UPPDRAG Naturvärdesinventering del av Selleberga 1:17 UPPDRAGSNUMMER 1288557000 UPPDRAGSLEDARE Anna Bokenstrand UPPRÄTTAD AV Anna Bokenstrand DATUM Naturvärdesinventering av detaljplanområde för del av Selleberga 1:17, Bjuvs kommun Bakgrund På uppdrag av företaget Royal Pride AB har Sweco Environment AB utfört en naturvärdesinventering (NVI) med tillhörande naturvärdesbedömning av det område som omfattas av detaljplanen för del av Selleberga 1:17 i Bjuvs kommun (Figur 1). Figur 1 Översiktsbild av planområdet. (Källa: Ortofoto från Bjuvs kommun. Bilden hämtad ur detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning.) Detaljplanen avser kvartersmark för växthusodling med tillhörande byggnader, område för dagvattenmagasin, gång- och cykelväg (GC-väg) m.m. En NVI rekommenderas enligt detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning, som i avsnitt 11:5 anger följande: -14 S w e co Drottningtorget 14 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm A n na B ok en st r a nd Uppdragsledare Malmö Telefon direkt +46 (0)4 016 70 22 Mobil +46 (0)734 12 82 43 anna.bokenstrand@sweco.se 1 (7)
En naturvärdesinventering och bedömning föreslås upprättas inför genomförandet av planförslaget för att visa på dess eventuella påverkan på befintliga naturvärden och ekosystemtjänster i och omkring planområdet samt föreslå åtgärder för att förhindra eventuell påverkan. Detta redovisar resultatet av utförd NVI. Metod NVI:n har utförts enligt gällande svensk standard 1. För att kartlägga och bedöma naturvärdena inom detaljplanområdet har en NVI på fältnivå genomförts. Inventeringsområdet utgjordes av planområdet i sin helhet. NVI:n har utförts med tillägg av inventering av eventuell naturvärdesklass 4 (d.v.s. identifiering och avgränsning av naturvärdesobjekt med visst naturvärde). Fältinventeringen genomfördes 2016-03-15, vilket är utanför den säsong för inventering som standarden anger för Götaland (1 april - 30 november). Tidpunkten för inventering har valts av praktiska skäl och är inte optimal för identifiering av naturvårdsarter i fält. Enligt standarden är resultatet av NVI:n därmed att beteckna som preliminärt. Observationer Planområdet består till största delen av brukad åkermark med konventionell odling av framför allt spannmål (Figur 2). Figur 2 Vy från söder. Till höger syns en nord-sydgående brukningsväg som korsar planområdet. (Foto: Sweco Environment AB) 1 SS 199000:2014 2 (7)
I norr och öster kantas planområdet av vegetationsridåer med förekomst av träd och buskar av varierande ålder och art, såsom oxel, ek och slån (Figur 3). Vissa inslag av död ved förekommer. Figur 3 Vänstra bilden: Vegetationsridå i planområdets norra kant. Högra bilden: Vegetationsridå i planområdets östra kant. (Foto: Sweco Environment AB) I den södra delen av planområdet genombryts åkermarken av en äldre industribanvall, med kvarliggande träslipers (Figur 4). På banvallen har ett tämligen glest och lågt buskage etablerats, med inslag av arter som slån. I söder, utmed Billesholmsvägen, finns en större parkeringsplats, tillhörande Findus Sverige AB. Parkeringsplatsen omges av en bokhäck och därutöver av en gräsmatteliknande, hårdklippt yta som breder ut sig inom den del av planområdet som ligger söder om banvallen. Denna del av planområdet har varit obrukad under en längre tid. I det sydöstra hörnet av planområdet finns en igenväxt del av åkermarken, där tillträde förbjudet råder, då marken har dålig bärighet till följd av äldre gruvgångar i området (Figur 5). Området är beväxt med buskar och sly, f.a. björksly. 3 (7)
Figur 4 Äldre banvall. (Foto: Sweco Environment AB) Figur 5 Förslyad del i planområdets sydöstra horn. (Foto: Sweco Environment AB) 4 (7)
Vad gäller fåglar hördes framförallt ängspiplärka, talgoxe, kråka, råka och fiskmås i området. Vid skrivbordsstudien har planområdet undersökts med avseende på artfynd som rapporterats in till Artdatabanken. Inga fynd har påträffats inom planområdet. De geografiskt närmast belägna fynden avser främst rovfåglar, som iakttagits i eller vid Vegeåns dalgång. Planområdet omfattas inte av något utpekat områdesskydd. Naturvärdesbedömning Naturvärdet ska bedömas med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop och bedömningen ska avse den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Den brukade åkermarken, parkeringsytan och den hårt klippta gräsmarken runt parkeringsytan bedöms ha ett obetydligt artvärde och ett obetydligt biotopvärde. Sammantaget bedöms denna del av planområdet därför utgöra mark med lågt naturvärde och kategoriseras därmed inte som ett naturvärdesobjekt. Det naturvärdesobjekt som kan konstateras utgörs av vegetationsridåerna i norr och öster, den äldre banvallen och i viss mån även den förslyade åkermarksytan i det sydöstra hörnet (Figur 6). Då samtliga delar av objektet utgörs av igenväxningsmark i kantzon vid åkermark, redovisas de som ett gemensamt naturvärdesobjekt. Naturvärdesobjektet bedöms vara tämligen artfattigt och har ett lågt artvärde. I gengäld har det ett visst biotopvärde, baserat på följande förekommande biotopkvaliteter: Det består av element som utgör korridorer mellan olika småbiotoper i det brukade åkerlandskapet Det har ett värde för pollinerande insekter genom inslagen av blommande buskar och träd Det utgör uppehållsplatser och födosöksområde för fåglar och mindre däggdjur Vid en sammanvägd bedömning av art- och biotopvärde kategoriseras naturvärdesobjektet till naturvärdesklass 4, dvs visst naturvärde. 5 (7)
Figur 6 Planområde med identifierat naturvärdesobjekt av naturvärdesklass 4 Bedömning av detaljplanens påverkan på naturvärden Inom planområdet En mindre del av naturvärdesobjektet försvinner genom planerad GC-väg längs den norra kanten av planområdet (utmed Norra Vramsvägen). Funktionen hos vegetationsridån längs planområdets norra kant kan dock delvis komma att övertas av brynzonen hos det trädbeklädda området (ett äldre arboretum) strax norr om planområdet, på andra sidan Norra Vramsvägen. I övrigt innebär detaljplanen inget hinder för att resten av naturvärdesobjektet bevaras. I detaljplanens MKB omnämns nattfjärilar i jordbrukslandskapet som ett potentiellt och ofta underskattat naturvärde som även förekommer inom intensivt brukade odlingsmarker. Förekomsten av nattfjärilar inom eller i närheten av det aktuella planområdet har inte undersökts i denna NVI, då tidpunkten för fältinventeringen inte medger en sådan studie. Följande bedömning görs dock avseende påverkan på eventuella nattfjärilar: Planområdet omges av stora arealer med liknande markanvändning som den som råder inom planområdet i dagsläget. Förlusten av åkerareal som uppehållsort och födosöksområde för eventuella nattfjärilar får i det perspektivet anses vara obetydlig. Avseende påverkan på 6 (7)
nattfjärilar utanför planområdet, torde det främst vara belysning från planerat växthusområde som innebär en potentiell negativ påverkan genom att nattfjärilar lockas till ljuskällorna. Planförslaget är försett med en planbestämmelse som reglerar att störande ljusutsläpp inte får ske nattetid. Genom att koncentrera ljuset mot de objekt som eventuellt behöver belysas, kan onödig ljusbelastning på omgivningen undvikas. Detta kan åstadkommas dels genom att ljuskällan riktas korrekt, dels genom att armatur med rätt utformning väljs. Det kan även konstateras att planområdet i väster och söder omges av mer eller mindre upplysta områden (Bjuvs tätort, Billesholmsvägen och industriområdet runt Findus anläggning), som redan i nuläget innebär ljusemissioner till omgivningen. Vissa ljusemissioner från planområdet utgör således ingen ny företeelse i närområdet och torde inte medföra nämnvärd påverkan på nattfjärilar i omgivningen. Bortfallet av naturvärden inom planområdet bedöms sammanfattningsvis vara ringa. Utanför planområdet Planområdet omges av industrimark i söder och i nordost (Findus reningsverk), fotbollsplan och tätortsbebyggelse i väster, brukad åkermark i norr och öster samt det äldre arboretet omedelbart norr om planområdet. Strax nordost om planområdet löper Vegeån i dess meandrande dalgång. Planområdets främsta naturvärde för omgivande miljöer består i dess långsträckta element, i form av vegetationsridåerna i norr och öster och den kvarliggande banvallen i planområdets södra del, som kan utgöra korridorer mellan olika småbiotoper i det brukade åkerlandskapet. Denna funktion kommer i allt väsentligt att bestå, då detaljplanen inte innebär att de långsträckta elementen behöver tas bort, med undantag av vegetationsridån där den planerade GC-vägen ska anläggas. Det ringa bortfall av naturvärden inom planområdet som konstateras i denna naturvärdesinventering, bedöms inte medföra någon negativ påverkan på naturvärden i planområdets omgivningar eller på de ekosystemtjänster som Vegeåns dalgång erbjuder. Skyddsåtgärder Detaljplanen innehåller en planbestämmelse om att den östra kanten och det sydöstra hörnet även fortsättningsvis ska vara trädbevuxna. Som tidigare nämnts finns det även en planbestämmelse som reglerar att verksamheten ska anordnas på sådant sätt att störande ljusutsläpp inte sker nattetid. Dessa två planbestämmelser bedöms utgöra tillräckliga skyddsåtgärder för att dels bevara de begränsade naturvärden som konstaterats inom planområdet, dels skydda naturvärden i planområdets närmaste omgivningar. Granskad: Sandra Mols 7 (7)