Naturvärdesinventering. Naturvärdesinventering av del av planområde för DP Skyttevägen i Tierps Köping

Transkript

1 Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP Skyttevägen i Tierps Köping 1

2 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt Projektledare Calluna: Anna Koffman Naturvärdesinventering och rapport: Hanna Nilsson Kvalitetsgranskning: Anna Koffman Internt projektnummer: AKN0088 Kontaktperson för denna rapport: Anna Koffman Datum rapport: Fotografier är tagna av medverkande från Calluna AB. 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Uppdraget... 5 Naturvärdesinventeringen... 5 Inventeringens utförande!... 5 Beskrivning av naturen i inventeringsområdet!... 6 Naturvärdesobjekt!... 7 Naturvärdenas karaktär och betydelse för ekologisk funktion!... 9 Förekomst av naturvårdsarter!... 9 Bedömning av påverkan på naturvärden och ekologiska funktioner Bilaga 1. Inventeringsmetod Bilaga 2. Katalog naturvärdesobjekt (separat bilaga) Bilaga 3. Lista naturvårdsarter (separat bilaga) Referenser

4 Sammanfattning Inventeringsområdet består till allra största del av skogsmark i form av blandskog och barrblandskog. Skogen har karaktär av naturskog och domineras av äldre och medelålders gran och tall och har ett stort inslag av olika lövträd, främst asp, i den södra och centrala delen av området. Både berghällar och fuktigare områden förekommer och inslaget av block är stort. Förekomst av äldre träd, död ved och lövrikedom ger höga naturvärden. Flera naturvårdsarter knutna till trädskiktet observerades i den södra delen av inventeringsområdet. Dessa är tallticka, stor aspticka, reliktbock och granbarkgnagare. Örtrikedomen i området var också stor och blåsippa förekom rikligt över större delen av inventeringsområdet, utom längst i norr. Tre naturvärdesobjekt med högt, påtagligt och visst naturvärde identifierades vid naturvärdesinventeringen och naturvärdena är störst i den södra delen och minskar gradvis norrut. 4

5 Uppdraget I den västra delen av Tierps köping pågår ett planläggningsarbete där lämpligheten för bostadsändamål prövas för ett område som idag regleras som park/plantering och natur av gällande detaljplan. Området är bevuxet med blandskog och omfattar en yta av ca 2 hektar (figur 1). Calluna AB fick i uppdrag att utföra en naturvärdesinventering i syfte att utgöra grund för den pågående detaljplaneutredningen. Figur 1. Inventeringsområdets läge visas i rött. Kartan är från kommunen. Naturvärdesinventeringen Inventeringens utförande Naturvärdesinventeringen har utförts enligt SIS standard för Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning (SS :2014). Området inventerades i fält på detaljeringsgrad detalj, vilket innebär att naturvärdesobjekt större än 10 m2 har identiefierats och kartlagts. Tillägget naturvärdesklass 4 (visst naturvärde) har också ingått i uppdraget. Området inventerades av ekolog Hanna Nilsson den 10 november I bilaga 1 beskrivs inventeringsmetoden närmare. 5

6 Beskrivning av naturen i inventeringsområdet Det inventerade området ligger i nordvästra delen av Tierps köping och avgränsas av Industrigatan i väster, Skyttevägen i söder och Rådjursvägen i norr (figur 1). Området består av blandskog och barrblandskog samt gräsmatta i den östra delen. Närområdet runt det inventerade området består av gles bostadsbebyggelse i öster, rekreationsområde med fotbollsplaner, idrottshall och skogsområde med motionsspår i söder och väster samt ett industriområde i norr. Strax väster om inventeringsområdet finns två nyckelbiotoper med barrskogskaraktär och rikligt med död ved. Den inventerade skogen ingår i ett skogssamband som går in i tätorten från väster. Marken i inventeringsområdet är något kuperad och berghällar samt rikligt med block förekommer främst i den södra och norra delen. Den centrala delen består av ett fuktigare område. Här växer rikligt med lövträd samt fuktindikerande vegetation såsom älggräs. Trädskiktet domineras av tall, gran, asp, björk med inslag av sälg, rönn, klibbal och lönn. I den norra delen växer dock enbart tall och gran. Äldst träd finns i söder och trädåldern minskar successivt mot norr. Buskskiktet består av enbuskar på de torrare hällpartierna. Skogen är örtrik och arter som blåsippa, stenbär, smultron, liljekonvalj, älggräs förekommer rikligt samt blåtåtel, örnbräken, lingon och blåbär. Död ved förekommer främst i form av torrträd och högstubbar av tall med insektsgnag och bohål för fåglar samt lövträdslågor med varierad nedbrytningsgrad. Sociala värden finns då rikligt med stigar går genom området, som verkar besökas ofta, och ett stort antal fågelholkar finns uppsatta. Figur 2. Stor förekomst av olika sorters lövträd finns i den södra och centrala delen av inventeringsområdet. 6

7 Figur 3. Viss förekomst av död ved i olika former finns i inventeringsområdet. Denna väl nedbrutna asplåga observerades i naturvärdesobjekt 2. Naturvärdesobjekt Det inventerade området har delats in i tre naturvärdesobjekt (figur 4). Naturvärdesobjekt 1 ligger i den södra delen av området, består av blandskog och har klassats till naturvärdesklass 2 - högt naturvärde. Naturvärdesobjekt 2 ligger i den centrala delen av inventeringsområdet, består av blandskog och har klassats till naturvärdesklass 3 - påtagligt naturvärde. Naturvärdesobjekt 3 ligger i norr, består av barrblandskog och har klassats till naturvärdesklass 4 - visst naturvärde. Gräsmattan i den östra delen av inventeringsområdet har lågt naturvärde. En noggrann beskrivning av naturvärdesobjekten och motivering av naturvärdesklass finns i objektsbilagan, bilaga 2. 7

8 3 2!(!(!(!( 1!(!(!(!(!(!(!( Källa ortofoto: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Naturvärdesobjekt Naturvärdesklass!( Granbarkgnagare!( Reliktbock 2 Högt!( Stor aspticka 3 Påtagligt 4 Visst!( Tallticka Inventeringsområde 0 12, Meter Figur 4. Ortofotot visar resultatet av naturvärdesinventeringen. Tre naturvärdesobjekt identifierades och ett antal fyndplatser för naturvårdsarter finns utpekade. 8

9 Naturvärdenas karaktär och betydelse för ekologisk funktion Skogen i inventeringsområdet (främst naturvärdesobjekt 1 och 2) karaktäriseras av: Barr- blandskog med stort inslag av olika lövträd, främst asp. Skogen innehåller äldre träd, hålträd och död ved i olika nedbrytninsstadier. Dessa strukturer har förutsättning att vara livsmiljö för bl.a. vedlevande insekter, vedsvampar och lavar. I sydläge finns solbelysta gamla tallar och bryn. Detta ger bl. a. goda ekologiska förutsättningar för värmekrävande insekter. Gnag av reliktbock hittades också vid inenteringen. Topografin och markförhållandena är varierade med berghällar och fuktigare områden förekommer och stort inslag av block. Fältskiktet är artrikt med många olika örter. Skogen är relativt stor och har samband med andra skogar. Detta gör att den bedöms kunna fungera som häckningsbiotop för skogsarter som är knutna till eller gynnas av naturskogskvaliteter som hålträd, död ved och flerkskiktning. Exempel på skogsarter är svartmes, nötvecka och trädkrypare. Dessa arter födosökte i skogen vid inventeringstillfället. En inventering på våren skulle visa om de även häckar i området. Förekomst av naturvårdsarter Vid naturvärdesinventeringen hittades fyra naturvårdsarter knutna till trädskiktet, tallticka, stor aspticka, reliktbock och granbarkgnagare, och en naturvårdsart knuten till fältskiktet, blåsippa. För lokalisering, se figur 4. Arterna finns i bilaga 3 och där motiveras varför de är naturvårdsarter. Två fruktkroppar av svampen tallticka observerades på en äldre tall i naturvärdesobjekt 1. Förekomst av signalarten tallticka indikerar att skogen har en kontinuitet av äldre tallar. Ofta är tallarna minst 150 år gamla. Tallticka är rödlistad som nära hotad, NT. Två fruktkroppar av svampen stor aspticka observerades på en grov gammal asp i naturvärdesobjekt 1. Förekomst av signalarten stor aspticka indikerar förekomst av gammal asp. Stor aspticka är även rödlistad som nära hotad, NT. Kläckhål av skalbaggsarten reliktbock observerades på tre äldre tallar som stod solexponerat längs med Skyttevägen i den södra delen av naturvärdesobjekt 1. Reliktbocken är beroende av gamla, levande och solexponerade tallar, som är en bristvara i dagens skogslandskap på grund av avverkning samt igenväxning. Relicktbock är är en signalart samt rödlistad i kategorin nära hotad, NT. Kläckhål av granbarkgnagare hittades på ett antal granar i naturvärdesobjekt 1. Granbarkgnagare är en av Skogsstyrelsens signalarter och är knuten till skogsområden med äldre gran. Arten lever i den grova barken på gamla, gärna solexponerade granar. Riklig förekomst av blåsippa observerades i både naturvärdesobjekt 1 och 2. Arten är fridlyst i hela landet enligt Artskyddsförordningen (2007:845) bilaga 2, 9, vilket innebär att det är förbjudet att gräva eller dra upp exemplar av arten med rötterna och plocka eller på annat sätt samla in exemplar av arten för försäljning eller andra kommersiella ändamål. 9

10 Naturvårdsarter från nationella databaser Calluna har tagit del av observationer av arter inrapporterade till Artportalen från 2000 till Två rödlistade naturvårdsarter fanns registrerade i anslutning till inventeringsområdet. Observationer av stare (VU) från 2010 och nötkråka (NT) från 2014 och 2015 finns från Vallskoga, Tolfta. Bedömning av påverkan på naturvärden och ekologiska funktioner I naturvärdesobjekt 1 och 2 är förekomsten av olika lövträd stor och äldre asp finns i riklig mängd, vilket har ett stort ekologiskt värde. Skogen i naturvärdesobjekt har naturskogskvaliteter och naturskogar är sällsynta. De närmaste omgivningarna domineras av barrskog, både i form av produktionsskogar och naturskogar. Två barrskogsdominerade nyckelbiotoper ligger ca 200 m nordväst om inventeringsområdet. I och med att det är relativt ont om lövskogar i omgivningarna tillför skogen i naturvärdesobjekt 1 och 2 variation på landskapsnivå, just på grund av det stora lövinslaget och förekomsten av äldre lövträd. Även förekomsten av gammal solbelyst tall och gammal gran i naturvärdesobjekt 1 är värdefull och fyller en viktig ekologisk funktion för ett antal rödlistade arter. Kombinationen av äldre träd som står i söderläge i direkt anslutning till Skyttevägen och fotbollsplanerna som möjliggör god solinstrålning, är mycket värdefull. Naturvärdesobjekt 1 och 2 bör därför sparas i sin helhet. En planläggning i skogen kommer att leda till fragmentering, vilket gör att ekologisk funktion knuten till sammanhängande större skog riskerar att förloras. Om den fortsatta planläggningen kommer att beröra naturvärdesobjekt 1 och 2 så gäller att hänsyn bör tas så att äldre träd, död ved samt lövträd sparas i så stor utsträckning som möjligt. Det är också viktigt att en fortsatt skoglig dynamik får utrymme, d.v.s. att träd får åldras och falla och den döda ved veden brytas ned samt att föryngring av skogen tillåts. 10

11 Bilaga 1. Inventeringsmetod Inventeringen har utförts enligt SIS standard ftss :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag för konsekvensbedömning och känslighetsbedömning och ger även en grund för inventering av andra aspekter, t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. Metoden finns beskriven i standarden. Nedan ges en kort beskrivning. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och art. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och hot, och bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde. Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Natura 2000 naturtyp så ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt sällsynt. Naturvårdsverket har utrett vilka Natura 2000 naturtyper som är hotade i olika biogeografiska regioner i Sverige, vilket är ett underlag för att bedöma om en biotop är hotad. Även andra kunskapsunderlag för bedömning av sällsynthet och hot kan användas. En helhetsbedömning av biotopvärde ska göras utifrån utfallet vid bedömning av de två aspekterna. Bedömningsgrund art Naturvårdsarter och artrikedom är två aspekter som ingår i bedömningsgrund art och minst en av aspekterna ska bedömas. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskydds-förordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter (Skogsstyrelsens artlista för identifiering av nyckelbiotoper). Naturvårdsarter ska bedömas utifrån antalet naturvårdsarter, men också arternas livskraft samt hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är framförallt viktig bedömningsgrund i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för artvärde. Naturvärdesklass, naturvärdesobjekt, landskapsobjekt En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrund art och biotop. I standarden finns en matris som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser finns: 11

12 högsta naturvärde, naturvärdesklass 1, störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde, naturvärdesklass 2, stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3, påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald visst naturvärde, naturvärdesklass 4, viss positiv betydelse för biologisk mångfald Om inventeraren inte säkert kan avgöra naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. Landskapsobjekt När landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse ska även ett större så kallat landskapsobjekt avgränsas. Lågt naturvärde och övrigt område Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdesobjekt. Dessa märks inte ut på kartan. Område som ingår i inventeringsområdet och inte avgränsats till naturvärdesklass, utgör antingen lågt naturvärde eller så kan området utgöra naturvärde men vara mindre än minsta karteringsenhet. Denna yta kallas övrigt område. Bevarandevärde och skyddsstatus I standarden anges några uppgifter om bevarandevärde och skyddsstatus som ger vägledning för bedömning av konsekvenser i de fall en NVI används som underlag i en MKB eller dylikt. I miljöbalkens [3] hushållningsbestämmelser (3 kap 3 ) anges att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3. Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att verka för att bevara biologisk mångfald, bl.a. genom konventionen om biologisk mångfald [1,2] vilken varit en avgörande utgångspunkt för denna standard. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald bidrar vi till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtagande samt de av riksdagen antagna miljömålen [4]. NVI är ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden med positiv betydelse för biologisk mångfald finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. (Källa: citat från SIS standard ftss199000) 12

13 Nivå detaljeringsgrad och tillägg En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och detaljeringsgrader. Det finns fältnivå och förstudienivå (fältinventering ingår ej) som kan utföras på tre olika detaljeringsgrader med specificerad minsta karteringsenhet. Naturvärdesobjekt som är mindre än minsta obligatoriska karteringsenhet ska avgränsas om det är tidigare känt objekt (exempelvis nyckelbiotop från skogsstyrelsen). Om inventeraren påträffar ett objekt som är mindre än minsta karteringsenhet ska det avgränsas ändå om det inte tar väsentligt mer tid i anspråk. Vid NVI på ordinarie fältnivå identifieras naturvärdesklass 1, 2 och 3. Naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Dessutom finns flera definierade tillägg i standarden. De vanligaste vid detaljplaner är inmätning av värdeelement (t.ex. naturvärdesträd), kartläggning av generellt biotopskydd och fördjupad artinventering. Genomförande I standarden beskrivs hur en NVI ska genomföras, vad avser förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Anvisning för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas (vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt) finns i standarden. I standarden finns även definitioner beskrivning av naturtypsindelning och i en teknisk rapport finns för varje naturtyp vägledning vid naturvärdesbedömning. Registrering av fynd av naturvårdsarter Fynd av naturvårdsarter ska registreras i artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer. Bilaga 2. Katalog naturvärdesobjekt (separat bilaga) Bilaga 3. Lista naturvårdsarter (separat bilaga) 13

14 Referenser Information om rödlistade arter har hämtats från ArtDatabankens Artfakta på: artfakta.artdatabanken.se SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Version SIS-TR :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Version