Förslag till mastersarbeten

Relevanta dokument
Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

Kemikaliehotet mot dricksvattnet. Karin Wiberg och Stephan J. Köhler

Dricksvattenberedning med nya reningstekniker resultat från en pilotstudie

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Mikroplaster och vägtrafik

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Välkommen på handläggarträff. Stockholm 8-9 februari 2017

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Forskningssamarbetet med SLU om Mälaren

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

Varför renar vi vattnet?

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Per Ericsson Norrvatten

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Granulerat aktivt kol (GAK) som kemiskt barriär

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Vad är PFAS och varför är PFAS-ämnen ett bekymmer?

Per Ericsson Görvälnverket

Remissvar om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Växtskyddsmedel i miljön -

Terminsblocket Uthålliga vatten- och avloppssystem

PFAS i Brantafors dricksvatten

Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Provtagning och analyser

Acceptabel belastning

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN


KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Miljösystemanalys för

Framtida vattenförsörjning Örebro

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Anders Rönnmark, Motala kommun Sudhir Chowdhury, Predect AB

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Att analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten

RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter

PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER)

Från Mark till Vatten Västerås 30 januari Vad krävs för att - även i framtiden - få fram bra dricksvatten åt alla

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

90 år med det godaste från Mälaren

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

Provtagning av dricksvatten 2011

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Miljögifter i odlingslandskapet

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Tillsammans för världens mest hållbara stad

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken!

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte

Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

Förslag till provtagningsplan för små dricksvattenanläggningar. Verksamhetens namn:

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

PFAS i dricksvattnet

Synoptisk undersökning av Mälaren

Transkript:

Modeller Data behand ling Experiment och processoptimering Genomförbarhets studier Förslag till mastersarbeten

Åtta förslag till examensarbeten med Norrvatten 2019

1. Klimatförändringarnas betydelse för dricksvattenförsörjningen Ta fram underlag för att bedöma framtida vattenkvalitet i Mälaren med avseende på parametrar som är viktiga för kvalitén på det levererade dricksvattnet. Metod: Analys av trendserier och utifrån befintliga data klarlägga samband mellan klimatfaktorer och vattenkvalitet. Utifrån befintliga klimatscenarier och modeller framtagna för Mälaren och ovan framtagna samband redovisa möjliga framtida variationer i vattenkvalitet.

2.-5. Optimering av processer för dricksvattenproduktion (Flera olika X-jobb) Syften: I ett eller flera examensarbeten studeras och optimeras befintliga processer på Görvälnverket för att ta fram underlag för kapacitets- och kvalitetshöjande åtgärder. Metod: Lab-skale experiment av beredningsprocesser som är aktuella att utvärdera - Optimerad styrning av kemisk fällning - Studie för implementering av flotation - Alternativa material för snabbfilter - Sorption av läkemedel till aktivkolfilter incoming water purified water GAC

6. Vad ska händer med slammet från fällningen? Undersöka effekt på jordbruksmark vid användning av vattenverksslam som jordförbättringsmedel. Särskilt fokus på markstruktur, mullhalt, vattenhållande förmåga och fosfors växttillgänglighet. Även rester/halter även ämnen som finns i vattenverksslammet, som polymerrester, bör ingå i studien. Metod Spridning och nedmyllning av vattenverksslam gjordes för ca 20 år sedan vid ett Stockholm Vattens och Avfalls vattenverk. Olika givor har spridits i olika fält och har sedan dess i stort legat i träda. Stockholm Vatten och Avfall har även tillgång till andra områden där vattenverksslam använts under senare tid. Därför finns en unik möjlighet att undersöka såväl långsiktiga effekter som mer direkta effekter av användning av vattenverksslam som jordförbättringsmedel.

7. Modellering av källor och spridningsvägar till läkemedelsrester i Görvälns råvatten att beräkna belastning av relevanta läkemedelsrester från Kungsängsverket till Görvälns råvatten samt teoretisk fingerprint av läkemedelsrester. Mål: Sammanställning av försäljningsdata för läkemedel per kommun, per person Beräkning av teoretisk belastning per spridningsväg baserat på anslutna personer, volym bräddning samt antagande/uppmätt spillvattenandel i bräddvatten Beräkning av spädning i recipienten med en hydrologisk modell Beräkning med fate-modell (fugacitetskoefficienter samt halveringstid mm) för varje relevant ämnes nedbrytning, fastläggning i sediment, upptag i biota. Beräkning av transport genom varje bassäng till Skarven samt ev översiktligt till Görväln. Resultat teoretiskt fingerprint av läkemedelsrester från Kungsängsverket till Skarven och möjligen Görväln

8. Kemisk fingerprint uppströmskällor till Görvälns råvatten Definiera fingerprint att inkludera i miljöövervakning för att upptäcka trender i halter/få tidig varning i ökande halter av relevanta ämnen Mål: Litteratursammanställning av relevanta ämnen baserat på dess källor och förekomst i Görvälns råvatten, egenskaper i form av halveringstid, vattenlöslighet, oktanol/vatten-fördelning, humantox, toxicitet etc Provtagning vid strategiska provtagningsplatser/tidpunkter (Gago-Ferrero et al 2017), börja med punkter med tillflöden till Skarven, Ekoln, uppifrån Kungsängsverket Uppsala Tolkning av förändring av fingerprintämnen (läkemedel, PFAS) utifrån gradienten från Kungsängsverket ämnenas egenskaper och identifierade viktiga tillflöden (t.ex. Märstaån, Roserbergsviken etc).

Tre examensarbeten Uppsala vatten 2019

9. Ekoln en alternativ råvattentäkt för Uppsala? Hur känslig är Ekoln för klimatförändringar Ökar förståelse av vattenflöden och vattenkvalitet i Ekoln genom att använda och anpassa en bestående beräkningsmodel. Metod: Analys av tidsserier av vattenkvalitet och anpassning av en bestående dynamisk beräkningsmodell Modellering av biogeokemiska processer i Ekoln

10. Micro-GAC som förbehandling? Hur känslig är Infiltrationen för organiska spårämnen? Utvärdera om en inblandning av aktivt kol kan skydda infiltratiosnområdet av kända och okända oönskade ämnen Perfluoroalkyl Substanser (PFASs) pharmaceuticals softeners PFOS pesticides Carbamazepine Personal care products Nonylphenol Algal toxins Metod: Glyphosate 4-MBC Genomförandet och utvärdering av fältexperiment av infiltrationsförsök Modellering av biogeokemiska processer i Ekoln

11. Flödescytometri (FCM) ett nytt verktyg för bedömning av biofilmen i ledningsnätet? Använda sig av flödescytometri för att hitta fingerprint som kan kopplas till förekomst av probelm i ledninsgnät Metod: Ta fram och analysera tidsserier av vattenkvalitet och FCM både i vattenverk och strategiska platser i ledningsnätet. Modellering av biogeokemiska processer i Ekoln

Två examensarbeten Vinnova/IVL/SLU 2019

12. BESLUTSVERKTYG FÖR OPTIMERING AV MEMBRAN Ta fram ett digitalt beslutssystem som kan förbättra prestanda av membranbehandling för dricksvatten samt ge förslag på driftanpassningar Metod: DATABAS Utvärdering av bestående tidsserier av membranbehandling (tryck, flöde) och driftdata av membran (tvättcykel, tvättkemikalier). Extern data MEMBRANMODELL ANALYSIS TOOL (Tillstånd) t.ex. FILTERMODELL Visualisering OPC modul DOSMODELL TAG Rådata Driftingenjör SCADA Variabler Givare

13. UTVÄRDERING AV MEMBRANPRESTANDA VID KOAGULERING ÖVER MEMBRAN Förbättra prestanda av membranbehandling för dricksvatten Metod: Utvärdera existerande tidsserier av vattenkvalitet och membran data av en fullskaleanläggning. Validering av resultat med et antal labskale experiment.