Miljörapport 202-203
Innehåll: 3..En hållbar utveckling 4 Samverkan o kunskap 5.Miljöpolicy 6 Organisation o ansvarsfördelning 7 Flora o Fauna 8 Kulturarv 9 Grönytor o mark 0 Energi.Leverantörer 2..Trevligt miljöarbete 3 Aktuella projekt på banan 4 Vatten 5.Avfallshantering Några uppgifter om Kvarnby GK Banan invigdes 990 och ligger lättillgängligt i Malmös östra utkant. Marken på c:a 75 ha arrenderas av Malmö kommun. Klubbhusområdet är en tomträtt. Golfklubben har en 8-hålsbana och en 6-håls naturbana för knattar och nybörjare. Klubbhuset är i grunden en gård från sent 800-tal som renoverades och byggdes om till klubbhus 988-990. Ny byggnad för omklädnad uppfördes 990. Ny ekonomibyggnad för maskinuppställning uppfördes 999. Drivingrange fick sin nuvarande placering år 2000. Antalet medlemmar 202 är cirka 400 st. Klubben har 0 årsanställda. Klubbens miljökommitté bildades 2000 Klubbens första miljöpolicy skrevs och antogs 200 Klubbens första miljörapport skrevs 200 Kvarnby GK tilldelades SGF:s miljödiplom 2002. Kvarnby GK tilldelades Malmö kommuns miljöpris 2006. Kvarnby GK tilldelades Swedish Greenkeepers Ass:n Natur- o Miljöpris 2008 2
3 En hållbar utveckling Miljö och klimatdebatten har under de senaste tio åren tagit en allt större del av det ständigt ökande mediebruset. Vi kommer alla ihåg Al Gores film En obehaglig sanning och FN:s alarmerande rapporter om att vårt klot inte mår speciellt bra. Detta har gjort att dessa frågor hamnat högt upp på politikernas agendor. Vi har alla på något sätt ändrat vårt sätt att leva även om det för många kanske bara varit sopsorteringen som varit mest kännbar. Våra återvinningsstationer har blivit ett naturligt stopp i vår vardag. Vi som golfare vill alltid ha en bana och anläggning i bästa skick allt från en ogräsfri p-plats till jämna och snabba greener. Allt detta måste skötas och göras med omtanke om vår natur, respekt för gällande regelverk och inte minst med ekonomin som måste vara i balans. Vår klubbs miljökommitté bildades 2000 och har sedan dess haft ett systematiskt miljötänk i vårt dagliga arbete allt för att fortsätta vara en attraktiv anläggning. Miljöarbetet kommer i framtiden att vara ännu mer betydelsefullt för en golfklubbs utveckling och för att ni medlemmar skall veta vad detta arbete innebär så rekommenderar jag att ni läser den här rapporten och följer miljöarbetet på hemsidan - allt för att skapa insikt, förståelse och fortsatt engagemang för det arbete som görs. Med vänlig hälsning Mikael Nilsson, ordf. Kvarnby GK Vi är stolta att presentera Miljörapport 202-3. Välkommen med dina synpunkter på rapporten och på vårt arbete. 3
4 Samverkan och kunskap för bättre miljö En golfklubb är som samhället i stort när det gäller att arbeta för en hållbar miljö. Vissa krav är tydliga och lätta att leva upp till som till exempel energibesparing, källsortering, trädplantering och uppsättning av fågelholkar. Andra krav kan vara motsägelsefulla och svåra att möta som hög kvalitet på banan med begränsade resurser, snabba greener utan att stressa gräset, ogräsfritt utan kemikalier, fina naturupplevelser och rika biotoper utan att störa golfspelet och så vidare. Varje klubb måste definiera och hantera de viktigaste miljöfrågorna på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt finna rätt balans på de motstridiga kraven. På Kvarnby GK har vi sedan 2000 arbetet på ett systematiskt sätt och från en trevande start nått vissa framsteg. Vår ambition är att vi skall vidareutveckla miljöarbetet. Vi hoppas att det skall framgå av denna rapport. Alla klubbar har i stort sett likartade miljökrav och dessa löser vi bäst genom samarbete och genom att hjälpa varandra. Vi fortsätter att följa forskning för att öka vår kunskap. Vi tar med glädje emot råd och anvisningar från myndigheter och golfförbundet centralt och på distriktsnivå. Vår avsikt är att anamma miljöledningssystemet som utvecklades av Golf Environment Organisation (GEO). Vi fortsätter att mäta effekterna av vårt arbete. Det är det som man mäter som räknas och som kan leda till förbättring. 4
5 Miljöpolicy för Kvarnby Golfklubb Golfklubben ska: I sin verksamhet som golfklubb arbeta för att bli en del av ett miljövänligt samhälle och vara öppen mot alla intressenter vad gäller miljöengagemang. Sträva efter att uppnå ständiga förbättringar i sin miljöpåverkan genom val av produkter, material och arbetsmetoder som främjar en bra miljö. Främja biologisk mångfald inom golfbaneområdet genom naturhänsyn och god skötsel samt på ett långsiktigt hållbart sätt arbeta för ständiga förbättringar. Följa lagar och förordningar. När ekonomiska förutsättningar finns, ha en ännu bättre miljöpåverkan än vad som föreskrivs. Se till att personalen är välutbildad och miljömedveten samt arbeta för att även klubbmedlemmarna blir miljömedvetna. Förebygga brand eller annan katastrof samt upprätta plan för handlande om katastrof ändå inträffar. Använda leverantörer som är miljömedvetna och kan leverera, från miljösynpunkt godtagbara varor. Arbeta för att samarbetspartners och företag som verkar inom golfbanan minimerar sin negativa miljöpåverkan. Miljöarbetets resultat skall följas upp och redovisas öppet. Ovanstående miljöpolicy fastställdes vid Kvarnby GK:s styrelsemöte den 6 februari 200. 5
6 Organisation och ansvarsfördelning Viktiga faktorer för ett framgångsrikt miljöarbete är styrelsen stöd och delegerat ansvar och befogenheter till kommittéer och verksamma. Medlemmarnas delaktighet är viktig och för att få ett djupare engagemang krävs öppenhet och kommunikation. Styrelsens ansvar: Klubbens styrelse drar upp riktlinjerna för och fastställer miljöpolicyn för Kvarnby GK. En styrelseledamot är utsedd som kontaktperson för miljöfrågor och denna säkerställer informationen mellan miljökommittén och styrelsen. Miljökommitténs ansvar: Kommittén utvecklar och samordnar klubbens miljöprogram. Den fungerar som stöd för det operativa miljöarbetet. De åtgärder som genomförs och planeras rapporteras löpande till styrelsen. Det ligger på kommitténs ansvar utvärdera och mäta resultatet av genomförda åtgärder och att följa utvecklingen inom miljöområdet. Kommittén skall informera om och kommunicera klubbens miljöpolicy och genomförda åtgärder till medlemmar och externt till media och golfsverige. Miljökommittén Kvarnby GK: Rudolf Öqvist, Agner Rasmussen, John Torstensson, Leif Eklund, Leif- Göran Persson, Ulf Ohlsson, Jan Ramqvist (ordf.). 6
7 Flora och Fauna Status Bästa sättet att skydda natur och djurlivet på en golfbana är att låta naturen ha sin gång och försöka att inte ingripa för mycket. Pånyttfödelse ingår i den naturliga processen. Golfbanan är trots centralt läge omgiven av betesmarker och lantbruk. Det finns flera skogsdungar på banan och en bäck flyter genom den centrala delen. Yttre Ringvägen särar banan men med höga vallar och mängder av träd begränsas intrånget. Vår ambition att bevara och främja mångfalden måste naturligtvis begränsas till det område som klubben arrenderar av staden. Vi värnar om djurlivets skyddade områden där djurlivet ges skydd, mat och bon. Vattenhinder på banan är ofta bland de viktigaste habitaten. Deras effektfullhet förstärks genom att sörja för flacka, sluttande kanter och tillåta kantväxter att växa. Vi har också planterat några flytblads- och undervattensväxter. Det finns flera naturliga boplatser för fåglar men holkar för småfågel och fladdermöss kan tjäna ett nyttigt ändamål att skapa en medvetenhet om vårt miljövårdsprogram bland medlemmar och besökare. Vårt bestånd av holkar ökar stadigt och vinterstädningen visar att holkarna uppskattas. Vi försöker återskapa förutsättningarna för hävdgynnad flora. På ett 000 m 2 stort område vid 9 tee har matjorden tagits bort och såtts med fröer av örter och gräs och planterats ängsplantor. Årligen i augusti inbjuder vi medlemmar och familjer i trakten till att se på hur ängen liksom för 00 år sedan slåttras med hästdragen slåtterbalk och liemän medan Hembygdsgillet dansar och spelar skördevisor. Barn underhålls med lekar. Samtidigt har vi berättare som pratar om ängens växter och traktens kulturarv. Wowragården med sina samlingar av bondens och torparens alla redskap från förr i tiden inbjuder till besök. Mål Att utveckla den biologiska mångfalden på banan. Plan Vi planerar för fortsatt skötsel av blomsterängen samt för att slåttring av vissa ytor på banan ska ske av tamdjur och ej av maskiner. 7
8 Kulturarv Status I naturens symfoni komponerad av fåglarnas sång och fårens bräkande hörs nu ett inslag av kultur. En man pratar högljutt. Med hjälp av en oxdragen vagn transporterar han flinta från ett område med mycket rik förekomst av råvara av mycket god kvalitet till den närbelägna gården. Mannen oroar sig för att oxen inte ska orka med att dra det tunga lasset upp för den branta backen. Det var bra att man året innan färdigställt en drygt en aln och en fot bred väg som förstärkts med ett heltäckande lager av mindre stenar som plockats i rasbranter och åkrar. Wowragården Ovanstående beskrivning är ett scenario som kan ha utspelats för 3 000 år sedan. Denna väg påträffades vid det tidigare gårdsläget Blåsakallt, vars ägor i våra dagar kommit att användas av Kvarnby golfklubb. Den 63 m långa dokumenterade delen av bronsåldersvägen tycks ha slingrat sig runt ett våtområde varefter den forcerat en kraftig höjd i väster. Flinta och flintliknande mineral var viktiga råmaterial till redskap under sten- och bronsålder i hela Europa. Krita och kalksten bildades av döda havsorganismer för 40 miljoner år sedan. Vid slutet av den senaste istiden, för omkring 20 000 år sedan, slets stora block av skrivkrita loss från Östersjöns botten och fryste in i isen. Isströmmen rörde sig upp över Skåne och när den sedan smälte bort lagrades kritan i de upp till 60 m djupa moränlagren. De gigantiska kritblocken avsattes i ett 4,5 km långt och 700-800 m brett stråk mellan byarna Kvarnby, S.Sallerup och Tullstorp. Det finns 000-tals kritgruvor där man letade efter flinta. Men området har en mångfald andra kulturskatter. Spjutspetsen av ben som legat i jorden i 2500 år, dammkvarn från 5- eller 600-talet, Wowragården, bygränsen mellan Ö.Kattarp och S.Sallerup är en fortfarande synlig gräns i form av en beväxt vall (idag delar den Kvarnby golfbana mellan hål 8 och 9). (Bilden ovan har vi fått från Malmö Museer) Mål Att belysa kulturskatterna inom området Plan Öppna en gammal flintgruva för att ge inblick i forna tiders arbetsmiljö. 8
9 Grönytor och mark Vi ska minimera användning av konstgödsel och skadliga kemikalier. Vi ska använda marken på ett klokt sätt. Status Banans totala areal är 70 ha som inkluderar vatten, vägar och ruff. Fairways, semiruff och övningsområden utgör 26 ha, tees 0,7 ha och greener 2 ha. Strategin för skötsel av grönytorna är luftning och dressning. Vid enstaka tillfällen gödning. Det är också otroligt viktigt med välslipade aggregat för förebyggande av grässkador. Fairwayytorna och semiruff gödslas upp till tre gånger per år. Under 202 totalt 0,8 kg N (kväve) per 00 m 2. Tees fick gödning vid fem tillfällen totalt,4 kg N (kväve) per 00 m 2. Greenerna fick totalt,2 kg N per m2. Det görs även analyser av grässaften regelbundet under hela säsongen. Svampangrepp på greener förebygger vi så långt det går med olika medel t.ex. järn, mangan, kalium och Effekt. Under 202 har vi dock även varit tvungna att använd bekämpningsmedlet Sportak EW vid två tillfällen. Totalt 3 liter. Någon ogräsbehandling av fairways och semiruffar har inte skett under 202. Mål Minimal användning även av bästa tillgängliga kemikalier för bekämpning och gödning. Plan Banans spelkvalitet och nöjda golfspelare visar att nuvarande strategi för grönytorna är framgångsrik. Vi fortsätter prioritera luftning och dressning samtidigt som vi jobbar på att öka effektiviteten med nya maskiner och metoder. 9
0 Energi Status De största elförbrukarna är klubbhus, restaurang och bevattningsanläggning. Byggnaderna är uppvärmda med varmvatten via gaspanna. Verkstaden värms upp av varmvatten i kombination med fläktaggregat. Golfbanans bevattningsanläggning drivs av fyra stycken kw-pumpar. Pumpen för upptagning av vatten till bevattningsanläggningen är på 6 kw. Vi har genomfört en baskontroll av glödlampor, fläktar m.fl. Vår årsförbrukning av el uppgår till ca 200 MWh varav ca 90 MWh belastar restaurangen. Gasförbrukningen för uppvärmningen varierar mellan 230 och 295 MWh/år under en 0-årsperiod. El- och gaskostnad uppgick år 200, 20 och 202 till 536, 506 resp. 588 tkr. Viss utrustning har tagits ur drift (t.ex. fontänen vid fairway 0). Våra banmaskiner drivs av miljödiesel och bensin. Förbrukningen var 5 m 3 diesel och 3 m 3 bensin/år. Mål Energi-ekonomisering Att hitta så billig energitillförsel som möjligt utan att spara energi. Energi-effektivisering Efter specifika mätningar av energiåtgången (c:a 500MWh/år) ska beslutas om hur energiförbrukningen kan reduceras. Solceller : När solljuset träffar cellens framsida skapas en elektrisk ström mellan cellens fram- och baksida. 2: Det bildas energi i solcellerna. Om man kopplar in en ledning mellan fram- och baksida får man ström. Solceller kompletteras ofta med någon form av batterier. 3: Processen pågår så länge solcellen är belyst. Plan När det gäller de stora energiförbrukarna ska vi genom mätningar kartlägga och analysera besparings/förbättringsmöjligheter. Här måste vi anlita konsult. Vi har inte den utrustning som krävs. Inställning av värmeanläggningen för omklädnadsrummen är otillförlitlig och måste förbättras. För att minska användningen av fossila bränslen kommer vi att jobba med optimering av luftning, dressning och klippning. Genom att hålla befintliga maskiner i trim och prova nya maskiner kan mängden drivmedel minskas. Logistiken vid den interna transporthanteringen kan kanske förbättras? 0
Leverantörer Vi skall välja leverantörer och samarbetspartners med dokumenterat miljöansvar. Status: Inköp av varor och tjänster sker decentraliserat. Alla våra viktigaste leverantörer har miljöprogram, varav de flesta är certifierade enligt ISO 400. För att säkra att våra inköp sker av miljömedvetna leverantörer följer vi ovanstående inköpspolicy. Mål: Inköp med bästa möjliga totalekonomi och med lägsta möjliga miljöpåverkan. Plan: Alla kommitteer och verksamhetsområden skall följa Kvarnby GK:s inköpspolicy. Inköpspolicy för Kvarnby GK Golfklubbens inköp av varor och tjänster sker decentraliserat. Varje år gör vi inköp och ingår avtal för avsevärda belopp. För att minska kostnaden för inköp och avtal samtidigt som vi minskar miljöpåverkan av inköpta produkter ska inköp och avtal följa denna policy. Målsättningen är att minska Kvarnby GK:s kostnader för inköpta varor och tjänster utan att ge avkall på kvalitet, leveranssäkerhet och service: -Våra inköp och val av leverantörer och samarbetspartners präglas av objektivitet, konkurrens. affärsmässighet och -Vi uppträder på ett affärsetiskt korrekt sätt. -Vi ställer tydliga krav på funktion, kvalitet och leveranssäkerhet i våra förfrågningsunderlag. -Vi prioriterar leverantörer som har dokumenterat miljö- och kvalitetsprogram. -Vi anlägger livscykelperspektiv vid utvärdering av ekonomi, funktion och miljöpåverkan. -Vi samverkar interna för att utnyttja ekonomiska och andra synergieffekter. -Vi samverkar med andra klubbar för att utnyttja miljömässiga och ekonomiska skalfördelar. -Vi utfärdar fullmakter för attest och godkännande av inköp och avtal.-vi utfärdar fullmakter för attest och godkännande av inköp och avtal. -Vi säkrar att personer som medverkar i inköpsprocessen har den kunskap som krävs för att denna policy skall kunna följas.
2 Trevligt miljöarbete på Kvarnby GK Kvarnby Golfklubbs engagemang för naturen ledde för några år sedan till att en blomsteräng anlades vid 9:ans tee. Enligt gammalt mönster slås den med lie och hästdragen slåtterbalk i augusti. Blomsterängen fick kommunalt stöd i början och har haft besök av såväl representanter för kommunen som Alnarps Lantbruksuniversitet. Invid ängen har informationstavlor placerats som beskriver ängens flora och fauna. Dessa uppskattade av golfspelarna som väntar på sin tur vid utslagsplatsen - har förnyats och kompletterats under våren 202. Runt omkring banan har på lämpliga platser planterats fruktträd. Senast våren 202 har ytterligare 2 träd utplanterats. Även dessa mycket uppskattade av passerande spelare som passar på att fylla på energiförrådet med mogna plommon, körsbär, päron eller äpplen. I flera av golfbanans dammar har näckrosor och liljor planterats in. Resultatet har tyvärr blivit ganska blandat och planer på ytterligare utplanteringar finns därför. Runt banan råder ett rikt fågelliv. För att gynna detta har klubben satt upp fågelholkar. Omkring 35 st småfågelholkar har satts upp. Det senaste tillskottet med en egen design som snarast kan betecknas som en radhuslänga för småfågel. Runtom golfbanan kan fågelintresserade se rovfåglar, änder, sothöns, flera arter av gäss. De senare kanske inte är älskade av alla eftersom de har en benägenhet att gödsla där det inte behövs. Vackra svanar häckar även varje år vid banan. Klubbens medlemmar utför, för det mesta under golfens lågsäsong, mycket ideellt arbete. Ett 30-tal medlemmar har varit särskilt flitiga i arbetet med bland annat röjning, trädklippning och dammrensning samt, som sagt och inte minst, sett till att fåglarna har fått bon på olika platser runt om banan (se kartans svarta siffror). Under 202 gjordes en inventering av banans amfibiearter (grodor och salamandrar) och vilka betingelser som finns för dessa. 3 3 2 2 2 3 2 2
3 Aktuella projekt på banan: Blomsteräng - att skapa ett rikare och mer varierat utbud av arter och biotoper Hösten 2005 skalades några decimeter förnafilt och jord bort på ett 000 kvm stort område vid 9:e tee. På våren följde harvning och marken såddes med frö av olika blandningar som totalt innehöll 70-talet arter. En del ogräs som finns i markens fröbank har grott och tagits bort innan de hann sätta frö. Vädret var 2006 speciellt ogynnsamt med en extremt torr juli och blöt augusti. Varje år har vi kompletterat med 0-talet arter örtplantor - samt 00-talet pluggplantor. Ängen ska fägnas och slåttras varje år för att ge hotade arter en chans att leva vidare. Ängens dag Svenska Naturskyddsföreningen håller varje år manifestationer på ett 00-tal platser runt om i landet för att visa hur ängen sköttes förr i tiden. Kvarnby Golfklubb har vid 5 tillfällen anordnat Ängens dag tillsammans med Wowragården. Programmet har bl.a. innehållit visning av Wowragårdens samling av äldre bruksföremål samt uppvisning av fåragility, biodling och föredrag om Grön musik. Vid hål 9 slåttras södra ängen med lie och norra delen med hästdragen slåtterbalk. Ardennerhästen och kusken formar ett härligt teamwork och är ett populärt inslag. Ängen har några fläckar, men tag ad notam - det tar minst fem till tio år för en äng att utvecklas fullt ut. Hembygdsgillet Malmö visar på Ängens Dag upp färggranna allmogedräkter och dansar skördedans. Engagerade har även varit stadsantikvarie Anders Reisnert under temat Traktens kulturarv - från stenålder till enskifte, samt växtekolog Hammer från Alnarp om Ängens vilda flora. Biolog Bent Örneberg har föreläst om Ängens vilda blommor. Information om arrangemanget har spridits framförallt till Husieborna och klubbens medlemmar. Men ointresset för områdets miljö och kulturarv från golfarna är påfallande! Eftermälet - succé kvalitetsmässigt. Miljökommittén har ett flertal år ordnat golftävling med naturfrågor för att öka medlemmarnas förståelse och medvetenhet om området. Näckrosor och flytväxter, svärdsliljor och narcisser har planterats. Mängder av holkar har monterats. Inventering av amfibier, som bekostats av Malmö stad Miljönämnden, har genomförts 202. Reinventering av fåglar är gjord under 202. 3
4 Vatten Vår klubb är lyckligt lottad med bra och rikligt vatten. Vatten från damm används för bevattning. Klubbhus, restaurang, tvätthall och övriga byggnader använder kommunalt vatten. Utöver nederbörd som här är drygt 700 mm om året - tar vi grundvatten från egen borra och fyller på dammen vid fairway 0. Denna står kommunicerande i kontakt med dammen vid fairway 8. Borran är 70 m djup och max tillåten mängd att ta upp april tom oktober är reglerat till 90 m 3 /dygn, max 600 m 3 /dygn. Pumpen är på 6 kw och får gå max 20 h/dygn för att inte överstiga maxmängden. Veckouttaget under intensiv bevattning får ur borran inte överstiga 4200 m 3. Vattenmängden ur pumphuset får april till oktober inte i medeltal över perioden överstiga 230 m 3 /dygn, max 800 m 3 /dygn. Veckouttaget under intensiv bevattning får ur pumphuset inte överstiga 5600 m 3. Vi använder i snitt årligen 28 000 m 3. Bevattningen sker efter behov och erfarenhet. Bevattningssystemet drivs av en eller av alla (beroende av flöde och tryck) fyra pumparna som är på kw vardera. Den är semiautomatisk och regleras från greenkeepers dataprogram. Banan med övningsområde består av 80 bevattningsområden med ungefärligt dubbla antalet spridare. Vårt banområde är på 70 ha och inkluderar vatten, vägar och ruffar. Faiways, semiruff och övningsområden utgör 26 ha. Tees utgör 0,7 ha och greener inklusive foregreener ca 2 ha bevattnas. Mål Minimera vattenuttag från borra och kommunalt vatten Förbättra dagvattensystemet Golfbanan ska inte bidra med någon försämrad vattenkvalitet till bäcken. Algbildningen i dammar ska minskas eller förhindras. Plan Vårt bevattningssystem är över 25 år gammalt, fungerar i stort sett bra men behöver uppdateras med bl.a. vatten- och elmätare. Bör dock snart ersättas med mer energieffektiva pumpar. Rödvit näckros vid 0:ans damm Avrinning av dagvatten från vissa spelytor ses över regelbundet och åtgärdas efter förutsättningar. Sprinklerna har placerats (vissa återstår att åtgärda) i boxar för att förenkla skötseln. Planer finns att bygga en större spolhall för att förbättra arbetsmiljö och vattenrening. 4
5 Avfallshantering Källsortering Avfallet från soptunnorna som står runt om på banan, samlas in av personalen. Aluminiumburkar och glasflaskor sorteras och övrigt avfall läggs i container för brännbart material, som hämtas av klubbens avfallsentreprenör. Gräsklippet från greener och tees samlas och fördelas fint i ruffen. En del av gräsklippet samlas i en kompostbehållare. Materialet vi får efter hålpipsluftning av green samlas ihop och används vid olika förbättringsarbeten. Miljöfarligt avfall från verkstad och klubbhus sorteras och förvaras i en Eco-simplex container i väntan på destruktion. Destruering utförs av SITA. Spillolja hämtas av oljeleverantören ORAPI. På miljösäkra pallställ förvaras oljefat. I en separat miljöstation förvarar vi diesel och bensin. Bekämpningsmedel förvaras i ett låst frostfritt utrymme. Vattenvård/användning Maskiner och redskap rengöres över ett tråg där gräsklippet och det oljeblandade vattnet samlas upp. Gräsklippet sjunker till botten medan vattnet passerar en oljeavskiljare innan det går ut i avloppet. Gräsrester och oljerester hämtas av PULS för destruktion. Toaletter på banan Antalet Baja-Maja har minskats till tre stycken. HYRTOALETTEN AB ombesörjer hanteringen. Årsförbrukning av avfall: År Spillolja, industriavfall ton/tkr Baja Maja antal/tkr Oljeslam ton/tkr Hushållssopor Restaurang/tkr Fettav- Skiljare/tkr -,4/5 4/49 4,2/5 3 0-2 0,6/7 3,5/42 -/0 7 8 Mål Minska mängden avfall, få slut på all nedskräpning. Plan Vi har analyserat avfallsflöden men utbildning i samråd med entreprenörer bör arrangeras. Via H&S kommer vi att stimulera medlemmarna till ökad disciplin. 5