Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12



Relevanta dokument
Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Energigrödornas ekonomi

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Energieffektivisering i växtodling

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Energiodlare och användare tillsammans

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Gårdsbaserad biogasproduktion

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

grovfoderverktyget.se

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Kostnader och lönsamhet för odling av energigräs på marginell jordbruksmark

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Räkna med vallen i växtföljden

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Är biogas något för mig/ min gård?

Energigrödornas ekonomi!

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Energihushållning i växtodling

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Biogas och miljön fokus på transporter

Halm som Biogassubstrat

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Jordbruk, biogas och klimat

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

När är optimal skördetidpunkt?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Bioenergi från jordbruket en växande resurs

Passiv gödselseparering

Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

11 Ekologisk produktion

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Rörflen till Strö och Biogas

Tillväxthinder och lösningar

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

... till tillämpning

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker


Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Skånskt lantbruk år 2025

Varmt väder ger snabb utveckling

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

29 maj Jordberga gård

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Oväntat högt kväveupptag

Transkript:

Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden är ekonomi, lantbruk och bioenergi Lantmästare, agronom, doktor och docent Har lantbruksföretag Landsbygdsprogamet har beviljat projekt stöd för att jag håller presentationer om energigrödornas ekonomi.

Olika grödors konkurrenskraft Grödor med hög omsättning och hög arealrelaterad kostnad odlas oftast på de bördigare markerna. Grödor med lägre omsättning och hög skörderelaterad kostnad odlas på mindre bördiga marker. Ex. på grödor på bördiga marker: sockerbetor och raps Ex. på grödor på mindre bördiga marker: vall

Andel av kostnader i % som är skörderelaterade, d.v.s. ej arealrelaterade Prod. Höstvetkorn Vår- Havr Höstraps områ de e Sock erbetor Vall Salix Rörfl en Gss 42 39 32 23 20 47 62 Gmb 38 34 28 22 19 54 56 Gns 35 34 27 22 48 60 Ss 32 31 25 20 42 57 Gsb 32 27 22 21 47 MSs 31 26 22 21 43 NN 20 15 41 54 ÖN 18 16 44 54

Viktiga variabler för total produktionskostnad i biogasproduktion Produktionskostnad gröda Daglig kostnad för reaktor Antal reaktordagar per tts Energiinnehåll per tts

Från gröda till biogas Separat grödkalkyl, kr/tts fritt anläggning Reaktorkalkyl, kr / m3 och dag Värde rötrest kr / kwh biogas för olika råvaror

Reflektion Förhållanden mellan 1)biogaspris, 2) substratkostnad samt 3) reaktorkostnad per m3, påverkar val av substrat och uppehållstid i reaktor optimal uppehållstid i reaktor och substratval kommer att ändras över tiden.

Reflektion Biogaspris påverkar substratval p.g.a. olika hög biogasproduktion. Investeringsbidrag styr mot stallgödsel vilket i sin tur kan leda till låg biogasproduktion i förhållande till reaktorvolym Färska grödor billigare än ensilerade

Biogas, några fundering När det byggs biogasanläggning för gödsel, skall den byggas större och även för andra substrat som t ex grödor? Skalekonomi: Billigare per m3 för de sista m3:erna.

Grödberäkningar Tre delstudier

Tre olika beräkningar som redovisas Jämförelse av olika grödor som kommer att publiceras av Jordbruksverket 2014. För denna dag utförda beräkningar av rörflen för biogas. Pågående SLF projekt om gräs på marginalmark.

Jämförelser av olika grödor enligt beräkningar utförda av Håkan Rosenqvist som publiceras av Jordbruksverket

Fastbränslegrödor Gröda Skörd Pris Res 4 Kostnad / Kostnad / Medelskörd ton MWh per år Fastbränslegrödor Salix, 22 år, gödslad åren efter skörd. 4,6 836-592 964 219 Salix, 22 år, endast slamgödslad 3,7 836-355 932 212 Rörflen, fastbränsleändamål 4,1 882-1687 1298 265 Hampa, Fastbränsleändamål 4,5 882-5643 2136 436 Halm, stora användare 1,6 833 147 741 151 Halm, gårds användning 1,6 549 112

Spannmål och träda Skörd Pris Res 4 Kostnad / Kostnad / Spannmål och träda Medelskörd ton MWh per år Korn 3,0 1350-2984 2345 606 Havre 3,0 1180-3270 2270 544 Träda, 5 årig -872

Biogasgrödor Skörd Pris Res 4 Kostnad / Kostnad / Biogasgrödor Medelskörd ton MWh per år Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 4,5 1250-959 1463 585 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 4,5 1188-3260 1912 765 Hampa, Färsk, Biogas 6,5 1200-562 1286 536 Hampa, ensilerad, Biogas 6,5 1140-3773 1721 717 Rörflen, Färsk, Biogas 4,5 938-683 1089 581 Rörflen, ensilerad, Biogas 4,5 891-2883 1531 817

Slutsatser grödjämförelser (1) Spannmål är olönsamt vid skördenivån 3 ton Träda är i många fall det markanvändningsalternativ med högst lönsamhet Om det finns avsättning för färska biogasgrödor är dessa ekonomiskt intressanta. Däremot är de lagrade i många fall för dyra.

Slutsatser grödjämförelser (2) Torr rörflen har en produktionskostnad på ca 1300 kr per ton, vilket i vissa fall gör det intressant för strö. Framräknat underskott för torr rörflen på 1687 kr per hektar är i nivå med föreslaget gårdsstöd på strax över 1700 kr per hektar.

Rörflen för biogas

Kostnaders fördelning, kr per ha Kostnaders fördelning Röflen Röflen Röflen Vall Kr / ha 1 skörd 2 skördar 2 skördar 2 skördar 4500 kg 6000 kg 4500 kg 4500 kg Etablering 162 162 162 413 Gödning 2031 2780 2139 2139 Slåtterkross 347 694 694 694 Hack 945 1711 1622 1622 Hemtransport 687 916 687 687 Ensileringsmedel 533 711 533 533 Lagring 1296 1728 1296 1296 Ränta 70 91 70 75 Arbete 220 220 220 220 Allmänna företagsomkostnader 600 700 700 700 Summa 6891 9712 8123 8378

Kostnaders fördelning, kr per tts Kostnaders fördelning Röflen Röflen Röflen Vall Kr / tts 1 skörd 2 skördar 2 skördar 2 skördar 4500 kg 6000 kg 4500 kg 4500 kg Etablering 36 27 36 92 Gödning 451 463 475 475 Slåtterkross 77 116 154 154 Hack 210 285 360 360 Hemtransport 153 153 153 153 Ensileringsmedel 118 118 118 118 Lagring 288 288 288 288 Ränta 16 15 16 17 Arbete 49 37 49 49 Allmänna företagsomkostnader 133 117 156 156 Summa 1531 1619 1805 1862

Kostnaders fördelning, % Kostnaders fördelning Röflen Röflen Röflen Vall % av kostnad 1 skörd 2 skördar 2 skördar 2 skördar 4500 kg 6000 kg 4500 kg 4500 kg Etablering 2% 2% 2% 5% Gödning 29% 29% 26% 26% Slåtterkross 5% 7% 9% 8% Hack 14% 18% 20% 19% Hemtransport 10% 9% 8% 8% Ensileringsmedel 8% 7% 7% 6% Lagring 19% 18% 16% 15% Ränta 1% 1% 1% 1% Arbete 3% 2% 3% 3% Allmänna företagsomkostnader 9% 7% 9% 8% Summa 100% 100% 100% 100%

Hektar- och skördeberoende kostnad Röflen Röflen Röflen Vall 1 skörd 2 skördar 2 skördar 2 skördar 4500 kg 6000 kg 4500 kg 4500 kg Hektarkostnad 2123 3355 3355 3611 Kostnad per tts 1060 1060 1060 1060

Slutsatser rörflen för biogas (1) Produktionskostnaden per tts för rörflen blir lägre med ett skördetillfälle än två skördetillfällen. Det är dyrt per tts att ta en andra skörd, när skördenivån är låg. Det är mycket liten skillnad i produktionskostnad mellan traditionell vall och rörflen när skörden är lika stor och samma antal skördetillfällen.

Slutsatser rörflen för biogas (2) Om det skall odlas rörflen eller traditionell vall avgörs framförallt av skördarnas storlek och biogasutbyten. För rörflen för biogas utgör slåtter, hackning och hemtransport strax över 1/3 av kostnaden. Ensileringsmedel och lagring utgör strax under 1/3 av kostnaden.

Slutsatser rörflen för biogas (3) Det är viktigare att minska kostnader med 10% eller öka priset med 10%, än att öka skörden med 10%.

Resultat från pågående SLF projekt om gräs på marginalmark Resultat från Skellefteå området Daniel Nilsson, Sven Bernesson, Håkan Rosenqvist

Normalförhållanden, 5 ha Normalförhållanden Skörd Pris Res 4 Kostnad / ton Kostnad / MWh Energipr. MWh / ha Rörflen, fastbränsle 4,5 906-1946 1432 325 18 Vall biogas rundbal 4,0 1150-4068 2167 867 10 Vall biogas hackvagn, lagrad 4,0 1150-4128 2182 873 10 Vall biogas hackvagn, färsk 4,0 1150-2385 1746 699 10 Korn 2,2 1650-3657 3312 856 9 Träda -929

Vändteg, 0,45 ha Vändteg Skörd Pris Res 4 Kostnad / Kostnad / Energipr. ton MWh MWh / ha Rörflen, fastbränsle 2,2 906-1949 1981 450 9 Vall biogas rundbal 2,0 1150-4849 3624 1450 5 Vall biogas hackvagn, lagrad 2,0 1150-4927 3664 1466 5 Vall biogas hackvagn, färsk 2,0 1150-4073 3228 1291 5 Korn 1,5 1650-3993 4243 1096 6 Träda -1014

Låg bördighet, 5 ha Låg bördighet Skörd Pris Res 4 Kostnad / ton Kostnad / Energipr. MWh / MWh ha Rörflen fastbränsle med N 3,4 906-2276 1726 392 13 Rörflen fastbränsle utan N 2,4 906-1768 1816 413 9 Vall biogas med N, rundbal 3,0 1150-4462 2637 1055 8 Vall biogas utan N, rundbal 2,1 1150-3871 2993 1197 5 Vall biogas med N, hackvagn, lagrad 3,0 1150-4659 2703 1081 8 Vall biogas utan N, hackvagn, lagrad 2,1 1150-3967 3039 1216 5 Vall biogas med N, hackvagn, färsk 3,0 1150-3351 2267 907 8 Vall biogas utan N, hackvagn, färsk 2,1 1150-3351 2603 1041 5 Korn 1,5 1650-5398 5155 1332 6 Träda -1062

Små oregelbundna fält, 1,1 ha Små oregelbundna fält Skörd Pris Res 4 Kostnad / Kostnad / Energipr. MWh / ton MWh ha Rörflen fastbränsle med N 4,1 906-2754 1733 394 16 Rörflen fastbränsle utan N 2,8 906-1982 1756 399 11 Vall biogas med N, rundbal 4,0 1150-5726 2581 1033 10 Vall biogas utan N, rundbal 2,8 1150-4644 2809 1123 7 Vall biogas med N, hackvagn, lagrad 4,0 1150-6507 2777 1111 10 Vall biogas utan N, hackvagn, lagrad 2,8 1150-5175 2998 1199 7 Vall biogas med N, hackvagn, färsk 4,0 1150-4763 2341 936 10 Vall biogas utan N, hackvagn, färsk 2,8 1150-3425 2373 949 7 Korn 2,2 1650-6390 4555 1177 9 Träda -1286

Stora fält 15 ha Stora fält 15 ha Skörd Pris Res 4 Kostnad / Kostnad / Energipr. ton MWh MWh / ha Rörflen, fastbränsle 4,5 906-1909 1422 323 18 Vall biogas rundbal 4 1150-3404 2001 800 10 Vall biogas hackvagn, lagrad 4 1150-3292 1973 789 10 Vall biogas hackvagn, färsk 4 1150-1549 1537 615 10 Korn 2,2 1650-3201 3105 802 9 Träda -881

Slutsatser gräs på marginalmarker (1) Torr rörflen har lägst produktionskostnad per tts på alla fälttyper. Färsk vall har endast högst resultat av de studerade grödorna när det är goda odlingsbetingelser. Under sämre odlingsbetingelser är torr rörflen att föredra framför färsk vall till biogas

Slutsatser gräs på marginalmarker (2) Färsk vall för biogas är konkurrenskraftigast mot rörflen när odlingsbetingelserna är goda. Träda uppvisar högst resultat på alla fälttyperna. I samtliga fall och grödor är produktionskostnader högre än produktpris.

Slutsatser gräs på marginalmarker (3) Produktionskostnaden per tts blir ofta lägre när det N-gödslas, medan hektarresultat blir högre när det inte kvävegödslas. Hackvagn och rundbalspress uppvisar likartad lönsamhet när vallen skall ensileras medan om vallen används färsk är hackvagn billigare än rundballspress.

Slutsatser gräs på marginalmarker (3) När produktionskostnaden är högre än priset, kan resultatet per hektar vara högre med med odlingsteknik som har högre kostnad per tts. lägsta produktionskostnad per tts är ej lika bäst ekonomiskt resultat. Skilj på att optimera efter hektarresultat och produktionskostnad per tts.

Tack