Vart är kyrkan på väg? Analyser och prognoser gällande Växjö pastorat åren 1995-2020 ett stycke omvärldsanalys. Lennart Johnsson

Vart är kyrkan på väg? Analyser och prognoser gällande Växjö pastorat åren 1995-2020 ett stycke omvärldsanalys Lennart Johnsson

Vart är kyrkan på väg? Analyser och prognoser gällande Växjö pastorat åren 1995-2020 ett stycke omvärldsanalys Amor vincit omnia! Lennart Johnsson Teol. dr, Fil. kand och präst

Svenska kyrkan Växjö och författaren Lennart Johnsson Omslagsbild: Gustaf Hellsing IKON Tryck: Löwex Trycksaker AB, Växjö 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 7 INLEDNING 9 Uppdraget 9 Växjö pastorat en ny organisation i en vidare kontext 11 Statistik några inledande ord 12 I. BAKGRUND 15 Fakta och några allmänna reflektioner 15 Växjö en tillväxtkommun 21 Befolkningsstatistik för Växjö kommun åren 1983-2012 23 Integrationsfrågor och ökad mångfald 25 Några internationella perspektiv medianålder och prognos 28 Ekologi 29 Ekonomi 30 Den kristna mångfalden i Växjö kommun 34 II. VÄXJÖ PASTORAT MED DESS FÖRSAMLINGAR I FÖRÄNDRING ÅREN 1995-2012 37 Förändringsarbete pågår 37 Statistik åren 1995-2012 41 Antal medlemmar i procent av folkmängden 41 Antal huvudgudstjänster 46 Antal deltagare vid huvudgudstjänster 48 Antal kommunioner vid huvudgudstjänster 50 Kommunioner vid huvudgudstjänster i procent av deltagare vid huvudgudstjänster 52 KYRKLIGA HANDLINGAR 56 Döpta i procent av födda 56 Döpta i procent av födda som vid årets slut var medlemmar eller antecknade 60 Konfirmerade i procent av 15-åringar med minst en kyrkotillhörig förälder 62 Vigslar i procent av alla vigslar 64 Begravningar i procent av avlidna 66 3

III. STATISTIK OCH PROGNOSER FÖR VÄXJÖ KOMMUN OCH FÖR VÄXJÖ PASTORAT ÅREN 2004-2020 69 Folkmängd och förändringskomponenter, Växjö kommun 70 Antal medlemmar och förändringskomponenter, Växjö pastorat 71 Antal födda, Växjö kommun, och döpta, Växjö pastorat 72 Kyrkotillhöriga 15-åringar och antal konfirmerade 73 Antal inträden och utträden 74 OLIKA ÅLDERSGRUPPER, VÄXJÖ PASTORAT 75 Medlemmar efter åldersklass 75 Antal barn 76 Antal ungdomar 77 Antal vuxna 78 Antal äldre 79 Andelen kyrkotillhöriga i kommunen minskar 80 IV. UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR GUDSTJÄNST- OCH FÖRSAMLINGSLIV 83 V. DEN KYRKLIGA HANDLINGEN DOPET SOM GRUND FÖR ÖVRIGA KYRKLIGA HANDLINGAR OCH FÖR DET KRISTNA LIVET 87 VI. DET BÄSTA LIGGER FRAMFÖR OSS ETT EVIGT BUDSKAP I TIDEN FÖR SVERIGE OCH FÖR SVENSKA KYRKAN MED DESS FÖRSAMLINGAR 93 VII. NÅGRA PERSONLIGA REFLEKTIONER 97 SAMMANFATTNING 103 BILAGOR 106 KÄLLOR OCH LITTERATUR 147 5

6

FÖRORD Många är att tacka under resans gång, en resa som just påbörjats för Växjö nybildade pastorat med dess församlingar. Det är framförallt några som förtjänar ett särskilt omnämnande och som har varit mig behjälpliga på olika sätt. Ett tack till domprost Thomas Petersson, för att Du gav mig förtroendet att få arbeta med detta uppdrag. Ett uppdrag som har varit spännande och fascinerande. Jag vill tacka min vän och kollega prosten, teologie doktor Lars Aldén som jag har dryftat frågor med. Stort tack till utredaren Mario Jonjic på planeringskontoret, Kommunledningsförvaltningen, i Växjö kommun, för ovärderlig hjälp med statistik med mera, och till vännerna på Analysenheten, ärkebiskopens och generalsekreterarens sekretariat i Uppsala, analyschef, docent Jonas Bromander, för Ditt engagemang framförallt i den initiala fasen av mitt arbete, och till analytiker Peter Brandberg, som varit med under hela resan. Tusen tack! Ett stort tack också till min kära fru Eva och min utökade familj som kommit med konstruktiva uppslag, korrigeringar och glada tillrop. Ni har också tagit mig bort från mina djupdykningar i detta fascinerande och intressanta arbete, och visat på andra värden i livet än det vetenskapliga, teoretiska, då jag bara ha fått vara i härlig gemenskap med er och kanske inte minst tacksamheten över att få leka och vara med barnbarnen Leah och Ella! Det finns mycket att gå vidare med utifrån detta arbete, med exempelvis djupintervjuer i församlingarna. Ska och i så fall hur ska kyrkans och församlingarnas närvaro märkas i samhället egentligen? Är det för det stora flertalet kommuninvånarna endast kyrkklockorna som understundom hörs och påminner om Kyrkan och dess gudstjänst- och församlingsliv, eller är det genom insändare, sociala medier av olika slag eller genom församlingsblad eller dylikt, som med jämna mellanrum dimper ner i brevlådan eller vad är det Ja, det finns onekligen mycket att fundera över och gå vidare med! Min tanke är att detta arbete ska kunna användas på ett flertal olika sätt, framförallt bland anställda, förtroendevalda i Svenska kyrkan, ideellt engagerade eller frivilliga, men också bland andra intresserade i och även utanför kyrkan, att det är ett arbete som man ska kunna återvända till i många olika sammanhang, samtala om och fördjupa sig i. Att arbetet också kan få vara en utgångspunkt och inspirationskälla för andra pastorat och församlingar i vårt avlånga land att där undersöka och analysera den rådande situationen, men att också seriöst fundera över framtiden. Våren 2014 Lennart Johnsson 7

8

INLEDNING Uppdraget Detta arbete är bland mycket annat en redovisning av trender under ett tämligen långt tidsspann, åren 1995-2012, och ett försök till analys, där också prognoser ges för de närmast kommande åren fram till och med år 2020, samt en kontextualisering. Det har framgått i olika medier och vetenskapliga framställningar att Svenska kyrkan har stått och fortfarande står inför stora förändringar och därmed utmaningar som måste tas på allvar. Det är statistiskt säkerställt att antalet kyrkotillhöriga eller medlemmar i Svenska kyrkan dalar. 1 Det sker genom dödsfall, aktiva utträden samt genom minskade antal dop och inträden, vilket genererar minskade intäkter och en vikande ekonomi. Allt detta kan betraktas som synnerligen problematiskt och allvarsamt för Svenska kyrkan och hennes framtid utifrån ett inomvärldsligt perspektiv utan faktorn Gud, men det kan också ses som möjligheter till ett konstruktivt, dynamiskt arbete för att vända negativa trender och utvecklingskurvor, om denna osynliga kraft tas med i beräkningen. 2 Uppdraget innebär att i ett första skede göra en analys i mer avgränsad omfattning av några testpunkter. Redovisningen begränsas till Växjö pastorat med dess församlingar som från och med den 1 januari 2014 ingår i Växjö nybildade pastorat och som geografiskt är lika med Växjö kommun. Studiet avser en pastoratskonstruktion som inte fanns dessförinnan. Den statistik som redovisas avser tiden 1995-2012. Det hade varit önskvärt att kunna redovisa siffror också för år 2013, men sådana fanns ännu inte tillgängliga när studien genomfördes under våren 2014, med ett par undantag för bland annat dopstatistik. Trenderna är dock uppenbara utifrån föreliggande material. 1 Den juridiska termen är kyrkotillhörig, men vanligtvis används termen medlem. I denna studie används båda termerna. En medlem är en person i x-församling och som tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförd i den församlingen. Beträffande statistik, se mera nedan. 2 Jag har skrivit och problematiserat om detta i Strukturförändringar Kyrkans utmaning eller sammanbrott, Växjö Stiftskalender 2012/2013, s 119-135. 9

Syftet har varit att studera och försöka få fram vilka trender som har varit förhanden under den tidsperioden, 1995-2012. 3 Det är i kyrkligt perspektiv tre testpunkter som står i fokus: 1) Antal kommunioner, det vill säga antal nattvardsdeltagare eller kommunikanter under åren 1995-2012 2) Kyrkliga handlingar, 4 åren 1995-2012 3) Antal konfirmerade, åren 1995-2012 Jag presenterar dessutom statistik för åren 1995-2012 beträffande antalet medlemmar i Svenska kyrkan i procent av befolkningen i Växjö kommun för de församlingar som numera ingår i Växjö pastorat, och jag ger även uppgifter över antalet huvudgudstjänster. Utifrån statistik och prognoser för Växjö kommun och Växjö pastorat fram till och med år 2020, diskuterar jag framtidsscenarium och utmaningar för gudstjänst- och församlingsliv. 5 Grundläggande för Kristi kyrka och därmed för Svenska kyrkan i Växjö pastorat med dess församlingar är dopet. Det är sedan 1996 medlemsgrundande. Jag skriver om dopet som grund för den troendes liv, och att Kristi kyrka, också kyrkan som en konkret, helig plats, har ett evigt budskap i tiden att gå ut med och med Guds hjälp nå in i människors hjärtan. Efter inledningen, tecknar jag i kapitel I en bakgrund, där fakta och några reflektioner ges. Bland annat presenteras folkmängd och antal kyrkotillhöriga i Växjö stift, liksom befolkningsstatistik för Växjö kommun, men där också integrationsfrågor och ökad mångfald, ekologi och ekonomi tas upp, samt om den kristna mångfalden i närområdet. 3 Att jag går tillbaka till år 1995 hänför sig till att statistiken dessförinnan finns i pärmar med papper, därefter i Svenska kyrkans statistikdatabas, http://statistik.svenskakyrkan.se/statistik/, förkortas fortsättningsvis till Svenska kyrkans statistikdatabas, data erhållits från kyrkokansliet, Uppsala, 21/1 2014. Den stora förändringen ägde dock rum år 2004 med Kyrkobokföringssystemet Kbok, oftast benämnt Kbok, med ett centralt register över all kyrkobokföring. Innan dess fanns det inget centralt system. 4 Tidigare benämndes kyrkliga handlingar förrättningar. De kyrkliga handlingarna ligger till grund för församlingens liv. I Den Svenska Kyrkohandboken I finner vi följande kyrkliga handlingar: Dop, Bikt, Konfirmation, Vigsel och Begravning. Bikten utgår i denna undersökning. Dopet är, till skillnad från övriga kyrkliga handlingar, ett sakrament tillsammans med nattvarden, som dock inte ingår under begreppet kyrkliga handlingar. 5 Prognosernas siffror kursiveras för att visa på en skillnad i materialet mellan statistik, här lika med det som har varit och som redovisats, och en prognos, som kan ses som en framtidsutsikt och som därmed kan slå fel beroende på ett antal oförutsägbara händelser. 10

Växjö pastorat en ny organisation i en vidare kontext I den nya organisationen för Växjö pastorat med dess församlingar, finns det ett kyrkofullmäktige, som är högsta beslutande organ i pastoratet, ett kyrkoråd som är styrelse för hela pastoratet och som ansvarar för pastoratets pastorala verksamhet och för begravningsverksamheten. Sedan finns det ett antal församlingsråd som framförallt arbetar med och ber för församlingens gudstjänstliv. Församlingsrådet kan utse verksamhetsråd eller gudstjänstråd inom församlingen. Det sistnämnda är kopplat enbart till kyrka eller kapell. Växjö pastorat med dess församlingar ingår i en kontext. Jag har därför tagit mig friheten att också ge statistik och prognoser för Växjö stift, samt statistik och prognoser för Växjö kommun. Därtill kommer en del andra uppgifter som kan vara av intresse att ta del av. Växjö pastorat med dess församlingar ingår i ett än större sammanhang, nationellt och internationellt. Församlingen utgör dock den grundläggande enheten i kyrkolivet och är en del av Kristi kropp. 6 Den lokala församlingen är den viktiga och omistliga grunden och förutsättningen för trossamfundet Svenska kyrkan. Församlingens grundläggande uppgifter definieras i Kyrkoordningen och de består av 1) att fira gudstjänst, 2) att bedriva undervisning, 3) att utöva diakoni 4) och mission. 7 Kristi kyrka är inte en hembygdsförening, idrottsförening, partipolitisk rörelse eller något dylikt även om hon mycket väl kan samarbeta med dessa och andra organisationer. Kristi kyrka är heller inte i första hand en konsertlokal eller utställningshall utan hon har ett budskap, evangeliet om Guds rike, som hon vill nå ut med. Det handlar om att vara till för medvandrarna på pilgrimsvägen och att varje möte människor emellan är viktigt och kan vara avgörande. Kyrkan är både något mänskligt manifesterat och något som en kristen tror på! 6 Definition av en församling är enligt Kyrkoordning för Svenska kyrkan att det ska finnas en kyrkobyggnad, att där ska firas huvudgudstjänst varje söndag/helgdag, samt att där ska finnas en förtroendevald organisation. Numera räcker det, i princip, att i ett pastorat med flera församlingar att där firas en huvudgudstjänst varje sön/helgdag om Domkapitlet så beslutar. Församlingen kan också definieras som de kyrkotillhöriga, vanligtvis benämnt medlemmar, eller som den gudstjänstfirande församlingen. Av sammanhanget i detta arbete, ska det framgå vad som åsyftas. 7 Kyrkoordning för Svenska kyrkan, Andra avd: Församlingarna. 2 kap. 1. 11

Statistik några inledande ord Kyrkan i Sverige har fört statistik alltsedan 1600-talet som en del av folkbokföringen. Det är ett gediget arbete som utförts inte minst utifrån husförhören med husförhörslängderna, något som är unikt för Sverige. 8 Det har räknats och bokförts, bland annat antal kyrkliga handlingar, kommunikanter, korister, barn och ungdomar i verksamheter och det görs alltfort. Med hjälp av statistik kan olika trender skönjas. Statistik ger kunskap och information om vad som har skett, den är dock inte den enda. Utifrån den statistik som jag nu har tagit fram och arbetat med, kan intressanta fakta och data visa på trender från år 1995 till 2012 för de församlingar som sedan 1 januari 2014 ingår i det nya Växjö pastorat. Vi ser bland annat siffror på antal huvudgudstjänster, gudstjänstdeltagare och kommunioner i respektive församling, samt antal döpta, vigda, konfirmerade och begravda. Siffrorna talar sitt språk. Frågan är hur de framtida trenderna kommer att se ut under de närmaste åren, dels för staden, dels för landsbygden. Några prognoser för detta ges i detta arbete fram till och med år 2020. Bakom varje siffra finner vi en människa, en handling. Kvantitet är inte lika med kvalitet, det är viktigt att komma ihåg detta, även i den kyrkliga kontexten, för det finns alltid risker med statistik, inte minst med den mänskliga faktorn. Jag ger bara ett par exempel när det gäller redogörelse för antal deltagare eller besökare vid en begivenhet. 9 Somliga för minutiöst anteckningar och rapporterar in helt korrekt hur många som deltagit i en huvudgudstjänst, under det att andra så att säga höftar till med en siffra. Det kan också hända att en begivenhet förs in under fel gudstjänstkategori. Det är viktigt att ha detta i bakhuvudet i läsningen av materialet, att det finns vissa undantag och avvikelser, men när vi ser till det stora hela under ett antal år så kommer vi säkerligen närmare sanningen och så är meningen med tolkningen av den statistik som presenteras i denna redogörelse. I läsningen av statistiken nedan återfinns relevanta data för att framförallt visa på de stora linjerna och trenderna. Jag har i detta skede valt att ta fram statistik från år 1995 fram till och med år 2012. 10 Det innebär att de siffror som redovisas utifrån Svenska kyrkans statistikdatabas utgår från den senaste organisationsindelningen. I de fall en organisationsförändring tidigare har ägt rum, summeras de tidigare försam- 8 Den första riksomfattande bestämmelsen om kyrkobokföring infördes 1686. Konventikelplakatet från 1726 påbjöd husförhör över hela landet och härav uppkommer termen husförhörslängder. 9 I redovisningsformuläret benämns gudstjänstfirare som deltagare, men i databasen används begreppet besök. 10 Svenska kyrkans statistikdatabas. 12

lingarnas statistik till den nybildade. Det handlar om Aneboda församling, Asa församling och Bergs församling som Svenska kyrkans statistikdatabas behandlar som en församling, alltså innan dessa tre församlingar formellt slogs samman eller lades samman till en församling år 2010. 11 Detsamma gäller för Söraby församling, Tolgs församling och Tjureda församling, som blev en församling år 2006, vidare Vederslövs församling och Dänningelanda församling, som blev en församling år 2002, samt Ör församling och Ormesberga församling, som blev en församling år 2006. Sedan har vi andra församlingar som tillkommit under senare år och före 1 januari 2014, exempelvis Teleborgs församling, som en utbrytning ur Växjö domkyrkoförsamling år 1995, Växjö Maria som en utbrytning samma år ur Skogslyckans församling och Skogslyckans församling som bildades år 1977. När det i statistiken förekommer en nolla eller ingen uppgift alls, så är det svårt att veta vad anledningen till detta är, och när värden saknas är det följaktligen svårt att jämföra. Orsaker kan vara att det exempelvis inte har ägt rum något dop i församlingen eller att ingen har konfirmerats där under nämnda år, men också att det inte föreligger någon inrapportering från församlingen. Vid enstaka stora förändringar bör statistiken tolkas försiktigt, det kan bero på att församlingen ifråga gjort misstag av något slag, exempelvis tryckt på fel tangent eller att en extra siffra kom till vid tangentbordet. Framtagna statistikuppgifter, liksom prognoserna fram till och med år 2020 i denna redogörelse, hoppas jag kan ligga till grund för fortsatt analys och bearbetning av förtroendevalda, anställda och frivilliga. Dessa siffror och prognoser kan tas i beaktande för den framtida planeringen, att fortsätta tänka vidare och arbeta med gudstjänst- och församlingsliv utifrån en helhetsbedömning av hela pastoratet, men också med hänsyn tagen till de lokala förhållandena i respektive församling och distrikt. 11 Termerna sammanslagning eller sammanläggning kan användas, med dessa termers olika innebörd. I mitt arbete har jag med något undantag valt att använda termen sammanläggning. 13

14

I. BAKGRUND Fakta och några allmänna reflektioner Omvärlden förändras och därför har Svenska kyrkan på olika nivåer ett behov av viss förändring. Idag ställs Svenska kyrkan inför nya utmaningar, med globalisering, urbanisering, kunskapsutveckling, integrationsarbete, nya digitala mötesplatser, ökad och snabb rörlighet. Om vi studerar och analyserar fakta kring statistik och det ekonomiska läget för Svenska kyrkan, så är trenderna klart negativa och allvarsamma. Det är sämre för några andra stift än Växjö stift, men trenden är uppenbar även för Växjö stift och så även för Växjö pastorat med dess församlingar. Uppgifter för Växjö stift för åren 2004-2020, alltså delvis också en prognos för de kommande åren, visar dels antalet medlemmar för Växjö stift, dels folkmängden totalt i samma geografiska område, det vill säga inklusive antalet icke-medlemmar. Här föreligger två uppenbara trender, dels en fortsatt minskning av antalet medlemmar i Växjö stift, dels en ökning av folkmängden totalt sett i samma geografiska område. Skillnaden dem emellan blir större för varje år. År 2004 var det totalt sett cirka 81 procent av befolkningen i Växjö stift som var medlemmar i Svenska kyrkan, år 2020 beräknas omkring 61 procent av befolkningen vara medlemmar. Vederslöv gamla kyrka. Foto: Bernt Fransson 15

Växjö stift 12 ÅR MEDLEMMAR TOTALT FOLKMÄNGD TOTALT 2004 505 580 627 952 2005 499 381 628 515 2006 493 012 630 998 2007 487 012 633 944 2008 481 376 636 674 2009 473 727 638 896 2010 467 809 640 614 2011 461 113 642 943 2012 454 401 644 931 2013 447 074 646 957 2014 440 329 649 002 2015 433 638 651 017 2016 427 036 652 993 2017 420 135 654 895 2018 413 690 656 908 2019 407 302 659 032 2020 400 950 661 247 Om Växjö stift med dess församlingar fortsätter att tappa medlemmar under de närmaste åren enligt prognosen ovan, så blir det uppenbara problem, personellt och ekonomiskt. En fråga är förstås när ekonomin säger stopp, att pastoraten inte längre har råd att ta hand om en kyrkobyggnad och inte heller har möjlighet att betala de krassa kostnaderna för drift, underhåll, personal etc. även om viljan finns hos medlemmarna. Det finns kyrkobyggnadsbidrag som går till församlingarna. Det är Växjö stifts egna pengar till stiftets församlingar och det rör sig om en fast summa på ungefär 6 miljoner kronor per år. Så länge stiftet finns så lär det inte vara några problem med dessa pengar. Ett större frågetecken är det däremot när det gäller den kyrkoantikvariska ersättningen. Svenska kyrkan har fått och kommer ännu ett tag att få denna kyrkoantikvariska ersättning från staten. Det har under de senaste fem åren varit omkring 460 miljoner kronor totalt per år som gått till landets samtliga stift, varav Växjö stift fått mellan 40-60 12 Medlemsprognoser, Analysenheten vid kyrkokansliet och Statisticon, 2011, förkortas fortsättningsvis till Medlemsprognoser, data erhållits från kyrkokansliet, Uppsala, 12/2 2014. 16

miljoner kronor per år för att vårda kulturmiljön och det kyrkliga kulturarvet. Frågan är, hur länge. 13 Den svåra och känsliga frågan måste ställas, utifrån statistik och övrigt material, vilka kyrkor och kapell kommer att brukas enligt sina ändamål om 10-15 år eller om 40-50 år, och vilka kriterierna är för ett sådant nyttjande. 14 Statistiken kommer självklart att ligga till grund för besluten, tillsammans med fakta om kostnader för gudstjänster, verksamheter, byggnader och personal. En rangordning eller priortering av kyrkobyggnaderna i nuvarande Växjö pastorat har till dels gjorts av förtroendevalda för församlingarna före iscensättandet och verkställandet av omorganisationen, utifrån nyttjandegrad, församlingens totala innehav av kyrkobyggnader och det kulturhistoriska värdet. Detta har sedan, tillsammans med annat material, intervjuer och platsbesök, legat till grund för utredningen Kyrkan finns här av stiftsadjunkt emeritus, teologie doktor Peter Bexell. Utifrån denna utredning kan eventuella överväganden göras över vilka kyrkor/kapell som fortsättningsvis ska brukas eller tas ur bruk. Bexell har lämnat ett underlag som redan blivit omdiskuterat, även i den lokala pressen. 15 Det rör bland annat kostnader för kyrkobyggnaderna, där olika prioriteringsgrader anges. Bexells uppdrag handlade om: 13 att skapa ett slutligt underlag för lokala beslut om hur och i vilken omfattning Växjö pastorat och dess församlingar med ganska omedelbar verkan och/eller mera på sikt ska tänka sig att bruka varje enskilt kyrkorum i det blivande Växjö pastorat. Bruket av resp. kyrkorum blir därmed i sin tur underlag för beslut om vilken nivå på fastighetsunderhåll rummet ska ha. 16 Se bilaga 20. för Prognosuppdatering kyrkoavgifter med mera för Svenska kyrkan, data erhållits från kyrkokansliet, Uppsala, 14/2 2014. 14 Se framförallt Peter Bexell, Kyrkan finns här. Prioriteringar av kyrkorum i Växjö pastorat, 2013, fortsättningsvis benämnd Kyrkan finns här; samt Prioritetsordning av kyrkobyggnader inom Växjö Kyrkliga Samfällighet, Svenska kyrkan, Växjö Kyrkogårds- och Fastighetsförvaltningen, 2014. Se även Peter Bexell, En närvarande kyrka! Växjöutredningen med förslag om *sammanläggning av pastoraten i Växjö kommun *ny församlingsindelning, 2010, fortsättningsvis benämnd Växjöutredningen. 15 Kyrkan finns här, s 1. Se vidare Bergs kyrka föreslås avvecklas, Smålandsposten, 11 februari 2014, s 1, Svenska kyrkan Prioriteringslista av kyrkorum, ibid. s 8-9; Bergs kyrka Stödgruppens Cecilia Zadig: Sista ordet inte sagt, Smålandsposten, 12 februari 2014, s 7; Thomas Petersson: En kyrka är långt mer än en byggnad, Smålandsposten, 19 februari 2014, s 5; Barbro Åhman: Ta inte ifrån oss våra kyrkor, Smålandsposten, 20 februari 2014, s 5; Cecilia Zadig, Gunnar Petersson: Öppet brev till biskopen [Jan-Olof Johansson]: Vi behöver Bergs kyrka, Smålandsposten, 9 april 2013, s 4. Två svar till öppet brev om Bergs kyrka: Kyrkan är mer än dess byggnad : biskop Jan-Olof Johansson: Biskopen svarar, domprost Thomas Petersson och kyrkorådets ordförande Åke Eriksson: Växjö pastorat svarar, Smålandsposten, 17 april 2014, s 5; Stefanie Ravelli: Upprop Hundratal engagerade. Kampen om Bergs kyrka fortsätter, Smålandsposten, 17 april 2014, s 8. 16 Kyrkan finns här, s 1. 17

Även en prioriteringsordning med kostnadsberäkning har gjorts, där de dyraste projekten enligt kostnadsalternativ 1 beräknas till följande summor: Bergs kyrka 9,5 miljoner kr, Kalvsviks kyrka 9,3 miljoner kr, Ormesberga kyrka 3,2 miljoner kr, Hemmesjö kyrka 11,5 miljoner kr och Ör kyrka 3,7 miljoner kr. 17 Ett större problem för Svenska kyrkan är dock inte i första hand om kyrkobyggnaden försvinner utan om gudstjänst- och församlingslivet upphör. Räcker det med att i statistiken finna två, tre gudstjänstdeltagare som tillsammans med de anställda firar mässa eller gudstjänst, för att det ska kunna definieras som en fungerande, livskraftig församling och kyrkorummet fortsättningsvis ska brukas? 18 Alternativt, kan de låga siffrorna för gudstjänster generellt sett kompenseras på något sätt, genom andra ibland stora arrangemang som vid Lucia, jul, påsk, hemvändardag och andra evenemang, genom att inbjuda stora dragplåster eller egna förmågor, som vid några ytterst få tillfällen under ett kyrkoår kan fylla kyrkobyggnaden? Att ett större antal gudstjänstdeltagare inte nödvändigtvis innebär bättre kvalitet, en bättre gudstjänst, kan och bör kanske också påpekas. 19 Förutom kyrkobyggnader och kapell finns det också ett stort antal andra byggnader i Växjö pastorat. Ett redan fattat beslut och nu pågående byggnadsprojekt intill domkyrkan i Växjö är en nybyggnation av ett Domkyrkocentrum och en renovering av Karolinerhuset intill, samt viss förnyelse med bland annat belysning mot domkyrkan. Kostnaden beräknas till runt 105 miljoner kronor och det ska, enligt ursprungsplanerna, vara klart till december år 2014. 20 Några tämligen nyligen avslutade projekt i nuvarande Växjö pastorat är Diakonalt centrum till en kostnad av cirka 4,5 miljoner kronor, inklusive ombyggnad av plan 1, dessutom Skogslyckans kyrka, 2,8 miljoner och Öja kyrka 14 miljoner kronor. 17 Prioriteringsordning av kyrkobyggnader inom Växjö Kyrkliga Samfällighet, Svenska kyrkan, Växjö Kyrkogårds- och Fastighetsförvaltning, 2014. Uppgifter nedan även från kyrkogårdsoch fastighetschef Mats Lindblad, Växjö, 2014. 18 Se Matt. 18:20; se även Apg. 2:42, där vi kan läsa om de första kristna: Och de deltog troget i apostlarnas undervisning [bibeln], och den inbördes hjälpen [brödra- och systragemenskapen], i brödbrytandet [eukaristin eller nattvarden] och bönerna. 19 En fråga kan ställas och den borde djupare analyseras; vilken roll och betydelse har de så kallade stora arrangemangen med ibland välkända dragplåster (som inte så sällan kostar åtskilliga tusenlappar) som fyller kyrkorna i hundratal, för församlingens utveckling av gudstjänstlivet, dels kvantivativt dels kvalitativt, där det kanske visar sig i statistiken att det därefter, vid nästkommande helg, kommer enbart en handfull möjligtvis knappt tvåsiffrigt antal människor till gudstjänsterna. 20 Karolinerhuset var ursprungligen en gymnasiebyggnad där bland annat Carl von Linné, 1707-1778, och den svenske gymnastikens fader Pehr Henrik Ling, 1776-1839, gått i skola. 18

Kostnader för lokaler och byggnader måste ställas i relation till andra utgifter för gudstjänster, arbete med de tilltufsade och utsatta, diakoni, körverksamhet och konserter, barn- och ungdomsverksamhet, vuxen- och äldreverksamhet med. Utifrån vilka kriterier är Svenska kyrkans personal och förtroendevalda framför allt de i beslutande organ inte bara redo för en analys, utifrån presentation av fakta etc. som kan implicera teoretiska omprövningar, utan de facto beredda till beslut som kommer att resultera i faktiska omprioriteringar av medel och verksamheter. För att fokusera och konkretisera resonemanget om statistik och prognoser beträffande Svenska kyrkan i Växjö stift och särskilt för Växjö pastorat med dess församlingar, kan följande frågor ställas: Varför kommer människor till en gudstjänst? Varför väljer somliga föräldrar att låta döpa sina barn? Varför låter någon konfirmera sig? Varför väljer några att ha begravning enligt Svenska kyrkans ordning? Varför väljer å andra sidan andra individer eller grupper bort dessa alternativ? Vad är det som styr trenderna och vilka är de sociala krafterna och omständigheterna som får människor och grupper att fatta de beslut de gör? Att fortsätta reflektera över och arbeta med dessa och andra frågor är inte helt oviktigt, inte minst för förtroendevalda och anställda. 19

20

Växjö en tillväxtkommun Vi finner en ökad mobilitet i dagens samhälle. Tidigare var det en begränsad rörlighet till fots, eller häst om man hade råd. Att förflytta sig tog tid, så även till sjöss. Idag pendlar folk till och från arbete, fritidsaktiviteter med mera. Många människor åker iväg på semester eller i tjänsten till andra länder och möter där andra kulturer, ideologier och religioner. Andra är iväg under längre tider för att bosätta sig på annat håll på grund av arbetstillfällen eller för en pensionärstillvaro i ett exotiskt land. Alltfler människor lever sina liv genom sociala medier och cyberspace, 21 några fortsätter läsa papperstidningar och församlingsblad eller motsvarande, som till exempel trovärdigt. 22 Ser man på den demografiska utvecklingen är det stora förändringar som ägt rum från 1800-talet och framåt till våra dagar i hela vårt land, inklusive Växjö stad, småorter och landsbygd. Generellt minskar befolkningen på landsbygden medan det i centralorterna är en stadig tillväxt. 23 Lägg därtill de ökande mångreligiösa och mångkulturella inslagen, som tar sig uttryck i möten med olika ideologier och religioner med ökat integrationsarbete som följd. I alla dessa fall handlar det om människor som kommer med sina respektive religioner, ideologier och kulturer, och möter andras, fysiskt och/ eller via sociala medier och dylikt, vilka har samma, liknande eller diametralt olika religioner och ideologier. Gränser blir alltmer flytande och detta märks även i en tillväxtkommun som Växjö. 24 Utbudet av olika slag är betydligt större i staden än på landsbygden, där den sistnämnda försöker upprätthålla en mer homogen kultur och tradition genom föreningsliv av olika slag. Frågan är hur dessa olika nätverk i stad och på landsbygd utvecklas, positivt och/eller negativt, också för församlingarnas vidkommande. 25 21 Se Facebook, YouTube, Instagram, Twitter, bloggar, vloggar, Vine, Snapchat med mera. Man räknar idag med att det är omkring 1 900 000 bloggar i Sverige. Flest besökare finner man inom kategorin mode som har upp till 5 231 263 sidhänvisningar per timme. Lagringskapaciteten i våra datorer ökar kontinuerligt från kilobyte (kb) via megabyte (MB), gigabyte (GB) och terabyte (TB) till petabyte (PB). En petabyte är lika med 1,000, 000, 000, 000, 000 bytes. 22 trovärdigt är ett magasin från Svenska kyrkan Växjö. 23 Se Växjöutredningen, L. Bilagor, 1. Tabeller, a. Befolkning 1856 2010. År 1810 hade Urshults församling nästan fyra gånger fler människor än Växjö stad. Det var 4 442 invånare i Urshults församling och 1 210 i Växjö stad. Ibland hörs procentsiffrorna att 95 procent bodde på landsbygden 1870 och att det ett sekel senare var 5 procent på landsbygden och resterande 95 procent i en urban miljö. 24 För mer information om Växjö kommun se www.vaxjo.se. 25 Ett exempel på rörlighet bland medlemmar i Svenska kyrkan i närområdet är att några bor på landet, men de arbetar i en annan församling och utövar fritidsaktiviteter i en tredje. Andra bor i staden, men de tillbringar mycken ledig tid under stora delar av året på landet, för rekreation, jakt, fiske, bärplockning, promenader, jogging eller att bara vara. Storgatan i Växjö. Foto: Mats Samuelsson 21

I Växjö kommun finns en större tätort, centralorten Växjö, sedan gammalt med status som stad, och sex övriga tätorter Braås, Gemla, Ingelstad, Lammhult, Rottne och Åryd och landsbygd. Växjö kommun har som övergripande och långsiktigt mål det man benämner hållbar utveckling; socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Man vill se en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 22

Befolkningsstatistik för Växjö kommun åren 1983 2012 Folkmängden i Växjö kommun har ökat inte minst under senare decennier genom inflyttningar, 26 bland annat tack vare Linnéuniversitetet med dess studenter och personal, 27 och också tack vare personer med utländsk bakgrund. 28 Växjö kommun förväntas att fortsätta växa, vilket följande siffror klart visar. Det var 65 643 kommuninvånare år 1983 och det antalet hade ökat till 84 800 år 2012, varav 62 500 var invånare i Växjö stad. Bland Växjö kommuns största arbetsgivare är Växjö kommun, med knappt 6 000 tillsvidareanställda per 31 dec 2013, därtill kommer vikarier och timanställda; och Landstinget Kronoberg, med närmare 5 500 anställda per 31 december 2013. Det kan jämföras med Växjö pastorat med drygt 200 tillsvidareanställda, förutom vikarier. Många av invånarna i Växjö kommun är alltså ungdomar och studenter, varav en del inte är medlemmar i Svenska kyrkan. De flyttar hit och är boende i Växjö kommun under sina studieår, sedan flyttar de och även andra kommuninvånare från Växjö. Det kan vara värt att notera att de som flyttar, framförallt i kategorin ungdomar, är mer utträdesbenägna, om de inte redan är icke-kyrkotillhöriga. 29 Befolkningsökningen innebär att behovet av bostäder ökar. I snitt byggs och färdigställs cirka 450 bostäder per år (både villor och hyresrätter), målet är 500 bostäder per år. Växjö kommuns största grundskola kommer att byggas i området Bredvik, där man förutom personal räknar med omkring 900 elever. Den skolan med det preliminära namnet Nya Bergundaskolan, beräknas vara klar läsåret 2017 då nuvarande Bergundaskolan troligtvis kommer att rivas. Växjö kommun planerar att bygga 350 bostäder i det området. Andra 26 I bilaga 11. återfinns Flyttnetto befolkningen för åren 1995-2012 för respektive församling i Växjö kommun, alltså inklusive icke medlemmar. Det är en positiv trend, med ökat flyttnetto för Växjö kommun generellt sett. Några minussiffror framkommer och dessa återfinns framförallt i församlingar på landsbygden. Se även bilaga 12. Flyttnetto medlemmar. 27 År 2010 var det 15 575 helårsstudenter inklusive uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet (i både Växjö och Kalmar), år 2013 var det 15 272. Uppgift från handläggare Birger Nilsson, Linnéuniversitet, 2014. Framöver förväntas för Linnéuniversitetets del vikande kullar med studenter och för övrigt även med antalet gymnasister, hur påverkar det pastorat och kommun? Kanske antalet frivilliga i församlingarnas arbete ökar, om man ser det positivt, samtidigt som man kan räkna med minskade intäkter. 28 Med utländsk bakgrund menas en person som kommer från ett annat land eller att personens båda föräldrar gör det. Observera att före 2003 definierades utländsk bakgrund på annat sätt än det görs idag. 29 Nyckeln till Svenska kyrkan en skrift om organisation, verksamhet och ekonomi, kap. Utträden bland unga flyttare, 2013. 23

stora byggnadsprojekt som planeras i kommunen är 250 bostäder i Arenastaden, 500 bostäder i Stationsområdet och 1 000 bostäder i Vikaholm. 30 Växjö kommun 31 FOLKMÄNGD FÖRSAMLINGAR 1983-2012 1983 1987 1992 1997 2002 2007 2012 Furuby 645 672 739 729 730 716 694 Sjösås 2067 2090 2071 2061 1978 1902 1872 Hornaryd 153 148 158 165 158 150 157 Drev 141 148 146 159 162 143 143 Dädesjö 633 599 631 627 579 571 590 Hemmesjö med Tegnaby 1442 1422 1474 1452 1424 1483 1493 Östra Torsås 2303 2367 2369 2325 2185 2202 2257 Nöbbele 759 774 793 735 687 681 713 Uråsa 297 308 312 323 314 297 286 Jät 421 428 455 448 409 398 405 Kalvsvik 561 541 592 598 619 594 558 Tävelsås 682 692 754 759 757 760 805 Vederslöv-Dänningelanda 963 941 948 917 923 976 1000 Öja 1619 1635 1701 1690 1691 1651 1719 Bergunda 870 841 863 891 867 884 926 Öjaby 2338 2550 2668 2673 2714 2830 2993 Tjureda 697 737 745 715 724 736 764 Gårdsby 2197 2252 2587 2657 2918 3566 3955 Söraby 2783 2773 2817 2727 2680 2796 2904 Tolg 584 555 571 535 510 556 566 Asa 369 332 297 287 282 251 244 Aneboda 2269 2194 2142 2049 1976 1973 1992 Berg 509 533 541 526 486 489 485 Ormesberga 194 185 175 192 182 188 188 Ör 377 368 347 371 370 367 386 Domkyrko 17028 17396 18686 10366 11179 12330 12922 Skogslyckan 22742 23602 24907 12366 12841 13270 13820 Växjö Maria 0 0 0 13620 13955 15595 18129 Teleborg 0 0 0 10314 10650 11110 11710 Odef. 0 247 215 159 86 97 124 Summa Växjö kommun 65643 67330 70704 73436 75036 79562 84800 30 Växjö kommun, data erhållits från Växjö kommun 9/1 2014. En intressant trend i dagsläget för Växjö kommun är att många barnfamiljer önskar och några har möjlighet att bosätta sig i Växjö stads centrum, vilket har resulterat i svårigheter att där hitta lösningar på barnomsorgsplatser. Samtidigt finns också trenden för småbarnsfamiljer att av framförallt ekonomiska skäl, men också med möjlighet till större tomtarealer och närheten till naturen, att bosätta sig på landsbygden. 31 Växjö kommun, Statistiska Centralbyrån, 2014, förkortas fortsättningsvis till SCB, data erhållits från Växjö kommun 18/1 2014. Begreppet odef. innebär att dessa personer som återfinns här, inte har kunnat identifieras under någon av församlingarna. Uppgift från utredare Mario Jonjic, Växjö kommun, 2014. 24

Integrationsfrågor och ökad mångfald I ökningen av folkmängden märks en klar trend beträffande personer med utländsk bakgrund som flyttar till Växjö kommun. Jag vill åter erinra om att med utländsk bakgrund menas en person som kommer från ett annat land eller att personens båda föräldrar gör det. Det föreligger som synes i statistiken nedan en stor differens mellan stad och landsbygd. År 2003 var det 12,8 procent i Växjö kommun som hade utländsk bakgrund och år 2012 hade det ökat till 19,5 procent, vilket innebär att idag har var femte kommuninvånare utländsk bakgrund. Det innebär ökat utbyte mellan olika kulturer och religioner också i närområdet, där dialog och trialog är viktiga steg för ökad förståelse och ökad integration. 32 År 2003 var det följande församlingar som hade mer än 10 procent av populationen med utländsk bakgrund: Sjösås, Drev, Aneboda, Skogslyckan, Växjö Maria och Teleborg. Växjö Maria toppar med 28 procent. År 2012 kan vi observera att sammanläggningar av några församlingar ägt rum, men observera för flertalet församlingar gäller de gamla församlingsgränserna. De församlingar som hade fler än 10 procent av populationen med utländsk bakgrund var: Växjö domkyrkoförsamling, Sjösås, Bergunda, Söraby, Tolg och Tjureda, Aneboda-Asa-Berg, Skogslyckan, Växjö Maria och Teleborg. Växjö Maria toppar även detta år med nästan 37 procent av populationen som har utländsk bakgrund. Här nedan ges den totala populationen per församling och procenttal för dem med utländsk bakgrund per församling för åren 2003 och 2012. 33 32 En vidare dialog eller trialog mellan de tre bokreligionerna ska inte glömmas bort utifrån denna kontext, den mellan judendom, kristendom och islam. Se t ex mitt bidrag, The Unholy Land: Observations and Reflection, God s Reign and People s Rule, 2009, s 135-141. 33 Se bilaga 17. 25

Utländsk bakgrund församlingar 2003 Utländsk bakgrund församlingar 2012 BEFOLKNING UTLÄNDSK BAKGRUND BEFOLKNING UTLÄNDSK BAKGRUND Växjö domkyrkoförs. 11251 6,90% Växjö domkyrkoförs. 12934 11,1% Furuby 739 6,20% Furuby 690 7,8% Sjösås 1914 10,50% Sjösås 2174 19,1% Hornaryd 159 9,40% Drev 152 11,80% Dädesjö 565 4,10% Dädesjö 585 8,0% Hemmesjö med Tegnaby 1418 5,10% Hemmesjö med Tegnaby 1491 8,5% Östra Torsås 2180 5,20% Östra Torsås 2264 8,6% Nöbbele 684 2,00% Nöbbele 711 5,6% Uråsa 307 4,60% Uråsa 286 3,5% Jät 389 4,10% Jät 405 5,2% Kalvsvik 596 2,90% Kalvsvik 558 3,8% Tävelsås 761 3,80% Tävelsås 810 6,4% Vederslöv-Dänningelanda 910 3,50% Vederslöv- Dänningelanda 996 4,7% Öja 1671 5,90% Öja 1722 7,1% Bergunda 875 5,30% Bergunda 926 11,4% Öjaby 2712 5,00% Öjaby 2994 7,0% Tjureda 735 6,90% Gårdsby 2989 4,80% Gårdsby 3960 7,8% Söraby 2736 6,60% Söraby, Tolg och Tjureda 4242 10,7% Tolg 522 5,00% Asa 275 5,10% Aneboda-Asa-Berg 2727 16,5% Aneboda 1944 10,10% Berg 495 3,60% Ormesberga 191 2,10% Ör-Ormesberga 574 5,9% Ör 366 5,20% Skogslyckan 12969 13,80% Skogslyckan 13843 21,1% Växjö Maria 14237 28,00% Växjö Maria 18177 36,7% Teleborg 11106 15,90% Teleborg 11731 23,2% Källa: SCB. Data erhållits från Växjö kommun 27/1 2014. Se även bilaga 17. Övriga data nedan från SCB erhållits från Växjö kommun 27/1 2014, om inte annat anges. 26

Flyktingmottagande och integrationsfrågor är något som är av vikt att ta upp och beröra i denna studie, inte minst utifrån Kyrkans allmänna men också utifrån hennes särskilda uppdrag med diakoni och mission. 34 Formellt är det staten som genom Migrationsverket ansvarar för mottagande av asylsökande, det vill säga utlänning som ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande. I detta ansvar ingår att ordna boende åt de asylsökande och ge ekonomisk ersättning. För kommunens del ingår att ordna med förskola och skola. Rätten till skolgång gäller även gymnasiet åt de asylboende (även för så kallade papperslösa), men de asylsökande barnen har ingen skolplikt. För Sveriges vidkommande har antalet asylsökande ensamkommande barn ökat kraftigt. Under år 2004 kom 388 barn och under år 2012 cirka 3 600 barn och under år 2013 kom det ungefär 4 000 barn. 35 Totalt var det år 2012 omkring 44 000 personer som sökte asyl i Sverige. Ungefär 17 000 beviljades uppehållstillstånd. För Växjö kommun var det den 1 oktober 2013 totalt 365 asylsökande som var bosatta i kommunen. Drygt en tredjedel av dessa var mellan 0-19 år. Ser vi på siffrorna mellan överenskommelsen om mottagande mellan Växjö kommun och Länsstyrelsen i Kronobergs län och de faktiska siffrorna, så framträder en diskrepans. Den beror på nya regler för anhöriginvandring som därmed resulterat i en utökad anhöriginvandring. Kommunen räknar med fortsatt stor anhöriginvandring till Växjö kommun, framför allt från Somalia. Under 2013 var det preliminärt 339 barn och 208 vuxna nyinflyttade som hade uppehållstillstånd. Utifrån en kartläggning som gjorts våren 2012, hade man räknat med 200 barn och 80 vuxna. 36 Det handlar i dessa fall både om människor med sedvanliga behov, sökandes efter mening eller fördjupad mening med livet, men också om dem med synnerliga behov, som direkt och indirekt berör Svenska kyrkans arbete, inte minst det diakonala arbetet och kyrkans integrationsarbete för övrigt. 34 Se Kyrkoordning för Svenska kyrkan, 2014. Härvidlag kan Svenska kyrkans arbete i allmänhet och utifrån det i Växjö tämligen nyinvigda Diakonicentret i synnerhet nämnas. 35 Se www.migrationsverket.se för mer information. 36 Grundersättningen som en kommun får i årligt belopp som engångssumma för att ta emot flyktingar sänktes rejält år 2014. Den halverades från 444 000 kr år 2013 till 222 000 kr år 2014. Därutöver ges en individschablon under en 2-årsperiod på 82 900 kr per mottaget barn och vuxen upp till 65 år, därefter en mindre summa, cirka 52 000 kr. Denna summa följer med individen ifråga, så flyttar personen till annan kommun följer pengarna med. Uppgifter från SKL, Stockholm, 2014. Se Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989. 27

Några internationella perspektiv medianålder och prognos För att få perspektiv på och sätta Växjö kommun i relation till omvärlden kan det vara av intresse att se och jämföra med några andra länders befolkningsstatistik år 2011 och prognoser för dessa länder år 2050, samt även se de förändringar i medianålder som man räknar med. Som jämförelsetal anger jag medianåldern för Sveriges vidkommande, den var år 2012, 41,2 år och specificerat för Växjö kommun 39,9 år. Det antal som anges nedan är i miljoner. Förändringar av populationer anges endera i ökning eller i somliga fall i en minskning (-) procentuellt sett. 37 Antal 2011 Antal 2050 Förändring Median- Medianmiljoner miljoner i procent ålder 2011 ålder 2050 England 62,4 72,8 10,4 39,8 42,9 Tyskland 82,2 74,8-7,4 44,3 49,2 Frankrike 63,1 72,4 9,3 39,9 42,7 Italien 60,8 59,2-1,6 43,2 49,6 Ryssland 142,8 126,2-16,6 37,9 43,1 Iran 74,8 85,3 10,5 27,1 47,2 Irak 32,7 83,4 50,7 18,3 25,9 Turkiet 73,9 93,5 20,7 28,9 40,2 Syrien 20,8 33,1 12,3 21,1 37,1 Vi kan konstatera en påfallande befolkningsökning i somliga länder enligt denna prognos och därmed en låg medianålder. Vad detta får för betydelse för migrationer, inklusive flyktingar och asylsökande, samt för övriga förändringar och trender för populationer i framtiden, lokalt och globalt, får framtiden utvisa. 37 Turkey Macro Outlook & Equities, 2013. 28

Ekologi Växjö kommun har gjort sig känd för viljan att vara Europas grönaste stad och också för att vara en idrottskommun. 38 Växjö kommun är engagerad i miljöarbetet och internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Det började på 1960-talet med beslutet att restaurera sjön Trummen och under 1970-talet påbörjades restaureringen av sjöar, fortsatte sedan med införandet av förnybar fjärrvärme på 1980-talet. Växjö kommun har idag några fokusområden. Dessa är: att fortsätta arbetet för en än bättre miljö, med god kvalitet i sjöar och vattendrag, att ha ett hållbart transportsystem, att få en energieffektivisering genom att bland annat bygga bra och att hitta bättre sätt att renovera rätt. Några exempel och siffror som visar på Växjö kommuns miljöarbete: Mellan 1993 och 2012 minskade de fossila koldioxidutsläppen i Växjö kommun per invånare med 40,7 procent. Koldioxidutsläppen var 2 715 kg per invånare 2012. Målet är att Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun 2030. Mellan 1993 och 2012 minskade elanvändningen per invånare med 17,3 procent. Ett mål är att elenergin ska minska med minst 20 procent per invånare från 1993 till 2015. Energianvändningen minskade mellan 2008 och 2012 med 4,9 procent per invånare. Växjö har generellt sett låga utsläpp av koldioxid. Det beror på satsningar på förnybar energi inom fjärrvärmesidan. Utsläpp från personbilar och tunga transporter är de delar som är Växjö kommuns främsta utmaning. 39 I detta sammanhang om ekologi och miljöfrågor kan det nyligen utgivna Ett biskopsbrev om klimatet nämnas, där Svenska kyrkans biskopar vill lyfta in klimatfrågan i valrörelsen hösten 2014, men att klimatet är så mycket större än en valfråga. Brevet handlar bland annat om förvaltartanken, att vårda och förvalta skapelsen och att människan också är medskapare. 40 Något som givetvis också är angeläget att arbeta med för Kyrkan är det själsliga och andliga klimatet, nationellt, på såväl lokal församlingsnivå som stifts- och riksnivå, liksom också på internationell nivå. 38 Växjö utsågs till Sveriges främsta idrottskommun år 2013. Se www.ypanel.se : Sveriges främsta idrottskommun Växjö kommun. Sport & Affärers kommunranking 2013. 39 www.vaxjo.se, se även Miljöprogram för Växjö kommun, 2010, och Energiplan för Växjö kommun [u.å.]. 40 Ett biskopsbrev om klimatet, Biskopsmötet 2014, Svenska kyrkan, Uppsala 2014. 29

Ekonomi En stark drivkraft i ett samhälle och i en kommun, liksom för pastorat och församlingar, är ekonomin. Växjö kommun, liksom hela Sverige, är relaterad till Europa och världen i övrigt. En förändring i konjunkturen, nationellt och inte minst internationellt, påverkar intäkterna. Konjunkturförändringar påverkar även Svenska kyrkan och församlingarnas intäkter i form av kyrkoavgifter med två års fördröjning. År 2012 kom 61 procent av kyrkans totala intäkter från kyrkoavgifter. Internationellt har vi kunnat se en internationell konjunkturnedgång som följaktligen påverkat den svenska ekonomin. BNP ökade inte så mycket som man hade hoppats på under 2012, endast 0,7 procent, och även under 2013 utvecklades BNP svagt, 0,9 procent. De försämrade förutsättningarna har påverkat inte minst hushållens konsumtion negativt, liksom exporten. Prognosen för år 2014 är bättre, cirka 2,6 procent. Regeringens prognos för BNP 2014-2017, som ligger i linje med Konjunkturinstitutets bedömningar, visar på följande procentuella volymförändring för de kommande åren: 2014: 2,6 % 2015: 3,6 % 2016: 3,9 % 2017: 2,9 % 41 För perioden 2015-2016 prognosticeras det för en ökad resursanvändning och att ekonomin går mot ett jämviktsläge. För att nå den önskade balansen i ekonomin krävs en förhållandevis hög tillväxt. Olika experter kan göra olika värderingar och bedömningar. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till år 2017. Samtidigt varnar regeringen för att den ljusa prognosbilden kan bli mörkare. Stor osäkerhet råder om den framtida internationella konjunkturutvecklingen. Arbetslösheten är en annan icke helt betydelselös faktor. Den beräknas fortsätta ligga på runt 8 procent under innevarande år 2014, men beräknas minska till 6,4 procent år 2017. 42 41 Budgetpropositionen för år 2014, (cirkulär 13:48), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2013. I budgetpropositionen går finansminister Anders Borg ut med följande den 9 april 2014: BNP 2,7 procent 2014 och 3,3 procent 2015. 42 Budgetpropositionen för år 2014, (cirkulär 13:48), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2013. 30

Förvärvsinkomst år 2003 och år 2011 Jag har tagit fram uppgifter för förvärvsinkomst i de olika församlingarna i Växjö kommun dels från år 2003 dels från år 2011 som presenteras nedan. Det är medelinkomst totalt per församling, men också medel- och medianinkomst för män respektive kvinnor. Observera att församlingsförändringar ger sig till känna i statistiken nedan. Året 2003 var det följande tre församlingarna med högst medelinkomst: Öjaby församling 229 019 kr, Växjö domkyrkoförsamling 223 482 kr och Gårdsby församling 219 767 kr. De tre församlingarna med lägst medelinkomst var: Asa församling 152 682 kr, Teleborg församling 158 295 kr och Nöbbele församling 163 589 kr. Året 2011 var det samma församlingar med högst medelinkomst som för året 2003: Öjaby församling 321 227 kr, Gårdsby församling 318 463 kr och Växjö domkyrkoförsamling 313 910 kr. De tre församlingarna med lägst medelinkomst år 2011 var: Teleborgs församling 189 398 kr, Växjö Maria 229 540 kr och Aneboda-Asa-Bergs församling 235 855 kr. 31

Sammanräknad förvärvsinkomst för befolkningen i Växjö kommun 2003-12-31 EFTER FÖRSAMLING, KÖN 16-W ÅR Män Män Kvinnor Kvinnor Totalt median medel median medel medelinkomst Aneboda 209185 207178 143453 146377 176373 Asa 171981 174649 115846 127129 152682 Berg 203486 208557 147382 148642 180251 Bergunda 233418 244043 154804 163701 205269 Domkyrko 249625 268564 177303 181681 223482 Drev 200230 218315 144069 154935 187718 Dädesjö 213201 215668 154048 157644 187292 Dänningelanda 251546 240735 147726 146866 193516 Furuby 232080 224618 159587 157117 193174 Gårdsby 256188 262358 176250 174717 219767 Hemmesjö-Tegnaby 220302 214953 163512 161506 189518 Hornaryd 210765 209874 121756 133828 169722 Jät 212213 215061 170592 161667 190575 Kalvsvik 207642 207901 141570 147480 178276 Nöbbele 200529 193207 133384 134907 163589 Ormesberga 205895 205707 153114 152486 178406 Restförda 70350 67322 84696 81719 72452 Sjösås 225988 213929 150882 149112 181520 Skogslyckan 223655 235560 155683 162382 196118 Söraby 230873 231437 157273 153648 192708 Teleborg 175871 182991 128135 133655 158295 Tjureda 225510 226396 169859 168388 198179 Tolg 213987 210602 156179 166899 189171 Tävelsås 216118 218753 166876 164952 193742 Uråsa 205069 213452 139327 147550 182057 Vederslöv 224198 218856 145560 155415 186458 Växjö Maria 215125 215875 151855 148912 182216 Ö Torsås 232936 226748 150984 152983 189508 Öja 232503 227706 158812 158103 192182 Öjaby 258477 279068 180114 180142 229019 Ör 219508 218905 159864 157798 187815 32