Naturvärdesinventering

Transkript

1 Naturvärdesinventering i Finnslätten, del av Västerås 3:69 (Västerås stad), inför detaljplanering, 2018

2 OM RAPPORTEN: Titel: Naturvärdesinventering i Finnslätten, del av Västerås 3:69 (Västerås stad), inför detaljplanering, 2018 Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Nilsson, H. (2018). Naturvärdesinventering i Finnslätten, del av Västerås 3:69 (Västerås stad), inför detaljplanering, Calluna AB. Foton i rapporten: Hanna Nilsson, Calluna AB. Omslag: Bilden till vänster föreställer tallskog. Bilden ovan till höger föreställer sumpskog och bilden nedan till höger föreställer blandskog. OM UPPDRAGET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: ) Adress huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (växel): På uppdrag av: Västerås stad (Adress: Västerås stad, Stadshuset, Västerås) Beställarens kontaktperson: Kristoffer Jasinski Projektledare: Hanna Nilsson (Calluna AB) Rapportförfattare: Hanna Nilsson (Calluna AB) Naturvärdesinventering: Hanna Nilsson (Calluna AB) GIS och kartproduktion: Hanna Nilsson (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Anna Koffman (Calluna AB) Intern projektkod: HNN0019

3 Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Inledning Vad är en naturvärdesinventering? Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte Metod och genomförande av NVI Metodbeskrivning Informationskällor och referenslitteratur GIS och fältdatafångst Resultat Allmän beskrivning av inventeringsområdet Skyddad natur och övrig känd kunskap om området Naturvärdesinventeringens resultat Slutsatser Diskussion Rekommendationer och behov av ytterligare inventeringar eller utredningar Referenser 17 Bilaga 1 Metodbeskrivning NVI (SIS standard) 18 Bilaga 2 Naturvårdsarter 21 Bilaga 3 Objektförteckning NVI 22 3

4 1 Sammanfattning I detta uppdrag har Calluna AB utfört en naturvärdesinventering av ett ca 8 ha stort skogsområde i Finnslätten, Västerås. Bakgrunden till inventeringen är att området ska detaljplaneläggas. Uppdraget har utförts enligt SIS standard för naturvärdesinventeringar. Inventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad medel, samt med tilläggen värdeelement och detaljerad redovisning av artförekomst. Fältinventering utfördes den 30 augusti Naturen i inventeringsområdet består i huvudsak av talldominerad barrblandskog med bitvis stort lövinslag, speciellt i de mer sumpiga områdena centralt belägna i inventeringsområdet. Vid inventeringen avgränsades totalt sex naturvärdesobjekt, varav inga med högsta naturvärde (naturvärdesklass 1), inga med högt naturvärde (naturvärdesklass 2), två med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) och fyra med visst naturvärde (naturvärdesklass 4). Totalt registrerades 31 st. värdeelement under inventeringen, där de flesta utgjordes av naturvärdesträd av asp samt stora stenblock. Vid Callunas inventering noterades spår av födosök av den rödlistade naturvårdsarten spillkråka samt signalarten grönpyrola. Vid utsök från Analysportalen tillkom inga ytterligare naturvårdsarter i området. Totalt ger detta två konstaterade naturvårdsarter för inventeringsområdet. De högsta naturvärdena utgörs av två objekt med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). Det ena naturvärdesobjektet består av ett mindre tallskogsområde med solexponerade tallar på sandig och blockrik hällmark. Det andra området består av en sumpskog med medelålders till äldre träd av främst björk, klibbal och gran och med ett allmänt inslag av död ved. Följande arter som noterats antingen under Callunas inventering eller vid utdrag från Artdatabanken, ska särskilt uppmärksammas för att de är upptagna i artskyddsförordningen (2007:845): spillkråka. Calluna rekommenderar att naturvärdesobjekt 2 och 3 bestående av sumpskog samt naturvärdesobjekt 5 bestående av tallskog bör bevaras och hänsyn bör även tas till de inmätta värdeelementen. Man bör även studera denna detaljplan ihop med andra detaljplaner som berör större skogsområden i och kring Västerås stad för att kunna göra en landskapsekologisk bedömning av hur spillkråkans bevarandestatus påverkas. 4

5 2 Inledning 2.1 Vad är en naturvärdesinventering? Syftet med en naturvärdesinventering (förkortas NVI) är att beskriva och värdera naturmiljöer av betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område. Bedömningen av naturvärdet görs utifrån de två bedömningsgrunderna biotop (typ av naturmiljö) och arter. En NVI resulterar i avgränsningar av områden, naturvärdesklassningar, objektbeskrivningar, en artlista med naturvårdsarter och en övergripande rapport. En NVI kan utgöra en grund inför inventeringar av andra miljöaspekter än naturmiljö (t.ex. friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild och ekosystemtjänster), konsekvensbedömning med mera, men bedömningar av sådana värden ingår inte i NVI-resultatet. Naturvärdesinventeringen omfattar inte heller analys av risk för att förbud enligt artskyddsförordningen kan föreligga. En sådan analys görs inom en artskyddsutredning. En NVI är dock ett användbart underlag till sådana bedömningar. 2.2 Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte Naturmiljökonsultföretaget Calluna AB har av Västerås stad fått i uppdrag att göra en naturvärdesinventering (NVI) av området Finnslätten, del av Västerås 3:69. Inventeringsområdet består av ett skogsområde beläget i den norra utkanten av Västerås tätort. Inventeringsområdet ingår i en planerad ny detaljplan som kommunen arbetar med. Inventeringsområdet används idag till bl.a. rekreation och ger även andra ekosystemtjänster samt skogsbruk. Kommunen vill möjliggöra detaljplaneläggning för industri, kontor och handel. Resultaten från denna naturvärdesinventering av området ska utgöra underlag för den fortsatta detaljplaneprocessen. Precis norr om inventeringsområdet (separerat av vägen Fredholmsgatan) ligger ett större grönområde med skog och gräsmarker, kallat Finnslätten, som Calluna naturvärdesinventerade Den NVI:n utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad medel utan tilläggen naturvärdesklass 4 och värdeelement. 5

6 Inventeringsområde NVI Finnslätten Inventeringsområde Datum kartproduktion: Koordinatsystem: SWEREF Copyright bakgrundskarta: 0 0,05 0,1 0,2 Figur 1. Kartan visar inventeringsområdets avgränsning och hur det ligger i förhållande till omgivningarna med skogsområden i norr och söder samt industriområde i väster och bostadsområde i öster. Km 6

7 3 Metod och genomförande av NVI 3.1 Metodbeskrivning Naturvärdesinventering Inventeringen har utförts enligt SIS standard SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Metoden finns beskriven i sin helhet i standarden (kan köpas av SIS förlag) och en kortfattad metodbeskrivning finns i bilaga 1. Calluna AB är sedan december 2017 ackrediterade av SWEDAC för NVI i stränder och terrestra naturtyper och är det första företaget som ackrediterats för inventeringar enligt denna standard. Ackrediteringen innebär att Callluna kontrolleras årligen och får visa att vi har kompetent personal, rutiner, metoder och verktyg för att utföra NVI enligt standarden med god kvalitet. I detta uppdrag har inventeringen utförts på fältnivå med detaljeringsgrad medel. Inventeringen har utförts med de tillägg enligt standarden som redovisas i tabell 1 nedan. Inventeringsområdet har avgränsats av beställaren till ett område som omfattar ett ca 8 ha stort skogsområde (se figur 1). Även det omkringliggande landskapet har dock studerats genom tillgängliga informationskällor. Benämningar av arter följer Dyntaxa (Dyntaxa, 2016) så långt det är möjligt. De egna naturvårdsarter som har använts vid naturvärdesbedömningarna redovisas och motiveras i bilaga 2. Tabell 1. De definierade tillägg som har markerats med X är de som har beställts och utförts i detta uppdrag. Metod och genomförande för beställda tillägg beskrivs separat. Best. Möjliga tillägg till NVI Best. Möjliga tillägg till NVI Naturvärdesklass 4 Generellt biotopskydd Värdeelement Kartering av Natura 2000-naturtyp Detaljerad redovisning av artförekomst Fördjupad artinventering Tillägg: Naturvärdesklass 4 Uppdraget omfattar hela inventeringsområdet och innebär att naturvärdesobjekt med visst naturvärde också ska avgränsas och beskrivas inom uppdraget. Tillägg: Värdeelement Uppdraget omfattar hela inventeringsområdet, men ska endast kartläggas i naturvärdesobjekt med påtagligt och visst naturvärde samt i områden med lågt naturvärde, d.v.s. inte i objekt som klassas som högt och högsta naturvärde. Ett vanligt förekommande värdeelement var naturvärdesträd och metod för det beskrivs i stycket nedan. Exempel på andra värdeelement som kartläggs är småvatten, berghällar, sandiga områden, stenblock och blockrika områden, bryn m.fl. 7

8 Inventering och bedömning av naturvärdesträd Calluna har listat ett antal parametrar, som är ekologiska faktorer, vilka visar om ett träd är ett naturvärdesträd/skyddsvärt träd eller inte och som redovisas i tabell 2. Träd som bedömts vara grova och/eller gamla samt hålträd, döda träd, hamlade träd och träd med förekomst av rödlistade arter och signalarter har mätts in och kartlagts i detta uppdrag. Vid inmätningen av de träd som uppfyller kriterierna för att klassas som naturvärdesträd registreras sedan ett antal parametrar såsom trädslag, stamdiameter (cm i brösthöjd), vitalitet, skyddsvärde, förekomst av naturvårdsarter samt förekomst av hål inkl. storleken på hålet. Tabell 2. Tabellen visar de parametrar som bedöms vid inventering och inmätning av naturvärdesträd. Parameter Jätteträd Referenslitteratur som Calluna stödjer sin metod i Naturvårdsverkets publikation Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009). Naturvärden knutna till jätteträd beskrivs i Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet, Naturvårdsverket rapport 5411, Grovt träd Gammalt träd Grovt hålträd Förekomst rödlistade arter Förekomst naturvårdsarter (som inte är rödlistade) Hamlat träd (gammalt träd med växtsätt påverkat av hamling) Handbok nyckelbiotopsinventering 2013, Skogsstyrelsen Naturvårdsverkets Manual för fältinventering i skogshabitat. Basinventeringen av Natura 2000-områden och övriga skyddade områden, Naturvårdsverket I manualen anges att bedöma trädålder utan att borra träd är mycket svårt och alltid förknippat med en god portion osäkerhet. I manualen listas karaktärer man kan använda för att bedöma trädålder utan att borra träden. Calluna har också ibland för gran och tall använt gränsen 120 år för att identifiera naturvärdesträd av tall. En referens är Sveaskogs nyckelbiotopsinventeringsmanual där det för södra Sverige anges att år är så kallad hög beståndsålder. Barrträd med lägre ålder än 120 år bedömer Calluna är svårt att motivera som skyddsvärt träd om endast ålder är motivet för skyddsvärde. Naturvårdsverkets publikation Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009). Naturvärden knutna till hålträd beskrivs i Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet, Naturvårdsverket rapport 5411, I referenserna finns skala för att bedöma successionsstadium av hålträd och trädet räknas som hålträd om det bedömts vara hålträdsstadium Liten hålighet. Lite mulm eller längre gånget successionsstadium. Det finns många referenser till att rödlistade arter utgör ett skyddsvärde, inte minst själva rödlistan. Det rör sig framför allt om de signalarter som Skogsstyrelsens använder i nyckelbiotopsinventeringen. I Naturvårdsverkets publikation Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009), anges att hamlade är viktigt faktor för skyddsvärde. Även Skogsstyrelsens manual för nyckelbiotopsinventering 2013 omnämner hamlade träd. Omnämns också i skogsvårdslagen, Allmänna råd till 7:8. Tillägg: Detaljerad redovisning av artförekomst Uppdraget omfattar hela inventeringsområdet och innebär att alla observerade naturvårdsarter inom inventeringsområdet redovisas på karta. Utförande personal och tidpunkt för arbetet Arbete med utsökning av GIS-underlag och artutdrag utfördes av ekolog Hanna Nilsson från Calluna AB. Fältinventering och naturvärdesbedömning utfördes av ekolog Hanna Nilsson från Calluna AB. Inventeringen utfördes den 30 augusti Inventering enligt tilläggen naturvärdesklass 4 och värdeelement utfördes samtidigt som övriga inventeringar. 3.2 Informationskällor och referenslitteratur Vid naturvärdesinventeringen har ett stort antal informationskällor genomsökts efter information om tidigare kända naturvärden i området eller områden som är skyddade enligt 7 kap miljöbalken. De källor som anges i tabell 3 innehåller information som har använts som underlag vid bedömningar och avgränsningar. 8

9 Calluna har begärt och erhållit utdrag av skyddsklassade observationer 1 från ArtDatabanken. Information om artfynd och produktion av kartor med fynduppgifter följer ArtDatabankens regler för sekretess och rumslig diffusering. Som stöd vid naturvärdesbedömning har SIS-standarden använts, samt den referenslitteratur som hänvisas till i rapportens text och i avsnittet Referenser. Såvitt Calluna vet har inga utförliga artinventeringar eller naturvärdesinventeringar gjorts tidigare inom inventeringsområdet. Däremot har Calluna gjort en naturvärdesinventering av skogsområdet precis norr om inventeringsområdet, del av Västerås 3:12, Tabell 3. Informationskällor med relevans som kunskapsunderlag för NVI som eftersökts i NVI:n. Beskrivning Naturvårdsarter 2 utdrag från databaserna Artportalen och Analysportalen, med artförekomster av naturvårdsarter som har rapporterats in till systemet Skyddsklassade observationer skyddsklassningen berör främst vissa rovfåglar, orkidéer och fynd som rapportören önskar ska vara dolda och utdrag inhämtas direkt från ArtDatabanken Naturvårdsavtal tidsbestämt skyddade områden som t.ex. är beroende av skötsel för att bevara naturvärden eller där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling utan skogsbruk, avtalstiden kan vara 1 50 år Nyckelbiotoper och naturvärden naturvärden inventerade av Skogsstyrelsen på småskogsbrukets mark samt från skogsbolags och större markägares egna inventeringar Sumpskogar skogsklädd våtmark, inventerade av Skogsstyrelsen Jordbruksblock med uppgifter om betesmark och åker, innehåller information om jordbruksmark i Sverige som en lantbrukare har sökt stöd för någon gång Natura 2000-områden enligt 7 kap 27 miljöbalken naturtypskarta med kartering av Natura 2000-naturtyper, för de naturtyper som ingår i EU:s Art- och habitatdirektiv, bilaga 1 (EEG 92/443) samt ett urval av andra naturtyper Källa ArtDatabanken ArtDatabanken GIS-skikt, Skogsstyrelsen GIS-skikt, Skogsstyrelsen GIS-skikt, Skogsstyrelsen GIS-skikt, Jordbruksverket GIS-skikt, Naturvårdsverket Utfall av informationssök Finns ej. Utdrag gjordes den 27 augusti 2018 och sökningen begränsades till tidsperioden Utsökningsområdet omfattade inventeringsområdet samt en buffertzon på 200 m. Finns ej. Utsökningsområdet omfattade inventeringsområdet samt en buffertzon på 200 m. Finns ej. Finns ej. Sökning gjordes den 27 augusti Finns ej. Ej tillämpligt. Finns ej. 1 Skyddsklassade observationer innebär att fynduppgifter för specifika arter döljs eller diffuseras i varierande grad antingen för att skydda dem mot olika hot, eller för att uppgiftslämnaren begärt att observationen ska döljas. Fynduppgifter för skyddsklassade observationer visas inte öppet för allmänheten. 2 Naturvårdsart är ett begrepp inom NVI-standarden. Med naturvårdsart avses bl.a. rödlistade arter, skyddade arter, signalarter, typiska Natura 2000-arter m.fl. 9

10 Naturreservat, nationalparker, kulturreservat, naturminnen, naturvårdsområden, djur- och växtskyddsområden, biotopskyddsområden, vattenskyddsområden, skyddade älvar och nationalstadsparker skyddade områden enligt 7 kap Miljöbalken Strandskydd enligt 7 kap. 14 miljöbalken. Strandskyddsområde omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen får i enskilda fall besluta om utvidgat strandskydd 300 m. Ängs- och betesmarker TUVA med svenska ängs- och betesmarksinventeringen, innehållande både ängs- och betesmarksobjekt och naturtypsytor Värdefulla vatten en sammanställning av Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag RAMSAR-områden område med internationellt värdefulla våtmarker skyddade av Ramsarkonventionen Forn- och kulturlämningar Skog & Historia, innehållande information om forn- och kulturlämningar i skogsmark, exempelvis stenrösen och kolbottnar GIS-skikt, Naturvårdsverket Länsstyrelsens register GIS-skikt, Jordbruksverket GIS-skikt, Havsoch vattenmyndigheten GIS-skikt, Naturvårdsverket GIS-skikt, Skogsstyrelsen Finns ej. Ej tillämpligt. Ej tillämpligt. Ej tillämpligt. Finns ej. Finns ej. Skyddsvärda träd Trädportalen ArtDatabanken Finns ej. 3.3 GIS och fältdatafångst Fältdatafångsten har gjorts i ESRI:s fältapplikation Collector på en läsplatta. Lägesnoggrannheten för denna enhet är vanligen 5 10 meter eller bättre, förutom i tät skog eller nära höga byggnader då det kan vara något sämre. Den geodatabas som Calluna använder i Collector har de attribut som specificeras i SIS standard GIS-skikt med naturvärdesobjekt, värdeelement och artregistreringar från inventeringen har upprättats. Till GIS-skikten finns även tillhörande metadatablad med bland annat beskrivningar av attributdata. Dessa har levererats till beställaren. 10

11 4 Resultat 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet består av ett ca 8 ha stort skogsområde. Den dominerande biotoptypen är barrblandskog på plan och bördig mark med tallöverståndare och yngre uppväxande gran med ett relativt stort lövinslag av främst björk och asp. Centralt i den norra delen av inventeringsområdet finns ett sumpskogsområde med främst björk, klibbal och gran. Här finns också en större mängd död ved än i den övriga skogen i inventeringsområdet. Centralt beläget i inventeringsområdet finns också ett långsmalt område som löper från norr till söder som bedömts ha lågt naturvärde. Här har avverkning nyligen skett och nu är området bevuxet med ungträd av främst björk och tall. I det nordöstra hörnet finns ett litet sumpigt lövskogsområde med främst björk, klibbal och videbuskar och i det sydöstra hörnet finns ett torrt solexponerat sandigt och blockrikt område bevuxet med tall. Inventeringsområdet ligger i den norra utkanten av Västerås tätort med bebyggelse både väster och öster om inventeringsområdet. Direkt söder om inventeringsområdet, vid Malmaberg, finns ett mindre skogsområde. Inventeringsområdet begränsas norrut av en väg och norr om vägen fortsätter skogen i ett större sammanhängande skogslandskap, kallat Finnslätten, där Calluna gjorde en naturvärdesinventering Skyddad natur och övrig känd kunskap om området Inom inventeringsområdet finns ingen skyddad natur enligt 7 kap miljöbalken. 4.3 Naturvärdesinventeringens resultat Vid inventeringen avgränsades totalt 6 områden med klassning som naturvärdesobjekt, fördelade enligt: Inga naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 högsta naturvärde Inga naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 2 högt naturvärde 2 naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde 4 naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde Miljöerna utanför de klassade områdena är s.k. övrigt område, vilket innefattar områden med lågt naturvärde samt även kan omfatta områden som har positiv betydelse för biologisk mångfald men är mindre än minsta karteringsenhet inom ramen för inventeringens beställda detaljeringsgrad. Två olika naturvårdsarter har hittats i inventeringsområdet. Vid inventeringen identifierades även 31 värdeelement. Naturvärdesobjekt Naturvärdesobjekten visas i kartan i figur 2. I bilaga 3 finns objektbeskrivningar för de naturvärdesklassade områdena. I objektskatalogen i bilaga 3 framgår motiven till naturvärdesklassningen och där finns även representativa bilder till objekten. 11

12 De identifierade naturvärdesobjekten i området karaktäriseras av olika skogsbiotoper såsom tallskog, barrblandskog, blandskog och sumpskog. Naturvärdesobjekt med högst naturvärden i inventeringsområdet bestod av två objekt med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). Det ena naturvärdesobjektet bestod av ett mindre tallskogsområde med solexponerade tallar på sandig och blockrik hällmark. Det andra området bestod av sumpskog med medelålders till äldre träd av främst björk, klibbal och gran och med ett allmänt inslag av död ved. Fyra naturvärdesobjekt bedömdes ha visst naturvärde (naturvärdesklass 4) och består mestadels av bördig skogsmark med äldre tallar som snart kommer utveckla karaktärer intressanta för den biologiska mångfalden och med ett stort inslag av ung gran samt både äldre och yngre lövträd av asp och björk. Ett naturvärdesobjekt består av en sumpskog med ung björk, klibbal, gran och tall och ett naturvärdesobjekt består av en liten lövsumpskog med främst unga träd av björk, klibbal samt videbuskar. Karaktären hos de områden som bedömts ha lågt naturvärde kan beskrivas som relativt nyligen avverkad skogsmark med i dagsläget enbart unga träd av främst tall och björk samt inslag av gran, ek och sälg och rikligt med örnbräken och blåbärsris samt en del fuktsvackor med videbuskar och vitmossa. Naturvärdesobjekt NVI Finnslätten Inventeringsområde Naturvärdesobjekt Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde Datum kartproduktion: Koordinatsystem: SWEREF Copyright bakgrundskarta: 2 Högt naturvärde Km 0 0,0375 0,075 0,15 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst naturvärde Figur 2. Kartan visar inventeringsområdet med resultaten från Callunas naturvärdesinventering där de sex naturvärdesobjekten och deras naturvärdesklass framgår. Observera att inga naturvärdesobjekt med högsta och högt naturvärde registrerades vid inventeringen. 12

13 Arter Naturvårdsarter Vid Callunas inventering noterades två relevanta naturvårdsarter; födosöksspår av spillkråka och grönpyrola. I utsök från ArtDatabankens databaser återfinns inga ytterligare relevanta naturvårdsarter. Naturvårdsarter redovisas mer utförligt i en artlista i bilaga 2 och där finns även motiveringar till varför de utpekas som naturvårdsarter samt i de flesta fall en kortfattad beskrivning av varje arts ekologi. Bland naturvårdsarterna i området kan särskilt nämnas spillkråka som är rödlistad i kategorin nära hotad (NT) och som dessutom är skyddad enligt Artskyddsförordningen. (Arten har enligt fågeldirektivet eller art- och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden (fågeldirektivet) eller bevarandeområden (art- och habitatdirektivet) behöver utses. Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet.) Spillkråkan lever i barr- eller blandskog, men även i ren lövskog (t.ex. bokskog). De tätaste populationerna finns i äldre, variationsrik blandskog med gott om död ved och gamla träd. Revirens storlek varierar mellan hektar beroende på skogens kvalitet (ArtDatabankens artfaktablad för spillkråka). Inventeringsområdet kan utgöra en liten del av ett revirområde. Ett revir skulle kunna omfatta inventeringsområdet tillsammans med det större skogsområdet norrut och andra angränsande skogar. Vanligaste boträdet för spillkråka är asp, men även tall används och de använder både levande och döda träd. De är beroende av grova träd för häckningen med en stamdiameter på minst cm i brösthöjd (ArtDatabankens artfaktablad för spillkråka). I inventeringsområdet finns gott om tallar i den storleken, men de är troligtvis något för unga än så länge. Även ett antal grova aspar och därmed potentiella boträd för spillkråka registrerades under inventeringen (se kartan i figur 4). Födan utgörs av vedlevande insekter, myror, spindlar etc. Spillkråkan födosöker ofta lågt i träd, på stubbar m.m. och gärna i rotrötad gran efter hästmyror (ArtDatabankens artfaktablad för spillkråka), och lämpliga stubbar som besökts av spillkråka observerades bl.a. i sumpskogsområdet med rikligare mängd död ved (naturvärdesobjekt 3). I NVI:n har spillkråka som naturvårdsart knutits till naturvärdesobjekt 3 och 5. Eftersom inventeringsområdet var så litet har Calluna inte avgränsat ett landskapsobjekt för spillkråka. Skyddade arter Inom området har hittats arter som är upptagna som skyddsvärda på ett sådant sätt att vissa verksamheter inom området kan vara förbjudna enligt 8 kapitlet, 1 i miljöbalken. Vilka verksamheter som är förbjudna och vilka arter som omfattas preciseras i Artskyddsförordningen (2007:845), 4 och i bilaga 1 till den förordningen. Förbuden gäller vissa vilda arter av djur som markerats med N eller n i bilaga 1 till Artskyddsförordningen samt alla vilda fåglar och alla levnadsstadier hos alla dessa djur. Med vilda fåglar avses alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter men även om alla fågelarter i princip omfattas bör enligt Naturvårdsverkets riktlinjer arter inom tre kategorier prioriteras i skyddsarbetet: i) Arter markerade med B i bilaga 1 till Artskyddsförordningen, ii) Rödlistade arter 13

14 iii) Sådana arter som uppvisar en negativ trend. ArtDatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket preciserat detta begrepp som att gälla de arter vars populationer minskat med 50 % eller mer under perioden enligt uppgifter om populationerna från Svensk häckfågeltaxering. Det har i inventeringen noterats följande fågelarter som uppfyller något av ovanstående tre kriterier; spillkråka. Naturvårdsarter NVI Finnslätten spillkråka!( grönpyrola!( spillkråka!( Inventeringsområde Naturvärdesobjekt Naturvärdesklass!( Naturvårdsarter 1 Högsta naturvärde Datum kartproduktion: Koordinatsystem: SWEREF Copyright bakgrundskarta: 2 Högt naturvärde Km 0 0,03 0,06 0,12 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst naturvärde Figur 3. Kartan visar inventeringsområdet med resultaten från Callunas naturvärdesinventering där de sex naturvärdesobjekten och deras naturvärdesklass framgår liksom de två observerade naturvårdsarterna och deras geografiska position Värdeelement I inventeringsområdet registrerades 31 värdeelement, det vill säga element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde (se karta i figur 4 och tabell 4). Värdeelementen utgörs av 15 naturvärdesträd, 15 stora stenblock samt ett sandigt område. De 15 naturvärdesträden som registrerats inom inventeringsområdet fördelar sig på följande sätt vad gäller trädslag och skyddsvärde; sex grova aspar (>50 cm i dbh), fyra hålträd av asp (>40 cm i dbh), en asphögstubbe (>40 cm i dbh), två grova björkar (>50 cm i dbh), en grövre sälg (>30 cm i dbh) och en grov granlåga (>40 cm i dbh). En stor del av tallarna i inventeringsområdet kommer inom en relativt snar framtid att bli så pass gamla (150 år) och eller grova (>70 cm i dbh) för att klassas som naturvärdesträd. 14

15 Tabell 4. Värdeelement i inventeringsområdet som registrerats vid Callunas naturvärdesinventering. Typ av element Naturvärdesträd Stora stenblock Sandigt område Antal 15 stycken 15 stycken 1 stycken Värdeelement NVI Finnslätten ")!( 1 ")!( #*!(!(!(!(!(!( 2 3 #*!(!( ") ")!( ") 4 ") 6!( ") ")!( ") 5 Inventeringsområde Naturvärdesträd Trädslag, Skyddsvärde Värdeelement - träd, block, sand ") Asp, Grovt träd!( Stort stenblock!( Asp, Hålträd #* Asp, Högstubbe Naturvärdesobjekt Datum kartproduktion: Koordinatsystem: SWEREF Naturvärdesklass #* Död grov liggande gran Copyright bakgrundskarta: 1 Högsta naturvärde ") Sälg 2 Högt naturvärde Km 0 0,0375 0,075 0,15 ") Vårtbjörk, Grovt träd 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst naturvärde Figur 4. Kartan visar inventeringsområdet med resultaten från Callunas naturvärdesinventering där de sex naturvärdesobjekten och deras naturvärdesklass framgår samt de registrerade värdeelementen. 15

16 5 Slutsatser 5.1 Diskussion Naturvärdesinventeringen utgör ett stöd för bedömningen enligt miljöbalken 3 kap 3. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, bidrar man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden, samt de av riksdagen antagna miljömålen. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. I inventeringsområdet hittades inga naturvärdesobjekt i de högsta naturvärdesklasserna, men det finns sumpskogar med ett större lövinslag än den omgivande skogsmarken liksom även en större mängd död ved, vilket är betydelsefullt för många arter. Dessa områden bidrar därför med en viktig ekologisk funktion i landskapet liksom det område med äldre tallar på torr, sandig och blockrik hällmark. I dessa områden hittades även spår efter födosök av spillkråka. Det är viktigt att uppmärksamma att inventeringsområdet ligger nära (en väg delar skogen) ett större sammanhängande skogsområde som kan utgöra revir eller födosöksområden för arealkrävande fåglar. 5.2 Rekommendationer och behov av ytterligare inventeringar eller utredningar Naturvärdesobjekt 2 och 3 bestående av sumpskog samt naturvärdesobjekt 5 bestående av tallskog bör bevaras och hänsyn bör även tas till de inmätta värdeelementen. Man bör även studera denna detaljplan ihop med andra detaljplaner som berör större skogsområden i och kring Västerås stad för att kunna göra en landskapsekologisk bedömning av hur spillkråkans bevarandestatus påverkas. 16

17 6 Referenser Dyntaxa (2016). Svensk taxonomisk databas. [online] Tillgänglig: < Le Moine, R. (2017). Naturvärdesinventering Finnslätten i Västerås stad inför planering av ny bebyggelse, Calluna AB. Naturvårdsverket (2009). Handbok för artskyddsförordningen del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2, utgåva 1 Nitare, J. (2010). Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. SIS (2014). SS :2014, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Utvecklad av SIS-kommitté Naturvärdesinventering. SLU ArtDatabanken (2018). Nationell skyddsklassning av arter. [online] Skrivelse daterad 29 maj Tillgänglig: Tjernberg M (1989). Artfaktablad för spillkråka Dryocopus martius (reviderad av Johnsson K 1991 och Grahn J & Knutsson T 2015). ArtDatabanken, SLU

18 Bilaga 1 Metodbeskrivning NVI (SIS standard) Denna bilaga innehåller en kort sammanfattande metodbeskrivning för SIS standard SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning 3. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar, artlista med naturvårdsarter samt en övergripande rapport. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och arter. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: biotopkvalitet och sällsynthet/hot. En helhetsbedömning av biotopvärdet görs utifrån bedömningar av båda aspekterna. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Sällsynta biotoper avser biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Bedömningsgrund arter Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: naturvårdsarter och artrikedom. Artvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde, att området har förutsättningar att vara artrikt eller att naturvårdsarten i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter (ex. framtagna artlistor från Skogsstyrelsen och Jordbruksverket). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter från inventeringen, Artportalen eller annat kunskapsunderlag och värdet bedöms utifrån både antalet olika naturvårdsarter, arternas livskraft och hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är en viktig bedömningsgrund framförallt i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Naturvärdesklasser En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrunderna biotop och arter. I standarden finns en matris som ger inventeraren vägledning till vilken klass som ska sättas utifrån områdets biotopvärde och artvärde. Om inventeraren inte kan ge ett säkert resultat för naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. I standarden finns följande naturvärdesklasser: högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald 3 Standarden i sin helhet kan köpas från SIS förlag. 18

19 visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald (Naturvärdesklass 4 är ett tillägg och ingår inte i beställning enligt grundutförande) Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. Dessa kan avgränsas när landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse. Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdesobjekt och dessa märks inte ut på kartor. Områdenas karaktär ska dock beskrivas i rapporten tillsammans med den allmänna beskrivningen av hela inventeringsområdets natur. Övrigt område kallas den yta som ingår i inventeringsområdet men som inte avgränsas som naturvärdesobjekt. Området kan då antingen utgöras av lågt naturvärde (se ovan) eller av naturvärde men att objektet är mindre än den minsta karteringsenheten i beställd detaljeringsgrad (se nedan). Nivå och detaljeringsgrad En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och med olika detaljeringsgrad. Det finns dels förstudienivå (där fältinventering inte ingår) och dels fältnivå (där både förstudiearbete och fältinventering ingår). Vid NVI på förstudienivå identifieras naturvärdesobjekt utifrån studier av kartor och flygbilder samt tillgängligt kunskapsunderlag. Vid denna nivå är det tillåtet att låta bli att klassa områdena till naturvärdesklass, det räcker att ange potentiellt naturvärde. Naturvärdesbedömning på förstudienivå har alltid statusen preliminär bedömning. Vid NVI på fältnivå identifieras områden med naturvärdesklass 1, 2 och 3 och kan göras med olika detaljeringsgrad (se tabell 1 nedan). Identifiering av naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 4 är ett tillägg (se nedan) och ingår inte i ordinarie NVI på fältnivå. Tabell 1. Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras för NVI fältnivå med olika detaljeringsgrader. Detaljeringsgrad Fält översikt Fält medel Fält detalj Storlek på naturvärdesobjekt En yta av >1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >100 meter och en bredd på >2 meter. En yta av >0,1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >50 meter och en bredd på >0,5 meter. En yta av >10 m 2 alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >10 meter och en bredd på >0,5 meter. Tillägg NVI på förstudienivå och NVI på fältnivå kan kompletteras med ett eller flera av nedanstående tillägg. Dessa tillägg kan avse hela eller delar av inventeringsområdet. Naturvärdesklass 4 Tillägget Naturvärdesklass 4 innebär att även naturvärdesobjekt av denna klass avgränsas. Tillägget kan göras på både förstudie- och fältnivå. 19

20 Generellt biotopskydd Tillägget Generellt biotopskydd innebär att alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordningen om områdesskydd ska identifieras och kartläggas, oavsett storlek. Värdeelement Tillägget Värdeelement innebär att element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde ska eftersökas, kartläggas och redovisas. Detta för att det ska vara möjligt att kunna se var värdeelementen i området förekommer, oavsett om de ligger inom ett naturvärdesobjekt eller inte. Tillägget ska göras i fält. Kartering av Natura 2000-naturtyp Tillägget Kartering av Natura 2000-naturtyp innebär att eventuella Natura 2000-naturtyper inom inventeringsområdet ska identifieras och avgränsas, samt att dess status ska bedömas. Detta görs enligt Naturvårdsverkets manualer för inventering av olika Natura naturtyper. Tillägget ska göras i fält. Detaljerad redovisning av artförekomst Tillägget Detaljerad redovisning av artförekomst innebär att förekomster av naturvårdsarter ska redovisas på karta eller med koordinater med en noggrannhet på meter (beroende på satellitmottagning). Tillägget innebär inte att arterna eftersöks noggrannare, men att varje påträffad förekomst redovisas med större noggrannhet. Tillägget ska göras i fält. Fördjupad artinventering Tillägget Fördjupad artinventering innebär att specifika arter eller artgrupper inventeras. Metodik och tidpunkt anpassas efter de arter/artgrupper som eftersöks samt efter syftet med naturvärdesinventeringen. Inventeringen ska utföras under den säsong då arten/artgruppen är möjlig att identifiera och lämplig att inventera. Tillägget ska göras i fält. Genomförande Standarden beskriver hur en NVI ska genomföras med avseende på förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Där finns även anvisningar för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas, det vill säga vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt. I standarden finns definitioner och beskrivningar av naturtypsindelning. I den tekniska rapporten finns även en vägledning vid naturvärdesbedömning för varje naturtyp. Fynd av naturvårdsarter ska registreras i Artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer i samband med redovisningen. 20

21 Bilaga 2 Naturvårdsarter Samtliga naturvårdsarter som hittats i inventeringsområdet redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1. De identifierade naturvårdsarterna i inventeringsområdet med information om deras sällsynthet, signalvärde och ekologi. Förklaringar till alla förkortningar i rubrikerna: RL 10 = rödlistan från år 2010 AD = Arter listade i bilaga 2, 4, 5 i EU:s art- och habitatdirektiv RL 15 = rödlistan från år 2015 FD = Fågelarter listade i bilaga 1-3 i EU:s fågeldirektiv Tu = Tuva (ängs- och betesmarksinv.) ASF= Skyddad art enligt Artskyddsförordningen signalarter % = Negativ trend för fåglar, 50 % minskning Si = signalarter Skogsstyrelsen N2 = typiska arter Natura 2000 PFS = Prioriterade fågelarter Skogsvårdslagen Ca = Callunas naturvårdsart K = källa (C=Callunas fynd, A=Artportalen, Ö=övriga fynd) Art RL 15 RL 10 Tu Si N2 A D F D ASF 50 % PFS Ca Information K Fåglar Spillkråka Dryocopus martius* Nära hotad (NT) x 4 x Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. C Kärlväxter Grönpyrola Pyrola chlorantha *I inventeringen noterades spår av födosök. x Grönpyrola växer främst i äldre barrskogar och är en skoglig signalart. C 21

22 Bilaga 3 Objektförteckning NVI Naturvärdesobjekt NVI Finnslätten Inventeringsområde Naturvärdesobjekt Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde Datum kartproduktion: Koordinatsystem: SWEREF Copyright bakgrundskarta: 2 Högt naturvärde Km 0 0,0375 0,075 0,15 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst naturvärde 22

23 Bilaga 3. Objektskatalog för NVI Objekt nr 1 Inventerare Hanna Nilsson Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Skog och träd Blandskog Identifierad icke-naturanaturtyp Visst biotopvärde Obetydligt artvärde 4 Visst naturvärde Nej Naturvårdsarter Grönpyrola Områdesbeskrivning Blandskog med medelålders till äldre tallöverståndare som är precis i stadiet innan de blivit grova och gamla. Även en del äldre björk förekommer utspritt och i övrigt yngre träd av tall, gran, björk, asp, sälg och enstaka ekplantor. Några aspar är grövre och hålträd av asp förekommer. Buskar av vide och brakved förekommer utspritt samt lövsly. Fältskiktet är omväxlande med örnbräken och andra ormbunkar, gräs såsom tuvtåtel och kruståtel, örter av ekorrbär, pyrola, skogskovall och liljekonvalj samt blåbär och lingon. I bottenskiktet växer skogsmossor samt vitmossa i fuktigare partier som förekommer spritt. Block förekommer fläckvis liksom en del död ved av granlågor samt björk och asp. Många stubbar och liksom flera körspår vittnar om tidigare gallring/avverkning. Motivering till naturvärdesklassning Förekomst av tall och björk på väg att bli äldre, grov asp, hålträd samt inslag av död ved. Förekomst av block samt fuktigare partier som skapar variation med blandat träd-, busk-, fält- och bottenskikt.

24 Bilaga 3. Objektskatalog för NVI Objekt nr 2 Inventerare Hanna Nilsson Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Skog och träd Sumpskog Identifierad icke-naturanaturtyp Visst biotopvärde Obetydligt artvärde 4 Visst naturvärde Nej Naturvårdsarter Inga observerade naturvårdsarter. Områdesbeskrivning Sumpigt område med främst unga till medelålders klibbalar och björkar. Ingen utpräglad sockelbildning. Även asp, tall och ung gran förekommer. Enstaka döda träd av björk och gran. I övrigt förekommer videbuskar och vitmossa samt enstaka block. Motivering till naturvärdesklassning Förekomst av sumpskog med inslag av äldre träd, död ved, videbuskar och block.

25 Bilaga 3. Objektskatalog för NVI Objekt nr 3 Inventerare Hanna Nilsson Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Skog och träd Sumpskog Identifierad icke-naturanaturtyp Påtagligt biotopvärde Visst artvärde 3 Påtagligt naturvärde Nej Naturvårdsarter Spår av födosök av spillkråka. Områdesbeskrivning Sumpigt område med klibbal, björk och gran varav en del äldre och grova samt inslag av asp och sälg. Allmänt med död ved av gran, björk och asp, både stående och liggande, förekommer. Enstaka block varav tre stora. I fält- och bottenskiktet växer fräken, gräs, veketåg och vitmossa. Motivering till naturvärdesklassning Förekomst av sumpskog med äldre lövträd samt allmänt med varierad död ved och block. Spår av födosök från spillkråka visar att skogen används som födosöksområde för arten.

26 Bilaga 3. Objektskatalog för NVI Objekt nr 4 Inventerare Hanna Nilsson Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Skog och träd Barrblandskog Identifierad icke-naturanaturtyp Visst biotopvärde Obetydligt artvärde 4 Visst naturvärde Nej Naturvårdsarter Inga observerade naturvårdsarter. Områdesbeskrivning Blandskog som i den östra delen består av tät skog med tallöverståndare samt yngre gran och björk och i den västra delen av medelålders gran och tall med inslag av några grova aspar. Enstaka dött träd och låga finns här och var av tall, gran, björk och asp. Inslag av stora och mindre block förekommer fläckvis. Buskskitet består av lövsly av björk, rönn och ek samt brakved. Fältskikt med örnbräken, blåbär, lingon samt kruståtel. I bottenskiktet växer skogsmossor samt vitmossa i fuktiga partier. Många stubbar samt hjulspår vittnar om tidigare gallring/avverkning. Motivering till naturvärdesklassning Förekomst av medelålders till äldre tall, asp och björk samt inslag av död ved och block.

27 Bilaga 3. Objektskatalog för NVI Objekt nr 5 Inventerare Hanna Nilsson Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Skog och träd Tallskog Identifierad icke-naturanaturtyp Påtagligt biotopvärde Visst artvärde 3 Påtagligt naturvärde Nej Naturvårdsarter Spår av födosök av spillkråka. Områdesbeskrivning Tallskog delvis på på hällmark och delvis sandigt område med äldre ljusexponerade tallar och flera stora block. Även inslag av björk och ek. Enstaka tallåga förekommer och en stor vedblotta där spillkråkan födosökt. Området är torrt och solexponerat med förekomst av ljung, renlavar samt blåbär och lingon. Motivering till naturvärdesklassning Förekomst av äldre solexponerad tall i söderläge, block, sandig slänt som är bra för insekter samt ljung. Spår av födosök från spillkråka visar att skogen används som födosöksområde för arten.

28 Bilaga 3. Objektskatalog för NVI Objekt nr 6 Inventerare Hanna Nilsson Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Skog och träd Lövsumpskog Identifierad icke-naturanaturtyp Visst biotopvärde Obetydligt artvärde 4 Visst naturvärde Nej Naturvårdsarter Inga observerade naturvårdsarter. Områdesbeskrivning Triviallövskog i sumpigt område med främst björk, videbuskar och klibbal, men med inslag av sälg, asp, rönn och alm. Mestadels unga träd och slyigt, men någon björk och klibbal är äldre. Gräs, stormåra, fräken och hallonbuskar växer i kanterna. Motivering till naturvärdesklassning Förekomst av enstaka äldre björk, klibbal samt sälg och videbuskar som är bra föda för insekter på våren.

29

30 Hemsida: E-post: Telefon växel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping