Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet

Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28 Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet

Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28. Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet. Länsstyrelsen Skåne Amelie Jarlman och Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne Miljöavdelningen 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 502-17735-2018 ISBN: 978-91-7675-141-1 Rapportnummer: 2019:2 Layout: Tryckeri, upplaga: Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne, 5 ex Tryckår: 2019 Omslagsbild Framsidans foto visar Frustulia weinholdii, som noterades i Matterödsån (Målebökebäcken) och i Svartevadsbäcken uppström pumpstation (till ARV). Arten finns framför allt i måttligt näringsrika vatten (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB). Samtliga lokalfoton och mikroskopfoton i figur 4-5 har tagits av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB. Fotona i figur 3 har tagits av Pardis Pirzadeh (övre foto) och Marie Eriksson (nedre foto), Länsstyrelsen Skåne.

Förord Föreliggande rapport redovisar en undersökning av kiselalger 2018 i vattendrag som mynnar i Finjasjön. Totalt har 7 lokaler undersökts. Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer som går under samlingsnamnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland annat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vattnets kvalitet. Rapporten utgör en första rapportering av resultat inom Delprojekt 3. Kiselalgsundersökning i tillrinningsområdena, i projektet Finjasjön, - en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd - vad är droppen?. Det så kallade Finjasjöprojektet, som ingår i Havs- och vattenmyndighetens projekt Stärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning, är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms kommun som ska pågå under perioden 2018-10-01 till 2020-12-31. Bland projektets förväntade resultat ingår ett kunskapsunderlag för att kunna identifiera de åtgärder som krävs för att nå god status. Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne utfört kisel- algsundersökningen. Fältarbetet utfördes den 28 september 2018 av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, och Hélene Annadotter, Regito AB. Amelie Jarlman har analyserat kiselalgerna och bearbetat resultaten samt skrivit rapporten i samarbete med Marie Eriksson. Projektet har medfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för 1:11-anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Malmö december 2018 Marie Eriksson Miljöavdelningen Kristian Wennberg 3

Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 METODIK... 7 Provtagning... 7 Analys och utvärdering... 9 RESULTAT OCH DISKUSSION... 13 IPS och statusklassning... 13 ACID och surhetsklassning... 15 Sammanvägd statusklassning för påväxt... 16 Missbildade kiselalgsskal... 16 Arter och diversitet... 17 REFERENSER... 19 BILAGOR Bilaga 1 Artlistor Bilaga 2 Kort rapport för varje provtagningslokal Bilaga 3 Karta för varje provtagningslokal 4

Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen har kiselalger år 2018 undersökts på sju lokaler i vattendrag som mynnar i Finjasjön. I Hovdalaån (F-P2b), Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3), Mjölkalångaån (F- P5), Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH) och Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F-P5c) motsvarade kiselalgsindexet IPS klass 2, god status. Av dessa låg Hovdalaån relativt nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket liten, liten eller endast svagt förhöjd på alla lokalerna och mängden näringskrävande former (TDI) var måttligt stor. Tormestorpsån (F-P1a2) hamnade i klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT), vilket stärker klassningen måttlig status. I Maglekärrsbäcken (F-P8) var IPS-värdet lågt och visade klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var här mycket stor. Alla punkterna i denna undersökning hade 2018 ACID-värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger. En sammanvägd klassning av statusklassningen utifrån IPS-indexet och surhetsklassningen utifrån ACID-indexet har gjorts. Eftersom samtliga undersökta lokaler 2018 hade alkaliska eller nära neutrala förhållanden blir den sammanvägda klassningen för påväxt densamma som statusklassningen utifrån IPS (se ovan). I Maglekärrsbäcken (F-P8) påträffades 4,2 % missbildade skal, vilket bör motsvara en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening. Andelen ligger dock nära gränsen mot måttlig påverkan (2-4 %). Tormestorpsån (F-P1a2), Hovdalaån (F-P2b), Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3) och Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH) hade en liten mängd missbildade skal (1,1-1,9 %), vilket pekar på en svag påverkan. I Mjölkalångaån (F-P5) och Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F- P5c) var andelarna mycket små (0,2 %, dvs. ingen/obetydlig påverkan). 5

Inledning Jarlman Konsult AB har 2018 på uppdrag av Länsstyrelsen undersökt kiselalger på 7 lokaler i vattendrag som mynnar i Finjasjön. Som en följd av den mycket varma och torra sommaren kunde två lokaler inte tas, på grund av torrläggning (Maglekärrsbäcken uppströms ARV) respektive stillastående vatten (Sötekärrsbäcken uppströms Finjasjön). Ytterligare en lokal (Tormestorpsån uppströms ARV) bedömdes ligga för långt ifrån lokalen uppströms Finjasjön för att någon direktkoppling mellan dem ska kunna göras. Undersökningen är ett led i arbetet med Finjasjöprojektet ( Finjasjön, - en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd - vad är droppen? ) som ska pågå under en treårsperiod. Bland projektets förväntade resultat ingår ett kunskapsunderlag för att kunna identifiera de åtgärder som krävs för att nå god status. I Delprojekt 3 ingår årlig kiselalgsundersökning på cirka 10 lokaler i vattendrag som rinner till Finjasjön. Vid projektets slut kommer resultaten av kiselalgsundersökningarna i tillflödena att utvärderas tillsammans med andra kiselalgsundersökningar som har gjorts i Finjasjöns till- och frånflöden inom recipientkontroll, regional miljöövervakning etc. (se bilaga3). Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar eller tillkommer. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.). Figur 1. Exempel på provtagningslokaler i kiselalgsundersökningen i vattendrag som mynnar i Finjasjön 2018-09-28: Hovdalaån (F-P2b) och Maglekärrsbäcken (F-P8). 6

Metodik Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, och Hélene Annadotter, Regito AB, den 28 september 2018. De sju provtagningslokalerna redovisas i tabell 1 och figur 1-2. Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning 2018-09-28 i vattendrag som mynnar i Finjasjön. Nr Vattendrag Provtagningsplats X SWEREF Y SWEREF Substrat F-P8 Maglekärrsbäcken ca 300 m uppströms Finjasjön 6221731 421607 sten F-P1a2 Tormestorpsån uppströms utflödet i Finjasjön 6219272 421223 växt F-P2b Hovdalaån uppströms utflödet i Finjasjön 6219476 420077 växt F-P3 Matterödsån (Målebökebäcken) uppströms utflödet i Finjasjön 6221282 416221 sten F-P5 Mjölkalångaån ca 200 m uppströms Finjasjön 6222438 417238 växt F-P5cH Svartevadsbäcken uppströms uppströms pumpstation 6224168 413995 sten F-P5c Svartevadsbäcken nedströms ca 60 m nedströms pumpstation 6224150 414180 sten/rötter Figur 2. Provtagningspunkter i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28. 7

Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Havs- och vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 2016). På tre lokaler insamlades prov från stenar (figur 3), medan växter användes som substrat på tre lokaler och sten+rötter (träd-) på en lokal (tabell 1). Stenarna/växterna insamlades längs en sträcka som kan anses vara representativ för vattendraget vad gäller bottensubstrat, vegetation, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixerades med etanol. Vissa fältdata samt foton av lokalerna finns i bilaga 2. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen Skåne samt skickas till datavärd (SLU). Figur 3. Vid kiselalgsprovtagningen hämtas minst fem slumpvis valda stenar från en representativ sträcka av vattendraget, varefter kiselalger och övrig påväxt borstas av från stenarna med en ren tandborste (överst). Materialet sköljs av och samlas upp i en vanna (underst). När alla stenar borstats blandas materialet i vannan noga och hälls i burkar. Burkarna förvaras svalt och mörkt. Efter att materialet har sedimenterat i burken hälls större delen av vätskan av och ersätts med etanol. Om stenar inte finns på lokalen läggs delar av friska vattenväxter i en burk med åvatten. Burken skakas kraftigt, så att kiselalger och annan påväxt lossnar, varefter vattenväxterna kramas ur och avlägsnas. 8

Analys och utvärdering Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Havs- och vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 2016). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindexen gjordes med indexvärden enligt den senaste versionen av Kiselalger i svenska sötvatten (https://miljodata.slu.se/mvm/datacontents/omnidia). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Diatom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att i Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra här. %PT, Pollution Tolerant valves (Kelly 1998), anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening. En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). 9

Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 - - 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0,56 20-40 > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen av van Dams grupper uttrycks som procent, samt med 10, när den relativa abundansen anges i promille. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Klassningen har gjorts enligt tabell 3 (Naturvårdsverket 2007). Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. 10

Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, kapitel 4.2.2, sidan 66.) Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 12 mån. före provtagning) Motsvarar phminimum Alkaliskt 7,5 7,3 Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deformerade) kiselalgsskal (figur 4). Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011, Kahlert 2012) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. En preliminär metod för missbildningar på kiselalgsskal som miljögiftsindikator finns i den senaste undersökningstypen Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 2016). En missbildningsfrekvens över 1 % indikerar en möjlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening. En preliminär indelning av missbildningsfrekvens och påverkansgrad finns i tabell 4. Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De delas för närvarande in i två olika typer och i två deformationsgrader enligt tabell 5. Figur 4. Ett normalt skal (t. v.) av Achnanthidium minutissimum-gruppen och två missbildade (inbuktning resp. asymmetri) skal från Maglekärrsbäcken (F-P8) och Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH). 11

Tabell 4. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (Havs- och vattenmyndigheten 2016) och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke). Andel: Preliminär missbildningsfrekvens: Preliminär påverkansgrad: < 1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig påverkan 1-2 % låg svag påverkan 2-4 % måttlig måttlig påverkan 4-8 % hög stark påverkan > 8 % mycket hög mycket stark påverkan Tabell 5. Indelning i olika missbildningskategorier samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Missbildningskategorier: onormal form svag missbildning onormal form stark missbildning onormalt mönster svag missbildning onormalt mönster stark missbildning Onormal form: asymmetri böjning inbuktning utbuktning övriga avvikelser i form Onormalt mönster: avvikande striering avvikande raf övriga avvikelser i mönster Artantal och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 20 räknade arter; < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. Figur 5. Exempel på näringskrävande kiselalgsarter från Tormestorpsån (F-P1a2). Från vänster: Tryblionella apiculata, 2 skal av Cocconeis placentula-gruppen, Navicula gregaria och Nitzschia fonticola (överst). 12

Resultat och diskussion Beräknade indexvärden för IPS, TDI och %PT samt statusklassningar finns i tabell 6. Beräknade värden för surhetsindexet ACID och surhetsklassningar finns i tabell 7 och i tabell 8 redovisas andelen missbildade kiselalgsskal. Fullständiga artlistor finns i bilaga 1 och resultaten för varje lokal för sig redovisas i bilaga 2. Sommaren 2018 var anmärkningsvärt nederbördsfattig i Skåne, vilket fick till följd att vattennivån var mycket eller t.o.m. extremt låg i många vattendrag och sjöar under provtagningsperioden. De små nederbördsmängderna och den låga vattenföringen kan innebära att mindre mängder lättnedbrytbart organiskt material har tillförts vattnen via ytavrinning, vilket skulle kunna medföra ett bättre tillstånd i vattnet. Å andra sidan kan utsläpp från punktkällor få en större effekt om utspädningen av dem blir mindre vid låg vattenföring. IPS och statusklassning (tabell 6, figur 6) Statusklassningen av lokalerna görs med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. I Hovdalaån (F-P2b), Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3), Mjölkalångaån (F-P5), Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH) och Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F-P5c) motsvarade IPS klass 2, god status. Av dessa hade Hovdalaån ett indexvärde relativt nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var på alla lokalerna mellan 0,7-8,4 % och mängden näringskrävande former (TDI) var måttligt stor, vilket stämmer med klassningen god status. Tormestorpsån (F-P1a2) hamnade i klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT), vilket stärker klassningen måttlig status. I Maglekärrsbäcken (F-P8) var IPS-värdet lågt och visade klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var här mycket stor (50 %). Inga nämnvärda skillnader noterades i kiselalgsindexen i Svartevadsbäcken uppströms (F-P5cH) respektive nedströms pumpstationen (F-P5c). Strax uppströms punkt F-P5c rinner ett biflöde med rent vatten in i Svartevadsbäcken. Längre nedströms pumpstationen byter Svartevadsbäcken namn till Mjölkalångaån. Lokalen innan inflödet i Finjasjön F-P5 hade även den ungefär samma indexvärden som de båda punkterna uppströms. 13

Tabell 6. Antal räknade arter, diversitet samt kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28. (Otillfredsst. = otillfredsställande). Antal räknade arter Diversitet Nr Lokal STATUS F-P8 Maglekärrsbäcken 33 3,28 10,2 4 86,4 4-5 50,0 5 4 Otillfredsst. F-P1a2 Tormestorpsån 38 3,42 12,8 3 82,1 4-5 32,2 4 3 Måttlig F-P2b Hovdalaån 25 1,36 14,9 2 73,6 2-3 2,5 1-2 2 God F-P3 Matterödsån (Målebökebäcken) 37 2,46 16,0 2 56,8 2-3 0,7 1-2 2 God F-P5 Mjölkalångaån 52 3,90 15,4 2 60,6 2-3 8,4 1-2 2 God F-P5cH Svartevadsbäcken uppströms 71 4,70 15,7 2 59,2 2-3 5,2 1-2 2 God F-P5c Svartevadsbäcken nedströms 86 5,19 15,9 2 51,3 2-3 4,5 1-2 2 God IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass Figur 6. Statusklassning av IPS, dvs. närings-och föroreningspåverkan hos kiselalger i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28. 14

ACID och surhetsklassning (tabell 7, figur 7) Alla punkterna i denna undersökning hade 2018 ACID-värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger. Tabell 7. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag som mynnar i Finjasjön 2018. I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av indexet. ADMI (%) EUNO (%) Nr Lokal ACID Surhetsklass F-P8 Maglekärrsbäcken 16,7 0,5 0 5 427 533 0 35 8,86 Alkaliskt F-P1a2 Tormestorpsån 41,7 0,0 0 0 550 431 5 14 8,61 Alkaliskt F-P2b Hovdalaån 83,0 0,9 0 9 915 72 0 4 9,01 Alkaliskt F-P3 Matterödsån (Målebökebäcken) 64,5 2,6 0 43 818 118 0 22 7,72 Alkaliskt F-P5 Mjölkalångaån 27,8 6,6 0 75 576 331 0 18 6,71 Nära neutralt F-P5cH Svartevadsbäcken uppströms 27,4 5,7 0 99 678 165 5 52 6,62 Nära neutralt F-P5c Svartevadsbäcken nedströms 23,3 5,9 0 134 599 205 2 59 6,38 Nära neutralt acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Figur 7. Statusklassning utifrån surhetsindexet ACID i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09- 28. 15

Sammanvägd statusklassning för påväxt En sammanvägning av statusklassningen utifrån IPS-indexet och surhetsklassningen utifrån ACID-indexet har gjorts. Eftersom samtliga undersökta lokaler 2018 hade alkaliska eller nära neutrala förhållanden blir den sammanvägda statusklassningen för påväxt densamma som statusklassningen utifrån IPS (figur 6). Missbildade kiselalgsskal (tabell 8, figur 8) Andelen missbildade, dvs. deformerade skal analyserades på samtliga lokaler. Erfarenheter från andra undersökningar (Eriksson & Jarlman 2011, Falasco et al. 2009, Kahlert 2012) har visat att t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande föroreningar kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Preliminära gränser för påverkansklasser finns i tabell 4. I Maglekärrsbäcken (F-P8) noterades 4,2 % missbildade skal, vilket bör motsvara en stark påverkan. Andelen ligger dock nära gränsen mot måttlig påverkan (2-4 %). Tormestorpsån (F-P1a2), Hovdalaån (F-P2b), Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3) och Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH) hade en liten mängd missbildade skal (1,1-1,9 %), vilket pekar på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening. I Mjölkalångaån (F-P5) och Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F- P5c) var andelarna mycket små (0,2 %, dvs. ingen /obetydlig påverkan). Tabell 8. Missbildningsfrekvens, dvs. andelen missbildade kiselalgsskal, samt preliminär påverkansgrad i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018. Nr Lokal Missbildningsfrekvens (%) Preliminär påverkansgrad F-P8 Maglekärrsbäcken 4,2 stark F-P1a2 Tormestorpsån 1,6 svag F-P2b Hovdalaån 1,1 svag F-P3 Matterödsån (Målebökebäcken) 1,7 svag F-P5 Mjölkalångaån 0,2 ingen/obetydlig F-P5cH Svartevadsbäcken uppströms 1,9 svag F-P5c Svartevadsbäcken nedströms 0,2 ingen/obetydlig 16

Figur 8. Andelen missbildade kiselalgsskal på de olika lokalerna i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28. Arter och diversitet (tabell 6, bilaga 1) Vanligen används varken antalet räknade arter/taxa eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 20 st. respektive < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. Ingen lokal hade ett mycket lågt antal räknade arter, men diversiteten var mycket låg i Hovdalaån (F-P2b; 1,36), som även hade ett lågt antal räknade arter (25 st.). Detta beror på att artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) utgjorde 83 % av kiselalgssamhället. Artgruppen är en av de vanligast förekommande kiselalgsarterna och de breda formerna finns framför allt i mer eller mindre näringsrika vatten. Antalet räknade arter var högt i Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5ch) och mycket högt i Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F-P5c). Även diversiteten var hög respektive mycket hög på dessa lokaler. Näringskrävande kiselalger (jämför TDI, tabell 6) dominerade på samtliga lokaler i undersökningen 2018. De vanligaste artgrupperna var Achnanthidium minutissimum group III (breda former; figur 4), Amphora pediculus och Cocconeis placentula (figur 5). På en eller flera av lokalerna var också följande arter mer eller 17

mindre vanliga: Amphipleura pellucida, Encyonema ventricosum, Navicula cryptocephala, Navicula lanceolata, Nitzschia dissipata, Staurosira pinnata-gruppen, Thalassiosira pseudonana och Ulnaria ulna. Vissa näringskrävande arter är också mer eller mindre föroreningstoleranta, t.ex. Eolimna minima (38 % i Maglekärrsbäcken F-P8), Gomphonema parvulum, Navicula gregaria (figur 5), olika Nitzschia-arter bl.a. Nitzschia adamata (figur 6), N. fonticola (figur 5) och N. paleacea samt Sellaphora seminulum. Exempel på näringsskyende arter, som påträffades i vattendragen med god status (se tabell 6) är Fragilaria gracilis, Gomphonema exilissimum, Psammothidium abundans, Rossithidium anastasiae och Stauroforma exiguiformis. Kiselalgssläktet Eunotia (tabell 7: EUNO) förekommer huvudsakligen i näringsfattiga, sura miljöer. Det utgjorde 5,7-6,6 % av samhället i Mjölkalångaån (F-P5), Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH) och Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F-P5c). Dessa lokaler hamnade i nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3), Figur 6. Nitzschia adamata från Mjölkalångaån (F-P5). 18

REFERENSER Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3):237-253. Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Eriksson, M. & Jarlman, A. (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 - statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. (2009). Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, 1-35. Havs- och vattenmyndigheten (2016). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, 2016-01-20. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/undersokningstyper-for-miljoovervakning.html). Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. (2006). Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113. Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242. Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-for-vattenforvaltning.html). SIS (2014a). Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS (2014b). Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. 28(1): 117-133. Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174. 19

BILAGA 1 ARTLISTOR Förklaringar: Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbetsämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Missbildade skal (%) = andelen missbildade, deformerade, skal Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av 10-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm), Naturvårdsverket 2009. ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten

F5P8.:MAGLEKÄRRSBÄCKEN,:uppströms:Finjasjön 2018@09@28 Lokalkoordinater:.6221731./.421607.(SWEREF.99.TM) Metodik:.SS@EN.14407:2014.+.Handledning.för.miljöövervakning Det...Amelie.Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbild5 skal cf. frekvens:(%) ade:skal Achnanthidium.minutissimum.group.III.(mean.width.>2,8µm) ADM3 4,0 1 3 71 16,7 6 Aulacoseira.ambigua.(Grunow).Simonsen AAMB 4,0 1 3 4 0,9 0 Caloneis.lancettula.(Schulz).Lange@Bertalot.&.Witkowski CLCT 4,0 2 4 4 0,9 0 Cocconeis.placentula.Ehrenberg.incl..varieties CPLA 4,0 1 4 2 0,5 0 Cyclostephanos.invisitatus.(Hohn.&.Hellerman).Theriot,.Stoermer.&.Håkansson CINV 2,6 1 0 2 0,5 0 Cyclotella.meneghiniana.Kützing CMEN 2,0 1 4 1 0,2 0 Discostella.pseudostelligera.(Hustedt).Houk.&.Klee DPST 4,0 1 3 19 4,5 0 Discostella.stelligera.(Cleve.&.Grunow).Houk.&.Klee DSTE 4,2 1 0 2 0,5 0 Eolimna.minima.(Grunow).Lange@Bertalot EOMI 2,2 1 4 162 38,0 7 Eunotia.minor.(Kützing).Grunow EMIN 4,6 1 2 2 0,5 2 Fragilaria.capucina.Desmazières.var..vaucheriae.(Kützing).Lange@Bertalot FCVA 3,4 1 4 1 0,2 0 Fragilaria.sp. FRAS 4,0 1 0 4 0,9 0 Gomphonema.micropus.Kützing.var..micropus GMIC 3,0 1 4 3 0,7 0 Gomphonema.parvulum.(Kützing).Kützing GPAR 2,0 1 3 14 3,3 0 Gomphonema.pumilum.(Grunow).Reichardt.&.Lange@Bertalot.s.lat. GPUMsl 4,5 1 4 11 2,6 0 Gomphonema.sp. GOMS 3,6 2 0 4 0,9 0 Lemnicola.hungarica.(Grunow).Round.&.Basson LHUN 2,0 3 4 2 0,5 0 Navicula.antonioides.Van.de.Vijver,.Jarlman.&.Lange@Bertalot. NXAN 4,0 1 4 1 0,2 0 Navicula.cryptocephala.Kützing NCRY 3,5 2 3 1 0,2 0 Navicula.cryptotenella.Lange@Bertalot NCTE 4,0 1 4 1 0,2 0 Navicula.veneta.Kützing NVEN 1,0 2 4 6 1,4 0 Navicula.sp. NASP 3,4 2 0 3 0,7 0 Nitzschia.amphibia.Grunow.f..amphibia NAMP 2,0 2 4 6 1,4 0 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith NPAL 1,0 3 3 3 0,7 0 Planothidium.frequentissimum.(Lange@Bertalot).Lange@Bertalot. PLFR 3,4 1 4 3 0,7 0 Platessa.conspicua.(A..Mayer).Lange@Bertalot PTCO 4,0 1 3 1 0,2 0 Platessa.oblongella.(Østrup).C.E.Wetzel,.Lange@Bertalot.&.Ector POGT 4,5 1 3 1 0,2 0 Pseudostaurosira.elliptica.(Schumann).Edlund,.Morales.&.Spaulding PSSE 3,0 1 4 1 0,2 0 Rhoicosphenia.abbreviata.(Agardh).Lange@Bertalot RABB 4,0 1 4 1 0,2 0 Sellaphora.seminulum.(Grunow).Mann SSEM 1,5 2 3 28 6,6 1 Stauroneis.kriegeri.Patrick STKR 4,8 2 3 40 9,4 2 Staurosira.pinnata.Ehrenberg.s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 3 0,7 0 Thalassiosira.pseudonana.Hasle.&.Heimdal TPSN 2,0 2 4 19 4,5 SUMMA:(antal:skal): 426 18 SUMMA:(antal:taxa): 33 Index:och:hjälpparametrar Antal.taxa: 33 TDI.(0@100): 86,4 ADMI.(%): 16,7 Acidofil.( ): 5 Alkalibiont.( ): 0 Diversitet: 3,28 %.PT: 50,0 EUNO.(%): 0,5 Circumneutral.( ): 427 Odefinierad.( ): 35 Medelbredd. IPS.(1@20): 10,2 ACID: 8,86 Acidobiont.( ): 0 Alkalifil.( ): 533 Missbildade.(%): 4,2 ADMI.(μm): 2,86

F5P1a2.:TORMESTORPSÅN,:uppströms:Finjasjön 2018?09?28 Lokalkoordinater:.6219272./.421223.(SWEREF.99.TM) Metodik:.SS?EN.14407:2014.+.Handledning.för.miljöövervakning Det...Amelie.Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbild5 skal cf. frekvens:(%) ade:skal Achnanthidium.lauenburgianum.(Hustedt).Monnier,.Lange?Bertalot.&.Ector ADLB 4,0 1 5 2 0,5 0 Achnanthidium.minutissimum.group.III.(mean.width.>2,8µm) ADM3 4,0 1 3 179 41,7 3 Adlafia.minuscula.(Grunow).Lange?Bertalot ADMS 3,0 1 4 1 1 0,2 0 Amphora.pediculus.(Kützing).Grunow.s.lat. APEDsl 4,0 1 4 20 4,7 0 Cocconeis.placentula.Ehrenberg.incl..varieties CPLA 4,0 1 4 46 10,7 2 Cocconeis.pseudothumensis.Reichardt COPS 4,0 1 0 1 0,2 Craticula.molestiformis.(Hustedt).Lange?Bertalot CMLF 2,0 1 4 3 0,7 0 Cyclotella.atomus.Hustedt CATO 2,0 1 4 2 2 0,5 0 Encyonema.ventricosum.(Agardh).Grunow ENVE 4,0 1 3 11 2,6 0 Eolimna.minima.(Grunow).Lange?Bertalot EOMI 2,2 1 4 4 0,9 0 Fistulifera.saprophila.(Lange?Bertalot.&.Bonik).Lange?Bertalot FSAP 2,0 1 3 2 0,5 0 Gomphonema.acuminatum.Ehrenberg GACU 4,0 2 4 1 0,2 0 Gomphonema.parvulum.(Kützing).Kützing GPAR 2,0 1 3 18 4,2 0 Mayamaea.atomus.(Kützing).Lange?Bertalot MAAT 2,2 1 4 1 0,2 0 Mayamaea.atomus.(Kützing).Lange?Bertalot.var..permitis.(Hustedt).Lange?Bertalot MAPE 2,3 1 4 8 1,9 0 Navicula.cryptocephala.Kützing NCRY 3,5 2 3 2 0,5 0 Navicula.gregaria.Donkin NGRE 3,4 1 4 39 9,1 2 Navicula.lanceolata.(Agardh).Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 3 0,7 0 Navicula.tripunctata.(O..F..Müller).Bory NTPT 4,4 2 4 7 1,6 0 Nitzschia.acidoclinata.Lange?Bertalot NACD 5,0 1 3 1 1 0,2 0 Nitzschia.archibaldii.Lange?Bertalot NIAR 3,8 2 3 6 1,4 0 Nitzschia.fonticola.Grunow NFON 3,5 1 4 15 3,5 0 Nitzschia.linearis.(Agardh).W..Smith.var..subtilis.(Grunow).Hustedt NLSU 3,0 3 0 1 0,2 0 Nitzschia.media.Hantzsch NIME 4,0 3 4 1 0,2 0 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith NPAL 1,0 3 3 2 0,5 0 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith.var..debilis.(Kützing).Grunow NPAD 3,0 1 3 4 0,9 0 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith.var..tenuirostris.Grunow NPAT 1,0 3 3 2 0,5 0 Nitzschia.paleacea.(Grunow).Grunow NPAE 2,5 1 4 18 4,2 0 Nitzschia.pusilla.(Kützing).Grunow NIPU 2,0 3 3 2 0,5 0 Nitzschia.recta.Hantzsch NREC 3,0 2 4 3 0,7 0 Nitzschia.sociabilis.Hustedt NSOC 3,0 3 3 1 0,2 0 Nitzschia.supralitorea.Lange?Bertalot NZSU 1,5 2 3 1 0,2 0 Nitzschia.sp. NZSS 1,0 2 0 4 0,9 0 Planothidium.frequentissimum.(Lange?Bertalot).Lange?Bertalot. PLFR 3,4 1 4 6 1,4 0 Planothidium.lanceolatum.(Brébisson.ex.Kützing).Lange?Bertalot PTLA 4,0 1 4 7 1,6 0 Platessa.conspicua.(A..Mayer).Lange?Bertalot PTCO 4,0 1 3 1 0,2 0 Sellaphora.joubaudii.(Germain).Aboal. SJOU 3,0 2 3 2 0,5 0 Sellaphora.seminulum.(Grunow).Mann SSEM 1,5 2 3 2 0,5 0 SUMMA:(antal:skal): 429 7 SUMMA:(antal:taxa): 38 Index:och:hjälpparametrar Antal.taxa: 38 TDI.(0?100): 82,1 ADMI.(%): 41,7 Acidofil.( ): 0 Alkalibiont.( ): 5 Diversitet: 3,42 %.PT: 32,2 EUNO.(%): 0,0 Circumneutral.( ): 550 Odefinierad.( ): 14 Medelbredd. IPS.(1?20): 12,8 ACID: 8,61 Acidobiont.( ): 0 Alkalifil.( ): 431 Missbildade.(%): 1,6 ADMI.(μm): 2,97

F5P2b.:HOVDALAÅN,:uppströms:Finjasjön 2018?09?28 Lokalkoordinater:.6219476./.420077.(SWEREF.99.TM) Metodik:.SS?EN.14407:2014.+.Handledning.för.miljöövervakning Det...Amelie.Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbild5 skal cf. frekvens:(%) ade:skal Achnanthidium.minutissimum.group.III.(mean.width.>2,8µm) ADM3 4,0 1 3 371 83,0 5 Cocconeis.placentula.Ehrenberg.incl..varieties CPLA 4,0 1 4 15 3,4 0 Ctenophora.pulchella.(Ralfs.ex.Kützing).Williams.&.Round CTPU 3,0 3 4 1 0,2 0 Cymbella.cymbiformis.Agardh CCYM 4,0 3 3 1 0,2 0 Encyonema.ventricosum.(Agardh).Grunow ENVE 4,0 1 3 3 0,7 0 Eunotia.minor.(Kützing).Grunow EMIN 4,6 1 2 4 0,9 0 Fragilaria.capucina.Desmazieres.s.lat. FCAPsl 4,5 1 3 1 0,2 0 Fragilaria.gracilis.Østrup FGRA 4,8 1 3 4 0,9 0 Fragilaria.mesolepta.s.lat..Rabenhorst FMESsl 4,5 1 4 2 0,4 0 Fragilaria.pararumpens.Lange?Bertalot,.G..Hofmann.&.Werum... FPRU 4,0 1 3 3 0,7 0 Fragilaria.rumpens.(Kützing).G.W.F..Carlson FRUM 4,0 1 3 6 6 1,3 0 Gomphonema.parvulum.(Kützing).Kützing GPAR 2,0 1 3 3 0,7 0 Gomphonema.truncatum.Ehrenberg GTRU 4,0 1 4 4 0,9 0 Hippodonta.capitata.(Ehrenberg).Lange?Bertalot,.Metzeltin.&.Witkowski HCAP 4,0 1 4 4 0,9 0 Karayevia.suchlandtii.(Hustedt).Bukhtiyarova KASU 4,5 1 3 1 0,2 0 Melosira.varians.Agardh MVAR 4,0 1 4 4 0,9 0 Navicula.cryptocephala.Kützing NCRY 3,5 2 3 6 1,3 0 Navicula.trophicatrix.Lange?Bertalot NTCX 3,5 1 4 1 0,2 0 Nitzschia.acidoclinata.Lange?Bertalot NACD 5,0 1 3 1 0,2 0 Nitzschia.linearis.(Agardh).W..Smith.var..linearis NLIN 3,0 2 4 1 0,2 0 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith NPAL 1,0 3 3 1 0,2 0 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith.f..major.Rabenhorst NPMA 1,0 3 3 1 1 0,2 0 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith.var..debilis.(Kützing).Grunow NPAD 3,0 1 3 3 0,7 0 Nitzschia.sp. NZSS 1,0 2 0 2 0,4 0 Rossithidium.anastasiae.(Kaczmarska).Potapova RANA 5,0 1 3 4 0,9 0 SUMMA:(antal:skal): 447 5 SUMMA:(antal:taxa): 25 Index:och:hjälpparametrar Antal.taxa: 25 TDI.(0?100): 73,6 ADMI.(%): 83,0 Acidofil.( ): 9 Alkalibiont.( ): 0 Diversitet: 1,36 %.PT: 2,5 EUNO.(%): 0,9 Circumneutral.( ): 915 Odefinierad.( ): 4 Medelbredd. IPS.(1?20): 14,9 ACID: 9,01 Acidobiont.( ): 0 Alkalifil.( ): 72 Missbildade.(%): 1,1 ADMI.(μm): 2,93

F5P3.:MATTERÖDSÅN,:uppströms:Finjasjön 2018>09>28 Lokalkoordinater:.6221282./.416221.(SWEREF.99.TM) Metodik:.SS>EN.14407:2014.+.Handledning.för.miljöövervakning Det...Amelie.Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbild5 skal cf. frekvens:(%) ade:skal Achnanthidium.helveticum.(Hustedt).Monnier,.Lange>Bertalot.&.Ector ADHE 5,0 2 4 1 0,2 0 Achnanthidium.kranzii.(Lange>Bertalot).Round.&.Bukhtiyarova ADKR 4,5 1 3 2 0,5 0 Achnanthidium.minutissimum.group.III.(mean.width.>2,8µm) ADM3 4,0 1 3 269 64,5 7 Amphipleura.pellucida.(Kützing).Kützing APEL 4,0 1 4 29 7,0 0 Brachysira.neoexilis.Lange>Bertalot BNEO 5,0 1 2 4 1,0 0 Encyonema.minutiforme.Krammer ENMF 5,0 1 0 7 7 1,7 0 Encyonema.silesiacum.(Bleisch).Mann ESLE 4,8 1 3 2 0,5 0 Eunotia.bilunaris.(Ehrenberg).Mills.var..bilunaris.s..lat. EBIL 5,0 2 2 2 0,5 0 Eunotia.formica.Ehrenberg.s..lat. EFOR 5,0 1 2 3 0,7 0 Eunotia.implicata.Nörpel,.Lange>Bertalot.&.Alles EIMP 5,0 2 2 5 1,2 0 Eunotia.meisterioides.Lange>Bertalot EMEO 5,0 1 2 1 0,2 0 Fragilaria.capucina.Desmazieres.s.lat. FCAPsl 4,5 1 3 10 2,4 0 Fragilaria.gracilis.Østrup FGRA 4,8 1 3 19 4,6 0 Fragilaria.rumpens.(Kützing).G.W.F..Carlson FRUM 4,0 1 3 2 2 0,5 0 Frustulia.vulgaris.(Thwaites).De.Toni FVUL 4,0 3 4 1 0,2 0 Frustulia.weinholdii.Hustedt FWEI 4,0 3 3 1 0,2 0 Gomphonema.exilissimum.(Grunow).Lange>Bertalot.&.Reichardt.s.lat. GEXLsl 5,0 1 3 17 4,1 0 Gomphonema.parvulum.(Kützing).Kützing GPAR 2,0 1 3 2 0,5 0 Gomphonema.pseudobohemicum.Lange>Bertalot.&.Reichardt GPBO 5,0 1 2 1 0,2 0 Gomphonema.truncatum.Ehrenberg GTRU 4,0 1 4 2 0,5 0 Gomphonema.varioreduncum.Jüttner,.Ector,.Reichardt,.Van.de.Vijver.&.Cox GVRD 5,0 1 3 2 2 0,5 0 Gomphonema.sp. GOMS 3,6 2 0 1 0,2 0 Hippodonta.costulata.(Grunow).Lange>Bertalot,.Metzeltin.&.Witkowski HCOS 4,0 2 4 2 2 0,5 0 Navicula.cryptocephala.Kützing NCRY 3,5 2 3 3 0,7 0 Navicula.radiosa.Kützing NRAD 5,0 1 3 3 0,7 0 Navicula.rhynchocephala.Kützing NRHY 4,0 3 4 1 0,2 0 Nitzschia.acidoclinata.Lange>Bertalot NACD 5,0 1 3 1 0,2 0 Nitzschia.bavarica.Hustedt NBAV 4,0 1 3 3 0,7 0 Nitzschia.dissipata.(Kützing).Grunow NDIS 4,0 3 4 2 0,5 0 Nitzschia.media.Hantzsch NIME 4,0 3 4 2 0,5 0 Nitzschia.sp. NZSS 1,0 2 0 1 0,2 0 Pinnularia.decrescens.(Grunow).Krammer.var..decrescens PDEC 5,0 2 3 2 0,5 0 Planothidium.lanceolatum.(Brébisson.ex.Kützing).Lange>Bertalot PTLA 4,0 1 4 1 0,2 0 Psammothidium.abundans.(Manguin).Bukhtiyarova.&.Round PABD 5,0 1 3 3 0,7 0 Psammothidium.scoticum.(Flower.&.Jones).Bukhtiyarova.&.Round PSCT 5,0 1 2 2 0,5 0 Staurosira.venter.(Ehrenberg).Cleve.&.Möller SSVE 4,0 1 4 7 1,7 0 Surirella.amphioxys.W..Smith SAPH 5,0 1 4 1 0,2 0 SUMMA:(antal:skal): 417 7 SUMMA:(antal:taxa): 37 Index:och:hjälpparametrar Antal.taxa: 37 TDI.(0>100): 56,8 ADMI.(%): 64,5 Acidofil.( ): 43 Alkalibiont.( ): 0 Diversitet: 2,46 %.PT: 0,7 EUNO.(%): 2,6 Circumneutral.( ): 818 Odefinierad.( ): 22 Medelbredd. IPS.(1>20): 16,0 ACID: 7,72 Acidobiont.( ): 0 Alkalifil.( ): 118 Missbildade.(%): 1,7 ADMI.(μm): 2,93

F5P5.:MJÖLKALÅNGAÅN,:uppströms:Finjasjön 2018@09@28 Lokalkoordinater:.6222438./.417238.(SWEREF.99.TM) Metodik:.SS@EN.14407:2014.+.Handledning.för.miljöövervakning Det...Amelie.Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbild5 skal cf. frekvens:(%) ade:skal Achnanthidium.bioretii.(Germain).Edlund ABRT 5,0 1 3 2 0,4 0 Achnanthidium.helveticum.(Hustedt).Monnier,.Lange@Bertalot.&.Ector ADHE 5,0 2 4 1 0,2 0 Achnanthidium.kranzii.(Lange@Bertalot).Round.&.Bukhtiyarova ADKR 4,5 1 3 6 1,3 0 Achnanthidium.minutissimum.group.III.(mean.width.>2,8µm) ADM3 4,0 1 3 126 27,8 0 Achnanthidium.subatomoides.(Hustedt).Monnier,.Lange@Bertalot.&.Ector ADSO 5,0 1 2 3 0,7 0 Amphipleura.pellucida.(Kützing).Kützing APEL 4,0 1 4 1 0,2 0 Aulacoseira.sp. AULS 3,8 1 0 1 0,2 0 Cocconeis.placentula.Ehrenberg.incl..varieties CPLA 4,0 1 4 96 21,2 0 Cyclostephanos.invisitatus.(Hohn.&.Hellerman).Theriot,.Stoermer.&.Håkansson CINV 2,6 1 0 1 0,2 0 Cymbopleura.naviculiformis.(Auerswald).Krammer.var..naviculiformis CBNA 3,8 3 3 1 0,2 0 Encyonema.minutiforme.Krammer ENMF 5,0 1 0 2 2 0,4 0 Encyonema.silesiacum.(Bleisch).Mann ESLE 4,8 1 3 2 0,4 0 Encyonema.ventricosum.(Agardh).Grunow ENVE 4,0 1 3 1 0,2 0 Eolimna.minima.(Grunow).Lange@Bertalot EOMI 2,2 1 4 4 0,9 0 Eunotia.botuliformis.Wild,.Nörpel.&.Lange@Bertalot EBOT 5,0 1 2 1 0,2 0 Eunotia.formica.Ehrenberg.s..lat. EFOR 5,0 1 2 2 0,4 0 Eunotia.implicata.Nörpel,.Lange@Bertalot.&.Alles EIMP 5,0 2 2 3 0,7 0 Eunotia.meisterioides.Lange@Bertalot EMEO 5,0 1 2 1 0,2 0 Eunotia.minor.(Kützing).Grunow EMIN 4,6 1 2 23 5,1 0 Fragilaria.capucina.Desmazieres.s.lat. FCAPsl 4,5 1 3 6 1,3 0 Fragilaria.capucina.Desmazières.var..vaucheriae.(Kützing).Lange@Bertalot FCVA 3,4 1 4 7 1,5 0 Fragilaria.gracilis.Østrup FGRA 4,8 1 3 6 1,3 1 Fragilaria.sp. FRAS 4,0 1 0 1 0,2 0 Frustulia.vulgaris.(Thwaites).De.Toni FVUL 4,0 3 4 1 0,2 0 Gomphonema.exilissimum.(Grunow).Lange@Bertalot.&.Reichardt.s.lat. GEXLsl 5,0 1 3 18 4,0 0 Gomphonema.hebridense.Gregory GHEB 5,0 1 3 2 0,4 0 Gomphonema.parvulum.(Kützing).Kützing GPAR 2,0 1 3 11 2,4 0 Gomphonema.varioreduncum.Jüttner,.Ector,.Reichardt,.Van.de.Vijver.&.Cox GVRD 5,0 1 3 1 1 0,2 0 Hippodonta.coxiae.Lange@Bertalot HCOX 4,3 2 4 2 0,4 0 Karayevia.clevei.(Grunow).Bukhtiyarova KCLE 4,0 2 4 1 0,2 0 Navicula.cryptocephala.Kützing NCRY 3,5 2 3 17 3,8 0 Navicula.gregaria.Donkin NGRE 3,4 1 4 7 1,5 0 Navicula.lanceolata.(Agardh).Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 3 0,7 0 Navicula.tenelloides.Hustedt NTEN 3,0 2 4 3 0,7 0 Navicula.vilaplanii.(Lange@Bertalot.&.Sabater).Lange@Bertalot.&.Sabater NVIP 2,9 1 0 2 0,4 0 Navicula.sp. NASP 3,4 2 0 1 0,2 0 Nitzschia.acidoclinata.Lange@Bertalot NACD 5,0 1 3 5 1,1 0 Nitzschia.acula.Hantzsch NACU 4,0 3 4 3 0,7 0 Nitzschia.adamata.Hustedt NZAD 2,8 2 4 4 0,9 0 Nitzschia.linearis.(Agardh).W..Smith.var..linearis NLIN 3,0 2 4 5 1,1 0 Nitzschia.media.Hantzsch NIME 4,0 3 4 2 0,4 0 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith.var..debilis.(Kützing).Grunow NPAD 3,0 1 3 1 0,2 0 Nitzschia.recta.Hantzsch NREC 3,0 2 4 3 0,7 0 Planothidium.biporomum.(Hohn.&.Hellerman).Lange@Bertalot.s.lat. PLBI 4,6 1 3 2 0,4 0 Planothidium.lanceolatum.(Brébisson.ex.Kützing).Lange@Bertalot PTLA 4,0 1 4 1 0,2 0 Planothidium.peragalloi.(Brun.&.Héribaud).Round.&.Bukhtiyarova PTPE 5,0 2 3 2 0,4 0 Platessa.oblongella.(Østrup).C.E.Wetzel,.Lange@Bertalot.&.Ector POGT 4,5 1 3 39 8,6 0 Psammothidium.altaicum.(Poretzky).Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 1 0,2 0 Psammothidium.didymum.(Hustedt).Bukhtiyarova.&.Round PDID 5,0 1 3 2 0,4 0 Rossithidium.anastasiae.(Kaczmarska).Potapova RANA 5,0 1 3 11 2,4 0 Staurosira.pinnata.Ehrenberg.s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 5 1,1 0 Ulnaria.ulna.(Nitzsch).Compère UULN 3,0 1 4 1 0,2 0 SUMMA:(antal:skal): 453 1 SUMMA:(antal:taxa): 52 Index:och:hjälpparametrar Antal.taxa: 52 TDI.(0@100): 60,6 ADMI.(%): 27,8 Acidofil.( ): 75 Alkalibiont.( ): 0 Diversitet: 3,90 %.PT: 8,4 EUNO.(%): 6,6 Circumneutral.( ): 576 Odefinierad.( ): 18 Medelbredd. IPS.(1@20): 15,4 ACID: 6,71 Acidobiont.( ): 0 Alkalifil.( ): 331 Missbildade.(%): 0,2 ADMI.(μm): 2,82

F5P5cH.:SVARTEVADSBÄCKEN,:uppströms 2018@09@28 Lokalkoordinater:.6224168./.413995.(SWEREF.99.TM) Metodik:.SS@EN.14407:2014.+.Handledning.för.miljöövervakning Det...Amelie.Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbild5 skal cf. frekvens:(%) ade:skal Achnanthidium.bioretii.(Germain).Edlund ABRT 5,0 1 3 3 0,7 0 Achnanthidium.helveticum.(Hustedt).Monnier,.Lange@Bertalot.&.Ector ADHE 5,0 2 4 2 0,5 0 Achnanthidium.kranzii.(Lange@Bertalot).Round.&.Bukhtiyarova ADKR 4,5 1 3 3 0,7 0 Achnanthidium.minutissimum.group.III.(mean.width.>2,8µm) ADM3 4,0 1 3 116 27,4 1 Achnanthidium.subatomoides.(Hustedt).Monnier,.Lange@Bertalot.&.Ector ADSO 5,0 1 2 11 2,6 0 Adlafia.langebertalotii.Monnier.&.Ector. ALBL 4,5 1 3 2 0,5 0 Amphora.copulata.(Kützing).Schoeman.&.Archibald.s.lat. ACOPsl 4,0 2 4 1 0,2 0 Aulacoseira.sp. AULS 3,8 1 0 3 0,7 0 Brachysira.neoexilis.Lange@Bertalot BNEO 5,0 1 2 2 0,5 0 Cyclostephanos.invisitatus.(Hohn.&.Hellerman).Theriot,.Stoermer.&.Håkansson CINV 2,6 1 0 2 0,5 0 Cyclotella.meneghiniana.Kützing CMEN 2,0 1 4 2 0,5 0 Cymbopleura.naviculiformis.(Auerswald).Krammer.var..naviculiformis CBNA 3,8 3 3 2 0,5 0 Diadesmis.contenta.(Grunow.ex..Van.Heurck).Mann DCOT 4,0 1 4 2 0,5 0 Diatoma.moniliformis.Kützing DMON 4,0 2 5 2 0,5 0 Diploneis.sp. DIPS 4,0 1 0 1 0,2 0 Discostella.stelligera.(Cleve.&.Grunow).Houk.&.Klee DSTE 4,2 1 0 6 1,4 0 Encyonema.lange@bertalotii.Krammer ENLB 4,0 1 3 1 0,2 0 Encyonema.silesiacum.(Bleisch).Mann ESLE 4,8 1 3 2 0,5 0 Encyonema.ventricosum.(Agardh).Grunow ENVE 4,0 1 3 2 0,5 0 Eolimna.minima.(Grunow).Lange@Bertalot EOMI 2,2 1 4 4 0,9 0 Eucocconeis.laevis.(Oestrup).Lange@Bertalot EULA 4,8 1 3 6 1,4 0 Eunotia.bilunaris.(Ehrenberg).Mills.var..bilunaris.s..lat. EBIL 5,0 2 2 3 0,7 0 Eunotia.botuliformis.Wild,.Nörpel.&.Lange@Bertalot EBOT 5,0 1 2 8 1,9 0 Eunotia.curtagrunowii.Nörpel@Schempp.&.Lange@Bertalot ECTG 5,0 2 2 1 0,2 0 Eunotia.formica.Ehrenberg.s..lat. EFOR 5,0 1 2 3 0,7 0 Eunotia.minor.(Kützing).Grunow EMIN 4,6 1 2 1 0,2 0 Eunotia.tenella.(Grunow).Hustedt ETEN 5,0 1 2 5 1,2 0 Eunotia.sp. EUNS 5,0 1 2 3 0,7 2 Fragilaria.bicapitata.A..Mayer FBIC 4,5 1 3 1 0,2 0 Fragilaria.capucina.Desmazieres.s.lat. FCAPsl 4,5 1 3 17 4,0 0 Fragilaria.capucina.Desmazières.var..vaucheriae.(Kützing).Lange@Bertalot FCVA 3,4 1 4 3 0,7 0 Fragilaria.gracilis.Østrup FGRA 4,8 1 3 4 0,9 0 Fragilaria.nanana.Lange@Bertalot FNAN 5,0 2 3 1 0,2 0 Fragilaria.rumpens.(Kützing).G.W.F..Carlson FRUM 4,0 1 3 2 2 0,5 0 Frustulia.vulgaris.(Thwaites).De.Toni FVUL 4,0 3 4 4 0,9 0 Frustulia.weinholdii.Hustedt FWEI 4,0 3 3 1 0,2 0 Gomphonema.exilissimum.(Grunow).Lange@Bertalot.&.Reichardt.s.lat. GEXLsl 5,0 1 3 10 2,4 0 Gomphonema.parvulum.(Kützing).Kützing GPAR 2,0 1 3 6 1,4 0 Gomphonema.pseudobohemicum.Lange@Bertalot.&.Reichardt GPBO 5,0 1 2 4 0,9 0 Gomphonema.pumilum.(Grunow).Reichardt.&.Lange@Bertalot.s.lat. GPUMsl 4,5 1 4 7 1,7 0 Gomphonema.varioreduncum.Jüttner,.Ector,.Reichardt,.Van.de.Vijver.&.Cox GVRD 5,0 1 3 8 1,9 0 Gomphonema.sp. GOMS 3,6 2 0 2 0,5 0 Hantzschia.amphioxys.(Ehrenberg).Grunow HAMP 1,5 3 3 1 0,2 0 Hippodonta.capitata.(Ehrenberg).Lange@Bertalot,.Metzeltin.&.Witkowski HCAP 4,0 1 4 2 0,5 0 Karayevia.suchlandtii.(Hustedt).Bukhtiyarova KASU 4,5 1 3 32 7,6 1 Meridion.circulare.(Greville).Agardh.var..constrictum.(Ralfs).Van.Heurck MCCO 4,5 1 4 5 1,2 0 Navicula.cryptocephala.Kützing NCRY 3,5 2 3 28 6,6 0 Navicula.gregaria.Donkin NGRE 3,4 1 4 1 0,2 0 Navicula.ireneae.Van.de.Vijver,.Jarlman.&.Lange@Bertalot NIRN 4,0 1 4 1 1 0,2 0 Navicula.lanceolata.(Agardh).Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 2 0,5 0 Navicula.rhynchocephala.Kützing NRHY 4,0 3 4 4 0,9 0 Navicula.schmassmannii.Hustedt NSMM 4,5 1 3 1 0,2 0 Navicula.tenelloides.Hustedt NTEN 3,0 2 4 1 0,2 0 1 Navicula.trivialis.Lange@Bertalot.var..trivialis NTRV 2,0 3 4 1 1 0,2 0 5 Navicula.sp. NASP 3,4 2 0 5 1,2 1 19 Nitzschia.dissipata.(Kützing).Grunow NDIS 4,0 3 4 19 4,5 0 1 Nitzschia.linearis.(Agardh).W..Smith.var..linearis NLIN 3,0 2 4 1 0,2 0 1 Nitzschia.linearis.(Agardh).W..Smith.var..subtilis.(Grunow).Hustedt NLSU 3,0 3 0 1 1 0,2 0 1 Nitzschia.media.Hantzsch NIME 4,0 3 4 1 0,2 0 4 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith.var..debilis.(Kützing).Grunow NPAD 3,0 1 3 4 0,9 0 4 Nitzschia.recta.Hantzsch NREC 3,0 2 4 4 0,9 0 1 Planothidium.frequentissimum.(Lange@Bertalot).Lange@Bertalot. PLFR 3,4 1 4 1 0,2 0 3 Platessa.oblongella.(Østrup).C.E.Wetzel,.Lange@Bertalot.&.Ector POGT 4,5 1 3 3 0,7 0 23 Psammothidium.abundans.(Manguin).Bukhtiyarova.&.Round PABD 5,0 1 3 23 5,4 3 1 Psammothidium.rossii.(Hustedt).Bukhtiyarova.&.Round PROS 5,0 1 3 1 0,2 0 1 Psammothidium.ventrale.(Krasske).Bukhtiyarova.&.Round PVEN 5,0 1 2 1 0,2 0 2 Sellaphora.sp. SELS 4,5 2 0 2 0,5 4 Stauroforma.exiguiformis.(Lange@Bertalot).Flower,.Jones.&.Round SEXG 5,0 2 3 4 0,9 0 1 Stauroneis.neohyalina.Lange@Bertalot.&.Krammer STNH 5,0 1 3 1 0,2 0 2 Staurosira.opacolineata.(Lange@Bertalot).Witon,.Lange@Bertalot.&.Witkowski SOPA 5,0 1 3 2 2 0,5 0 2 Staurosira.pinnata.Ehrenberg.s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 2 0,5 0 @1 SUMMA:(antal:skal): 423 8 SUMMA:(antal:taxa): 71 Index:och:hjälpparametrar Antal.taxa: 71 TDI.(0@100): 59,2 ADMI.(%): 27,4 Acidofil.( ): 99 Alkalibiont.( ): 5 Diversitet: 4,70 %.PT: 5,2 EUNO.(%): 5,7 Circumneutral.( ): 678 Odefinierad.( ): 52 Medelbredd. IPS.(1@20): 15,7 ACID: 6,62 Acidobiont.( ): 0 Alkalifil.( ): 165 Missbildade.(%): 1,9 ADMI.(μm): 2,88

F5P5c.:SVARTEVADSBÄCKEN,:nedströms 2018@09@28 Lokalkoordinater:.6224150./.414180.(SWEREF.99.TM) Metodik:.SS@EN.14407:2014.+.Handledning.för.miljöövervakning Det...Amelie.Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbild5 skal cf. frekvens:(%) ade:skal Achnanthidium.bioretii.(Germain).Edlund ABRT 5,0 1 3 7 1,7 0 Achnanthidium.daonense.(Lange@Bertalot).Lange@Bertalot,.Monnier.&.Ector ADDA 4,5 1 3 2 0,5 0 Achnanthidium.helveticum.(Hustedt).Monnier,.Lange@Bertalot.&.Ector ADHE 5,0 2 4 5 1,2 0 Achnanthidium.kranzii.(Lange@Bertalot).Round.&.Bukhtiyarova ADKR 4,5 1 3 14 3,3 0 Achnanthidium.minutissimum.group.III.(mean.width.>2,8µm) ADM3 4,0 1 3 99 23,3 0 Achnanthidium.subatomoides.(Hustedt).Monnier,.Lange@Bertalot.&.Ector ADSO 5,0 1 2 17 4,0 0 Amphora.pediculus.(Kützing).Grunow.s.lat. APEDsl 4,0 1 4 1 0,2 0 Aulacoseira.crenulata.(Ehrenberg).Thwaites AUCR 4,5 1 3 2 2 0,5 Aulacoseira.subarctica.(O..Müller).Haworth AUSU 4,0 1 3 1 0,2 0 Brachysira.neoexilis.Lange@Bertalot BNEO 5,0 1 2 1 0,2 0 Cocconeis.placentula.Ehrenberg.incl..varieties CPLA 4,0 1 4 1 0,2 0 Cyclostephanos.invisitatus.(Hohn.&.Hellerman).Theriot,.Stoermer.&.Håkansson CINV 2,6 1 0 5 1,2 0 Cyclotella.meneghiniana.Kützing CMEN 2,0 1 4 3 0,7 0 Cymbopleura.naviculiformis.(Auerswald).Krammer.var..naviculiformis CBNA 3,8 3 3 3 0,7 0 Diadesmis.perpusilla.(Grunow).Mann DPER 5,0 1 3 1 0,2 0 Diatoma.moniliformis.Kützing DMON 4,0 2 5 1 0,2 0 Discostella.pseudostelligera.(Hustedt).Houk.&.Klee DPST 4,0 1 3 2 0,5 0 Discostella.stelligera.(Cleve.&.Grunow).Houk.&.Klee DSTE 4,2 1 0 6 1,4 0 Encyonema.silesiacum.(Bleisch).Mann ESLE 4,8 1 3 1 1 0,2 0 Encyonema.ventricosum.(Agardh).Grunow ENVE 4,0 1 3 6 1,4 0 Eolimna.minima.(Grunow).Lange@Bertalot EOMI 2,2 1 4 2 2 0,5 0 Eucocconeis.laevis.(Oestrup).Lange@Bertalot EULA 4,8 1 3 1 0,2 0 Eunotia.botuliformis.Wild,.Nörpel.&.Lange@Bertalot EBOT 5,0 1 2 2 0,5 0 Eunotia.circumborealis.Lange@Bertalot.&.Nörpel ECIR 5,0 3 2 1 0,2 0 Eunotia.formica.Ehrenberg.s..lat. EFOR 5,0 1 2 1 0,2 0 Eunotia.implicata.Nörpel,.Lange@Bertalot.&.Alles EIMP 5,0 2 2 5 1,2 0 Eunotia.meisterioides.Lange@Bertalot EMEO 5,0 1 2 3 0,7 0 Eunotia.minor.(Kützing).Grunow EMIN 4,6 1 2 3 0,7 0 Eunotia.mucophila.(Lange@Bertalot,.Nörpel.Schempp.&.Alles).Lange@Bertalot EMUC 5,0 2 2 3 0,7 0 Eunotia.paratridentula.Lange@Bertalot.&.Kulikovskiy EPTD 5,0 3 2 7 1,7 0 Fragilaria.bicapitata.A..Mayer FBIC 4,5 1 3 2 0,5 0 Fragilaria.capucina.Desmazieres.s.lat. FCAPsl 4,5 1 3 11 2,6 0 Fragilaria.gracilis.Østrup FGRA 4,8 1 3 22 5,2 0 Fragilaria.rumpens.(Kützing).G.W.F..Carlson FRUM 4,0 1 3 2 2 0,5 0 Fragilaria.sp. FRAS 4,0 1 0 3 0,7 0 Frustulia.erifuga.Lange@Bertalot.&.Krammer FERI 5,0 2 2 1 0,2 0 Gomphonema.exilissimum.(Grunow).Lange@Bertalot.&.Reichardt.s.lat. GEXLsl 5,0 1 3 14 3,3 0 Gomphonema.parvulum.(Kützing).Kützing GPAR 2,0 1 3 9 2,1 0 Gomphonema.productum.(Grunow).Lange@Bertalot.&.Reichardt GPRO 3,8 2 3 2 0,5 0 Gomphonema.pseudobohemicum.Lange@Bertalot.&.Reichardt GPBO 5,0 1 2 4 0,9 0 Gomphonema.varioreduncum.Jüttner,.Ector,.Reichardt,.Van.de.Vijver.&.Cox GVRD 5,0 1 3 1 0,2 0 Gomphonema.sp. GOMS 3,6 2 0 1 0,2 0 Hippodonta.capitata.(Ehrenberg).Lange@Bertalot,.Metzeltin.&.Witkowski HCAP 4,0 1 4 3 0,7 0 Hippodonta.costulata.(Grunow).Lange@Bertalot,.Metzeltin.&.Witkowski HCOS 4,0 2 4 2 0,5 0 Karayevia.laterostrata.(Hustedt).Bukhtiyarova KALA 4,5 1 3 1 0,2 0 Luticola.ventriconfusa.Lange@Bertalot LVCF 2,0 3 0 1 0,2 Meridion.circulare.(Greville).Agardh.var..constrictum.(Ralfs).Van.Heurck MCCO 4,5 1 4 14 3,3 1 Navicula.cryptocephala.Kützing NCRY 3,5 2 3 19 4,5 0 Navicula.ireneae.Van.de.Vijver,.Jarlman.&.Lange@Bertalot NIRN 4,0 1 4 3 3 0,7 0 Navicula.rhynchocephala.Kützing NRHY 4,0 3 4 1 0,2 0 Navicula.tenelloides.Hustedt NTEN 3,0 2 4 2 0,5 0 Navicula.vilaplanii.(Lange@Bertalot.&.Sabater).Lange@Bertalot.&.Sabater NVIP 2,9 1 0 2 0,5 0 Navicula.sp. NASP 3,4 2 0 2 0,5 0 1 Nitzschia.acidoclinata.Lange@Bertalot NACD 5,0 1 3 1 0,2 0 1 Nitzschia.gracilis.Hantzsch NIGR 4,0 1 3 1 0,2 0 1 Nitzschia.media.Hantzsch NIME 4,0 3 4 1 0,2 0 2 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith NPAL 1,0 3 3 2 0,5 0 1 Nitzschia.palea.(Kützing).W..Smith.var..debilis.(Kützing).Grunow NPAD 3,0 1 3 1 0,2 0 2 Nitzschia.recta.Hantzsch NREC 3,0 2 4 2 0,5 0 3 Nitzschia.sp. NZSS 1,0 2 0 3 0,7 0 1 Pinnularia.marchica.Ilka.Schönfelder PMCH 4,0 1 3 1 0,2 0 1 Pinnularia.sp. PINS 4,7 2 0 1 0,2 0 3 Placoneis.clementis.(Grunow).Cox PCLT 4,0 1 4 3 0,7 0 1 Planothidium.frequentissimum.(Lange@Bertalot).Lange@Bertalot. PLFR 3,4 1 4 1 0,2 0 1 Planothidium.lanceolatum.(Brébisson.ex.Kützing).Lange@Bertalot PTLA 4,0 1 4 1 0,2 0 3 Planothidium.peragalloi.(Brun.&.Héribaud).Round.&.Bukhtiyarova PTPE 5,0 2 3 3 0,7 0 2 Planothidium.rostratum.(Oestrup).Lange@Bertalot PRST 4,4 1 4 2 0,5 0 3 Platessa.oblongella.(Østrup).C.E.Wetzel,.Lange@Bertalot.&.Ector POGT 4,5 1 3 3 0,7 0 2 Psammothidium.abundans.(Manguin).Bukhtiyarova.&.Round PABD 5,0 1 3 2 0,5 0 2 Psammothidium.rechtensis.(Leclercq).Lange@Bertalot PSRE 5,0 1 3 2 0,5 2 Psammothidium.rossii.(Hustedt).Bukhtiyarova.&.Round PROS 5,0 1 3 2 0,5 0 3 Psammothidium.ventrale.(Krasske).Bukhtiyarova.&.Round PVEN 5,0 1 2 3 0,7 0

Forts. F-P5c. SVARTEVADSBÄCKEN, nedströms Psammothidium,ventrale,(Krasske),Bukhtiyarova,&,Round PVEN 5,0 1 2 3 0,7 0 Rhoicosphenia,abbreviata,(Agardh),LangeJBertalot RABB 4,0 1 4 4 0,9 0 Rossithidium,anastasiae,(Kaczmarska),Potapova RANA 5,0 1 3 3 0,7 0 Sellaphora,pupula,(Kützing),Mereschkowsky SPUP 2,6 2 3 2 0,5 0 Stauroforma,exiguiformis,(LangeJBertalot),Flower,,Jones,&,Round SEXG 5,0 2 3 7 1,7 0 Stauroneis,kriegeri,Patrick STKR 4,8 2 3 2 0,5 0 Stauroneis,leguminiformis,LangeJBertalot,&,Krammer SLGF 5,0 2 2 1 0,2 0 Stauroneis,sp. STAU 0,0 0 0 1 0,2 0 Staurosira,brevistriata,(Grunow),Grunow SBRV 3,0 1 4 3 0,7 0 Staurosira,construens,(Ehrenberg),var.,binodis,(Ehrenberg),Hamilton SCBI 4,0 1 4 4 0,9 0 Staurosira,pinnata,Ehrenberg,s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 10 2,4 0 Staurosira,venter,(Ehrenberg),Cleve,&,Möller SSVE 4,0 1 4 15 12 3,5 0 Surirella,angusta,Kützing SANG 4,0 1 4 1 0,2 0 Tabellaria,flocculosa,(Roth),Kützing TFLO 5,0 1 2 5 1,2 0 Ulnaria,ulna,(Nitzsch),Compère UULN 3,0 1 4 3 0,7 0 SUMMA%(antal%skal): 424 1 SUMMA%(antal%taxa): 86 Index%och%hjälpparametrar Antal,taxa: 86 TDI,(0J100): 51,3 ADMI,(%): 23,3 Acidofil,( ): 134 Alkalibiont,( ): 2 Diversitet: 5,19 %,PT: 4,5 EUNO,(%): 5,9 Circumneutral,( ): 599 Odefinierad,( ): 59 Medelbredd, IPS,(1J20): 15,9 ACID: 6,38 Acidobiont,( ): 0 Alkalifil,( ): 205 Missbildade,(%): 0,2 ADMI,(μm): 2,83

BILAGA 2 KORT RAPPORT FÖR VARJE PROVTAGNINGSLOKAL Förklaringar: Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum, lokalkoordinater samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms EK (IPS) = Ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt

F"P8.&MAGLEKÄRRSBÄCKEN,&uppströms&Finjasjön 2018"09"28 Koordinater: 62217310/04216070(SWEREF0990TM) Län:0120Skåne Syfte:0FinjasjöKprojektet Provtagningsmetodik:0SSKEN013946 Vattendragsbredd:030m Medeldjup0provyta:00,20m Vattennivå:0medel Provtagning:0A.0Jarlman,0H.0Annadotter Prov0taget0från:0sten Grumlighet:0klart Vattenfärg:0klart Antal0borstade0stenar:05 Vattentemperatur:011,5 C Analysmetodik:0SSKEN014407 Artanalys:0Amelie0Jarlman Beskuggning:0K Provplats:0ca03000m0uppströms0utflödet0i0Finjasjön,01K60m0nedströms0 vägtrumma Resultat&index&och&klassning Antal0räknade0skal:0426 IPS:010,20(klass04) Antal0räknade0taxa:033 TDI:086,40(klass040K05) Statusklassning& (näringsämnen0och0organisk0förorening) Diversitet:03,28 %0PT:050,00(klass05) Statusklassning& (surhet) Missbildningar0(%):04,2 EK0(IPS):00,520(klass04) ACID:08,86 OTILLFREDSSTÄLLANDE&STATUS ALKALISKT Kommentar Maglekärrsbäcken0hade0ett0IPSKindex0som0motsvarar0klass04,0otillfredsställande0status.0Andelen0föroreningstoleranta0 kiselalger0(%pt)0var0mycket0stor,0liksom0mängden0näringskrävande0former0(tdi).0detta0stärker0klassningen0 otillfredsställande0status.0den0föroreningstoleranta0arten0eolimna(minima( utgjorde0380%0av0kiselalgssamhället0och0även0 andra0föroreningstoleranta0arter0var0relativt0vanliga,0t.ex.0gomphonema(parvulum( och(sellaphora(seminulum. Surhetsindexet0ACID0visade0alkaliska0förhållanden,0vilket0innebär0att0årsmedelvärdet0för0pH0bör0vara0över07,3. Andelen0missbildade0kiselalgsskal0var04,20%,0vilket0tyder0på0en0stark0påverkan0av0bekämpningsmedel,0metaller0eller0någon0 liknande0förorening.0andelen0ligger0nära0gränsen0mot0måttlig0påverkan0(2k40%).

F"P1a2.(TORMESTORPSÅN,(uppströms(Finjasjön 2018"09"28 Koordinater: 62192720/04212230(SWEREF0990TM) Län:0120Skåne Vattendragsbredd:070m Syfte:0FinjasjöJprojektet Provtagningsmetodik:0SSJEN013946 Medeldjup0provyta:00,50m Vattennivå:0låg Provtagning:0A.0Jarlman,0H.0Annadotter Grumlighet:0klart Prov0taget0från:0växt Vattenfärg:0klart Antal0borstade0stenar:0J Vattentemperatur:011,0 C Analysmetodik:0SSJEN014407 Beskuggning:0J Artanalys:0Amelie0Jarlman Provplats:0uppströms0utflödet0i0Finjasjön Resultat(index(och(klassning Antal0räknade0skal:0429 IPS:012,80(klass03) Antal0räknade0taxa:038 TDI:082,10(klass040J05) Statusklassning( (näringsämnen0och0organisk0förorening) Diversitet:03,42 %0PT:032,20(klass04) Statusklassning( (surhet) Missbildningar0(%):01,6 ACID:08,61 EK0(IPS):00,660(klass03) MÅTTLIG(STATUS ALKALISKT Kommentar IPSJindexet0i0Tormestorpsån0motsvarade0klass03,0måttlig0status.0Mängden0näringskrävande0kiselalger0(TDI)0var0stor,0liksom0 andelen0föroreningstoleranta0former0(%pt),0vilket0stärker0klassningen0måttlig0status.0den0näringskrävande0artgruppen0 Achnanthidium+minutissimum+group0III0(breda0former)0utgjorde0ca0420%0av0kiselalgssamhället.0Av0föroreningstoleranta0arter0 var0navicula+gregaria,+gomphonema+parvulum+ och0diverse0olika+nitzschia Jarter0vanligast. Surhetsindexet0ACID0visade0alkaliska0förhållanden,0vilket0visar0att0årsmedelvärdet0för0pH0bör0vara0högre0än07,3. Andelen0missbildade0kiselalgsskal0var01,60%,0vilket0tyder0på0en0svag0påverkan0av0bekämpningsmedel,0metaller0eller0någon0 liknande0förorening.

F"P2b.'HOVDALAÅN,'uppströms'Finjasjön 2018"09"28 Koordinater: 62194761/14200771(SWEREF1991TM) Län:1121Skåne Vattendragsbredd:151m Syfte:1FinjasjöKprojektet Provtagningsmetodik:1SSKEN113946 Medeldjup1provyta:10,41m Vattennivå:1låg Provtagning:1A.1Jarlman,1H.1Annadotter Grumlighet:1svag Prov1taget1från:1växt Vattenfärg:1klart Antal1borstade1stenar:1K Vattentemperatur:110,3 C Analysmetodik:1SSKEN114407 Beskuggning:1K Artanalys:1Amelie1Jarlman Provplats:10K101m1uppströms1sista1bron1innan1Finjasjön Resultat'index'och'klassning Antal1räknade1skal:1447 IPS:114,91(klass12) Antal1räknade1taxa:125 TDI:173,61(klass121K13) Statusklassning' (näringsämnen1och1organisk1förorening) Diversitet:11,36 %1PT:12,51(klass111K12) Statusklassning' (surhet) Missbildningar1(%):11,1 ACID:19,01 EK1(IPS):10,761(klass12) GOD'STATUS ALKALISKT Kommentar IPSKindexet1i1Hovdalaån,1uppströms1utflödet1i1Finjasjön,1motsvarade1klass12,1god1status.1Indexvärdet1ligger1dock1relativt1 nära1gränsen1mot1klass13,1måttlig1status.1andelen1näringskrävande1kiselalger1(tdi)1var1relativt1stor,1men1andelen1 föroreningstoleranta1former1(%pt)1var1liten.1kiselalgssamhället1dominerades1helt1(831%)1av1det1näringskrävande1 artkomplexet1achnanthidium+minutissimum+group1iii1(breda1former).1diversiteten1var1mycket1låg1och1antalet1räknade1arter1 lågt. Surhetsindexet1ACID1visade1alkaliska1förhållanden,1vilket1innebär1att1årsmedelvärdet1för1pH1bör1vara1högre1än17,3. Andelen1missbildade1kiselalgsskal1var11,11%,1vilket1kan1tyda1på1en1svag1påverkan1av1bekämpningsmedel,1metaller1eller1 någon1liknande1förorening.

F"P3.&MATTERÖDSÅN,&uppströms&Finjasjön 2018"09"28 Koordinater: 6221282///416221/(SWEREF/99/TM) Län:/12/Skåne Vattendragsbredd:/2/m Syfte:/FinjasjöIprojektet Provtagningsmetodik:/SSIEN/13946 Medeldjup/provyta:/0,2/m Vattennivå:/låg Provtagning:/A./Jarlman,/H./Annadotter Grumlighet:/klart Prov/taget/från:/sten Vattenfärg:/klart Antal/borstade/stenar:/5 Vattentemperatur:/10,0 C Analysmetodik:/SSIEN/14407 Beskuggning:/I Artanalys:/Amelie/Jarlman Provplats:/uppströms/utflödet/i/Finjasjön,/2I12/m/uppströms/bron Resultat&index&och&klassning Antal/räknade/skal:/417 IPS:/16,0/(klass/2) Antal/räknade/taxa:/37 TDI:/56,8/(klass/2/I/3) Statusklassning& (näringsämnen/och/organisk/förorening) Diversitet:/2,46 %/PT:/0,7/(klass/1/I/2) Statusklassning& (surhet) Missbildningar/(%):/1,7 ACID:/7,72 EK/(IPS):/0,82/(klass/2) GOD&STATUS ALKALISKT Kommentar IPSIindexet/i/Matterödsån/(Målebökebäcken)/motsvarade/klass/2,/god/status./Mängden/näringskrävande/kiselalger/(TDI)/ var/måttligt/stor/och/andelen/föroreningstoleranta/former/(%pt)/mycket/liten,/vilket/stämmer/med/klassningen/god/status./ Kiselalgssamhället/dominerades/av/artgruppen/Achnanthidium+minutissimum+group/III/(breda/formerc/64/%)/som/ förekommer/i/mer/eller/mindre/näringsrika/miljöer,/men/även/näringsskyende/och/surhetståliga/arter/påträffades. Surhetsindexet/ACID/visade/alkaliska/förhållanden,/vilket/innebär/att/årsmedelvärdet/för/pH/bör/ligga/över/7,3. Andelen/missbildade/kiselalgsskal/var/1,7/%,/vilket/pekar/på/en/svag/påverkan/av/bekämpningsmedel,/metaller/eller/någon/ liknande/förorening.

F"P5.&MJÖLKALÅNGAÅN,&uppströms&Finjasjön 2018"09"28 Koordinater: 62224380/04172380(SWEREF0990TM) Län:0120Skåne Vattendragsbredd:050m Syfte:0FinjasjöLprojektet Provtagningsmetodik:0SSLEN013946 Medeldjup0provyta:00,30m Vattennivå:0låg Provtagning:0A.0Jarlman,0H.0Annadotter Grumlighet:0klart Prov0taget0från:0växt Vattenfärg:0klart Antal0borstade0stenar:0L Vattentemperatur:010,0 C Analysmetodik:0SSLEN014407 Beskuggning:0L Artanalys:0Amelie0Jarlman Provplats:0ca02000m0uppströms0utflödet0i0Finjasjönc00L100nedströms0träbro Resultat&index&och&klassning Antal0räknade0skal:0453 IPS:015,40(klass02) Antal0räknade0taxa:052 TDI:060,60(klass020L03) Statusklassning& (näringsämnen0och0organisk0förorening) Diversitet:03,90 %0PT:08,40(klass010L02) Statusklassning& (surhet) Missbildningar0(%):00,2 ACID:06,71 EK0(IPS):00,790(klass02) GOD&STATUS NÄRA&NEUTRALT Kommentar IPSLindexet0i0Mjölkalångaån0motsvarade0klass02,0god0status.0Mängden0näringskrävande0kiselalger0(TDI)0var0måttligt0stor0 och0andelen0föroreningstoleranta0former0(%pt)0var0svagt0förhöjd,0vilket0stämmer0med0klassningen0god0status.0i0 kiselalgssamhället0fanns0både0näringsskyende,0näringskrävande0och0föroreningstoleranta0samt0även0vissa00 försurningstoleranta0arter.0vanligast0var0den0näringskrävande0artgruppen0achnanthidium+minutissimum 0group0III0(breda0 formerc0280%). Surhetsindexet0ACID0visade0nära0neutrala0förhållanden,0vilket0innebär0att0årsmedelvärdet0för0pH0bör0ligga0mellan06,5L7,3. Andelen0missbildade0kiselalgsskal0var0endast00,20%0(ingen/obetydlig0påverkan0av0bekämpningsmedel,0metaller0e.dyl.).

F"P5cH.(SVARTEVADSBÄCKEN,(uppströms 2018"09"28 Koordinater: 62241680/04139950(SWEREF0990TM) Län:0120Skåne Vattendragsbredd:050m Syfte:0FinjasjöKprojektet Provtagningsmetodik:0SSKEN013946 Medeldjup0provyta:00,30m Vattennivå:0låg Provtagning:0A.0Jarlman,0H.0Annadotter Grumlighet:0klart Prov0taget0från:0sten Vattenfärg:0klart Antal0borstade0stenar:05 Vattentemperatur:010,0 C Analysmetodik:0SSKEN014407 Beskuggning:0K Artanalys:0Amelie0Jarlman Provplats:0uppströms0pumpstation,00K60m0nedströms0vägtrumma Resultat(index(och(klassning Antal0räknade0skal:0423 IPS:015,70(klass02) Antal0räknade0taxa:071 TDI:059,20(klass020K03) Statusklassning( (näringsämnen0och0organisk0förorening) Diversitet:04,70 %0PT:05,20(klass010K02) Statusklassning( (surhet) Missbildningar0(%):01,9 ACID:06,62 EK0(IPS):00,800(klass02) GOD(STATUS NÄRA(NEUTRALT Kommentar Svartevadsbäcken0uppströms0pumpstationen0hade0ett0IPSKindex0som0motsvarar0klass02,0god0status.0Mängden0 näringskrävande0kiselalger0(tdi)0var0måttligt0stor0och0andelen0föroreningstoleranta0former0(%pt)0relativt0liten,0vilket0 stämmer0med0klassningen0god0status.0antalet0räknade0arter0var0högt,0liksom0diversiteten.0det0näringskrävande0 artkomplexet0achnanthidium+minutissimum+group0iii0(breda0former)0var0vanligast0(270%).0samhället0innehöll,0förutom0 näringskrävande0arter,0också0näringsskyende0och0en0del0surhetstoleranta0kiselalger. Surhetsindexet0ACID0visade0nära0neutrala0förhållanden,0vilket0innebär0att0årsmedelvärdet0för0pH0bör0ligga0mellan06,5K7,3. Andelen0missbildade0kiselalgsskal0var01,90%,0vilket0pekar0på0en0svag0påverkan0av0bekämpningsmedel,0metaller0e.dyl.

F"P5c.'SVARTEVADSBÄCKEN,'nedströms 2018"09"28 Koordinater: 62241501/14141801(SWEREF1991TM) Län:1121Skåne Vattendragsbredd:151m Syfte:1FinjasjöKprojektet Provtagningsmetodik:1SSKEN113946 Medeldjup1provyta:10,31m Vattennivå:1låg Provtagning:1A.1Jarlman,1H.1Annadotter Grumlighet:1klart Prov1taget1från:1sten+rötter Vattenfärg:1klart Antal1borstade1stenar:12 Vattentemperatur:110,0 C Analysmetodik:1SSKEN114407 Beskuggning:1K Artanalys:1Amelie1Jarlman Provplats:1ca1601m1nedströms1pumpstation Resultat'index'och'klassning Antal1räknade1skal:1424 IPS:115,91(klass12) Antal1räknade1taxa:186 TDI:151,31(klass121K13) Statusklassning' (näringsämnen1och1organisk1förorening) Diversitet:15,19 %1PT:14,51(klass111K12) Statusklassning' (surhet) Missbildningar1(%):10,2 ACID:16,38 EK1(IPS):10,811(klass12) GOD'STATUS NÄRA'NEUTRALT Kommentar Svartevadsbäcken1ca1601m1nedströms1pumpstationen1hade1ett1IPSKindex1som1motsvarar1klass12,1god1status.1Mängden1 näringskrävande1kiselalger1(tdi)1var1måttligt1stor1och1andelen1föroreningstoleranta1former1(%pt)1liten,1vilket1stämmer1med1 klassningen1god1status.1antalet1räknade1arter1var1mycket1högt,1liksom1diversiteten.1det1näringskrävande1artkomplexet1 Achnanthidium+minutissimum 1group1III1(breda1former)1var1vanligast1(231%).1Samhället1innehöll,1förutom1näringskrävande1 arter,1också1näringsskyende1och1en1del1surhetstoleranta1kiselalger.1ingen1påverkan1av1pumpstationen1kunde1ses1i1 kiselalgssamhället. Surhetsindexet1ACID1visade1nära1neutrala1förhållanden,1vilket1innebär1att1årsmedelvärdet1för1pH1bör1ligga1mellan16,5K7,3. Andelen1missbildade1kiselalgsskal1var10,21%1(ingen/obetydlig1påverkan1av1bekämpningsmedel,1metaller1e.dyl.).

BILAGA 3 KARTA FÖR VARJE PROVTAG- NINGSLOKAL Provtagningslokalerna är markerade med en marinblå prick i kartorna. För varje lokal anges lokalnamn, provtagningsplats, flodområde samt vilket substrat som har använts. Kartor: Kartillustrationerna i denna rapport har tagits fram i ArcMap 10.3. Länsstyrelsen Skåne, Lantmäteriet Geodatasamverkan GSD Fastighetskartan raster.

F-P8 Maglekärrsbäcken, uppströms utflödet i Finjasjön Helge å (088) substrat:sten F-P1a2 Tormestorpsån, uppströms utflödet i Finjasjön Helge å (088) substrat: växt Si51M Hovdalaån reg möv, Hovdala slott Helge å (088) substrat: sten F-P2b Hovdalaån, uppströms utflödet i Finjasjön Helge å (088) substrat: växt F-P3 Matterödsån (Målebökebäcken), uppströms utflödet i Finjasjön Helge å (088) substrat: sten F-P5 Mjölkalångaån, ca 200 m uppströms Finjasjön Helge å (088) substrat: växt

F-P5cH Svartevadsbäcken, uppströms ARV Helge å (088) substrat: sten F-P5c Svartevadsbäcken, 60 m nedströms pumpstation Helge å (088) substrat: sten Si50M/20L Almaån reg möv/srk, nedströms Finjasjön, nedströms vägbro/ utloppet Finjasjön Helge å (088) substrat: växt Si49M/20AB Almaån reg möv/srk, substrat: växt nära utflödet i Helge å, uppströms väg 19 /före utloppet i Helgeån Helge å (088)