Kiselalger Metodik och Resultat Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida Referenser Artlistor Mölnlycke 203--2 Ylva Meissner, Medins Biologi AB Medins Biologi AB Telefon 03-338 35 40 info@medins-biologi.se Företagsvägen 2 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se 435 33 Mölnlycke
METODIK OCH RESULTAT Provtagning Kiselalgsprovtagningen i Ljusnan-Voxnan utfördes på två lokaler (Tabell ) av ALcontrol AB, den 26 september 203, enligt metod SS-EN 3946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. Tabell. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Ljusnan-Voxnan 203. Nr Vattendrags- Lokal Datum Kommun Koordinater Substrat namn x y 9005 Norrveman uppströms arv. 203-09-26 Härjedalen 6933000 402777 sten 900 Norrveman nedströms arv. 203-09-26 Härjedalen 693077 40009 sten Kiselalgsanalys och utvärdering Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Ylva Meissner, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 4407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknas. Antalet räknade skal av olika kiselalgsarter år 203 redovisas i artlistorna nedan. Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 203). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (96): AjSjVj/ AjVj 2
där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan -20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 998 och inte den reviderade versionen, vilken inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007 & Havs- och vattenmyndigheten 203) och resultaten redovisas på sidorna 5 och 6. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 9,6 - - Hög 7,5 0,89 < 0 < 40 God 4,5 och < 7,5 0,74 och < 0,89 < 0 40-80 Måttlig och < 4 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 Otillfredsställande 8 och < 0,4 och < 0,56 20-40 > 80 Dålig < 8 < 0,4 > 40 > 80 Vidare har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 0. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthes minutissima (Achnanthidium minutissimum, ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 3
Klassningen har gjorts enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007 & Havs- och vattenmyndigheten 203) och resultaten redovisas nedan. Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Tabell 3. Bedömning av surheten med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet; inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 2 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 Motsvarar ph-minimum (2 mån. före provtagning) Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Rossithidium pusillum är en art som trivs i näringsfattiga vatten och förekom på båda lokalerna i Ljusnan-Voxnan 203, Medins Biologi AB. 4
9005. Norrveman, uppströms ARV Län: 23 Jämtland Beskuggning: saknas Kommun: Härjedalen Vattennivå: medel Koordinater: 6933000/402777 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Per Wallenborg Vattenfärg: - Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 3,6 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 203-09-26 Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 436 IPS: 9,0 (klass ) Antal räknade taxa: 43 TDI: 26,6 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 3,22 % PT: 0,7 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass ) ACID: 7,8 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Norrveman uppströms avloppsreningsverket motsvarade klass, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men endast i låga antal, och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 202 203 8,5 9,0 39,7 26,6 0,0 0,7-2 - 2 Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 2-3 8,8 33,2 0,3-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 202 203 7,8 7,8 2 2 Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärde 2-3 7,8 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 202 och uppvisade då samma resultat, dvs hög status och nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 5
900. Norrveman, nedströms ARV Län: 23 Jämtland Beskuggning: - Kommun: Härjedalen Vattennivå: medel Koordinater: 693077/40009 (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Per Wallenborg Vattenfärg: klart Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 2,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 203-09-26 Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 434 IPS: 9,4 (klass ) Antal räknade taxa: 32 TDI: 26,2 (klass ) HÖG STATUS Diversitet: 2,52 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass ) ACID: 7,97 (klass ) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Norrveman nedströms avloppsreningsverket var IPS-indexet högt och motsvarade klass, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och mycket få föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 202 203 9,6 9,4 24,8 26,2 0,0 0,2-2 - 2 Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden -2 9,5 25,5 0, - 2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 202 203 7,4 7,97 2 Nära neutralt Alkaliskt Tvåårsmedelvärde -2 7,69 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 202 och uppvisade då samma resultat vad gäller näringsämnen, nämligen hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 202, men låg då nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Tvåårsmedelvärdet indikerar alkaliska förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 646 6
REFERENSER Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 73(3):237-253. Cemagref (982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 28 p. Havs- och vattenmyndigheten 203. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 203:9. Kelly, M.G. (998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242. Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/omoss/publikationer/naturvardsverkets-publikationer/nv/0-8-202-status-potential-ochkvalitetskrav-for-sjoar-vattendrag-kustvatten-och-vatten-i-overgangszon.html) Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:, 2009-03-3 (https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-ochmiljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyper-inomprogramomrade-sotvatten.html) SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 3946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 4407:2005, Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(): 7-33. Zelinka, M. & Marwan, P. (96). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 59-74. 7
Artlistor Kiselalgsundersökning i Ljusnan-Voxnan 203 S: föroreningskänsligheten enligt en skala -5, där betyder att arten är föroreningstolerant och 5 betyder att arten är föroreningskänslig V: indikatorvärdet enligt en skala -3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph: surhetsvärde enligt van Dam et al. (994), där = acidobiont, dvs. arter med optimalt ph < 5,5 2 = acidofil, dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 3 = circumneutral, dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 4 = alkalifil dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 5 = alkalibiont, dvs. arter med förekomst enbart vid ph > 7 Index mm: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index %PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia 8
9005. Norrveman, uppströms ARV 203-09-26 Lokalkoordinater: 6933000/402777 (RT90) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium kriegeri (Krasske) Hamilton, Antoniades & Siver ADKG 5,0 3 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 65 4,9 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 2 0,2 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 2 0,5 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5,0 2 3 2 0,5 Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 0 3 0,7 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 5, Encyonema pergracile Krammer EPRG 5,0 2 0,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5,0 2 3 4 4 0,9 Encyonopsis krammeri Reichardt ECKR 5,0 2 3 2 2 2,8 Encyonopsis sp. ENCP 5,0 0 2 0,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 7 3,9 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 0,2 Epithemia adnata (Kützing) Brébisson EADN 4,0 3 5 0 2,3 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 2 2 0,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 0,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fragilaria arcus (Ehrenberg) Cleve var. arcus FARC 5,0 2 4 2 0,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 2 4,8 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 97 45,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 2 2 0,5 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 3 0,7 Fragilaria virescens Ralfs FVIR 5,0 2 3 0,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 0,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5,0 3 2 0,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 2 0,5 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 3 0,7 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 3 0,2 Navicula ceciliae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NCEC 5,0 3 2 0,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 4 0,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 0,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5,0 3 2 0,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 4 0,9 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4,5 4 2 0,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5,0 3 0,2 Rhopalodia gibba (Ehrenberg) O. Müller var. gibba RGIB 5,0 5 3 0,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5,0 3 3 2 4,8 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 4 4 0,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 4 2 0,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 25 5,7 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 0,2 SUMMA (antal skal): 436 SUMMA (antal taxa): 43 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 43 TDI (0-00): 26,6 ADMI (%): 4,9 Acidofil ( ): 76 Alkalibiont ( ): 30 Medelbredd Diversitet: 3,22 % PT: 0,7 EUNO (%):, Circumneutral ( ): 828 Odefinierad ( ): 34 ADMI (μm): IPS (-20): 9,0 ACID: 7,8 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 32 Deformerade (%): - 2,45 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 9
900. Norrveman, nedströms ARV 203-09-26 Lokalkoordinater: 693077/40009 (RT90) Metodik: SS-EN 4407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 3 25 5,8 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 3 26 60, Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 0,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 0,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 0,2 Encyonopsis krammeri Reichardt ECKR 5,0 2 3 4 0,9 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 3 3 0,7 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5,0 2 3 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 4 0,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 3 0,7 Fragilaria arcus (Ehrenberg) Cleve var. arcus FARC 5,0 2 4 7,6 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 3 4 3,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 4 9,4 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4,0 3 0,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 4 3,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 0,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5,0 3 7,6 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 3 5 3,5 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 4,0 2 3 2 0,5 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 0,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 3 0,2 Navicula ceciliae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NCEC 5,0 3 0,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 0,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 6,4 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4,0 3 0,2 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4,8 3 0,2 Rossithidium petersenii (Hustedt) Round & Bukhtiyarova RPET 5,0 2 3 0,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5,0 3 3 3 0,7 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5,0 3 2 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 0,2 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 4 8,8 SUMMA (antal skal): 434 SUMMA (antal taxa): 32 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 32 TDI (0-00): 26,2 ADMI (%): 60, Acidofil ( ): 30 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,52 % PT: 0,2 EUNO (%): 2, Circumneutral ( ): 926 Odefinierad ( ): 7 ADMI (μm): IPS (-20): 9,4 ACID: 7,97 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 35 Deformerade (%): - 2,23 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 0