SYLF:S AT-POLICY Mars 2009 Reviderad augusti 2010

SYLF:S AT-POLICY Mars 2009 Reviderad augusti 2010

Innehåll Introduktion... 1 De viktigaste målen för en god AT... 1 Lön och villkor för AT-läkare... 1 AT-läkare och samverkan, arbetsmiljö och chefskap... 3 Utvärdering av AT... 5 Specialutformad AT... 5 Ledarskap... 7 Handledning och instruktion... 7 Utbildning och återkoppling... 8 Tillgänglighet... 9 AT i framtiden... 10 AT och EU... 10 AT-historik... 12

Introduktion Syftet med SYLF:s AT-policy är att sammanställa SYLF:s aktuella politik rörande läkares allmäntjänstgöring (AT) och belysa angelägna frågor relaterade till AT. Då politiken förändras kontinuerligt är tanken att dokumentet skall uppdateras regelbundet. I dokumentet finns också en kort AT-historik, referenser och citat från lagar, förordningar och avtal för att läsaren lättare skall kunna sätta sig in hur AT utformats och hur den regleras idag. De viktigaste målen för en god AT SYLF anser: Att det antal AT-block som utlyses varje år skall motsvara behovet Att alla verksamheter där AT-läkare arbetar skall erbjuda god teoretisk och praktisk utbildning Att alla verksamheter där AT-läkare arbetar skall erbjuda välfungerande individuell handledning och instruktion i vardagssituationer Att alla AT-läkare skall ha en god arbetsmiljö och beredas möjlighet att delta i samverkansorganisationen och kvalitets- och förbättringsarbete Att alla verksamheter som tillhandahåller AT skall genomgå regelbunden extern kvalitetsgranskning Att alla AT-läkare skall ha en namngiven chef med övergripande arbetsgivaransvar och mandat att sätta lön Att AT-läkare skall ha en individuell lönesättning där AT-läkarens relevanta meriter och ansvar beaktas Att legitimation skall uppnås efter 18 månaders klinisk tjänstgöring och uppnådda mål Lön och villkor för AT-läkare SYLF anser: Att lön och andra villkor skall förhandlas i god tid innan AT-tjänsten tillträds. Lönesättningen skall vara individuell och differentierad och förhandlingen skall ske med en AT-chef som är kompetent att värdera den sökandes/anställdes meriter och har mandat att sätta lön. Det skall finnas kända och accepterade lönekriterier. Förhandling om lön skall ske var tolfte månad om inte lokala parter kommer överens om ett annat tillvägagångssätt. SYLF anser också att samtliga AT-läkare som önskar arbeta deltid skall beredas möjlighet att göra det och att verksamheten måste anpassas efter ett mer flexibelt sätt att fördela arbetstid. Sedan 2004 har AT-läkare haft rätt till individuell lönesättning. Detta har dock fungerat otillfredsställande och på många håll har AT-läkarna inte fått förhandla med någon som kan bedöma deras kompetens. Ofta har förhandlingsutrymmet varit nästintill obefintligt och ibland har lönen justerats enligt schabloner, som ensidigt 1

dikterats av arbetsgivaren. I regionerna och mellan närliggande landsting har det funnits centrala direktiv som syftat till en likriktning av lönerna. Den lägstalön som finns t.o.m. 2011-03-31 verkar normera nedåt och hålla tillbaka löneutvecklingen inte bara för AT-läkare utan också för icke-legitimerade vikarierande underläkare, som fram till 2011-03-31 omfattas av samma lönesättningssystem som AT-läkare. Från och med 2011-04-01 ändras lönesättningen av AT-läkare. Lägstalönen tas bort och ersätts med en individuell lönesättning innan tjänstetillträde. Ny förhandling om lön kan sedan upptas var tolfte månad. Under nuvarande avtalsperiod skall även en partsgemensam grupp med deltagare från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkarförbundet analysera hur lönesättningen av AT-läkare sker lokalt och speciellt belysa dialogen om lön mellan chef och AT-läkare. Det är SYLF:s övertygelse att den nya hanteringen av lönesättning av AT-läkare kommer bidra till en förbättrad individuell lönesättningsprocess och på sikt bidra till att ge en mer gynnsam löneutveckling för alla läkare. Läkaravtalet: HÖK 10, Specialbestämmelser för läkare, bilaga 3, underbilaga 1: Lön för AT-läkare (gäller t.o.m. 2011-03-31) AID Kod 204010 och 204090 (AT/annan ej legitimerad läkare) Anmärkning Lägsta månadslön fr.o.m 2010-04-01: 25 000 kr Lägsta månadslön t.o.m 2011-03-31: 25 000 kr Efter 18 månaders anställning all anställningstid oberoende av arbetsgivare som läkare efter läkarexamen eller vid erhållande av legitimation kan förhandling om ny lön upptas. Därefter kan förhandling om ny lön upptas var tolfte anställningsmånad under AT eller vid erhållande av legitimation. Lön för AT-läkare (gäller fr.o.m. 2011-04-01) Efter 12 månaders anställning som AT-läkare kan förhandling om ny lön upptas. Därefter kan förhandling om ny lön upptas var tolfte anställningsmånad under AT eller vid erhållande av legitimation. Anmärkning 1. Lokala parter kan träffa överenskommelser om annan hantering av AT-läkares lönesättning. Lokala avtal om lönesättning av AT-läkare äger fortfarande giltighet om de lokala parterna inte enas om annat. Bilaga 5. Centrala protokollsanteckningar AT-läkare 5. Förra avtalsperioden analyserade de centrala parterna gemensamt hur lönesättningen av läkare (ickelegitimerade) under allmäntjänstgöring hanteras lokalt. Utifrån resultatet av denna analys och med hänsyn till att lägstlönen för AT-läkare upphör att gälla fr.o.m. 2011-04-01, är parterna överens om att under avtalsperio- 2

den fortsätta ett gemensamt arbete. Detta inriktat på att undersöka och analysera olika alternativ för ATläkares löneprocess. I det gemensamma arbetet ingår också att lyfta fram goda lokala exempel på en välfungerande individuell och differentierad lönesättning av AT-läkare och därvid speciellt belysa dialogen om lön mellan chef och ATläkare. Lönestatistik AT-läkare och samverkan, arbetsmiljö och chefskap SYLF anser: Att alla AT-läkare skall ha tillgång till en god fysisk arbetsmiljö, där praktiska basbehov som arbetsplats och omklädningsmöjligheter är en självklarhet. Särskild hänsyn skall tas till den psykosocialt utsatta situation som AT-läkare befinner sig i vid utformning av placeringarna, i introduktion och vid utformning av återkoppling. Ensamarbete skall inte förekomma. Alla ATläkare skall ha en namngiven chef med samlat ansvar för alla övergripande aspekter av anställningen. AT-chefens uppgifter skall vara skilda från studierektorns. Det skall vara tydligt hur AT-läkarfrågor ingår i samverkans-/mbl-organisationen, både vad gäller placeringsspecifika och övergripande aspekter. AT-läkaren skall ges god information om skydds- och samverkansorganisationerna och uppmuntras att delta i dessa. AT-läkare är ofta mer utsatta än andra grupper då de så gott som ständigt är nya på arbetsplatsen med korta placeringar som avlöser varandra. Praktiska förutsättningar som en arbetsplats med dator, bärbar telefon eller sökare samt omklädningsrum är inte alltid tillgängliga för AT-läkarna, trots att behovet av en fungerande arbetsplats är minst lika stort för att en AT-läkare skall kunna utföra sitt arbete som för andra läkare. Många AT-läkare upplever en stark psykosocial stress. Ofta är jourbördan tung och AT-läkarens ansvar stort. Detta upplevs som positivt av många då man får en brant inlärningskurva av att arbeta under eget ansvar. Det är dock inte rimligt att som icke-legitimerad läkare lämnas utan stöd på akutmottagningar eller rent av som jour för en hel klinik nattetid, varken ur läkaransvars- eller patientsäkerhetsperspektiv. SYLF anser därför inte att ensamarbete skall förekomma under AT. Majoriteten av AT-läkarna saknar fortfarande en namngiven chef med befogenheter att sätta lön och med ett reellt arbetsgivaransvar. Precis som andra personalkategorier skall AT-läkarna ha en chef som tar ansvar både om AT-läkaren skulle missköta sina arbetsuppgifter eller behöva stöd. Arbetsgivarna har ofta hävdat att det är för svårt att ha en AT-chef och på många håll har man nöjt sig med att låta en anställd på personalavdelningen stå som chef. SYLF anser inte att det är tillfredsställande med en AT-chef som saknar praktisk kännedom om det kliniska arbetet och AT-läkarens vardag inte minst då denna chef skall ha ansvar för arbetsmiljön och rehabiliteringsansvaret vid eventuell sjukskrivning. En AT-chef skall ha kompetens och mandat att sätta lön. Något som, på många AT-orter, fortfarande inte fungerar tillfredsställande. 3

SYLF anser heller inte att AT-chefsfunktionen skall läggas på AT-studierektorn. AT-studierektorn skall enligt SYLF:s uppfattning ansvara för utbildningens kvalitet och verka för att den prioriteras. Om studierektorsuppdraget kombineras med AT-chefsuppdraget finns risken att lön och andra förmåner ställs mot utbildningskvalitet i en förhandlingssituation. En AT-chef måste till skillnad från AT-studierektorn ha en budget och en tydlig position i linjeorganisationen med samma inflytande som klinikernas verksamhetschefer för att kunna ta hela arbetsgivaransvaret. Bristande likabehandling är ofta svårt att komma åt eller bevisa. För att angripa möjliga problem måste man på ett strukturerat sätt ta upp diskriminering och likabehandling i allt arbetsmiljöarbete. Detta är också frågor som skall beaktas vid löneöversyn där de lokala läkarföreningarna skall tillse att inga osakliga löneskillnader föreligger mellan AT-läkare. AT-läkarna skall beredas möjlighet att delta i arbetsplatsträffar (APT) på de kliniker de är placerade. I SYLF:s AT-enkäter har det framkommit att många AT-läkare aldrig blir kallade på APT och att så många som 1 av 4 inte ens vad APT är. Att AT-läkarna ofta byter arbetsplats gör det något mer komplicerat att kalla dem men deras position som nya i organisationen kan tillföra ett nytt perspektiv som kan vara positivt för kliniken och för framtida AT-kollegor. I alla landsting och regioner skall det eller har det nyligen införts vårdval. Detta välkomnas av SYLF. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till utbildningstjänsterna. Det är viktigt att det finns tydliga riktlinjer för utbildningstjänster och att man skapar incitament för alla vårdgivare att tillhandahålla utbildning med god kvalitet. Vad säger lagen och föreskrifterna? Här ges några axplock och tips för fördjupad läsning. SOSFS 1999:5 Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare 6: AT-läkaren skall under hela sin tjänstgöring regelbundet beredas möjlighet att delta i arbetsledning och ges inblick i administrativa rutiner, såsom verksamhetsplanering och uppföljning samt formerna för medbestämmande. AT-läkaren skall vidare uppmanas att medverka i kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. (... ) SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordningen Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) 2001:1 AFS 2001:1: Systematiskt arbetsmiljöarbete. 3 Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Den skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet 2: Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. 3: Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten. 4

AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön. SFS 2005:392 Lag om medbestämmande i arbetslivet ST-läkares anställningar inom vårdvalssystemet Utvärdering av AT SYLF anser: Att det är av största vikt att man på alla AT-orter har goda rutiner för att följa upp de nationellt fastställda målen för AT. Alla AT-orter skall därför regelbundet genomgå extern kvalitetsgranskning, företrädelsevis genom AT-SPUR. SYLF anser att varje verksamhet där AT-läkare tjänstgör regelbundet skall granskas av en extern aktör. AT- SPUR-inspektioner har genomförts på frivillig basis sedan 2004 och ger mycket goda möjligheter för konstruktiv återkoppling om AT-tjänstgöringens utformning och kvalitet. SYLF anser att dessa inspektioner borde vara obligatoriska på samma sätt som extern granskning idag är obligatorisk för verksamheter som bedriver ST. Det är rimligt att samma kvalitetskrav ställs på utbildningen på både AT- och ST-nivå. Specialutformad AT SYLF anser: Att det är positivt att AT-läkare bereds möjlighet att genomföra specialutformade AT-block med utrymme för forskning eller fördjupning inom ledarskap. Det är dock viktigt att ATläkaren med den här typen av AT-block inte missgynnas lönemässigt. Om AT-blocket är utformat så att legitimation inte uppnås efter 18 månader skall lönen efter motsvarande 18 månaders klinisk tjänstgöring höjas så att den motsvarar den lön en legitimerad läkare erhåller inom samma sjukvårdsorganisation. SYLF ser idag ingen plats för specialitetsinriktad AT, där tiden som icke legitimerad läkare förlängs till förmån för utökad tjänstgöring inom en bristspecialitet. Allmäntjänstgöringens syfte är att den examinerade läkaren skall uppnå kraven för legitimation, det vill säga att självständigt kunna arbeta som läkare. Enligt SYLF:s AT-ranking 2010 gör 2/3 av alla AT-läkare AT i 21 månader och 17 procent gör AT i 18 månader. Värt att notera är att ytterligare 15 procent av AT-läkarna anger att de skulle föredra 18-månades AT. Enligt Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall AT innefatta minst 18 månaders klinisk tjänstgöring. SYLF anser att detta bör vara normerande och att legitimation skall utfärdas efter 18 månaders klinisk tjänstgöring under förutsättning att AT-läkaren uppnått kraven för legitimation. Detta förutsätter att arbetsgivaren utformar AT-blocken så att målen kan uppnås inom 18 månader. Sedan ett flertal år tillbaka erbjuds, framför allt på universitetsorterna, AT-tjänster med avlönad forskningstid så kallad forskar-at. SYLF anser att det är positivt att denna möjlighet erbjuds för att påbörja eller upprätt- 5

hålla en redan påbörjad forskarutbildning men också som en karriärväg för de AT-läkare som redan genomfört sin forskarutbildning och nu vill etablera sig kliniskt utan att behöva avbryta sin forskarkarriär. Forskning inom ramen för en anställning är en fråga som SYLF länge drivit. Det kommer i framtiden att finnas ett stort behov av forskade läkare som driver hälso- och sjukvårdsutvecklingen framåt. Ekonomiskt är det fortfarande en förlustaffär att som läkare satsa på forskning. SYLF anser att det borde vara en självklarhet att forskning skall bedrivas på arbetstid. På vissa AT-orter arbetar man för att minska lönetappet genom att ge AT-läkare med forskar-at block löneförhöjning till en lönenivå som motsvarar legitimerade läkare, inom samma sjukvårdsorganisation, efter 18 eller 21 månader beroende på ortens ordinarie AT-blocks längd. Regeringen har insett vikten av den medicinska forskningen och tydligt sagt att detta område skall stärkas vilket förhoppningsvis kan späda på den positiva trenden, med fler forskar-at-block och bättre villkor. SYLF anser att det bör finnas möjlighet att inrikta sig mot ledarskap under sin AT med ledarskaps-at-block i samma format som forskar-at-blocken. De senaste åren har landstingen inrättat fler och fler förlängda AT-block med extra tjänstgöring inom bristspecialiteter som psykiatri och allmänmedicin. Placeringarna ger sällan ett mervärde för AT-läkaren i form av särskild utbildning eller annan kompetensutveckling. Dessa block förlänger AT-tjänstgöringstiden till uppemot 24 månader vilket senarelägger tidpunkten för legitimation och i förlängningen även tidpunkten för specialistbevis. SYLF anser inte att AT skall användas för att temporärt täcka upp vakanser inom bristspecialiteter. Att dessa specialitetsinriktade AT-block skulle uppfylla målet med ökad rekryteringen till bristspecialiteterna får anses osannolikt. Historiskt lades placeringarna inom allmänmedicin och psykiatri till när AT skapades 1969 för att öka rekryteringen till dessa specialiteter, 40 år senare utökar man tiden ytterligare med samma argument. Den mest uppenbara lösningen för att öka rekryteringen till bristspecialiteterna är att göra dessa mer attraktiva genom satsningar på utbildning, arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Att arbetsgivaren erbjuder frivillig förlängning av AT-tjänstgöringen som får utnyttjas till tjänstgöring inom specialiteter AT-läkaren själv valt ser SYLF mer positivt på. En sådan förlängning kan då utnyttjas till att pröva på attraktiva specialiteter där det är svårt att få vikariat. Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 3 kap Legitimation m.m. 2 Allmäntjänstgöring som läkare enligt 3 kap. 2 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall fullgöras under minst ett år och sex månader, fördelade enligt följande. 1. Nio månader fördelade mellan gruppen invärtesmedicinska specialiteter, inklusive barn- och ungdomsmedicin, och gruppen opererande specialiteter, med en minimitid inom respektive grupp om tre månader, 2. tre månader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, och 3. sex månader inom allmänmedicin. Allmäntjänstgöring skall fullgöras på läkaranställning för allmäntjänstgöring (blockförordnande) under handledning. Om det finns synnerliga skäl får Socialstyrelsen medge undantag från kravet på att 6

tjänstgöringen skall fullgöras på ett blockförordnande. Allmäntjänstgöringen skall avslutas med ett kunskapsprov som högskolemyndigheten ansvarar för. Kunskapsprovet skall avse måluppfyllelsen för allmäntjänstgöringen i dess helhet. Socialstyrelsen skall meddela ytterligare föreskrifter om allmäntjänstgöring, dock inte kunskapsprov. SOSFS 1999:5 3 Tjänstgöringsavsnittet i allmänmedicin ska ligga sist i ett blockförordnande. SOSFS 1999:5 Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare 7: Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall AT-läkaren beredas tillfälle att bedriva teoretiska studier och delta i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser och liknande. (... ) Ledarskap SYLF anser: Att AT-läkaren skall ges möjlighet att utveckla den personliga ledarskapsförmågan bland annat inom ramen för strukturerad handledning. AT-läkaren har som alla andra anställda en rätt och skyldighet att delta i utvecklingen av verksamheten. Orter där AT-läkarna får leda egna kvalitets- och förbättringsprojekt är positiva exempel på detta. Deltagande i ledarskapsutbildning skall uppmuntras. Läkare är alltid ledare i sin yrkesroll, något som bör uppmärksammas och tas upp i handledningen. AT-läkarna bör få möjlighet att utveckla sitt ledarskap både i teori och praktik. AT-läkarna bör uppmuntras till delaktighet i verksamheternas kvalitets- och förbättringsarbete för att tidigt i karriären tillägna sig detta perspektiv. Många arbetsgivare satsar idag på ledarskapsutbildningar för samtliga AT-läkare på AT-orten, vilket är föredömligt och enligt SYLF bör erbjudas alla AT-läkare. SOSFS 1999:5 Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare 6: AT-läkaren skall under hela sin tjänstgöring regelbundet beredas möjlighet att delta i arbetsledning och ges inblick i administrativa rutiner, såsom verksamhetsplanering och uppföljning samt formerna för medbestämmande. AT-läkaren skall vidare uppmanas att medverka i kompetensutvecklingen på arbetsplatsen.(... ) Handledning och instruktion SYLF anser: Att AT-blocken skall utformas så att de ger goda möjligheter till handledning, med en personlig handledare och instruktion från kollegor och övrig personal i vardagssituationer. I Socialstyrelsens föreskrifter står det att alla handledare skall vara specialister. SYLF anser dock att handledarfunktionen även kan fyllas av ST-läkare i slutet av sin specialistutbildning som genomgått relevant handledarutbildning. Samtliga läkare och övrig personal skall vara införstådda i instruktörens viktiga roll med avseende på daglig instruktion och återkoppling. 7

Handledarens roll skall vara övergripande. I samråd med handledaren skall översiktlig planering för utbildningen läggas upp. AT-läkaren bör av handledaren få hjälp med att utvecklas i yrkesrollen. Ämnen som etik, svåra samtal, ledarskap, kommunikation och bemötande, prioriteringar, stress- och konflikthantering bör tas upp, vilket ställer stora krav på handledaren. Handledning skall särskiljas från instruktion, som innebär anvisning från en medarbetare till AT-läkaren om verksamhetsspecifika tekniker eller tillvägagångssätt utan att denne samtidigt ansvarar för AT-läkarens professionella utveckling. I Socialstyrelsens föreskrifter står det att man i möjligaste mån skall undvika att byta handledare under tjänstgöringen, SYLF stöder till fullo förespråkandet av en handledare per huvudtjänstgöringsavsnitt samt en huvudhandledare. SYLF anser att AT-läkare och handledare åtminstone bör ha 1 timme varannan vecka avsatt för handledning. Vad gäller den dagliga instruktionen har alla anställda läkare och i viss mån även övriga personalkategorier ett ansvar och en viktig uppgift att fylla. AT-läkare bör få möjlighet att instruera läkarstudenter i basala kliniska färdigheter. Detta skall dock inte ske under pressade former i sammanhang där AT-läkaren själv egentligen behöver kompetent klinisk instruktion. SOSFS 1999:5 Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare 6: (...) att AT-läkaren utvecklar sin förmåga att självständigt lösa problem och söka kunskap på egen hand. Med utgångspunkt i begrepp som moral, etik och professionalitet skall AT-läkaren regelbundet ges tillfälle för fördjupad reflektion och erfarenhetsutbyte samt till diskussion om den egna läkarrollen. 9: Den handledning av AT-läkaren (...) skall fullgöras dels av en specialistkompetent läkare under varje tjänstgöringsavsnitt, dels av någon annan befattningshavare med ett övergripande ansvar för AT-läkarens sammanhållna kompetensutveckling (huvudhandledare). Utbildning och återkoppling SYLF anser: Att formerna för individuell återkoppling till den enskilde AT-läkaren skall vara tydligt definierade och följas upp lokalt av ansvarig AT-chef. SYLF anser också att det är av största vikt att alla AT-läkare får den hjälp och det stöd som behövs för att uppnå målen och klara legitimationskraven. Det är viktigt att de rekommendationer som finns uppställda i SOSFS 1999:5 samt i AT-boken, följs och att alla AT-läkare bereds möjlighet att uppnå målen. Då AT är en utbildningstjänst som kräver måluppfyllelse för godkännande, är det nödvändigt med väl utvecklade former för individuell återkoppling, något som tyvärr ofta är underutvecklat i dagsläget. Kompetensutvärdering bör framför allt ske i form av regelbundna medsittningar och utvecklingssamtal. SYLF anser att AT-läkarna skall beredas utrymme för teoretiska studier under AT. Möjligheten att fördjupa sin kunskap om aktuella sjukdomstillstånd och uppdatera sin kännedom om medicinska behandlingar och utredningar bör vara en del av den kontinuerliga kompetensutvecklingen för alla läkare, vilken är viktig för individen och till gagn för verksamheten. I Socialstyrelsens föreskrifter står det att AT-läkaren skall beredas möjlighet till teoretiska studier och kompletterande utbildningar. SYLF anser att varje AT-läkare kontinuerligt bör 8

ha minst en halv dag per vecka avsatt för formaliserad medicinsk utbildning, alternativt egenstudier. Utöver denna tid anser SYLF att AT-läkaren bör bereds möjlighet att delta i externa kurser, konferenser eller liknande. SYLF anser att det är av största vikt att tidigt identifiera de AT-läkare som är i behov av extra stöd och hjälp från arbetsgivaren för att kunna uppnå AT-målen. Kontinuerlig utvärdering med hjälp av sit-ins ser SYLF som ett bra hjälpmedel i denna strävan. Det är SYLF:s åsikt att det måste finnas utrymme att underkänna en ATläkares prestation både avseende teoretisk kunskap och praktiska färdigheter samt personlig lämplighet. I dessa fall skall läkarlegitimation inte utfärdas. Det är dock nödvändigt att detta sker på ett rättssäkert sätt för den enskilde AT-läkaren. Tillgänglighet SYLF anser: Att det bör finnas ett nationellt system med tillförlitlig statistik över antalet tillgängliga och tillsatta AT-block. SYLF anser vidare att årlig översyn bör utföras för att säkerställa att antalet tillgängliga AT-platser fyller behovet bland alla de icke legitimerade läkare som anmodas göra AT för att kunna arbeta i Sverige. Man bör även se över hur AT-blocken är fördelade över landet och hur tillsättningen går till. Det är av stor vikt att det finns tillräckligt med AT-platser, för att tillgodose behovet bland de läkare som utbildas i Sverige och de tredjelandsläkare som är ålagda att göra AT, så att vikariatstiderna begränsas till ett minimum. Detta är landstingen och regionerna förbundna att tillgodose enligt HSL 1982:763 15. Mot bakgrund av den stora brist på specialistläkare som råder i Sverige och det stora intresse som utlandsutbildade läkare visar för att arbeta i Sverige anser SYLF att det är rimligt att AT-systemet dimensioneras så att det finns utrymme för läkare med examen från EU/EES som behöver göra AT för att få arbeta i Sverige. Läkarutbildningen har de senaste åren utökats kraftigt och utökningen fortsätter. Motsvarande utökning av antalet AT-tjänster har påbörjats och Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar med frågan om dimensionering av antalet tjänster. SKL avser att göra uppföljningar av hur arbetsgivarna runt om i Sverige arbetar med att utöka antalet tjänster. SYLF anser att det är viktigt att tillförlitlig statistik finns på hur många ATblock som utlyses och tillsätts så att Socialstyrelsen kan följa upp hur landstingen lever upp till föreskrifterna. Det är också viktigt att poängtera att kvaliteten i utbildningen inte får bli lidande när antalet AT-block utökas. SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen 15 I landstingen skall finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring enligt 3 kap. lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare. Anställning för allmäntjänstgöring skall ske för viss tid. 9

AT i framtiden SYLF anser: Att det är av största vikt att läkarkarriären inleds med arbete under handledning i form av en anställning. Detta ger goda förutsättningar för en snabb kompetensutveckling med hög kvalitet. Dagens AT-utformning med en målstyrd tjänst tillgodoser dessa krav. SYLF anser vidare att dagens AT-utformning har sina brister och välkomnar en översyn. AT kommer under hösten 2010 med största sannolikhet att bli föremål för en regeringstillsatt utredning. SYLF anser att det finns en hel del oklarheter kring ansvarsförhållanden avseende AT och välkomnar därför en översyn av vägen till läkarlegitimation. Det skall poängteras att dagens AT med sin tydliga praktiska inriktning ger en reell konkurrensfördel på den europeiska arbetsmarknaden. SYLF vill värna denna väg in i läkaryrket och anser därför att den inledande tjänstgöringen bör vara organisatoriskt förlagd till landstingen och regionerna snarare än till universiteten. En tydlig kontroll av måluppfyllelsen är fortsatt viktigt för att garantera legitimationens legitimitet. SYLF anser det också vara av största vikt att AT-tjänsterna skall sökas i konkurrens och inte tilldelas samt att anställningstryggheten inte skall försämras. AT och EU Inom EU har det under lång tid funnits en överenskommelse om erkännande av de olika ländernas utbildning. Detta gäller även läkarutbildningen. Under senare år har man genom Bolognaprocessen arbetat för att harmonisera den högre utbildningen inom EU för att underlätta rörligheten. Detta välkomnas av SYLF. Vad gäller läkarutbildningarna finns det inga gemensamma målbeskrivningar eller legitimationskriterier vilket gör att inriktning, upplägg och pedagogik skiljer inom EU/EES området. Det man har kommit överens om är en övergripande kompetensbeskrivning samt tidskravet 6 års undervisning alternativt 5500 timmar. Tolkningen idag är dock att utbildningen skall omfatta 6 år och 5500 timmar. I Europa har majoriteten av länderna en 6-årig läkarutbildning utan efterföljande obligatorisk praktik, för att erhålla legitimation. I Storbritannien är dock utbildningen bara 5 år och i Sverige 5,5 år. Ett antal länder däribland Storbritannien, Irland, Danmark, Norge och Polen har AT-liknande praktik efter examen. Den svenska strukturen på läkarutbildningen är något komplicerad. Universiteten ansvarar för utbildningen de första 5,5 åren. Under den sista delen, AT, ansvarar Socialstyrelsen för målbeskrivningen, landstingen för handledning och utbildning och Högskoleverket för AT-tentan som administreras av KI. Det är dock inte klart vem som har det övergripande ansvaret för AT. Man är inte inskriven vid ett universitet som AT-läkare och man får heller inga högskolepoäng för ATn men Högskoleverket måste vara inblandat i utbildningen för att man gentemot EU skall uppfylla kravet på 6 års universitetsutbildning. Under 2010 har dock påstötningarna från EU angående Sveriges korta läkarutbildning förnyats och frågan kommer att utredas under hösten 2010. I och med Europarådets direktiv 93/16/EEG får man, efter ansökan hos behörig myndighet, legitimation i ett EU-land om man har legitimation i ett annat EU-land. Om man är legitimerad i annat EU-land får man inte 10

göra AT i Sverige. Om man studerat i ett annat EU-land som har motsvarande AT kan man ansöka hos Socialstyrelsen om att få göra AT i Sverige. Europaparlamentets och Rådets direktiv 2005/36/EG Avsnitt 2, Läkare, Artikel 24 Medicinsk grundutbildning 1. För tillträde till medicinsk grundutbildning krävs en betygshandling som ger tillträde till universitet för studierna i fråga. 2. Den medicinska grundutbildningen ska sammanlagt omfatta minst sex års studier eller 5500h teoretisk och praktisk undervisning vid universitet eller under tillsyn av universitet. Om studierna påbörjats innan 1972 kan den utbildning som avses i första stycket omfatta sex månaders praktiskt heltidsutbildning på universitetsnivå under tillsyn av de behöriga myndigheterna. 3. Den medicinska grundutbildningen ska garantera att personen i fråga har förvärvat följande kunskaper och färdigheter: a) Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som medicinen bygger på och god insikt i vetenskapliga metoder inklusive principerna för bedömning av biologiska funktioner, utvärdering av vetenskapligt vedertagna fakta och analys av data. b) Tillräckliga kunskaper om friska och sjuka människors anatomi, funktioner och beteende samt sambandet mellan människans hälsotillstånd och hennes fysiska och sociala miljö. c) Tillräckliga kunskaper om kliniska ämnen och behandlingar, som ger en sammanhängande bild av psykiska och fysiska sjukdomar och medicin sedd ur förebyggande, diagnostisk och terapeutisk synvinkel samt människans fortplantning. d) Lämplig klinisk erfarenhet på sjukhus under lämplig handledning. Från Socialstyrelsens hemsida 090109: http://www.socialstyrelsen.se/amnesord/utbildning_o_kompetens/legitimationer/at_eu.htm AT för den som studerat medicin inom EU I de flesta medlemsstater inom EU finns ingen motsvarighet till AT. Den som har full behörighet att utöva läkaryrket i ett annat medlemsland kan erhålla automatiskt erkännande enligt EG-direktivet (2005/36/EG), d.v.s. legitimation i Sverige. Kraven på kännedom om svenska författningar, språk eller hur hälso- och sjukvård bedrivs i Sverige ställs sedan av arbetsgivaren. I dessa fall kan arbetsgivaren och läkaren komma överens om ett AT-liknande program i samband med anställningen eller annan utbildning. Den som har en utbildning från en annan medlemsstat med motsvarande krav på praktisk tjänstgöring kan 11

söka att få fullgöra AT i Sverige på samma sätt som svenska läkare. De nordiska länderna har praktikkrav som liknar AT. Därutöver finns AT i Storbritannien, Österrike, Italien, Litauen, Polen, Irland och Portugal. Beslut av Socialstyrelsen krävs för att få fullgöra AT i Sverige utom för den som läst medicin i de nordiska länderna. För den som har den teoretiska utbildningen från nordiskt eller annat EU/EES-land och avser att söka svensk legitimation efter AT-tjänstgöringen ska AT-prov avläggas enligt samma regler som gäller för den som studerat i Sverige (3 kap. 2 3 stycket Förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område). Uppdaterad: 3 oktober 2008 AT-historik I 1955 år examensordning ingick i licentiatstudierna en avslutande assistenttjänstgöring som innehöll tre månader kirurgi, fyra månader medicin och två månader i valfritt ämne. Denna tjänstgöring var oavlönad och avslutades med tentamen i kirurgi och medicin. Ordningen hade inspirerats av systemen i USA och England men fortsatt fanns tydliga kontinentala inslag t.ex. detaljstyrning av utbildningen från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) och likriktning av utbildningarna. Detta innebar att det var lätt att byta universitetsort. 1969 infördes en ny studieordning för läkarutbildningen. Orsaken var en generell reform av universitetsväsendet samt en önskan att förkorta utbildningen och därmed öka genomströmningen. Läkarutbildningen förkortas från ca 6 ½ år (kandidat + licentiatexamen) till 5 ½ år. Läkarexamen leder heller inte längre till läkarlegitimation som licentiatutbildningen gjort. Istället infördes allmäntjänstgöring efter examen som krav för legitimation. Upplägget liknade den gamla assistenttjänstgöringen men allmäntjänstgöringen var avlönad och tjänstgöringen vid medicinsk och kirurgisk klinik förlängdes till 6 månader vardera och 3 månaders tjänstgöring vid psykiatrisk klinik samt 6 månaders tjänstgöring på vårdcentral lades till. Sammanlagd tjänstgöringstid 21 månader. Allmäntjänstgöringen avslutades, i likhet med assistenttjänstgöringen, med en examination som Socialstyrelsen ansvarade för. Man flyttar alltså ansvaret för examinationen från Universitetskanslerämbetet (liknande dagens Högskoleverk) och fakulteterna. Landstingen hade några år tidigare fått ta över ansvaret för provinsialläkarsystemet (1963) och mentalsjukvården (1967) från staten. Det hade varit svårt att besätta tjänster inom dessa områden och den nya allmäntjänstgöringen användes för att tillgodose behovet av arbetskraft och för att få en rekryteringsbas. Det nya inslaget med tjänstgöring vid vårdcentral speglade också allmänmedicinens utveckling mot att vara en egen specialitet. Med tiden fick anestesi/intensivvård och ortopedi ingå i kirurgiblocket. Man återförde även ansvaret för slutexaminationen till universiteten genom att Högskoleverket ställdes som ansvarig. Så småningom införs möjlighet att reducera allmäntjänstgöringstiden till 18 mån men denna tidsförkortning görs ej obligatorisk. Och där står vi idag. För vidare läsning: Ett sekel med läkaren i fokus Sveriges Läkarförbund, Fälth & Hässler 2003 12