Naturvärdes- och groddjursinventering

Transkript

1 Naturvärdes- och groddjursinventering Skintebo - Kofferdalsvägen, Göteborgs Stad 2016

2 Titel: Naturvärdes- och groddjursinventering, Skintebo - Kofferdalsvägen, Göteborgs Stad 2016 Version/datum: Rapporten bör citeras: Sörensen, J. (2016). Naturvärdes- och groddjursinventering, Skintebo - Kofferdalsvägen, Göteborgs Stad Calluna AB. Foton i rapporten: Calluna AB, Jakob Sörensen På uppdrag av: Stadsbyggnadskontoret (Adress: Köpmansgatan 20, Göteborg) Beställarens kontaktperson: Anna Karin Nilsson Utfört av: Calluna AB Huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Tel: , Org.nr: Projektledare: Jakob Sörensen (Calluna AB) Rapportförfattare: Jakob Sörensen (Calluna AB) Inventering: NVI Jakob Sörensen (Calluna AB) och groddjur Jakob Sörensen (Calluna AB) Kartor: Jakob Sörensen (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Elisabeth Östlund Fält (Calluna AB) Intern projektkod: JSN0065

3 Innehåll Sammanfattning 4 1 Bakgrund Uppdrag och Syfte Allmän beskrivning av inventeringsområdet 5 2 Naturvärdesinventering 6 3 Inventeringens utförande Naturvärdesinventering Nivå och detaljeringsgrad Fördjupad artinventering groddjur Underlag 7 4 Resultat Naturvärdesinventering Naturvårdsarter Värdeelement Generellt biotopskydd Fördjupad artinventering groddjur Känslighet 12 5 Diskussion och slutsatser 13 6 Referenser 14 Bilaga 1 Metod för NVI 15 Bilaga 2 Resultat 18 Bilaga 3 Områdeskatalog 19 Naturvärdesobjekt 1 Ädellövskog vid tennisbanorna 19 Naturvärdesobjekt 2 Blandskog i norrväst 20 Naturvärdesobjekt 3 Damm 21 3

4 Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret håller på att ta fram en ny detaljplan för bostäder på fastigheterna Skintebo 2:47, 2:48 och 2:61 där två olika exploatörer vill möjliggöra för byggnation. Kommunen har i detta arbete efterfrågat en naturvärdesinventering i området. Calluna AB fick under våren 2016 uppdraget att genomföra denna inventering samt en fördjupad artinventering av groddjur. Syftet med inventeringen var att skapa en överblick, att lokalisera värdefulla miljöer samt att identifiera förekomsten av värdeelement och generella biotopskydd inom fastigheterna. Syftet med groddjursinventeringen var att undersöka en sedan tidigare känd damm för groddjur och då främst större vattensalamander. Tre områden klassades enligt svensk standard för naturvärdesinventering. Ett område klassades som klass 2 högt naturvärde och två områden klassades som klass 3 påtagligt naturvärde. Området med störst betydelse för biologisk mångfald är en damm i nordväst, som är anlagd genom ett dämme troligen för att undvika vatten på fastigheten. Området har stor betydelse för groddjur och främst vattensalamandrar. Både mindre men också större vattensalamander observerades i dammen under den fördjupade artinventeringen. Dammen är en mycket lämplig biotop för främst salamandrar och består av vattenvegetation, öppna vattenytor, små vikar och närhet till lämpliga övervintringsplatser. Till övriga klassade områden är naturvärden knutna till naturtypen skog och träd, med värden som signalarter, grövre träd samt död ved. Som tillägg till naturvärdesinventeringen har sju värdeelement identifierats främst bestående av grövre träd, vissa med håligheter. Inga generella biotopskydd identifierades inom denna inventeringen. Vidare noterades fem naturvårdsarter: idegran, laven rostfläck, vågig sidenmossa samt större och mindre vattensalamander. De tre förstnämnda arterna är skogliga signalarter med lågt signalvärde i denna del av landet. Större och mindre vattensalamander samt idegran är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Arterna större och mindre vattensalamander hittades vid den fördjupade artinventeringen. Vid eventuella exploateringar inom fastigheterna Skintebo 2:47, 2:48 och 2:61 anses känsligheten hos naturmiljön vara som störst i de nordvästra delarna vid och runt den befintliga dammen. Vid byggnation i eller i anslutning till detta området skall exploateringens påverkan undersökas, för att bedöma om denna strider mot artskyddsförordningen. Vidare bör närheten till gränsen för strandskydd beaktas även efter eventuell byggnation med tanke på skyddets syfte. 4

5 1 Bakgrund 1.1 Uppdrag och Syfte Stadsbyggnadskontoret håller på att ta fram en ny detaljplan för bostäder på fastigheterna Skintebo 2:47, 2:48 och 2:61 där två olika exploatörer vill möjliggöra för byggnation. Kommunen har i detta arbete efterfrågat en naturvärdesinventering i området och Calluna AB fick under våren 2016 uppdraget att genomföra denna inventering, samt en fördjupad artinventering av groddjur. Syftet med inventeringen var att skapa en överblick, att lokalisera värdefulla miljöer samt att identifiera förekomsten av värdeelement och generella biotopskydd inom två avgränsade område. Syftet med groddjursinventeringen var att undersöka en sedan tidigare känd damm för groddjur och då främst större vattensalamander. Dessa inventeringar skulle sedan sammanställas som underlag för vidare arbete. 1.2 Allmän beskrivning av inventeringsområdet De två inventeringsområdena är belägna intill Kofferdalsvägen i Skintebo, söder om Göteborg. Avgränsningen för inventeringsområdet utgörs av olika fastighetsgränser samt som mot väster angränsar mot strandskydd. Skintebo 2:47 och 2:48 omfattas av både naturmark med berghällar, men även av bebyggelse samt skötta områden som trädgårdar och andra gröna ytor (figur 1). Berghällarna har stor utbredning för denna havsnära region. Dessa områden har troligen historiskt sett använts till betesdjur. Skintebo 2:61 består huvudsakligen av naturmark med ädellövskog, med dominans av ek och berghällar. Även här syns spår av djurhållning med exempelvis en bevarad stengärdesgård. Detta område gränsar mot tennisbanor i öster. Det är en del av ett stort och varierat lövskogsområde beläget mellan bebyggelsen i Skintebo och Stora Amundön (Miljöförvaltningen 2013). Figur 1. De två inventeringsområdena ligger på litet avstånd från varandra strax väster om Skintebo. 5

6 Inventeringsområdena Skintebo 2:47 och 2:48 är tillsammans cirka 1,5 ha stort och Skintebo 2:61 är ungefär 0,5 ha stort. Nuvarande planer innefattar en uppdelning av fastigheterna i flera mindre, vilka i sin tur kommer att omfattas av ny byggnation (figur 2). Figur 2. Illustrationsritning över området. 2 Naturvärdesinventering Inventeringen utfördes enligt SIS:s standard ftss :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Metoden finns beskriven i standarden, se kortfattad beskrivning i bilaga 1. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI:n resulterar i en avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte heller en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag inför en konsekvensbedömning och känslighetsbedömning samt ger även en grund inför inventering av andra aspekter, som t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. 3 Inventeringens utförande 3.1 Naturvärdesinventering Naturvärdesinventeringen utfördes av Jakob Sörensen (ekolog) den 12 april GIS-skikt med naturvärdesobjekt respektive generella biotopskydd har upprättats. Dessa finns hos Calluna AB samt har levererats till Stadsbyggnadskontoret. Representativa bilder har lagts in i denna rapport. Övriga bilder förvaras hos Calluna AB. 6

7 3.2 Nivå och detaljeringsgrad I studien ingick både en förstudie och en fältinventering. Förstudien innefattade en mindre studie av ortofoto samt hantering av underlag. Fältinventeringen utfördes med detaljringsgrad medel för Skintebo 2:47 och 2:48 och med detaljringsgrad detalj för Skintebo 2:61. För mer information kring nivå ses bilaga 1. Inventeringen utfördes dessutom med tilläggen värdeelement och generella biotopskydd samt fördjupad artinventering. 3.3 Fördjupad artinventering groddjur Som tillägg till naturvärdesinventeringen har det genomförts en fördjupad artinventering på groddjur. En damm som sedan tidigare är känd hos kommunen har inventerades för groddjur, med fokus på större vattensalamander. Inventeringen har gjorts efter skymning, vid en vattentemperatur på minst 10 C under april och maj. Vid varje besök till området har visuell inventering genomförts, där man gått runt dammen, stannat upp periodvis för att undersöka vattnet samt identifierar och räknar vuxna individer av groddjur. Visuelliteten har begränsats genom storlek på damm, djupt vatten och vegetation. 3.4 Underlag Vid inventeringen användes följande underlag: Utdrag från Artdatabanken för artfynd och naturvårdsarter i området (160429). 4 Resultat Samtliga resultat för inventeringens olika delar redovisas som karta i bilaga Naturvärdesinventering Tre områden klassades med angiven metod för naturvärdesinventering (figur 3). En områdeskatalog finns i bilaga 3 och den beskriver områdena och deras naturvärden. Övrig area anses inte uppnå den lägsta klassen för en inventering på denna nivå (klass 3 påtagligt naturvärde ) och detaljeringsgrad. Ett område klassades som klass 2 högt naturvärde och två områden klassades som klass 3 påtagligt naturvärde. 7

8 Figur 3. Tre naturvärdesobjekt har klassats vid inventeringen. Ett område bedömdes ha högt naturvärde och två bedömdes ha påtagligt naturvärde Området med störst betydelse för biologisk mångfald är dammen mot nordväst, vilken är av naturtypen småvatten. Detta är anlagt genom ett dämme, troligen för att undvika vatten på fastigheten. Dammen läcker vatten vid dämmet mot nord. Området är av stor betydelse för groddjur och då främst både mindre och större vattensalamander, vilka observerades i dammen (se 4.5). Dammen bedöms vara en lämplig biotop för främst salamandrar. Den består av vegetation, öppna vattenytor, små vikar och ligger dessutom i närheten av lämpliga övervintringsplatser. Till övriga klassade områden finns enligt standarden för NVI naturvärden knutna till naturtypen skog och träd. I den nordöstra delen förekommer ett naturvärdesobjekt som omfattas av varierad triviallövskog med inslag av ädellövskog och barrträd. Naturvärdena i detta område är knutna till förekomsten av död ved samt att områdets funktion som övervintringsplats för groddjur. Vid Skintebo 2:61 finns ädellövskog i och nedanför berghällarna. Här förekommer inslag av grövre ädellövträd, främst av ek. Flera av dessa träd har i denna utredning pekats ut som värdeelement och beskrivs närmare i stycket 4.3 nedan. En mindre andel död ved ger, tillsammans med de grövre träden, området en viss skoglig kontinuitet. I båda områdena identifierades skogliga signalarter, vilka beskrivs i stycket 4.2 nedan. 4.2 Naturvårdsarter Vid inventeringen noterades fem naturvårdsarter (figur 4), idegran, laven rostfläck, vågig sidenmossa samt större och mindre vattensalamander. De tre förstnämnda arter är skogliga signalarter med lågt signalvärde i denna del av Sverige. Sannolikt har idegranen i aktuellt område spritt sig från omgivande trädgårdar. 8

9 Figur 4. Fem naturvårdsarter identifierades vid inventeringen: en inom Skintebo 2:61 samt fyra i del av området som avgränsar mot nordväst. Större och mindre vattensalamander är fridlyst enligt artskyddsförordningen. Större vattensalamander är vidare upptagen på Bernkonventionens lista över strikt skyddade arter och i EU:s Art- och Habitatdirektivs bilagor. Detta innebär att alla länder inom EU är förbundna att bevara inte bara arten utan också dess livsmiljöer. Vad gäller större vattensalamander får man enligt 4 i artskyddsförordeningen inte 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Vad gäller mindre vattensalamander får man enligt 6 i artskyddsförordeningen inte 1. döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar. 2. ta bort eller skada rom. Idegran är enligt artskyddsförordningen 8 fridlyst i Västra Götalands län och det är förbjudet att: 1. plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna. 2. ta bort eller skada frön eller andra delar. 9

10 Rostfläck betraktas som en relativ vanlig art för regionen och indikerar längre skoglig kontinuitet och fuktigt mikroklimat. Vågig sidenmossa bedöms som vanligt förekommande på västkusten, då den kan förekomma i mer triviala skogsmarker. Arten indikerar dock ett fuktigt mikroklimat och arten identifierades också intill ett småvatten. För information om större och mindre vattensalamander se avsnitt 4.5. Inga arter har inom inventeringsområdet tidigare observerats och registrerats därför på den nationella databanken för artregistreringar (Artdatabanken ). 4.3 Värdeelement Som ett tillägg till naturvärdesinventeringen kartlades och registrerades även värdelement med positiv betydelse för den biologiska mångfalden i hela inventeringsområdet. Med denna metod kan man identifiera värdeelement, oavsett om de förekommer i klassade områden eller inte. Inom inventeringsområdet var det främst grövre träd samt småvatten som registrerades (figur 5, tabell 1). Figur 5. Sju värdeelement har pekats ut inom eller i direkt anslutning till inventeringsområdet. De flesta element finns vid Skintebo 2:61. Tabell 1. Sammanställning av de sju värdeelementen. ID Värdeelement Information och värde 1 Hålträd 2 Hålträd 3 Grövre träd Ek, stamdiameter ca 50 cm, hålträd med ingångshål mindre än 10 cm i diameter, döda grenar, spår efter hackspett. Ek, stamdiameter ca 60 cm, hålträd med ingångshål cm i diameter, mindre eller 10 liter mulm. Ek, stamdiameter ca 50 cm, inga synliga hål, döda grenar, insekts- och hackspettspår. 10

11 4 Grövre träd Ek, stamdiameter ca 60 cm, inga synliga hål, döda grenar, insekts- och hackspettspår. Signalart rostfläck. 5 Rödlistat träd Ask, stamdiameter ca 40 cm, inga synliga hål, friskt. 6 Grövre träd Ek, stamdiameter ca 60 cm, inga synliga hål, döda grenar 7 Småvatten Anlagd damm med dämme mot nord. Förekomst av större och mindre vattensalamander. 4.4 Generellt biotopskydd Inom inventeringsområdena har det inte identifierats något generellt biotopskydd. Vid Skintebo 2:61 har en stenmur identifierats men denna bedöms inte vara ett generellt biotopsskydd, då den inte ligger i jordbruksmark. Vidare identifierades småvatten vid Skintebo 2:47 men likt stenmuren ovan bedöms inte vattnet vara beläget inom jordbruksmark. 4.5 Fördjupad artinventering groddjur Tre besök gjordes till området kvälls/nattetid. Besöken gjordes den 20 april samt 4 och 9 maj. Småvattnet (dammen) i nordväst, samt närliggande småvatten meter väst om dammen, undersöktes med starka lampor. Den 20 april identifierades en individ av mindre vattensalamander och på samma plats identifierades den 4 maj en hane och två honor av samma art. Den 9 maj identifierades minst sju individer av mindre vattensalamander samt en hona av större vattensalamander. Denna individ bedömdes vara med rom vilket tyder på att flera individer av arten förekommer i dammen (figur 6). Vid inventeringen identifierades inga andra groddjur. Figur 6. Centralt i bilden syns en hona av större vattensalamander 11

12 4.6 Känslighet Det området med tillhörande arter som anses mest känsligt vid en eventuell exploatering, är dammen i nordväst samt dess närmiljö. Arterna större och mindre vattensalamander är mycket känsliga för all påverkan på förekommande damm samt tillhörande hydrologi. Vidare kan borttagning av t.ex. död ved och komposter påverka artens övervintringssmöjligheter negativt. Det klassade naturvärdesobjektet intill dammen i nordväst är också känsligt för en eventuell exploatering inom eller i närheten av området. Alltså är den ekologiska samverkan mellan detta område och dammen viktigt att ta hänsyn till. Området kan vidare vara känsligt mot borttagning av träd och buskar exempelvis för att möjliggöra en havsutsikt. Vidare blir en planerad bebyggelse i detta område mycket nära gränsen för strandskydd. Av de registrerade naturvårdsarterna för området är större vattensalamander den mest känsliga. Den omfattas av det mer strikta skyddet i artskyddsförordningen ( 4) och en dispens från denna paragraf får endast ges om 1. det inte finns någon annan lämplig lösning. 2. dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. 3. dispensen behövs a) för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter, b) för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, c) av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, d) för forsknings- eller utbildningsändamål, e) för återinplantering eller återinförsel av arten eller för den uppfödning av en djurart eller den artificiella förökning av en växtart som krävs för detta, eller f) för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i liten omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar i en liten mängd. Mindre vattensalamander är fridlyst enligt artskyddsförordningen 6 men trots detta förbud får i fråga om mindre vattensalamander 1. ägg (rom) och larver (yngel) samlas in, om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte, eller 2. enstaka exemplar tillfälligt fångas in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen. Idegran är enligt artskyddsförordningen 8 fridlyst i Västra Götalands län, vilket exempelvis betyder att om arten riskeras att kommer till skada vid byggnation, så ska dispens sökas. Länsstyrelsen i sin tur får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 8 om det inte finns någon annan lämplig lösning samt om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Arten kan vara känslig mot förändring i området där arten förekommer t.ex. genom avverkning. 12

13 Vid Skintebo 2:61 omfattas i princip hela området av påtagliga naturvärden. Detta område är känsligt mot avverkning och påverkan på bergsidorna. Det innehar värdefulla element som stenmur samt grövre och värdefulla träd. Däremot anses känsligheten av sedan tidigare utpekade större områden (Miljöförvaltningen 2013) vara liten. 5 Diskussion och slutsatser I vidare arbete är det i huvudsak de klassade områdena som skall beaktas och utifrån grad av klassning. Med stöd utifrån standarden för NVI och miljöbalken, anges det att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Vidare är naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 särskilt känsliga utifrån ekologisk synpunkt. Det finns inga objekt med klass 1 och 2 vid denna inventering, men även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass (t.ex. klass 3) och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, bidrar man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden, samt de av riksdagen antagna miljömålen. Därmed är denna rapport ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. Vid en eventuell exploatering i de två delområden anses känsligheten hos naturmiljön vara som störst i de nordvästra delarna vid och runt dammen. Vid byggnation i eller i anslutning till detta området skall exploateringens påverkan undersökas för att bedöma om denna strider mot artskyddsförordningen. Vidare bör närheten till gränsen för strandskydd beaktas även efter eventuell byggnation. Detta för inte att strida mot syftet med strandskyddet. 13

14 6 Referenser Artdatabanken , Utdrag på samtliga arter i och i närheten av inventeringsområdet. Länsstyrelsen infokarta 2016: Miljöförvaltningen 2013, Sumpskogar och lövlundar i Göteborgs kommun. Inventering av ett urval av områden, Göteborgs stad 2013 Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard ftss Version Naturvärdesinventering (NVI) - Komplement till SS , utgåva 1. Teknisk rapport ftss Nitare J., Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. Notisum 2015: ( ) Skogsstyrelsen 2015: 14

15 Bilaga 1 Metod för NVI Nedan följer en kortfattad beskrivning av metoden för naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS standard :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. Naturvärdesinventeringen resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag för konsekvensbedömning och känslighetsbedömning, och ger även en grund för inventering av andra aspekter, t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och art. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och hot, och bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde. Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Natura 2000-naturtyp så ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt sällsynt. Naturvårdsverket har utrett vilka Natura 2000-naturtyper som är hotade i olika biogeografiska regioner i Sverige, vilket är ett underlag för att bedöma om en biotop är hotad. Även andra kunskapsunderlag för bedömning av sällsynthet och hot kan användas. En helhetsbedömning av biotopvärde ska göras utifrån utfallet vid bedömning av de två aspekterna. Bedömningsgrund art Naturvårdsarter och artrikedom är två aspekter som ingår i bedömningsgrund art. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Naturvårdsarter ska bedömas utifrån antalet naturvårdsarter, men också arternas livskraft samt hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är framförallt viktig bedömningsgrund i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för artvärde. Naturvärdesklass, naturvärdesobjekt, landskapsobjekt En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrund art och biotop. I standarden finns en matris som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser finns: - högsta naturvärde, naturvärdesklass 1, störst positiv betydelse för biologisk mångfald - högt naturvärde, naturvärdesklass 2, stor positiv betydelse för biologisk mångfald - påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3, påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald 15

16 - visst naturvärde, naturvärdesklass 4, viss positiv betydelse för biologisk mångfald Om inventeraren inte säkert kan avgöra naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. Bevarandevärde och skyddsstatus I standarden anges några uppgifter om bevarandevärde och skyddsstatus som ger vägledning för bedömning av konsekvenser i de fall en NVI används som underlag i en MKB eller dylikt. I miljöbalkens [3] hushållningsbestämmelser (3 kap 3 ) anges dessutom att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3. Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att verka för att bevara biologisk mångfald, bl.a. genom konventionen om biologisk mångfald [1,2] vilken varit en avgörande utgångspunkt för denna standard. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald bidrar vi till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtagande samt de av riksdagen antagna miljömålen [4]. NVI är ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden med positiv betydelse för biologisk mångfald finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. (Källa: citat från SIS standard ftss199000) Landskapsobjekt Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. När landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse ska även ett större så kallat landskapsobjekt avgränsas. Lågt naturvärde och övrigt område Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdes objekt. Dessa märks inte ut på kartan. Område som ingår i inventeringsområdet och inte avgränsats till naturvärdesklass, utgör antingen lågt naturvärde eller så kan området utgöra naturvärde men vara mindre än minsta karteringsenhet. Denna yta kallas övrigt område. Nivå detaljeringsgrad och tillägg En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och detaljeringsgrader. Det finns fältnivå och förstudienivå (fältinventering ingår ej) som kan utföras på tre olika detaljeringsgrader med specificerad minsta karteringsenhet. Naturvärdesobjekt som är mindre än minsta obligatoriska karteringsenhet ska avgränsas om det är tidigare känt objekt (exempelvis nyckelbiotop från skogsstyrelsen). Om inventeraren påträffar ett objekt som är mindre än minsta karteringsenhet ska det avgränsas ändå såvida det inte tar väsentligt mer tid i anspråk. Vid NVI på ordinarie fältnivå identifieras naturvärdesklass 1, 2 och 3. Naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Dessutom 16

17 finns flera definierade tillägg i standarden. De vanligaste vid detaljplaner är inmätning av värdeelement (t.ex. naturvärdesträd), kartläggning av generellt biotopskydd och fördjupad artinventering. Genomförande I standarden beskrivs hur en NVI ska genomföras, vad avser förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Anvisning för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas (vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt) finns i standarden. I standarden finns även definitioner beskrivning av naturtypsindelning och i en teknisk rapport finns för varje naturtyp vägledning vid naturvärdesbedömning. Registrering av fynd av naturvårdsarter Fynd av naturvårdsarter ska registreras i artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer. 17

18 Bilaga 2 Resultat Sammanställning av samtliga resultat från avsnitt 4 18

19 Bilaga 3 Områdeskatalog Nedan redovisas samtliga klassade områden med beskrivning, motivering för bedömning samt övrig information. Naturvärdesobjekt 1 Ädellövskog vid tennisbanorna Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Motivering Skog och träd Ädellövskog Visst biotopvärde Visst artvärde Naturvårdsarter Området har ett visst biotopvärde med förekomsten av död ved både i liggande och stående format, även om den främst är klen. I område förekommer sten och block, vilka skapar mikrohabitat. Området lutar mot söder, vilket ger en positiv solexponering. Bryn med blommande träd finns mot vägen. Enstaka grövre träd med vissa håligheter och naturvärden som döda grenar. Området gynnar artgrupper som insekter, fåglar samt krytogamer. Laven rostfläck (signalart) identifierades i sparsam mängd på en grövre ek centralt i området. Rostfläck Beskrivning Natura 2000-naturtyp Hotad biotop Området består av lövskog med dominans av ek i olika åldrar. Mellan området och tennisbanorna finns en mindre fuktig sänka. Det sträcker sig vidare främst mot nordöst, utanför avgränsat område. Förr hade man bete här, vilket syns på befintlig stenmur samt förekommande enbuskar. Enstaka äldre ekar finns samt en fungerande föryngring. Ungt löv och enbuskar dominerar buskskiktet och i fältskiktet finns blåbär, svalört och vitsippor. Övrigt finns i området trädgårdsavfall, ett elskåp samt ett mindre bryn mot vägen. Det ingår som en liten del av ett sedan tidigare utpekat område (Miljöförvaltningen 2013). Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Nej Säker 0,26 Inventerare Jakob Sörensen Övriga kommentarer Area (ha) I denna ädellövskog finns grövre träd samt en stenmur 19

20 Naturvärdesobjekt 2 Blandskog i norrväst Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Motivering Skog och träd Blandskog Visst biotopvärde Visst artvärde Naturvårdsarter Området har ett visst biotopvärde med förekomsten av död ved både i liggande och stående format. Denna är främst klen, men död ved skapas kontinuerligt. Närheten till dammen är av stor betydelse med tanke på områdets värde för övervintrande groddjur. Med ovanstående beskrivning bedöms således området gynna artgrupper som groddjur, fåglar samt krytogamer. Signalarterna idegran och vågig sidenmossa identifierades i området. Idegran förekommer spridd i området och vågig sidenmossa identifierades nära dammen. Idegran, vågig sidenmossa Beskrivning Natura 2000-naturtyp Hotad biotop Området består av blandskog med flera trädslag som björk, ek, tall och gran. I buskskiktet finns ungt löv, enbuskar och unga granar. I fältskiktet fanns bland annat ljung och blåbär och bottenskiktet variera i fuktighet men förekommer främst friskt. Utanför inventeringsområdet finns ett småvatten i skogen. Det står i förbindelse med dammen via en fuktig-blöt sänka. Områdets avgränsing slutar precis efter berget har tagit vid i öster och fortsättar mot väster utanför inventeringsområdet. Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Nej Säker 0,06 Inventerare Jakob Sörensen Övriga kommentarer Area (ha) Område har betydelse för närliggande damm. Området ligger i anslutning till dammen. 20

21 Naturvärdesobjekt 3 Damm Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Klass 2 Högt naturvärde Motivering Småvatten Damm Påtagligt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Naturvårdsarter Området har stor betydelse för groddjuren större och mindre vattensalamander. Vidare finns det i vattnet flera mindre organismer som t.ex. dykare. Förutsättningarna för groddjur är bra och närheten till övervintringsplatser finns inom räckhåll. Större och mindre vattensalamander Beskrivning Natura 2000-naturtyp Hotad biotop Området består av ett småvatten som har bildats genom ett dämme mot nord. Troligen har dämmet anlagds för att minska vattenflödet på tomten och för att få en annan avrinning. Dämmet läcker och mot öst kan det vid höga vattenflöden troligen rinna över vatten. Dammen verkar relativt djup (>50 cm) och på vissa håll syns berggrunden. Det förekommer en utbredd växtlighet utmed nästan hela kanten av dammen. Nej Säker eller preliminär bedömning Nej Säker 0,02 Inventerare Area (ha) Jakob Sörensen Bild Övriga kommentarer Området har troligen reproducerande individer av större vattensalamander. Dammens norra del med dämmet till vänster. 21

22 Hemsida: E-post: Telefon växel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping