. -54 75 140 34 % 215 52 % 2 244 samhälls- och språkvetare m.fl. 97 94 42 11 % 136 35 % 0 245 journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 181 235 247 21 % 482 42 % 1 246 präster 5 29 50 34 % 79 54 % 2 247 administratörer i offentlig förvaltning 786 231 639 31 % 870 42 % 1 248 administratörer i intresseorganistationer -10 57 77 26 % 134 45 % 1 249 psykologer, socialsekreterare m.fl. 222 232 403 29 % 635 46 % 1

Yrkesprognos forts. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p till syss. 2012 tryck 311 ingenjörer och tekniker 503 378 961 22 % 1339 31 % -1 312 datatekniker och dataoperatörer 5 150 129 13 % 279 29 % -1 313 fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 54 68 57 17 % 125 38 % 0 314 piloter, fartygsbefäl m.fl. 9 10 25 48 % 35 67 % 3 315 säkerhets- och kvalitetsinspektörer 32 54 87 31 % 141 50 % 1 321 lantmästare, skogsmästare m.fl. -97 9 34 37 % 43 47 % 1 322 sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 108 244 325 23 % 569 40 % 0 323 sjuksköterskor 491 653 737 23 % 1390 44 % 1 324 biomedicinska analytiker -197 103 201 36 % 304 55 % 2 331 förskollärare och fritidspedagoger 396 251 656 25 % 907 34 % 0 332 andra lärare och instruktörer 67 39 72 30 % 111 46 % 1 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 779 547 788 20 % 1335 34 % 0 342 agenter, förmedlare m.fl. 227 104 138 30 % 242 52 % 2 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 526 418 735 27 % 1153 42 % 1 344 tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 31 29 146 34 % 175 41 % 1 345 poliser 50 28 82 19 % 110 25 % -1 346 behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 193 228 251 18 % 479 35 % 0 347 tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 227 136 54 9 % 190 32 % 0 348 pastorer -3 9 20 41 % 29 59 % 2 411 kontorssekreterare och dataregistrerare -844 154 299 34 % 453 51 % 2 412 bokförings- och redovisningsassistenter -335 187 451 32 % 638 45 % 1 413 lager- och transportassistenter -205 178 173 14 % 351 29 % -1 414 biblioteksassistenter m.fl. -83 28 51 31 % 79 48 % 1 415 brevbärare m.fl. -73 103 149 19 % 252 31 % 0 419 övrig kontorspersonal -328 355 670 29 % 1025 44 % 1 421 kassapersonal m.fl. -225 115 39 6 % 154 22 % -1 422 kundinformatörer 305 203 182 16 % 385 35 % 0 511 resevärdar m.fl. 17 10 15 19 % 25 32 % 0 512 storhushålls- och restaurangpersonal 478 392 258 14 % 650 36 % 0 513 vård- och omsorgspersonal 3213 3461 4 007 22 % 7468 40 % 1

Yrkesprognos forts. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p till syss. 2012 tryck 514 frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 149 191 84 9 % 275 29 % 0 515 säkerhetspersonal 245 141 140 14 % 281 29 % 0 521 fotomodeller m.fl. 3 0 0 0 % 0 9 % -1 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1652 967 684 10 % 1651 24 % -1 611 växtodlare inom jordbruk och trädgård 174 99 428 43 % 527 53 % 2 612 djuruppfödare och djurskötare 119 61 209 30 % 270 38 % 0 613 växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 40 23 204 43 % 227 47 % 1 614 skogsbrukare -7 10 28 14 % 38 19 % -1 615 fiskare och jägare 2 2 10 38 % 12 47 % 1 711 gruv-, bergarbetare och stenhuggare 16-1 8 13 % 7 12 % -1 712 byggnads- och anläggningsarbetare 995 514 722 17 % 1236 29 % -1 713 byggnadshantverkare 673 554 744 20 % 1298 34 % 0 714 målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 322 151 136 14 % 287 29 % -1 721 gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 4 34 153 20 % 187 25 % -1 722 smeder, verktygsmakare m.fl. -161 6 30 19 % 36 22 % -1 723 maskin- och motorreparatörer -80 133 307 21 % 440 30 % -1 724 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 105 63 142 17 % 205 24 % -1 731 finmekaniker m.fl. 4 8 59 25 % 67 29 % -1 732 drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. -19 5 5 14 % 10 27 % -1 733 konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. -1 1 4 44 % 5 60 % 2 734 grafiker m.fl. -112-1 16 26 % 15 24 % -1 741 slaktare, bagare, konditorer m.fl. -41 23 33 13 % 56 23 % -1 742 möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 15 5 12 18 % 17 27 % -1 743 skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. -11 3 19 21 % 22 24 % -1 744 garvare, skinnberedare och skomakare 21 1 9 18 % 10 21 % -1 811 malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. 37 4 7 13 % 11 20 % -1 812 processoperatörer vid stål- o metallverk -863-41 118 20 % 77 13 % -1 813 processoperatörer, glas och keramiska produkter 22-3 9 25 % 6 17 % -1 814 processoperatörer, trä- och pappersindustri 85-10 124 30 % 114 28 % -1 815 processoperatörer, kemisk basindistri -118 56 24 8 % 80 26 % -1

Yrkesprognos forts. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p till syss. 2012 tryck 816 driftmaskinister m.fl. 325-23 178 25 % 155 22 % -1 817 industrirobotoperatörer -9-2 0 0 % -2-11 % -1 821 maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 341-23 178 17 % 155 15 % -1 822 maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 251-49 60 8 % 11 2 % -1 823 maskinoperatörer, gummi- och plastindustri -132 0 21 22 % 21 21 % -1 824 maskinoperatörer, trävaruindustri -127 2 41 21 % 43 23 % -1 825 maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri -48-7 40 29 % 33 24 % -1 826 maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri -16 7 11 30 % 18 48 % 1 827 maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. -202 4 16 16 % 20 20 % -1 828 montörer -88-8 94 17 % 86 16 % -1 829 övriga maskinoperatörer och montörer 70 12 67 14 % 79 17 % -1 831 lokförare m.fl. 12 3 3 11 % 6 20 % -1 832 fordonsförare 485 518 976 27 % 1494 42 % 1 833 maskinförare 358 141 238 18 % 379 29 % -1 834 däckspersonal 11 3 4 33 % 7 57 % 2 911 torg- och marknadsförsäljare 2 3 1 6 % 4 22 % -1 912 städare m.fl. 217 521 472 20 % 993 42 % 1 913 köks- och restaurangbiträden 193 419 261 13 % 680 33 % 0 914 tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. -24 100 164 29 % 264 46 % 1 915 renhållnings- och återvinningsarbetare 18 21 73 23 % 94 30 % -1 919 övriga servicarbetare 601 256 309 30 % 565 55 % 2 921 medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske -31 6 13 16 % 19 24 % -1 931 grovarbetare inom bygg och anläggning 167 25 15 7 % 40 19 % -1 932 handpaketerare och andra fabriksarbetare 94 96 92 12 % 188 25 % -1 933 godshanterare och expressbud 20 23 19 10 % 42 22 % -1 0002 yrke okänt -1111 905 729 13 % 1634 30 % -1