Lärarhandledning Årskurs 7 9 och gymnasiet Kom igen! Idrott för alla
Hej! Lärarhandledningen innehåller en kort presentation av utställningen Kom igen! Idrott för alla och ger därefter ett förslag på hur du kan använda dig av utställningen på plats i museet eller i skolan efter ett besök i utställningen. Utställningens innehåll Den svenska idrottsrörelsen vill att alla ska känna sig välkomna och delaktiga inom idrotten. Det spelar ingen roll vem du är, det viktiga är att du hittar något som passar just dig. Vad är egentligen idrottsrörelsen? Känner sig verkligen alla välkomna att delta? Förväntningar och press från omgivningen kan vara avgörande för din lust till idrott. Ibland kan också attityder inom idrotten uppfattas som hårda, vilket kan bidra till att idrotten känns långt ifrån välkomnande. Hur snacket går i ett omklädningsrum, på en idrottsplats eller i skolan, formar och påverkar vilka som vill, kan och får vara med. Vilken plats har idrotten i ditt liv? Utställningens uppbyggnad Kom igen! ligger på övervåningen i museet, inrymt i ett rum. Utställningen är uppdelad i fyra sektioner där varje del rymmer en modell som gestaltar och väcker frågor kring det som står på anslagstavlan som hör till varje område. Som fördjupning finns filmer. En filmskärm är placerad på varje anslagstavla. Lärarhandledningen är uppbyggd på samma sätt och utgår alltså från de fyra områdena. Läs igenom lärarhandledningen innan besöket och led din klass gemensamt i utställningen och utgå från frågor och påståenden som finns i lärarhandledningen. Alternativt delar du upp klassen i fyra grupper. Varje grupp får ett område som de ansvarar för och leder klassen igenom. I rummet hänger stora idolkort på kända och okända idrottare som berättar om sitt förhållande till idrotten. Idolerna kommer från hela landet, är olika gamla och utövar olika idrotter. De är inspiratörer till idrottens olika delar. 1 I taket hänger en lång supporterhalsduk med olika budskap, både positiva och negativa. Halsduken bjuder in till samtal om det som är härligt med gemenskapen som idrotten skapar men också det som kan vara baksidan med det. Fördjupningsmaterial Riksidrottsförbundet och SISU idrottsutbildarna har en webbplats med olika typer av fördjupningsmaterial i det här ämnet. Där finns filmer, rapporter, dialogövningar och mycket mer. www.inkluderandeidrott.se
2 1. Demokrati, värdegrund och ideellt engagemang Idrottsrörelsen är stor med sina drygt tre miljoner medlemmar. I Sverige är idrotten starkt kopplad till föreningsliv. Så ser det inte ut i alla länder. För drygt 100 år sedan grundades många folkrörelser, alltså folk som frivilligt organiserade sig för att uppnå förändringar i samhället. Idrottsrörelsen var en av dessa folkrörelser. Även idag bygger stora delar på ideell grund där tränare, ledare och funktionärer arbetar utan lön. Istället får man chans att lägga tid på sitt stora intresse, träffa andra som brinner för samma sak och lära sig mer om idrott. Riksidrottsförbundet har till uppgift att företräda och leda idrotten i gemensamma frågor. En annan viktig uppgift är fördela att pengar till olika satsningar och ge stöd till idrottsföreningar i form av utbildningar, genom studieförbundet SISU. Som medlem i en förening har du rätt att rösta på årsmötet och kan därmed vara med och påverka hur du vill att idrotten i din förening ska se ut. Riksidrottsförbundet symboliseras här som kompassen som ger idrottsrörelsen riktning och värderingar idrotten gemensamt står för. Idrottens riksdag samlas vartannat år på RIM, riksidrottsmötet. Dit kommer representanter för de olika specialidrottsförbunden som genom röstning tar beslut för hela idrottsrörelsen. Är eleverna med i någon idrottsförening? Går de på årsmöten och påverkar verksamheten genom att rösta?
3 Den organiserade idrottsrörelsen formades på 1800-talet främst av män inom militären och medelklassen. En del manlighetsideal är fortfarande starka inom idrotten men väldigt mycket har hänt sedan dess. Av de drygt tre miljoner medlemmarna är 47 % kvinnor och 53% män. På ledande positioner är det en övervikt av män och därför har Riksidrottsförbundet beslutat om att kvotera in kvinnor i idrottens styrelser och valberedningar så att representationen blir minst 40% kvinnor. Vissa föreningar har uppnått målen sedan länge, andra föreningar har en övervikt av kvinnor men många föreningar har alltså en övervikt av män på de ledande posterna. Hur ser det ut i er skola? Vilka bestämmer över ämnet Idrott och hälsa? Idrottsrörelsens värdegrund idrotten ska handla om: Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel
2. Attityder, jargonger, kläder och kropp Kroppen är i fokus i idrotten då mycket handlar om fysiska prestationer. Därför hamnar kroppen också i fokus många gånger i diskussioner. Ideal och normer värderar och premierar olika kroppar. Hur kan det här ta sig utryck i omklädningsrummet i skolan? Omklädningsrummen, som oftast är för män eller kvinnor, kan vara en plats där man är trygg och peppar sig själv och sina kamrater inför en match. Det kan också vara något helt annat. En plats full av hårda ord, tuff jargong och en bedömning av din kropp. Duger din kropp? Är den tillräckligt stark? Tillräckligt smidig? Tillräckligt snygg? Får du bestämma det själv eller är det någon annan som gör det? 4 Jargongen och bedömningen finns inte bara på idrottsarenor och omklädningsrum utan den fortsätter på sociala medier. Vad kan vi i vår skola göra för att få till en bra jargong under lektionstid såväl som på sociala medier? En man skall vara rank och rakvuxen som en gran, med bröstet hvälft, huvudet fast och högburet, axlarna breda, musklerna hårda och nerverna starka. ( ) Han skall tåla nöd och ansträngning, smärta, hunger och törst samt köld och våta, utan att klaga. Sådana män behövas än idag! Sådana måste danas genom arbete, kamp och idrott! Victor Balck (1844-1928) kallas den svenska idrottens fader.
5 3. Prestation, förväntningar, tävling och träning Det finns ett starkt tävlingsfokus inom idrotten som kan vara inspirerande och häftigt. OS, VM och andra stora tävlingar där vuxna idrottare som har sin idrott som yrke är ett perspektiv som idrotten har. Ett annat är att idrotten ska vara lekfull och till för alla. Risken finns att om vuxenperspektivet läggs på barn- och ungdomsidrotten tar lusten till idrotten slut. Barnperspektiv som tar hänsyn till hur barn och ungdomar utvecklas måste råda för de grupperna. Många unga uppger att de slutar med sin idrott då det är för mycket tävling och för lite lek, de känner sig inte tillräckligt bra och slutar hellre än att fortsätta känna sig dåliga i tävlingar. Idag slutar många unga när de är 11 år med idrott i förening. Det gör att det blir ett mindre antal som kan utvecklas till OS-deltagare. Det kan vara svårt, och inte alltid önskvärt, att skilja lek och idrottande åt. Vad händer om barnen leker i utegymmet och vad händer om de vuxna tränar i lekparken? Vem bestämmer vad som är vad?
6 Här symboliseras livet av en trappa där idrotten är en del bland andra. Vad som är viktigast i livet skiftar, ibland är idrotten högt placerad på trappan, ibland inte. Vad hamnar högst upp på elevernas trappa? Vad är viktigast på fritiden? Idrotten talar ett internationellt språk brukar det heta. Det gör idrotten till en fantastisk plattform att mötas kring, vi öppnar upp för nya vänskaper och kontakter välden över. Välkommen till idrottsplatsen! Vänligen tänk på att: Idrott är en lek Domaren är också en människa Detta är inte VM eller OS Ha en glädjefylld idrottsdag!
7 4. Kreativitet, känslor och symbolik Vi har nog alla blivit påverkade av stora idrottsevenemang som äger rum mitt i stan. Gatan är avstängd och bussen kommer inte fram. För vissa är det ett bök och stök för andra en härlig folkfest. Idrotten tar plats i stan på flera sätt. Idrotter som skateboard och parkour äger rum i stan, orientering i skogen, och behöver ingen särskild lokal eller tid. Idrotter som inte kräver en särskild lokal kräver kreativitet för att utföras. Hur gör vi med idrotter som inte är knutna till särskilda lokaler i vår skola? Symboler är viktiga inom idrotten. Supporterhalsduken visar att du hör till en viss klubb. Det skapar gemenskap och tillhörighet. Vissa träffas långt i förväg för att sy flaggor, måla banderoller och klippa konfetti för att skapa en publikfest. Supporterskap kopplas också till huliganism, våld och alkohol. För de flesta handlar det dock om gemenskap, kreativitet och värme. Vilket supporterskap har eleverna? En annan viktig symbol är regnbågsflaggan som lyfter allas lika värde och rättigheter oavsett vilken norm som råder. Det eleverna och lärarna väljer att göra eller inte göra med olika symboler bidrar till en norm och värdegrund i föreningen. Idrott är känslor! Tänk bara på när laget har gjort mål och det firas med kramar och kindpussar eller högar av lyckliga spelare! Tänk dig dessa reaktioner i en annan situation, i mataffären över ett särskilt bra pris på gurka till exempel. Förmodligen skulle det inte uppfattas passande.
8 OBS! Omläggning av stora delar av trafiken lördag den 4:e junimed anledning av idrottsevenemang. Avspärrat för bussar och bilar i centrum klockan 10 18. Var vänlig och ta alternativa färdvägar.