Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning



Relevanta dokument
Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Vägval för energi och klimat

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Strategi för energieffektivisering

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

myter om energi och flyttbara lokaler

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Fossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.

Beskrivning av ärendet

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Energistrategi en kortversion


Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Biokraftvärme isverigei framtiden

Indikatornamn/-rubrik

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Sysselsättningseffekter

Gröna exempel från Växjö kommun

Energiutredning/Energideklaration

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet

Uppföljning målområde energi 2016

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Energigas en klimatsmart story

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Energiförbrukning 2010

Bräcke kommun

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Energiskaffning och -förbrukning 2011

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö Marika Andersson COWI AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Verksamhetsåret 2014

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Uppföljning målområde transporter 2017

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiplan Lerums kommun

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiöversikt Kiruna kommun

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

Energiöversikt Överkalix kommun

Miljöfordonsdiagnos Geografirapport

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

Lennart Östblom.

Energiplan Handlingsprogram

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Klimatstrategi och energiplan

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012

Energiutredning/Energideklaration

Uppföljning Resepolicy Beslutades i Kommunfullmäktige 30 September 2013

Energistrategier. Vision 2040

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Samlingsrapport energianalys

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun

Miljöredovisning 2014

Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Earth Week mars

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Simulering Fossilfritt målen för Kronoberg och hur kan vi nå dem

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Transkript:

Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10

Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat till 1,5 ton/inv.7 Minskad energianvändning... 7 Mål: År 2020 är energianvändningen från el&värme maximalt 9000 kwh/inv.... 7 Fossilbränslefritt... 8 Mål: År 2020 används inga fossila bränslen för uppvärmning... 8 Mål: År 2020 är 15 % av drivmedelsförbrukningen förnybar... 9 Minskning av el för uppvärmning... 9 Delmål el & värme 10 Samhällsplanering... 10 Delmål: År 2020 skall behovet av köpt energi för bostäder vid nybyggnation understiga 75 kwh/m 2, år.... 10 Delmål: Vid nybyggnation ska värme- och varmvattenbehov försörjas av förnybar energi... 10 Värmeproduktion och konvertering befintliga områden... 10 Delmål: År 2020 produceras och används 50 % av geografiska kommunens biobränslebehov lokalt i Lerums kommun.... 10 Elproduktion... 11 Delmål: År 2020 produceras 40% av geografiska kommunens elförbrukning lokalt och förnybart.... 11 Kommunens fastigheter... 12 Delmål: År 2020 ska det totala behovet av köpt energi för kommunens fastighetsbestånd understiga 145 kwh/m 2.... 12 Kommunens belysning och ljuskällor... 13 Delmål: År 2020 skall all kommunal belysning vara av det mest energisnåla slaget... 13 Delmål transporter 14 Delmål: År 2025 sker minst fyrtio procent i enlighet med K2020 av resandet mellan Lerum och Göteborg med kollektivtrafik.... 14 Delmål: År 2020 har kommunen ett sammanhängande GC-nät... 14 Biltrafiken... 14 Delmål: År 2012 är det genomsnittliga koldioxidutsläppet (LCA) för Lerums kommuns nyregistrerade personbilar 100 g/km... 14 Delmål: År 2020 ska alla kommunens bilar drivas med fossilfria bränslen... 15 3

Energiplan 2008 uppföljning Energiplan 2008 som antogs i fullmäktige den 12 december 2008 satte upp en samling övergripande mål och delmål för energiarbetet i kommunen. Inför revideringen av Energiplan 2008 har målen följts upp. Resultatet bildar en nulägesbeskrivning och lägger grunden för den reviderade versionen av energiplanen. Uppföljningen följer strukturen som finns i Energiplan 2008. I den reviderade energiplanen har strukturen omarbetats och förändrats. Följande mål finns antagna i Energiplan 2008: 4

5

Sammanfattning Under de år som Energiplan 2008 har varit gällande har man kunnat se en positiv utveckling inom framförallt nybyggnation där de hus som byggs blir allt energisnålare. De stora utmaningarna inför framtiden och målåret 2020 är att det inom de flesta andra områden inte syns någon utveckling alls. Sedan 2008 har de totala koldioxidutsläppen per invånare ökat. Detta beror på att koldioxidutsläppen från el och värme ökat på grund av särskilt kalla vintrar samtidigt som utsläppen från transporter i princip är oförändrade. Även om de hus som uppförs är energisnåla är det bara en marginell andel som helt försörjs av förnybar energi. När det gäller elproduktion är andelen lokalproducerad, förnybar energi oförändrad sedan den förra planen och prognosen är att andelen kommer att minska i framtiden på grund av minskad vattenkraft. När det gäller andelen förnybara drivmedel i den geografiska fordonsflottan kunde man se en positiv utveckling fram till 2009, men andelen har börjat minska igen i takt med att fler och fler väljer diesel före alternativa drivmedel. För den kommunala förvaltningen är utvecklingen mer positiv, energiförbrukningen har minskat stadigt sedan energiplan 2008 antogs, energisnåla byggnader har uppförts konsekvent och förvaltningen är nära att uppnå målet om noll procent fossila bränslen för uppvärmning. Inom området transporter har förvaltningen en negativ utveckling där mängden fossila drivmedel ökar och de nya fordon som köps in har en högre klimatbelastning än tidigare år. En del mål från Energiplan 2008 har inte följts upp på grund av att målformuleringen gjort att målet inte varit möjligt att följa. Det gäller till exempel målet om att fyrtio procent av resorna mellan Lerum och Göteborg ska ske med kollektivtrafik, samt målet om minskning av el för uppvärmning. 6

Uppföljning Mål Minskade fossila koldioxidutsläpp Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat till 1,5 ton/inv. Som framgår av tabellen nedan har CO 2 -utsläppen per invånare stigit de senaste tre åren. Detta beror främst på att 2009 och 2010 var särskilt kalla år och ökningen består av ökad användning av värme. Utsläppen från transporter är i princip oförändrade sedan 1990, här har alltså nästan ingen minskning skett de senaste tjugo åren. Om man djupanalyserar transportutsläppen ser man att utsläppen från personbilar minskat något, men att den minskningen är för liten för att kompensera ökningen av utsläpp som skett från lastbilar. Målet ser ut att bli svårt att nå om inte de transportrelaterade utsläppen snart börjar minska. Minskad energianvändning Mål: År 2020 är energianvändningen från el & värme maximalt 9000 kwh/inv. Energianvändningen per invånare från el och värme minskade från 17000 kwh till 10000 kwh mellan åren 1990 och 2009. De senaste mätningarna visar dock att energianvändningen ökade igen under 2010 till 12000 kwh/invånare. Förklaringen är att 2010 var ett särskilt kallt år vilket innebär att fjärrvärmen kräver ett större tillskott av fossilolja för att klara av effekttopparna. 7

Fossilbränslefritt Mål: År 2020 används inga fossila bränslen för uppvärmning Användningen av fossila bränslen i Lerums kommun redovisas i diagrammet nedan (fossil eldningsolja mörkröd färg). Som framgår av diagrammet har användandet av fossil eldningsolja minskat rejält sedan basåret 1990. Den olja som fortfarande förbrukas används i de återstående oljepannorna som finns i kommunen, uppskattningsvis ett drygt tusental. Utöver det används en liten del för att framställa fjärrvärme vid hög belastning. Målet har goda förutsättningar att uppfyllas. 8

Mål: År 2020 är 15 % av drivmedelsförbrukningen förnybar Andelen förnybara drivmedel i den geografiska fordonsflottan ökade fram till 2009 med lite drygt en halv procent per år. År 2010 bröts trenden och andelen förnybara drivmedel minskade istället. Anledningen är att många börjat att välja dieselbil framför bilar som drivs av förnybara drivmedel. Målet bedöms bli svårt att uppnå. Minskning av el för uppvärmning En exakt siffra på hur mängden el för uppvärmning har förändrats är inte möjligt att ta fram, men klart är att den har ökat. Detta på grund av att värmepump har varit det dominerande uppvärmningssättet i all nybyggnation. Utvecklingen ser ut att fortsätta och målet därmed svårt att uppnå. 9

Delmål el & värme Samhällsplanering Delmål: År 2020 skall behovet av köpt energi för bostäder vid nybyggnation understiga 75 kwh/m 2, år. Diagrammet nedan visar att energianvändningen för nybyggnation redan år 2009 låg väl under målnivån för år 2020. Anledningen till att husen kunnat byggas så energisnålt är att de hus som uppförts varit eluppvärmda. Om fler hus uppförs som fjärrvärmehus kan energibehovet öka något igen. Delmål: Vid nybyggnation ska värme- och varmvattenbehov försörjas av förnybar energi Under åren 2009-2012 var det två hus av totalt 126 som försörjdes av förnybar energi. Resten av husen uppfördes med värmepump och är alltså eluppvärmda. En del av den här elen produceras förnybart men eftersom vi idag inte kan få statistik för vilken el som abonnenterna köper går det inte att säga hur stor andel som är förnybar. Målet bedöms vara mycket svårt att uppnå. Värmeproduktion och konvertering befintliga områden Delmål: År 2020 produceras och används 50 % av geografiska kommunens biobränslebehov lokalt i Lerums kommun. Diagrammet nedan visar att andelen närproducerat biobränsle som används i fjärrvärmen har ökat från tretton till knappt fyrtio procent sedan år 2008. 10

Delmål: De bostads- och verksamhetsområden, som idag är försörjda av el eller olja är konverterade till biobränsle År 2008 och 2009 byggdes fjärrvärmenät i Floda och näten i Lerum, Gråbo och utökades. År 2010 tillkom en fjärrvärmeö och vintern 2011 anslöts hela Hulanområdet i Lerum. Totalt har fjärrvärmen nästan fördubblats i Lerum sedan basåret 1990. Elproduktion Delmål: År 2020 produceras 40 % av geografiska kommunens elförbrukning lokalt och förnybart. Andelen förnybar el i Lerum har varit i princip konstant de senaste åren. Den förnybara, lokalproducerade elen utgörs nästan helt av vattenkraft; solel står för ungefär en fjärdedels promille. I dagsläget är vindkraft det enda energislag som skulle kunna öka andelen tillräckligt för att nå målet. Målet bedöms som mycket svårt att uppnå. Ett lågt elpris gör att investeringar i förnybar energi inte har den lönsamhet som krävs för att kommersiella aktörer ska satsa på det. Kommunens bolag kan med nuvarande ägardirektiv inte heller satsa på förnybar elproduktion på grund av motsättningar mellan energidirektiv och ekonomiska målsättningar. 11

Kommunens fastigheter Delmål: År 2020 ska det totala behovet av köpt energi för kommunens fastighetsbestånd understiga 145 kwh/m 2. Mellan åren 2008 och 2013 minskade det totala energibehovet för förvaltningens fastigheter med 5 kwh/m2. För att nå målet krävs en ytterligare minskning på 10 kwh/m2. Målet bedöms som möjligt att uppnå, men är helt beroende av reinvesteringstakt. Delmål: Behovet av köpt energi vid nybyggnation av kommunens egna fastigheter skall år 2020 understiga: Äldreboenden & LSS-boenden: 60 kwh/m 2, Skolor & förskolor: 50 kwh/m 2 12

Alla de fastigheter som uppförts sedan Energiplan 2008 antogs har en beräknad energiåtgång som klarar delmålet. Undantaget är två förskolor som har en beräknad energiåtgång på 54 respektive 55 kwh/m 2. Den verkliga energiåtgången mäts först två år efter att byggnaden tagits i bruk, och först när de uppgifterna finns vet man säkert om målet uppnåtts eller inte. Delmål: År 2020 används inga fossila bränslen för uppvärmning i kommunens fastigheter Andelen fossila bränslen har minskat stort sedan år 2007. I diagrammet nedan framgår att det återstår ungefär tre procent fossil olja i kommunens fastigheter. Målet bedöms kunna nås inom kort. Kommunens belysning och ljuskällor Delmål: År 2020 skall all kommunal belysning vara av det mest energisnåla slaget När Energiplan 2008 antogs innebar det mest energisnåla slaget högtrycknatriumbelysning. Nu, fem år senare är det istället LED som är energisnålast. Om man räknar in båda dessa belysningsslag är det 82 % av beståndet i förvaltningen som är energieffektivare än konventionell belysning. 13

Delmål transporter Kollektivtrafiken Delmål: År 2025 sker minst fyrtio procent i enlighet med K2020 av resandet mellan Lerum och Göteborg med kollektivtrafik. Delmålet har inte följts upp. Kommunen har idag ingen möjlighet att följa hur stor andel av resandet till Göteborg som utgörs av kollektivtrafik. Cykeltrafiken Delmål: År 2020 har kommunen ett sammanhängande GC-nät Av den utbyggnad som pekades ut i den gamla trafikplanen är 87 procent färdigställd. Målet lyfts i fortsättningen till trafikplanen. Biltrafiken Delmål: År 2012 är det genomsnittliga koldioxidutsläppet (LCA) för Lerums kommuns nyregistrerade personbilar 100 g/km För fordonsflottan i den geografiska kommunen kan ingen tydlig trend ses i förändringen av genomsnittligt koldioxidutsläpp: År Koldioxidutsläpp LCA (g/km) 2008 142 2009 153 2010 140 2011 139 Koldioxidutsläppet för den kommunala förvaltningens fordonsflotta har förändrats enligt följande: År Utsläpp (g/km) 14

2009 85 2010 80 2011 120 År 2011 började dieselbilar köpas in i större omfattning i förvaltningen, varför koldioxidutsläppet gick upp. Nivån ser ut att bli ungefär densamma för år 2012. Kommunens resande och transporter Delmål: År 2020 ska alla kommunens bilar drivas med fossilfria bränslen Sedan 2010 har utvecklingen varit negativ i förhållande till målet. Förvaltningens bilar drivs till allt högre andel med fossila bränslen. 15