Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Inför planerad luftledning mellan Skived och Molkom, 2018

OM RAPPORTEN: Titel: Naturvärdesinventering Inför planerad luftledning mellan Skived och Molkom, 2018 Version/datum: 20190114 Rapporten bör citeras såhär: Mattsson, J. (2018). Naturvärdesinventering Inför planerad luftledning mellan Skived och Molkom, 2018. Calluna AB. Foton i rapporten: Calluna AB där inget annat anges Omslag: bilderna föreställer inventeringsområdet. OM UPPDRAGET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: 5565750675) Adress huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se Telefon (väel): +46 1312 25 75 På uppdrag av: Ellevio genom Rejlers Sverige AB Beställarens kontaktperson: Greta Lindberg, Greta.Lindberg@rejlers.se Projektledare: Jonas Mattsson (Calluna AB) Rapportförfattare: Jonas Mattsson (Calluna AB) Inventering: Jonas Mattson och Erik Edvarsson (Calluna AB) GIS och kartproduktion: Jonas Mattsson (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Jakob Sörensen (Calluna AB) Intern projektkod: JMN0029

Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 5 2.1 Vad är en naturvärdesinventering?... 5 2.2 Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte... 5 3 Metod och genomförande av NVI 6 3.1 Metodbeskrivning... 6 3.2 Utförande personal och tidpunkt för arbetet... 6 3.3 Informationskällor och referenslitteratur... 7 3.4 GIS och fältdatafångst... 8 4 Resultat 8 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet... 8 4.2 Skyddad natur och övrig känd kunskap om området... 8 4.3 Naturvärdesinventeringens resultat... 10 5 Slutsatser 15 5.1 Diskussion... 15 5.2 Rekommendationer... 15 6 Referenser 17 Bilaga 1 Metodbeskrivning NVI (SIS standard) 18 Bilaga 2 Objektförteckning NVI 21 Bilaga 3 Naturvårdsarter 38 3

1 Sammanfattning I detta uppdrag har Calluna AB utfört en naturvärdesinventering i en 100 meter bredd korridor mellan Skived och Molkom. Syftet med naturvärdesinventeringen är att den ska utgöra underlag inför en planerad luftledning inom den utpekade korridoren. Med hjälp av resultatet av naturvärdesinventeringen kommer hänsyn kunna tas till viktiga biotoper samt flora och fauna. Uppdraget har utförts enligt SIS standard för naturvärdesinventeringar. Inventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad medel med tillägget Detaljerad redovisning av artförekomst. Vid inventeringen avgränsades totalt 17 naturvärdesobjekt. Fyra objekt med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och tretton objekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Majoriteten av ytan i korridoren består av produktionsartad gran och tallskog samt åkermark med låga naturvärden. De främsta naturvärdena finns i betesmarkerna och vid Noransbäcken som är ett biflöde till Klarälven. I betesmarkerna förekommer hävdgynnade arter vilket tillsammans med biotopkvaliteter som kontinuitet av bete, solbelyst block och sten samt grov asp ger ett högt naturvärde (klass 2). Myrmarken vid Skarsjön och vid Molkom har gynnsamma miljöer för fåglar och insekter och kantzonerna till Noransbäcken utgör livsmiljöer och spridningskorridor för ett flertal arter. Dessa ytor har ett påtagligt naturvärde (klass 3). Totalt har 106 naturvårdsarter hittats inom inventeringsområdet eller stra utanför. 17 stycken under Callunas inventering och 89 från ArtDatabanken. 20 av dessa är skyddade i artskyddsförordningen och 21 är rödlistade. Den ekologiska påverkan från en luftledningsdragning kommer i huvudsak från avverkning av träd. Skyddade fåglar och väter som noterats och som är knutna till skogsmiljöer bedöms dock inte påverkas nämnvärt eftersom de skogliga biotopkvaliteterna inom korridoren är låga och ytan som tas i anspråk är förhållandevis liten. Vissa väter och mossor som kräver en kontinuitet av beskuggande träd kan dock påverkas negativt. En öppning i produktionsartad gran eller tallskog med en kraftledningskorridor skapar livsmiljöer för ett flertal arter genom att bland annat öka variationen av miljöer inom skogslandskapet. Den kan också till viss del fungera som spridningskorridor för arter knutna till öppen hävdad mark, vilket förkommer inom korridoren och i landskapet runt om. Rödlistade och skyddade arter som är knutna till hävdad mark bedöms inte påverkas om betesdriften fortsätter som vanligt och själva luftledningsfundamenten placeras i samråd med ekolog på plats. Calluna rekommenderar att särskild hänsyn tas inom betesmarkerna, myrmarkerna samt i och i anslutning till Noransbäcken. Hydrologin i myrmarkerna bör tas i beaktning så att inte hydrologin förändras. Häckningsmiljöer för brun kärrhök finns i ett våtmarksområde vilken är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet. Arbetet med ledningsgatan bör begränsas tidsmässigt inom detta område plus en buffert på 300 m så att inget arbete sker under häckningsperioden; andra halvan av mars till juni. Övriga objekt med ett påtagligt naturvärde bör sparas om möjligt. Arbetet i och kring betesmarkerna bör utföras på ett sådant sätt att inte betesdriften förändras. Om betesdriften kommer påverkas bör en kompletterande inventering av väter och insekter utföras under juniaugusti innan arbetet fortsätter. I området närmast Forshaga vid Noransbäcken rekommenderas att ledningen dras norr om Långgatan eftersom minst yta av värdefull kantzon påverkas. 4

2 Inledning 2.1 Vad är en naturvärdesinventering? Det huvudsakliga syftet med en naturvärdesinventering (förkortas NVI) är att beskriva och värdera naturmiljöer av betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område. Bedömningen av naturvärdet görs utifrån de två bedömningsgrunderna biotop (typ av naturmiljö) och arter. En NVI resulterar i avgränsningar av områden, naturvärdesklassningar, objektbeskrivningar, en artlista med naturvårdsarter och en övergripande rapport. En NVI kan utgöra en grund inför inventeringar av andra miljöaspekter än naturmiljö (t.e. friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild och ekosystemtjänster) men bedömningar av sådana värden ingår inte i NVIresultatet. En NVI är inte heller detsamma som en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en planerad eploatering eller plan. Naturvärdesinventeringen omfattar inte analys av risk för att förbud enligt artskyddsförordningen kan föreligga. En sådan analys görs inom en artskyddsutredning. En NVI är dock ett användbart underlag till sådana bedömningar. 2.2 Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte Naturmiljökonsultföretaget Calluna AB har av Ellevio genom Rejlers fått i uppdrag att göra en naturvärdesinventering (NVI) av en utpekad korridor som är 100 meter bred mellan Skived och Molkom. Syftet med naturvärdesinventeringen är att den ska utgöra underlag inför en planerad luftledning inom den utpekade korridoren. Med hjälp av resultatet av naturvärdesinventeringen kommer hänsyn kunna tas till viktiga biotoper för väter och djur. 5

3 Metod och genomförande av NVI 3.1 Metodbeskrivning Naturvärdesinventering Inventeringen har utförts enligt SIS standard SS 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Metoden finns beskriven i sin helhet i standarden (kan köpas av SIS förlag) och en kortfattad metodbeskrivning finns i bilaga 1. Calluna AB är sedan december 2017 ackrediterade av SWEDAC för NVI i stränder och terrestra naturtyper och är det första företaget som ackrediterats för inventeringar enligt denna standard. Ackrediteringen innebär att Callluna kontrolleras årligen och får visa att vi har kompetent personal, rutiner, metoder och verktyg för att utföra NVI enligt standarden med god kvalitet. I detta uppdrag har inventeringen utförts på fältnivå med detaljeringsgrad medel vilket innebär att den minsta obligatoriska karteringsenheten är 0,1 ha eller för linjeformade objekt 50 m. Inventeringen har utförts med de tillägg enligt standarden som redovisas i tabell 1 nedan. Inventeringsområdet har avgränsats av beställaren till en korridor som omfattar ca 193 hektar (se figur 1 längre ned i rapporten). Även det omkringliggande landskapet har dock studerats genom tillgängliga informationskällor. Förstudien omfattade genomgång av tidigare underlag enligt tabell 2. Benämningar av arter följer Dyntaa (Dyntaa, 2016) så långt det är möjligt. De egna naturvårdsarter som har använts vid naturvärdesbedömningarna redovisas och motiveras i bilaga 3. Tabell 1. De definierade tillägg som har markerats med X är de som har beställts och utförts i detta uppdrag. Metod och genomförande för beställda tillägg beskrivs separat. Best. Möjliga tillägg till NVI Best. Möjliga tillägg till NVI Naturvärdesklass 4 Generellt biotopskydd Värdeelement Kartering av Natura 2000naturtyp Detaljerad redovisning av artförekomst Fördjupad artinventering Tillägg: Detaljerad redovisning av artförekomst Beställningen omfattar hela inventeringsområdet. Naturvårdsarter redovisas i karta med GPSpunkt med en noggrannhet på ca 10 m enligt SIS standard. 3.2 Utförande personal och tidpunkt för arbetet Förstudie av tidigare naturvårdsunderlag och GISarbete utfördes av ekologen Jonas Mattson från Calluna AB. Fältinventering och naturvärdesbedömning utfördes den 23 oktober samt 22 november 2018 av Erik Edvardsson och Jonas Mattsson från Calluna AB. 6

3.3 Informationskällor och referenslitteratur Vid naturvärdesinventeringen har ett stort antal informationskällor genomsökts efter information om tidigare kända naturvärden i området eller områden som är skyddade enligt 7 kap miljöbalken. De källor som anges i tabell 2 innehåller information som har använts som underlag vid bedömningar och avgränsningar. Calluna har begärt och erhållit utdrag av skyddsklassade observationer 1 från ArtDatabanken. Information om artfynd och produktion av kartor med fynduppgifter följer ArtDatabankens regler för sekretess och rumslig diffusering. Som stöd vid naturvärdesbedömning har SISstandarden använts, samt den referenslitteratur som hänvisas till i rapportens tet och i avsnittet Referenser. Tabell 2. De informationskällor som användes som underlag vid eftersök av information för att kontrollera om det finns tidigare kända naturvärden eller områden skyddade enligt 7 kap miljöbalken i området. Beskrivning Källa Kommentarer Naturvårdsarter 2 utdrag från databaserna Artportalen och Analysportalen, med artförekomster av naturvårdsarter som har rapporterats in till systemet Skyddsklassade observationer 1 skyddsklassningen berör främst vissa rovfåglar, orkidéer och fynd som rapportören önskar ska vara dolda och utdrag inhämtas direkt från ArtDatabanken Naturvårdsavtal tidsbestämt skyddade områden som t.e. är beroende av skötsel för att bevara naturvärden eller där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling utan skogsbruk, avtalstiden kan vara 1 50 år Nyckelbiotoper och naturvärden naturvärden inventerade av Skogsstyrelsen på småskogsbrukets mark samt från skogsbolags och större markägares egna inventeringar Sumpskogar skogsklädd våtmark, inventerade av Skogsstyrelsen Natura 2000områden naturtypskarta med kartering av Natura 2000naturtyper, för de naturtyper som ingår i EU:s Art och habitatdirektiv, bilaga 1 (EEG 92/443) samt ett urval av andra naturtyper Naturreservat skyddade områden med syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet RAMSARområden område med internationellt värdefulla våtmarker skyddade av Ramsarkonventionen ArtDatabanken ArtDatabanken GISskikt, Skogsstyrelsen GISskikt, Skogsstyrelsen GISskikt, Skogsstyrelsen GISskikt, Naturvårdsverket GISskikt, Naturvårdsverket GISskikt, Naturvårdsverket Utdrag gjordes den 20180912 och sökningen begränsades till tidsperioden 19902018. Utsökningsområdet omfattade inventeringsområdet. Utdrag gjordes den 20180912 Utdrag gjordes den 20180912 Utdrag gjordes den 20180912 Utdrag gjordes den 20180912 Utdrag gjordes den 20180912 Utdrag gjordes den 20180912 Utdrag gjordes den 20180912 1 Skyddsklassade observationer innebär att fynduppgifter för specifika arter döljs eller diffuseras i varierande grad antingen för att skydda dem mot olika hot, eller för att uppgiftslämnaren begärt att observationen ska döljas. Fynduppgifter för skyddsklassade observationer visas inte öppet för allmänheten. 2 Naturvårdsart är ett begrepp inom NVIstandarden. Med naturvårdsart avses skyddade arter, signalarter, rödlistade arter och typiska arter i Natura 2000 naturtyp. 7

Skyddsvärda träd Trädportalen ArtDatabanken Utdrag gjordes den 2018 0912 3.4 GIS och fältdatafångst Fältdatafångsten har gjorts i ESRI:s fältapplikation Collector på en smartphone Lägesnoggrannheten för denna enhet är 10 meter. Fältdatafångsten görs vanligen i offlineläge och synkroniseras efter varje fältdag till den molnbaserade plattformen ArcGISonline erhållen av ESRI. Slutligen eporteras fältdata för slutredigering i desktopgis. Fältpersonalen gör sina redigeringar antingen i ArcGISonline eller efter eport i desktopgis. Den geodatabas som Calluna använder i Collector har de attribut som specificeras i SIS standard 199000. GISskikt med naturvärdesobjekt, landskapsobjekt, biotopskyddsobjekt, värdeelement, artregistreringar och Natura 2000naturtyper från inventeringen har upprättats. Till GISskikten finns även tillhörande metadatablad med bland annat beskrivningar av attributdata. Dessa har levererats till beställaren. 4 Resultat 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet är ca 193 ha stort och består i huvudsak av produktionsartad gran eller tallskog samt åkermark. Korridoren är överlag flack med några mer kuperade partier. Träden i produktionsskogen är unga till medelålders och homogen samt saknar i stort sett biotopkvaliteter och naturvårdsarter. Partier med blandskog förkommer också med inslag av lövträd men också där saknas en skoglig kontinuitet och gamla träd. I väster löper Noransbäcken parallellt med, och korsar korridoren. I öster finns ett dike i åkermark som också korsar korridoren. Tre betesmarker förekommer som vid inventeringstillfället betades av nötkreatur där hävdgynnade väter noterades. Flera myrar förekommer med en varierad markfuktighet och senvuna tallar och döda björkar. 4.2 Skyddad natur och övrig känd kunskap om området Tidigare kunskap om området redovisas i figur 2. Inom inventeringsområdet finns ingen skyddad natur enligt 7 kap miljöbalken. I landskapet runt om förekommer områden som är utpekade som värdefulla ängs och betesmarker enligt jordbruksverkets databas TUVA. Några biotopskyddade områden finns också enligt skogsstyrelsens GISskikt. Enligt ArtDatabanken finns det 169 naturvårdsarter som registrerats sedan tidigare inom området eller stra utanför. Av dessa kan 89 tänkas förekomma inom utredningskorridoren eftersom livsmiljöer finns. Sannolikheten att de förekommer varierar dock från art till art och de arter som behöver lyftas nämns i stycket Naturvårdsarter. Dessa redovisas i Bilaga 3. 8

Figur 1. Översikt över området samt sammanställning av underlag. 9

4.3 Naturvärdesinventeringens resultat Vid inventeringen avgränsades totalt 17 områden med klassning som naturvärdesobjekt, fördelade enligt: 1 0 objekt med naturvärdesklass 1 högsta naturvärde 2 4 objekt med naturvärdesklass 2 högt naturvärde 3 6 objekt med naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde I fyra objekt är klassningen preliminär då en inventering av t.e. insekter och fåglar under en annan tid på året skulle kunna påverka klassningen. Miljöerna utanför de klassade områdena är s.k. övrigt område och har antingen inte uppnått lägsta naturvärdesklass för denna inventering eller så är de mindre än minsta karteringsenhet inom ramen för inventeringens beställda detaljeringsgrad. Under Callunas inventering har 17 olika naturvårdsarter hittats i inventeringsområdet. Naturvärdesobjekt Naturvärdesobjekten visas i figur 26 tillsammans med de noterade naturvårdarterna. I bilaga 2 finns objektbeskrivningar för de naturvärdesklassade områdena. I objektkatalogen framgår motiven till naturvärdesklassningen och där finns även representativa bilder till objekten. De identifierade naturvärdesobjekten i området består av betesmark, löv och barrsskogsmiljöer, myrmark och vattendrag. Betesmarkerna har höga naturvärden (naturvärdesklass 2), vilket baseras på förekomsten av hävdgynnade arter, samt biotopkvaliteter såsom en kontinuitet av bete, solbelysta block och grova aspar. Vattendraget i väster (Noransbäcken) har preliminärt en rik insekts och fiskfauna och har därför klassificerats som klass 2, högt naturvärde. De objekt som klassats till ett påtagligt naturvärde består bland annat av varierade små lövskogsmiljöer och myrmark där naturvärdet är kopplat till en variation av trädslag och ålder, förekomster av död ved samt enstaka naturvårdsarter. Karaktären hos de områden som bedömts ha lågt naturvärde kan generellt beskrivas som åkermark och produktionsartad skog. 10

spillkråka 10 9 revlummer 8 mattlummer Domherre spillkråka 7 revlummer 5 Bockrot 6 Ärenpris Naturvärdesinventering enligt SIS Standard. NVI_INVENTERINGSKORRIDOR Naturvårdsarter Vattendrag Klass 3 Påtagligt Naturvardesklass Ytor 2 Högt 3 Påtagligt Datum kartproduktion: 20190114 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Copyright bakgrundskarta: Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AeroGRID, IGN, Km 0 0,225 0,45 0,9 gökärt 4 Ärenpris Gulsparv Tofsmes Entita revlummer 3 mattlummer Tofsmes kungsfågel Enkelbeckasin Naturvärdesinventering enligt SIS Standard. NVI_INVENTERINGSKORRIDOR Naturvårdsarter Vattendrag Klass 3 Påtagligt Naturvardesklass Ytor 2 Högt 3 Påtagligt Datum kartproduktion: 20190114 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Copyright bakgrundskarta: Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AeroGRID, IGN, Km 0 0,2 0,4 0,8 11

2 ängsvädd mattlummer 1 revlummer Naturvärdesinventering enligt SIS Standard. Inventeringsområde Naturvårdsarter Vattendrag Klass 3 Påtagligt Naturvärdesklass Klass 2 Högt Klass 3 Påtagligt Datum kartproduktion: 20181008 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Copyright bakgrundskarta: Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AeroGRID, IGN, 0 0,2 0,4 0,8 Km kungsfågel sälg kungsfågel tjäder Fingersvampar mattlummer tjäder Långfliksmossa Naturvärdesinventering enligt SIS Standard. Inventeringsområde Naturvårdsarter Vattendrag Klass 3 Påtagligt Naturvärdesklass Klass 2 Högt Klass 3 Påtagligt Datum kartproduktion: 20181008 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Copyright bakgrundskarta: Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AeroGRID, IGN, 0 0,2 0,4 0,8 Km 12

Figur 26. Inventeringsområdet med resultaten från Callunas naturvärdesinventering från öst till väst där naturvärdesobjekten och deras naturvärdesklass framgår liksom naturvårdsarternas förekomst. Naturvårdsarter Vid Callunas inventering noterades 17 naturvårdsarter och i utsök från ArtDatabankens databaser återfinns ytterligare 89 naturvårdsarter innanför, eller stra utanför inventeringsområdets avgränsning. Callunas 17 arter ger, tillsammans med tidigare underlag totalt 106 arter vilka redovisas mer utförligt i bilaga 3. Där finns även motiveringar till varför de utpekas som naturvårdsarter, deras juridiska skydd samt en kortfattad beskrivning av varje arts ekologi. Bland naturvårdsarterna i området kan särskilt nämnas ett antal hävdgynnade väter som noterades i denna inventering samt i utdrag från ArtDatabanken som ängsvädd, ärenpris, prästkrage, ängsfryle och bockrot. Även signalarterna ängssmygare, slåttergräsfjäril, silverblåvinge, violettkantad guldvinge och ängspärlemorfjäril som noterats i närområdet har goda förutsättningar att kunna förekomma i betesmarkerna inom korridoren. I inventeringsområdet eller stra utanför har 21 rödlistade arter noterats enligt ArtDatabanken och under Callunas inventering. Tio av dessa är knutna till öppen hävdad gräsmark, bland annat sefläckig bastardsvärmare, brun gräsfjäril, ängsmetallvinge, klöverhumla, gulsparv (VU) och violettkantad guldvinge. Flera är knutna till skogsmiljöer och enstaka till vattendraget. (NT= VU=Sårbar.) 13

Inom området eller stra utanför (som Calluna ändå bedömer kan förekomma inom korridoren) har det hittats 20 arter som är skyddade. De är fördelade enligt följande: Se fåglar är upptagna i bilaga 1 i artskyddsförordningen. Dessa är spillkråka, tjäder, törnskata, brun kärrhök och orre som skyddas enligt 4 i samma förordning. Tio väter är fridlysta enligt 8 och/eller 9 i artskyddsförordningen. Knärot, nattviol, strutbräken, plattlummer, revlummer, mattlummer, skogsklocka, gullviva, tibast och blåsippa. Två fiskar är skyddade enligt 5 i artskyddsförordningen. La och höstlekande siklöja. En insekt, brun gräsfjäril, är skyddad enligt 4 och 5 i artskyddsförordningen. Två groddjur; Åkergroda är skyddad enligt 4 och 5 och vanlig groda enligt 5 och 6 i artskyddsförordningen. Åkergroda har dessutom ett förhöjt skydd. Alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter är fridlysta men enligt Naturvårdsverkets riktlinjer bör arter inom tre kategorier prioriteras i skyddsarbetet: i) Arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, ii) iii) Rödlistade arter Sådana arter som uppvisar en negativ trend. ArtDatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket preciserat detta begrepp som att gälla de arter vars populationer minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005 enligt uppgifter om populationerna från Svensk häckfågeltaering. Det har noterats 14 fågelarter som antingen är rödlistade eller uppvisat en negativ trend. 14

5 Slutsatser 5.1 Diskussion Majoriteten av ytan i korridoren består av produktionsartad gran och tallskog samt åkermark med låga naturvärden. De främsta naturvärdena finns i betesmarkerna och Noransbäcken (objekt 14) som är ett biflöde till Klarälven. Myrmarken vid Skarsjön (objekt 1) och vid Molkom (objekt 8) har gynnsamma miljöer för fåglar och insekter. Kantzonerna till Noransbäcken utgör livsmiljöer och spridningskorridor för ett flertal arter och fungerar också som upptag av bland annat närsalter från omgivande jordbruksmark. Totalt har 106 naturvårdsarter hittats inom inventeringsområdet eller stra utanför. 17 stycken under Callunas inventering och 89 från ArtDatabanken. 20 av dessa är skyddade i artskyddsförordningen och 21 är rödlistade. Den ekologiska påverkan från en luftledningsdragning kommer i huvudsak från avverkning av träd. Skyddade fåglar och väter som tidigare nämnts i resultatdelen under Naturvårdsarter och som är knutna till skogsmiljöer bedöms dock inte påverkas nämnvärt eftersom de skogliga biotopkvaliteterna inom korridoren är låga och ytan som tas i anspråk är förhållandevis liten. Vissa väter och mossor som kräver en kontinuitet av beskuggande träd kan dock påverkas negativt. Vidare ska det också nämnas att en öppning i just produktionsartad gran eller tallskog med en kraftledningskorridor skapar livsmiljöer för ett flertal arter genom att bland annat öka variationen av miljöer inom skogslandskapet. Detta är positivt och ökar den biologiska mångfalden på sikt. Den kan också till viss del fungera som spridningskorridor för arter knutna till öppen hävdad mark, vilket förkommer inom korridoren och i landskapet runt om. Ett bra eempel på detta är sotnätfjärilen som är rödlistad och trivs i kraftledningsgator och har noterats stra utanför korridoren. Rödlistade och skyddade arter som har tagits med i bilaga 3 och som är knutna till hävdad mark bedöms inte påverkas om betesdriften fortsätter som vanligt och själva luftledningsfundamenten placeras i samråd med ekolog på plats. Naturvärdesinventeringen utgör ett stöd vid bedömningar enligt miljöbalken 3 kap 3. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, bidrar man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden, samt de av riksdagen antagna miljömålen. 5.2 Rekommendationer Calluna rekommenderar att särskild hänsyn tas inom betesmarkerna (objekt 4, 5 och 6), myrmarkerna (objekt 1, 3 och 8) samt i och i anslutning till Noransbäcken (objekt 14). Hydrologin i myrmarkerna bör tas i beaktning så att inte eventuella nya vägar eller luftledningsfundament riskerar att förändra hydrologin i objekten. Häckningsmiljöer för brun kärrhök finns i objekt 1 vilken är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Angående brun kärrhök i objekt 1 så rekommenderar vi att arbetet med ledningsgatan begränsas tidsmässigt inom detta område plus en buffert på 300 m till julimitten av mars så att inget arbete sker under häckningsperioden (andra halvan av mars 15

till juni). Vi rekommenderar också att inte placera några stolpar eller förlägga någon väg inom objekt 1 för att låta hydrologin vara opåverkad. Övriga objekt med ett påtagligt naturvärde bör sparas om möjligt. Arbetet i och kring betesmarkerna bör utföras på ett sådant sätt att inte betesdriften förändras. Om betesdriften kommer påverkas bör en kompletterande inventering av väter och insekter utföras under juniaugusti innan arbetet fortsätter. I området närmast Forshaga vid Noransbäcken rekommenderas att ledningen dras norr om Långgatan eftersom minst yta av värdefull kantzon påverkas. 16

6 Referenser ArtDatabanken (2018). Utdrag mellan åren 19902018. Dyntaa (2016). Svensk taonomisk databas. [online] Tillgänglig: <www.dyntaa.se>. Naturvårdsverket, 2012. Biotopskyddsområden, Handbok 2012:1, Utgåva 1. Naturvårdsverket (2009). Handbok för artskyddsförordningen del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2, utgåva 1 Nitare, J. (2010). Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. SIS (2014). SS 199000:2014, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomfo rande, naturva rdesbedo mning och redovisning. Utvecklad av SISkommitte Naturva rdesinventering. SLU ArtDatabanken (2018). Nationell skyddsklassning av arter. [online] Skrivelse daterad 29 maj 2018. Tillgänglig: https://www.artdatabanken.se/varverksamhet/fynddata/skyddsklassadearter/ 17

Bilaga 1 Metodbeskrivning NVI (SIS standard) Denna bilaga innehåller en kort sammanfattande metodbeskrivning för SIS standard SS 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning 3. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar, artlista med naturvårdsarter samt en övergripande rapport. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och arter. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: biotopkvalitet och sällsynthet/hot. En helhetsbedömning av biotopvärdet görs utifrån bedömningar av båda aspekterna. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.e. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Sällsynta biotoper avser biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Bedömningsgrund arter Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: naturvårdsarter och artrikedom. Artvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde, att området har förutsättningar att vara artrikt eller att naturvårdsarten i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter (e. framtagna artlistor från Skogsstyrelsen och Jordbruksverket). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter från inventeringen, Artportalen eller annat kunskapsunderlag och värdet bedöms utifrån både antalet olika naturvårdsarter, arternas livskraft och hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är en viktig bedömningsgrund framförallt i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Naturvärdesklasser En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrunderna biotop och arter. I standarden finns en matris som ger inventeraren vägledning till vilken klass som ska sättas utifrån områdets biotopvärde och artvärde. Om inventeraren inte kan ge ett säkert resultat för naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. I standarden finns följande naturvärdesklasser: högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald 3 Standarden i sin helhet kan köpas från SIS förlag. 18

visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald (Naturvärdesklass 4 är ett tillägg och ingår inte i beställning enligt grundutförande) Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. Dessa kan avgränsas när landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse. Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdesobjekt och dessa märks inte ut på kartor. Områdenas karaktär ska dock beskrivas i rapporten tillsammans med den allmänna beskrivningen av hela inventeringsområdets natur. Övrigt område kallas den yta som ingår i inventeringsområdet men som inte avgränsas som naturvärdesobjekt. Området kan då antingen utgöras av lågt naturvärde (se ovan) eller av naturvärde men att objektet är mindre än den minsta karteringsenheten i beställd detaljeringsgrad (se nedan). Nivå och detaljeringsgrad En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och med olika detaljeringsgrad. Det finns dels förstudienivå (där fältinventering inte ingår) och dels fältnivå (där både förstudiearbete och fältinventering ingår). Vid NVI på förstudienivå identifieras naturvärdesobjekt utifrån studier av kartor och flygbilder samt tillgängligt kunskapsunderlag. Vid denna nivå är det tillåtet att låta bli att klassa områdena till naturvärdesklass, det räcker att ange potentiellt naturvärde. Naturvärdesbedömning på förstudienivå har alltid statusen preliminär bedömning. Vid NVI på fältnivå identifieras områden med naturvärdesklass 1, 2 och 3 och kan göras med olika detaljeringsgrad (se tabell 1 nedan). Identifiering av naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 4 är ett tillägg (se nedan) och ingår inte i ordinarie NVI på fältnivå. Tabell 1. Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras för NVI fältnivå med olika detaljeringsgrader. Detaljeringsgrad Fält översikt Fält medel Fält detalj Storlek på naturvärdesobjekt En yta av >1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >100 meter och en bredd på >2 meter. En yta av >0,1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >50 meter och en bredd på >0,5 meter. En yta av >10 m 2 alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >10 meter och en bredd på >0,5 meter. Tillägg NVI på förstudienivå och NVI på fältnivå kan kompletteras med ett eller flera av nedanstående tillägg. Dessa tillägg kan avse hela eller delar av inventeringsområdet. Naturvärdesklass 4 Tillägget Naturvärdesklass 4 innebär att även naturvärdesobjekt av denna klass avgränsas. Tillägget kan göras på både förstudie och fältnivå. 19

Generellt biotopskydd Tillägget Generellt biotopskydd innebär att alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordningen om områdesskydd ska identifieras och kartläggas, oavsett storlek. Värdeelement Tillägget Värdeelement innebär att element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde ska eftersökas, kartläggas och redovisas. Detta för att det ska vara möjligt att kunna se var värdeelementen i området förekommer, oavsett om de ligger inom ett naturvärdesobjekt eller inte. Tillägget ska göras i fält. Kartering av Natura 2000naturtyp Tillägget Kartering av Natura 2000naturtyp innebär att eventuella Natura 2000naturtyper inom inventeringsområdet ska identifieras och avgränsas, samt att dess status ska bedömas. Detta görs enligt Naturvårdsverkets manualer för inventering av olika Natura 2000 naturtyper. Tillägget ska göras i fält. Detaljerad redovisning av artförekomst Tillägget Detaljerad redovisning av artförekomst innebär att förekomster av naturvårdsarter ska redovisas på karta eller med koordinater med en noggrannhet på 10 25 meter (beroende på satellitmottagning). Tillägget innebär inte att arterna eftersöks noggrannare, men att varje påträffad förekomst redovisas med större noggrannhet. Tillägget ska göras i fält. Fördjupad artinventering Tillägget Fördjupad artinventering innebär att specifika arter eller artgrupper inventeras. Metodik och tidpunkt anpassas efter de arter/artgrupper som eftersöks samt efter syftet med naturvärdesinventeringen. Inventeringen ska utföras under den säsong då arten/artgruppen är möjlig att identifiera och lämplig att inventera. Tillägget ska göras i fält. Genomförande Standarden beskriver hur en NVI ska genomföras med avseende på förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Där finns även anvisningar för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas, det vill säga vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt. I standarden finns definitioner och beskrivningar av naturtypsindelning. I den tekniska rapporten finns även en vägledning vid naturvärdesbedömning för varje naturtyp. Fynd av naturvårdsarter ska registreras i Artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer i samband med redovisningen. 20

Bilaga 2 Objektförteckning NVI Naturvärdesobjekt nr 1 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Myr Myr Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Värde för insekter och fåglar. Kontinuitet. Klena döda björkar och enstaka tallar förekommer spritt. Varierande markfuktighet. Två vadare, enkelbeckasiner, stöttes upp. Häckningsmiljöer för brun kärrhök ut mot vass. Beskrivning Öppen myrmark blandat med vassområde. Här väer bl.a. kråkklöver, vitmossa, olika starrarter, rosling och björnmossa. Små öppna vattenspeglar. Björk och enstaka senvuna tallar förekommer. Naturvårdsarter Enkelbeckasin, kolflarnlav Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 2,59 Areal (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 21

Naturvärdesobjekt nr 2 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Lövträd/kantzon Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Två flerstammiga medelgrova sälgar är positivt för bl.a. pollinerande insekter. Aspar ca 60 cm i diameter med början till intressant kryptogamflora. Beskrivning Kantzon mellan produktionsartad granskog och åkermark. Ytan består av asp, sälg, björk och gran. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär Area (ha) bedömning Säker 0,31 Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 22

Naturvärdesobjekt nr 3 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Myr Myr Påtagligt Obetydligt Motivering naturvärdesklass Naturlig myrmark med varierad fuktighet och tuvbildningar. Till synes opåverkad hydrologi. Beskrivning Öppen myrmark omgiven av tallskog. Träd mest längs kanterna, enstaka torrakor. Varierad fuktighet med tuvbildningar. På marken väer vitmossor, tuvull, starr, rosling och tranbär. Fortsätter utanför inventeringsområdet åt N. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 0,39 Area (ha) Inventerare Erik Edvardsson Bild Övriga kommentarer 23

Naturvärdesobjekt nr 4 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 2 Högt Äng och betesmark Betesmark Påtagligt Påtagligt Motivering naturvärdesklass Hävdad betesmark, delvis öppen, delvis trädbevuen. Solbelyst grov asp. Solbelyst död ved samt sten och blockmiljöer. Bra miljö för kräldjur, insekter och hävdgynnade väter. Beskrivning Betesmark för nötkreatur bestående av i huvudsak torräng, något friskare närmast järnväg i N. Delvis trädbevuen med asp, björk och sälg. Många aspar grova med aspticka, en hel del död ved. Kuperat med hällar, och en hel del sten och block. Bra miljö för kräldjur och insekter. Bör besökas i juni för att bättre kunna inventera kärlväter, troligen finns fler hävdgynnade ängs och hagmarksväter än vad som såg vid besöket i oktober. Bild Naturvårdsarter Gökärt, ärenpris, gulsparv Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Preliminär 6,39 Inventerare Erik Edvardsson Övriga kommentarer Area (ha) 24

Naturvärdesobjekt nr 5 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 2 Högt Äng och betesmark Betesmark Påtagligt Påtagligt Motivering naturvärdesklass Solbelyst block och sten. Betad mark värdefullt för många väter och insekter. Bitvis näringsfattig mark. Förekomst av hävdgynnade naturvårdsarter. Beskrivning Betesmark som betas av nöt. Ganska välbetad och upptrampad bitvis. Enstaka björk och asp. Här väer bl.a. olika gräs, smörblommor, liten blåklocka, smultron, bockrot, prästkrage, vitklöver, gråfibbla, vicker, tåg. Delar bedömt på avstånd p.g.a tjur. Detta samt tidpunkten för besöket leder till preliminär bedömning. Naturvårdsarter Bockrot, prästkrage, ärenpris Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Preliminär 1,95 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 25

Naturvärdesobjekt nr 6 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 2 Högt Äng och betesmark Betesmark Påtagligt 2 Högt Motivering naturvärdesklass Solbelyst block och sten. Betad mark värdefullt för många väter och insekter. Bitvis näringsfattig mark. Förekomst av hävdgynnade naturvårdsarter. Beskrivning Betesmark som betas av nöt. Ganska välbetad och upptrampad bitvis. Enstaka björk och en skogsdunge med asp. Här väer bl.a. olika gräs, smörblommor, liten blåklocka, smultron, bockrot, prästkrage, vitklöver, gråfibbla, vicker, tåg. Delar bedömt på avstånd p.g.a tjur. Detta samt tidpunkten för besöket leder till preliminär bedömning. Naturvårdsarter Bockrot, prästkrage, ärenpris Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Preliminär 0,96 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 26

Naturvärdesobjekt nr 7 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Tallskog/hällmarkst allskog Visst Visst Motivering naturvärdesklass Visst värde med öppen hällmark mellan ca 100 åriga tallar. Förekomst av soleponerade block, fuktiga sänkor med starr, spillkråka och domherre, enstaka död ved fläckvis. Överlag homogent område. Beskrivning Hällmarkstallskog med inslag av björk och enstaka gran. Tallar ca 90110 år. På marken väer fönsterlav, grå renlav, blåbär, odon och ljung. Naturvårdsarter Spillkråka, domherre Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 2,60 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 27

Naturvärdesobjekt nr 8 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Myr Myr Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Enstaka döda stående tallar. Få gamla tallar. Troligen igenväande men av värde för insekter och fåglar. Beskrivning Trädklädd myr med klena senvuna tallar. Här väer bland annat ljung, tuvull, tuvtåtel, vitmossa, rosling och skvattram. Inga riktigt fuktiga partier. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 2,75 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 28

Naturvärdesobjekt nr 9 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Triviallövskog Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Variation av trädslag och ålder. Varierande markfuktighet och sparsamt men spridd död ved i främst klena dimensioner. Gynnsamt för insekter och fåglar. Hål i asp. Beskrivning Triviallövskog med främst asp, sälg, rönn och björk. Inslag av tall. Marken är bitvis fuktig och här väer husmossa, väggmossa, och blåbär. Fler aspar ca 50 cm i diameter. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 0,80 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 29

Naturvärdesobjekt nr 10 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Vattendrag Dike/rätat vattendrag Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Varierad bottenstruktur och kantzon. Preliminär bedömning på grund av okänt om bottenfauna och groddjur. Beskrivning Dike i odlingsmark. Ca 70 cm djupt vid inventeringstillfället och långsamt strömmande vatten. Botten med sten och lera. Vatten mycket grumligt. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Preliminär 124 Längd (m) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 30

Naturvärdesobjekt nr 11 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Sumpskog Påtagligt Obetydligt Motivering naturvärdesklass Allmänt med död ved i olika dimensioner. Aspar ca 60 cm. Varierande markfuktighet. Beskrivning Sumpskog med björk, al och asp. På marken väer ormbunkar, mjölkört och vitmossa. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 0,21 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 31

Naturvärdesobjekt nr 12 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Tallskog Påtagligt Obetydligt Motivering naturvärdesklass Tallar ca 140 år, sparsamt med död ved. Kantzon gynnsamt för bl.a. fåglar, fladdermöss och insekter. Beskrivning Tallskog mot vattendrag. Inslag av björk, rönn och al. I slänt med fläckar av gräs och örter. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 0,09 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 32

Naturvärdesobjekt nr 13 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Triviallövskog Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Sparsamt till bitvis allmänt med död ved i olika dimensioner. Gynnsamt för bl.a. fåglar. Beskrivning Triviallövslog al lönn mot vattendrag. Våtare partier. Inslag av björk, rönn och al. I slänt Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 0,24 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 33

Naturvärdesobjekt nr 14 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 2 Högt Vattendrag Vattendrag Påtagligt Påtagligt Motivering naturvärdesklass Okänt om bottenfauna och vattenkvalitet. Preliminärt rikt på insekter, fiskar och vattenväter. Därför preliminär klassning. Beskrivning Långsamt rinnande vatten över 1,5 m djupt. I kanterna finns en del död ved. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Preliminär 0,41 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 34

Naturvärdesobjekt nr 15 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Triviallövskog Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Död ved i olika dimensioner. Tallar ca 150 år. Kontinuitet. Beskrivning Triviallövslog av al och lönn mot vattendrag. Enstaka tall. Våtare partier. Inslag av björk och rönn i slänt. Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 0,28 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 35

Naturvärdesobjekt nr 16 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Triviallövskog Påtagligt Obetydligt Motivering naturvärdesklass Allmänt med död ved i olika dimensioner. Varierande markfuktighet. Beskrivning Triviallövslog al, lönn, björk och rönn mot vattendrag. Våtare partier förekommer med små öppna vattenspeglar. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 0,14 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 36

Naturvärdesobjekt nr 17 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Tallskog Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Tallar ca 140 år, sparsamt men bitvis allmänt med död ved. Kontinuitet. Beskrivning Tallskog med inslag av björk, rönn och al. I slänt ner mot vattendrag. Mycket förna på marken. Naturvårdsarter Natura 2000naturtyp Säker eller preliminär bedömning Säker 0,09 Area (ha) Inventerare Jonas Mattsson Bild Övriga kommentarer 37

Bilaga 3 Naturvårdsarter Naturvårdsarter som hittades i inventeringsområdet under Callunas inventering redovisas i tabell 1 nedan. Längre ned i tabellen redovisas naturvårdsarter som sedan tidigare är registrerade på Artportalen innanför, eller stra utanför inventeringsområdet men som har livsmiljöer inom området. Tabell 1. Identifierade naturvårdsarter med information om deras sällsynthet, signalvärde och ekologi. Förklaringar till alla förkortningar i rubrikerna: RL 10 = rödlistan från år 2010 AD = Arter listade i bilaga 2, 4, 5 i EU:s art och habitatdirektiv RL 15 = rödlistan från år 2015 FD = Fågelarter listade i bilaga 13 i EU:s fågeldirektiv Tu = Tuva (ängs och betesmarksinv.) ASF= Skyddad art enligt Artskyddsförordningen signalarter 2002 2004 50% = Negativ trend för fåglar, 50 % minskning 1975 2005 Si = signalarter Skogsstyrelsen Ca = Callunas naturvårdsart N2 = typiska arter Natura 2000 PR=Prioriterade fågelarter enligt skogsvårdslagen Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 A D F D AS F 50 % P R C a Information Fåglar Domherre Pyrrhula pyrrhula Enkelbeckasin Gallinago gallinago Entita Parus palustris Gulsparv Emberiza citrinella Kungsfågel Regulus regulus Sårba r (VU) Sårba r (VU) Förekommer i olika typer av barroch blandskogar, förutsatt att det finns lövträd. Signalart främst för lövrika blandskogar eller barrskogar med lövinslag. Den typen av skogar ofta med naturvärden. Fuktängar (6410) Lövsumpskog (9080) Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. Ganska stationär, rör sig inte långt bort från reviren utanför häckningstid. Platser där de påträffas utanför häckningstid i allmänhet nära häckplatser sommartid. Knuten till ofta fuktiga lövträdsmiljöer med god tillgång på död ved, hackar ut egna bohål i murken ved. Lokaltrogen. Gulsparv föredrar buskrika och varierade miljöer och är i dessa miljöer en god signalart och naturvårdsart. Förekommer främst i buskrika hagmarker och brynmiljöer. Gynnas av ett sunt jordbruk. Minskande i främst områden med intensivt jordbruk. Kungsfågel häckar i granskog och har mycket små revir. Den har minskat med 3050 % under de senaste 10 åren, men orsaken är inte klar. Klimatförändringar, igenväning och avverkning misstänks påverka arten negativt. 38

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Spillkråka Dryocopus martius Tjäder Tetrao urogallus Tofsmes Parus cristatus Kärlväter Bockrot Pimpinella saifraga Mattlummer Lycopodium clavatum Prästkrage Leucanthemum vulgare Revlummer Lycopodium annotinum Ängsvädd Succisa pratensis Ärenpris Veronica officinalis Lavar Kolflarnlav Hypocenomyce anthracophila Mossor A D F D AS F 50 % P R 4 4 8, 9 8, 9 C a Information Skogsbevuen myr (91D0) Taiga (9010) Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. Skogsbevuen myr (91D0) Taiga (9010) Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. Taiga (9010) Ganska stationär, rör sig inte långt bort från reviren utanför häckningstid. Platser där de påträffas utanför häckningstid i allmänhet nära häckplatser sommartid. Förekommer i fuktig barrskog med rik förekomst av död ved. Visar på god tillgång på död ved, bl.a. I olika typer av produktionsskog. Silikatgräsmarker (6270) Taiga (9010) Lummerväter: samtliga arter av släktet Lycopodium är fridlysta enligt 8 i Blekinge län och samtliga arter av familjen Lycopodiaceae är fridlysta enligt 9 i hela landet. Arten är en signalart för hävd. Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Silikatgräsmarker (6270) Lummerväter: samtliga arter av släktet Lycopodium är fridlysta enligt 8 i Blekinge län och samtliga arter av familjen Lycopodiaceae är fridlysta enligt 9 i hela landet. Torra hedar (4030) Enbuskmarker (5130) Stagggräsmarker (6230) Silikatgräsmarker (6270) Fuktängar (6410) Svämängar (6450) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Fukthedar (4010) Taiga (9010) 39

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Långfliksmossa Nowellia curvifolia A D F D AS F 50 % P R C a Information På lågor finner man signalarten långfliksmossa. Långflksmossan väer huvudsakligen i barrnaturskog och annan gammal skog. Arten indikerar skog med hög luftfuktighet där det funnits en rik och jämn tillgång på ved i olika nedbrytningsstadier. Svampar Fingersvampar Clavaria/Clavuli nopsis/ramario psis Arter som sedan tidigare är registrerade på Artportalen stra utanför som skulle kunna uppehålla sig/väa inom inventeringsområdet. Fiskar Lake Lota lota Stensimpa Cottus gobio Höstlekande siklöja Coregonus albula morphotype albula La Salmo salar Ål Anguilla anguilla Akut (CR) Akut (CR) 5 5 Mindre vattendrag (3260) Större vattendrag (3210) Större vattendrag (3210) I sötvatten Stora vikar och sund (1160) Sublittorala sandbankar (1110) Fjärilar Sefläckig bastardsvärma re Zygaena filipendulae Ängsmetallvin ge Adscita statices Stagggräsmarker (6230) Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Kalkgräsmarker (6210) Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Kalkgräsmarker (6210) Stagggräsmarker (6230) En relativt god signalart för insektsrika marker. Ängsmetallvingen är knuten till örtrika gräsmarker, eempelvis ängar (både torra och friska), sandhedar, etensiva betesmarker och täkter. 40

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene Brun gräsfjäril Coenonympha hero Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Sotnätfjäril Melitaea diamina Skogsnätfjäril Melitaea athalia Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Ängspärlemorfj äril Argynnis aglaja A D F D AS F 4, 5 50 % P R C a Information Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Stagggräsmarker (6230) Trädklädd betesmark (9070) Arten kräver noggrant skydd enligt art och habitatdirektivet (fridlyst) Stagggräsmarker (6230) Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Kalkgräsmarker (6210) Öppen ängsmark, träd och buskbärande ängar, sidvallsängar, strandbeten, alvar, enbuskmarker En god signalart för trakter med fuktängar, rikkärr och liknande miljöer med höga naturvärden. Sotnätfjärilen förekommer i skogstrakter på fuktängar, kraftledningsgator med översilningsstråk, i kanten av rikare kärr och liknande miljöer där det väer vänderot, som är larvens föda. Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Slåtterängar i låglandet (6510) Knuten till öppen ängsmark, träd och buskbärande ängar, strandängar, sidvallsängar, trädoch buskbärande hagmark, strandbeten, alvar, enbuskmarker. Knuten till träd och buskbärande ängar, träd och buskbärande hagmark, betad skog. Lövängar (6530) Stagggräsmarker (6230) Silikatgräsmarker (6270) Trädklädd betesmark (9070) Slåtterängar i låglandet (6510) Knuten till träd och buskbärande ängar, träd och buskbärande hagmark, betad skog. 41

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Skogspärlemor fjäril Argynnis adippe Midsommarblå vinge Aricia artaeres Silverblåvinge Polyommatus amandus Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Svartfläckig glanssmygare Carterocephal us silvicola Ängssmygare Ochlodes sylvanus Svartribbad vitvingemätare Siona lineata Fåglar Kärrsångare Acrocephalus palustris Busksångare Acrocephalus dumetorum Grå flugsnappare Muscicapa striata Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus (NT ) (NT ) A D F D AS F 50 % P R C a Information Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Stagggräsmarker (6230) Knuten till träd och buskbärande ängar, träd och buskbärande hagmark, betad skog. Stagggräsmarker (6230) Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Kalkgräsmarker (6210) Knuten till träd och buskbärande ängar, sidvallsängar, träd och buskbärande hagmark, alvar. Knuten till öppen ängsmark, träd och buskbärande ängar, sidvallsängar, träd och buskbärande hagmark, alvar. Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Stagggräsmarker (6230) Knuten till öppen ängsmark, träd och buskbärande ängar, strandängar. Knuten till öppen ängsmark, öppen hagmark, träd och buskbärande hagmark, strandbeten, alvar, enbuskmarker. Knuten till öppen ängsmark. Förekommer främst i högörtvegetation, ofta i anslutning till olika typer av våtmarker. Relativt ovanlig art som bör uppmärksammas. 42

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Buskskvätta Saicola rubetra Stjärtmes Aegithalos caudatus Sånglärka Alauda arvensis Törnskata Lanius collurio Mindre hackspett Dendrocopos minor Hornuggla Asio otus Brun kärrhök Circus aeruginosus Gök Cuculus canorus Göktyta Jyn torquilla A D F D AS F 50 % P R 4 4 C a Information Landhöjningsskog (9030) Lövsumpskog (9080) Svämlövskog (91E0) Taiga (9010) Förekommer i löv och blandskog. Ökande art som dock kräver ett stort inslag av lövträd och fungerar möjligen bäst som signalart i bland och barrskog. Enbuskmarker (5130) Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. Landhöjningsskog (9030) Fjällbjörkskog (9040) Lövsumpskog (9080) Svämlövskog (91E0) Taiga (9010) Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. Förekommer i omvälande jordbruksmark med rikligt inslag av fuktiga ängsmarker med god sorkförekomst. I den typ av miljö där arten ofta påträffas påträffas också många andra arter knutna till jordbrukslandskapet. Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. Förekommer oftast i olika typer av öppen eller halvöppen mark. Lever i stor utsträckning av fjärilslarver och förekommer därför främst i insektsrika miljöer, t.e. småbrutna odlingslandskap, en miljö där det ofta förekommer en lång rad andra skyddsvärda arter. Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. 43

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Enkelbeckasin Gallinago gallinago Orre Lyrurus tetri Grågås Anser anser Tofsvipa Vanellus vanellus Grod och kräldjur Vanlig groda Rana temporaria A D F D AS F 50 % P R 4 5, 6 C a Information Fuktängar (6410) Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. Knuten till betade miljöer där betestillgången är god. Bidrar till att hålla strandbetade miljöer öppna, vilket är en viktig livsmiljö för en lång rad arter. Strandängar vid Östersjön (1630) Fuktängar (6410) Salta strandängar (1330) Knuten till olika typer av öppna marker, bl.a. på strandängar som är en miljö med många andra naturvårdsarter. Även på åkermark där den visar på en sund jordbruksmiljö. Vanlig groda (Rana temporaria) är fridlyst enligt 6 i hela landet. Undantag (11 ): Trots förbudet i 6 får i fråga om kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda 1. ägg (rom) och larver (yngel) samlas in, om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte, eller 2. enstaka eemplar tillfälligt fångas in för studie, om eemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen. 44

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Åkergroda Rana arvalis Kärlväter Brudborste Cirsium heterophyllum Kattfot Antennaria dioica Blåsuga Ajuga pyramidalis Backnejlika Dianthus deltoides A D F D AS F 4, 5 50 % P R C a Information Arten kräver noggrant skydd enligt art och habitatdirektivet (fridlyst) Åkergrodan är fridlyst enligt 4 artskyddsförordningen (Nmärkt i Habitatdirektivets bilaga 1). Den har sedan år 2 omfattats av ett generellt undantag som överensstämmer med nuvarande 11 artskyddsförordningen. Regeringen ska ta ställning till om åkergrodan även i fortsättningen ska omfattas av detta generella undantag. I så fall ska 4 läggas till i 11. I annat fall kommer åkergrodan att strykas ur 11. Hur regeringen kommer att besluta om detta vet vi inte ännu. Så länge detta är oklart är det nog bäst att inte ange undantag enligt 11 för åkergrodan. (MARIANNE WETTERIN, 211 12) Kattfot är en signalart för hävd och är kväveskyende. Den trivs på kalkhaltiga marker i solöppna lägen. Torra hedar (4030) Enbuskmarker (5130) Alpina kalkgräsmarker (6170) Stagggräsmarker (6230) Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Höglänta slåtterängar (6520) Lövängar (6530) Hällmarkstorräng (8230) Åsbarrskog (9060) Trädklädd betesmark (9070) Rullstensåsöar i Östersjön (1610) Blåsuga är en indikatorart för slåtter och beteshävd och ogödslade marker. Stagggräsmarker (6230) Silikatgräsmarker (6270) Trädklädd betesmark (9070) Torra hedar (4030) Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Enbuskmarker (5130) 45

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Skogsklocka Campanula cervicaria Ängsskallra Rhinanthus minor Ögonpyrola Moneses uniflora Lungrot Blitum bonushenricus Gökblomster Lychnis floscuculi Gullviva Primula veris Ormrot Bistorta vivipara Bäckbräsma Cardamine amara Ängsbräsma Cardamine pratensis Tibast Daphne mezereum Dvärghäört Circaea alpina Getväppling Anthyllis vulneraria Sårb ar (VU) A D F D AS F 8 50 % P R C a Information Skogsklocka (Campanula cervicaria) är fridlyst enligt 8 i Jämtlands och Västra Götalands län. Alpina kalkgräsmarker (6170) Stagggräsmarker (6230) Slåtterängar i låglandet (6510) Höglänta slåtterängar (6520) Lövängar (6530) Silikatgräsmarker (6270) Fuktängar (6410) Salta strandängar (1330) Trädklädd betesmark (9070) Taiga (9010) Högörtängar (6430) Fuktängar (6410) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) 8 Silikatgräsmarker (6270), Gullviva (Primula veris) är 9 fridlyst dels enligt 8 i Hallands, Skåne och Örebro län, dels enligt 9 i hela landet. Kalkgräsmarker (6210) Stagggräsmarker (6230) Silikatgräsmarker (6270) Fuktängar (6410) Slåtterängar i låglandet (6510) Höglänta slåtterängar (6520) Lövängar (6530) Trädklädd betesmark (9070) Alpina silikatgräsmarker (6150) Aapamyrar (7310) Lövsumpskog (9080) Svämlövskog (91E0) Källor och källkärr (7160) 8, 9 Fuktängar (6410) Näringsrik granskog (9050) Tibast (Daphne mezereum) är fridlyst dels enligt 8 i Södermanlands och Örebro län, dels enligt 9 i Värmlands och Västra Götalands län. Lövsumpskog (9080) Torrängsart som indikerar hävd och kalkförekomst. 46

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Blåsippa Hepatica nobilis Gullpudra Chrysospleniu m alternifolium Brunklöver Trifolium spadiceum Äkta daggvide Sali daphnoides subsp. daphnoides Vårärt Lathyrus vernus Svarta vinbär Ribes nigrum Skärmstarr Care remota Hirsstarr Care panicea Knärot Goodyera repens Sårb ar (VU) Sårb ar (VU) A D F D AS F 8, 9 50 % P R C a Information Blåsippa är ganska vanlig i frodiga löv och barrskogar. Arten är kalkgynnad. Blåsippa är en skoglig signalart och fridlyst i större delen av Sverige. Nordlig ädellövskog (9020) Näringsrik granskog (9050) Ekavenbokskog av måratyp (9170) Uppspruckna kalkstenshällmark er (8240) Blåsippa (Hepatica nobilis) är fridlyst dels enligt 8 i Hallands, Skåne, Stockholms och Västerbottens län, i Göteborgs, Härryda, Kungälvs, Lysekils, Munkedals, Mölndals, Orusts, Partille, Sotenäs, Stenungsunds, Strömstads, Tanums och Uddevalla kommuner i Västra Götalands län samt på fastigheterna Håcksnäs 3:1 och Torpa 3:1 i Tranemo kommun i Västra Götalands län, dels enligt 9 i hela landet. Aapamyrar (7310) Lövsumpskog (9080) Källor och källkärr (7160) 8 Näringsrik granskog (9050) Näringsrik ekskog (9160) Ädellövskog i branter (9180) Nordlig ädellövskog (9020) Svarta vinbär fungerar som skoglig signalart och väer gärna i fuktiga områden och vid bäckkanter. Näringsrik granskog (9050) Högörtängar (6430) Lövsumpskog (9080) Silikatgräsmarker (6270) Fuktängar (6410) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Torra hedar (4030) Näringsrik granskog (9050) Taiga (9010) Orkidéer (samtliga arter i familjerna Orchidaceae och Cypripediaceae utom de som anges i bilaga 1) är fridlysta enligt 8 i hela landet. 47

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Blekfryle Luzula pallescens Ängsfryle Luzula multiflora Nattviol Platanthera bifolia Missne Calla palustris Ormbär Paris quadrifolia Strutbräken Matteuccia struthiopteris Plattlummer Lycopodium complanatum Mossor Vedtrappmoss a Anastrophyllu m hellerianum Blåmossa Leucobryum glaucum A D F D AS F 8 8 8, 9 50 % P R C a Information Nattviol är inte rödlistad med en av dess underarter, ängsnattviol är rödlistad. Enbuskmarker (5130) Stagggräsmarker (6230) Silikatgräsmarker (6270) Slåtterängar i låglandet (6510) Lövängar (6530) Fukthedar (4010) Orkidéer (samtliga arter i familjerna Orchidaceae och Cypripediaceae utom de som anges i bilaga 1) är fridlysta enligt 8 i hela landet. Svämlövskog (91E0) Svämädellövskog (91F0) Lövsumpskog (9080) Skogsbär är en signalart som väer i skuggiga lundmiljöer. Näringsrik granskog (9050) Näringsrik granskog (9050) Lövsumpskog (9080) Svämlövskog (91E0) Svämädellövskog (91F0) Högörtängar (6430) Strutbräken (Matteuccia struthiopteris) är fridlyst enligt 8 i Blekinge län. Rissandhedar (2320) Lummerväter: samtliga arter av släktet Lycopodium är fridlysta enligt 8 i Blekinge län och samtliga arter av familjen Lycopodiaceae är fridlysta enligt 9 i hela landet. Taiga (9010) När mossan förekommer i mycket stora kuddar indikerar den höga naturvärden där skogen har en lång period av orördhet och stabila förhållanden. Mindre sjok visar på lämplig miljö under en mer begränsad tid. Lövsumpskog (9080) Svämlövskog (91E0) Taiga (9010) 48

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum Mörk husmossa Hylocomiastru m umbratum Källpraktmoss a Pseudobryum cinclidioides Skogshakmos sa Rhytidiadelphu s subpinnatus Steklar Långhornsbi Eucera longicornis Vallhumla Bombus subterraneus Klöverhumla Bombus distinguendus Bålgeting Vespa crabro Svampar Guldkremla Russula aurea Sotriska Lactarius lignyotus Gultoppig fingersvamp Ramaria testaceoflava Trubbfingersva mp Clavulinopsis cinereoides Tvåvingar Sårb ar (VU) Sårb ar (VU) A D F D AS F 50 % P R C a Information Vågig sidenmossa signalerar skog som har en lång kontinuitet och slutenhet och ett fuktigt mikroklimat. Nordlig ädellövskog (9020) Näringsrik granskog (9050) Lövsumpskog (9080) Näringsrik ekskog (9160) Ädellövskog i branter (9180) Svämlövskog (91E0) Taiga (9010) Lövsumpskog (9080) Svämlövskog (91E0) Källor och källkärr (7160) Näringsrik granskog (9050) Lövsumpskog (9080) Svämlövskog (91E0) Taiga (9010) Signalerar höga naturvärden på ängsmark och öppen urban mark. Hittas på varma, blomsterrika ängsmarker, skogsbryn, vägkanter och liknande miljöer med rika bestånd av ärtväter. Det är en god signalart för marker med en rik fauna av blomlevande insekter. Minskande, åtminstone regionalt. Ängsmarker med god tillgång på getväppling, rödklöver, blåeld, vallört och andra långpipiga blommor Äldre lövträdsmiljöer med hålträd 49

Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 Rödbent mulmblomflug a Chalcosyrphus valgus Ängstigerfluga Temnostoma bombylans A D F D AS F 50 % P R C a Information Blandskogar med gamla träd Fuktiga skogar med död ved 50

Hemsida: www.calluna.se Epost: info@calluna.se Telefon väel: 01312 25 75 Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping