Analys av budgetpropositionen 2015

Analys av budgetpropositionen 2015 Sammanfattningsvis var det inga stora nyheter eller förändringar som presenterades i budgetpropositionen den 23:e oktober. Anslagsuppräkningen är låg, 0,79 procent 2015, jämfört med 2,04 procent 2014. Uppräkningen är lägre än de planeringsförutsättningar som gavs i den föregående budgetpropositionen. Dessutom minskar den delen av anslaget som pris- och löneomräknas för att finansiera prioriterade satsningar. Detta gäller för både 2015 och 2016. I praktiken innebär det fortsatta omfördelningar snarare än satsningar. Basanslagen minskar för att finansiera prioriteringar, såsom fler utbildningsplatser på vissa utbildningar. Malmö högskolas anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2015 föreslås bli 811,7 mkr, jämfört med 814,6 mkr 2014. Den låga uppräkningen innebär alltså ett minskat basanslag. De satsningar som regeringen aviserar i propositionen är dock inte fördelade mellan lärosätena ännu. Först när regleringsbreven beslutas i december (ev. ännu senare) vet vi utfallet. Potten med ofördelade medel är större än tidigare år. I absoluta tal ökar Malmö högskolas anslag för forskning och forskarutbildning marginellt från 110,1 mkr 2014 till 110,9 mkr 2015. Det innebär en minskning med 600 000 kronor jämfört med den preliminära resursfördelningen (Dnr. Mahr 20-2013/655) som utgick från den tidigare regeringens planeringsförutsättningar. Även här finns medel som ännu inte har fördelats mellan lärosätena. INNEHÅLL UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ... 2 Politikens inriktning... 2 Nytt kunskapslyft med fler högskoleplatser och satsning på yrkeshögskolan... 2 Förstärkning inom hum/sam och lärarutbildningarna... 4 Kvalitetsfokus... 5 UKÄ följer upp VFU... 5 Utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund... 5 Mål för internationell mobilitet... 6 Förändring i högskolelagen avseende avgifter... 6 Sommarkurser... 6 Nationellt system för validering... 6 Referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, NQF... 7 Nationell samling för läraryrket... 7 Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU... 8 Alla nationella gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet... 8 Tandhygienistutbildningen... 8 Anslagsutveckling Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 8 Anslagsutveckling Tandvårdscentralen... 10 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING... 10 LEDARSKAP OCH ORGANISATION... 11 1

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Politikens inriktning Fortsatt fokus på jobb, arbetsmarknadens behov och arbetsmarknadsanknytning. Satsningen på högre utbildning är en del av regeringens mål att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020. Vår ställning som kunskapsnation bygger på en välutbildad befolkning och på forskning av hög kvalitet. Utbildningspolitiken är grunden för en framgångsrik jobbpolitik. (s 159) Även utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning, särskilt de som leder till yrkesexamen, framhålls. Budgetpropositionen har ett genomgående jämställdhetsfokus. Det finns fortfarande brister när det gäller jämställdheten vid universitet och högskolor. Fler kvinnor och män väljer att läsa en högskoleutbildning i dag jämfört med tidigare. Skillnaden mellan kvinnor och mäns benägenhet att läsa en högskoleutbildning är dock stor och blir dessutom allt större. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå studerar fler kvinnor än män. Inom utbildningen är också förekomsten av könsbundna utbildningsval ett fortsatt problem. Det är av stor vikt att universitet och högskolor aktivt arbetar för att nå en jämn könsfördelning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt inom de utbildningar där skillnaderna mellan könen är störst. Under 2013 skedde ett trendbrott bland de utländska studenterna, då fler kvinnliga än manliga studenter valde att studera i Sverige. Trots att andelen kvinnor är större än andelen män inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är 76 procent av professorerna män. Andelen kvinnliga professorer ökar visserligen men förändringen är långsam och det är fortfarande en bit kvar till målsättningen om jämställda karriärvägar inom universitet och högskolor. Regeringen avser att noggrant följa utvecklingen inom området. (s 135-136) Ett nytt språkbruk kring breddad rekrytering syns också i propositionen. Själva begreppet breddad rekrytering nämns inte, istället lyfts lika tillgång till högre utbildning och lika möjligheter. Lika tillgång till utbildning är en demokratisk rättighet. Alla ska ges lika möjligheter att gå vidare till högskoleutbildning oavsett bakgrund. Det är därför av största vikt att motverka skillnader i tillgång till utbildning mellan människor med olika bakgrund, men också att säkerställa att utbildning finns tillgänglig i hela landet, t.ex. via distanskurser. (s 180) Nytt kunskapslyft med fler högskoleplatser och satsning på yrkeshögskolan Regeringens mål är att Sverige ska nå den lägsta arbetslösheten i EU till 2020. För att uppnå det målet initierar regeringen en investering i kunskapslyftet som ökar successivt för att 2018 uppgå till drygt 35 500 utbildningsplatser. Platserna föreslås omfatta högskoleutbildning, utbildning inom yrkeshögskolan och folkhögskolan samt både allmänna ämnen och yrkesämnen inom kommunal vuxenutbildning (komvux). (s 176) Se fördelningen mellan de olika utbildningsformerna i tabell 9.8.1 nedan. Notera att satsningen på yrkeshögskolan är relativt stor. För yrkeshögskolan lyfts även vikten av kontinuitet och stabilitet över tid. Regeringen avser att återkomma i frågan (s 178). 2

(Tabell från s 175) När det gäller högre utbildning föreslår regeringen utbyggnad i hela landet. Medel motsvarande 5 000 nya utbildningsplatser avsätts för 2015. Regeringen beräknar att antalet utbildningsplatser kommer att öka ytterligare under de kommande åren och ökningen uppgår till 14 300 år 2018. I socialdemokraternas vallöfte utlovades 17 500 utbildningsplatser på yrkesprogram med kompetensbehov. Satsningen på 14 300 platser är alltså försiktigare än vallöftet. Lärosätena har stor frihet att besluta om sitt utbildningsutbud men regeringen anser att det utifrån matchningsproblematiken på arbetsmarknaden finns anledning att peka ut särskilda utbildningsområden som måste byggas ut. Satsningen kommer att fokusera på bristyrken. Det är samma bristyrken som den tidigare regeringen har pekat ut. Tabell 9.2 nedan visar utökningen av platser på prioriterade utbildningar. Vad som döljer sig bakom Övriga utbildningar framgår inte i propositionen. Hur resurserna kommer att fördelas mellan lärosätena beslutas i regleringsbreven i december. Det som går att utläsa i budgetpropositionen är att man kommer att ta hänsyn till UKÄ:s kvalitetsutvärderingar i fördelningen av platser på speciallärar- och specialpedagogprogrammen. Regeringen avser att i förstahand fördela resurser för dessa utbildningar till de lärosäten som fått omdömet hög kvalitet. (s 180) Huruvida detta även gäller andra utbildningar är okänt. 3

(Tabell från s 181) Satsningar från tidigare budgetpropositioner kvarstår. Satsningarna i vårändringsbudgeten (förskollärar- och lärarutbildning, specialistsjuksköterska för Mah:s del) nämns däremot inte. I budgetpropositionerna för 2012, 2013 och 2014 har medel avsatts för att utöka utbildningsplatserna på läkar-, tandläkar-, barnmorske-, sjuksköterske- samt ingenjörsutbildningarna. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med vad som tidigare har beräknats. Under 2015 föreslås också medel avsättas i enlighet med vad som tidigare har beräknats för den satsning som motsvarar ca 4 200 tillfälliga platser under perioden 2013 2015 och som föreslogs i budgetpropositionen för 2013. (s 181) Platser ska också avsättas för att deltagare i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantins sista del, fas tre, ska ges ökade möjligheter till utbildning. Det handlar om kortare utbildningar på upp till ett år inom komvux, högskolan och yrkeshögskolan. En förutsättning bör vara att de formella behörighetskraven är uppfyllda och att antagning sker i konkurrens med andra sökande. Utbildningen bör vidare bedömas medföra förbättrade förutsättningar för att få ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden. (s 176) Förstärkning inom hum/sam och lärarutbildningarna föreslår regeringen en förstärkning av resurserna till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap samt till lärar- och förskollärarutbildningar. Under 2015 föreslår regeringen att 125 miljoner kronor avsätts för ändamålet och beräknar ytterligare 125 miljoner kronor från 2016. Universitetskanslersämbetet delrapporterar den 30 november 2014 ett uppdrag om att följa upp användningen av tidigare ökning av resurserna till humaniora och samhällsvetenskap. Regeringen avser att noggrant följa myndighetens arbete i frågan. (s 184) Tillskottet är blygsamt, speciellt med tanke på att den del av anslaget som pris- och löneomräknas minskas och att anslagsuppräkningen totalt sett är låg. Satsningen är i praktiken en omfördelning. Hur resurserna kommer att fördelas beslutas i regleringsbreven i december. 4

Kvalitetsfokus Universitet och högskolor har ett långtgående ansvar för sitt interna kvalitetsarbete och det är av stor vikt att varje lärosäte har ett internt kvalitetssäkringssystem som ger lärosätet möjlighet att uppnå hög kvalitet i sina utbildningar. (s 135) Som nämnts ovan har regeringen valt att frångå principen om att resultatet av UKÄ:s kvalitetsutvärderingar endast påverkar den så kallade kvalitetsbaserade resurstilldelningen. I regeringens förslag kommer även den ordinarie tilldelningen, i detta fall ökade anslag för att bygga ut speciallärar- och specialpedagogutbildningar, att påverkas av utvärderingarnas resultat. Samtidigt skriver man att det finns anledning att överväga hur den nationella kvalitetssäkringen fortsättningsvis bör organiseras. Viktiga utgångspunkter för framtiden är bl.a. att kvalitetssäkringssystemet är sammanhållet och innefattar både lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och de granskningar som Universitetskanslersämbetet gör samt beaktar principer för kvalitetssäkring på europeisk nivå. Det är vidare angeläget att utbildningarnas användbarhet och förberedelseför arbetslivet ingår som en viktig aspekt i granskningarna och att företrädare för arbetslivet och studenterna involveras och ges tydliga roller i kvalitetssäkringssystemet. En utredare har fått i uppdrag att biträda Regeringskansliet i arbetet med att se över de grundläggande principerna i ett nationellt kvalitetssäkringssystem (U2014:I). Utredaren ska bl.a. föreslå vilka delar och vilka processer som det nationella kvalitetssäkringssystemet bör innehålla samt redovisa en tydlig rolloch ansvarsfördelning mellan lärosätena och Universitetskanslersämbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2014. (s 184) Regeringen avser också att i samband med att ett nytt kvalitetssäkringssystem arbetas fram se över principerna för den kvalitetsbaserade resurstilldelningen. UKÄ följer upp VFU En stark arbetslivsanknytning är viktig inom lärar- och förskollärarutbildningar precis som inom andra högskoleutbildningar, särskilt de som leder till yrkesexamen (se avsnitt 9.9.2 Högskolans utbildningsuppdrag). De verksamhetsförlagda utbildningsdelarna (VFU) i lärar- och förskollärarutbildningarna ger studenterna möjlighet att på plats i förskola och skola tillämpa sina teoretiska kunskaper och utveckla sitt praktiska yrkeskunnande. Universitetskanslersämbetet har fått i uppdrag att genomföra en särskild uppföljning av VFU (U2014/3010/UH). Syftet är att följa upp olika kvalitetsaspekter när det gäller hur lärosätenas utformning och genomförande av VFU fungerar och att identifiera förbättringsområden. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 december 2015. (s 163) Utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund Regeringen poängterar att högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig och konstnärlig grund och att utbildningar som huvudsakligen ligger på gymnasie- eller vuxenutbildningsnivå inte bör ges på högskolan. Regeringen hänvisar till utredningen som f.d. universitetskansler Lars Haikola har fått ansvar för. Uppdraget är att beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren. Utredaren ska också göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov, liksom i relation till målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet. Utredaren ska lämna sina förslag i oktober 2015. (s 182) 5

Mål för internationell mobilitet Inom Bolognaprocessen har en mobilitetsstrategi fastställts med målet att minst 20 procent av de personer som tar en examen år 2020 ska ha tillbringat en studie- eller praktikperiod utomlands. Motsvarande mål för högskoleutbildning har också fastställts av EU. Bland svenska förstagångsexaminerade läsåret 2012/13 var det 14 procent som hade gjort någon form av utbyte utomlands innan de tog examen. (s 185-186) Förändring i högskolelagen avseende avgifter Läs om bakgrund, ärendets beredning och remissinstansernas svar på s 186-190. Sommarkurser Regeringen anser att det är angeläget att det finns goda förutsättningar för studenter att läsa kurser som är relevanta för en kommande examen under sommarmånaderna och uppmuntrar därför lärosätena att erbjuda en större andel sommarkurser som ger ökade möjligheter till en tidigare examen. (s 182) Detta står i kontrast till den utveckling som har varit de senaste åren då lärosätena, inklusive Malmö högskola, har minskat antalet sommarkurser. Att antalet sommarkurser har minskat beror till stor del på att utbildningsanslagen har minskat samtidigt som den föregående regeringen uppmanade lärosätena att satsa på program och fristående kurser som ingår i en examen. Nationellt system för validering Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har uppdragit åt en utredare att kartlägga de valideringsinsatser som finns inom arbetsmarknads- och utbildningssektorn och bl.a. föreslå hur valideringssystem som är lättare att överblicka för individen än dagens system ska utformas. Förslagen ska syfta till att skapa en effektivare användning av befintliga resurser för att möjliggöra att fler individer, såväl inrikes som utrikes födda, ska kunna få sin reella kompetens validerad. I uppdraget ingår även att beakta Europeiska rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. Sverige har ställt sig bakom rekommendationen som poängterar vikten av väl fungerande 6

system för validering för att stärka människors möjligheter till livslångt lärande, förbättra anställningsbarheten och öka rörligheten på arbetsmarknaden. Regeringen avser att med utgångspunkt i detta arbete införa ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering. (s 178) Referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, NQF Den nationella referensramen föreslås innehålla åtta nivåer som var och en beskriver det resultat av lärande uttryckt i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser som är av betydelse för respektive nivå. En kvalifikation ska anses motsvara den nivå i referensramen som bäst överensstämmer med de kunskaper, färdigheter och kompetenser som kvalifikationen representerar. När det gäller kvalifikationer som är författningsreglerade, kvalitetssäkrade och vars resultat av lärande anges i författningsregleringen föreslås att nivån på sådana kvalifikationer ska anges direkt i förordningen. Det är i huvudsak kvalifikationer inom det offentliga utbildningsväsendet, t.ex. gymnasie-, yrkeshögskole- och högskoleexamina, som avses. När gäller de kvalifikationer som inte anges i förordningen föreslås kvalifikationens nivåer i referensramen fastställas efter ansökan från kvalifikationens utfärdare. En sådan ansökan föreslås prövas av Myndigheten för yrkeshögskolan och myndighetens beslut förslås få överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag om ändring i högskolelagen (1992:1434) så att nämnden även får i uppgift att pröva sådana överklaganden. Den sökande föreslås vidare bli skyldig att betala en ansökningsavgift som täcker samtliga kostnader för administrativ hantering av ansökan, beslutsprocessen och kvalitetssäkringen. För 2015 bedöms dessa kostnader preliminärt uppgå till 10 000 kronor. (s 179) Nationell samling för läraryrket Regeringen satsar på ökad attraktivitet för läraryrket genom investeringar i höjda lärarlöner, mer kompetensutveckling och personalförstärkningar av såväl lärare som administrativ personal inom skolan. Speciallärare och specialpedagoger nämns särskilt. föreslår regeringen att det avsätts 200 miljoner kronor 2015 för kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskolepersonal och beräknar samma belopp årligen fr.o.m. 2016. Regeringen avser att återkomma beträffande utformningen av satsningen. Regeringen genomför också en särskild kompetensutvecklingssatsning för att öka tillgången till lärare med specialpedagogisk kompetens i framför allt förskoleklassen och årskurs 1 3 (s 161) Ytterligare 30 mkr 2015 och 100 mkr avsätts årligen därefter för kompetensutveckling för lärare inom sfi. Regeringen avser att återkomma beträffande utformningen av satsningen. (s 161-162) Regeringen föreslår att 20 miljoner kronor avsätts totalt för 2015 för kompetensutveckling och fortbildning av rektorer och förskolechefer och beräknar att 20 miljoner kronor per år avsätts för 2016 2018. (s 165) I satsningen ingår också utbyggnaden av lärarutbildningarna som framgår i tabell 9.2. Läs mer om satsningar kopplande till skolan och förskolan på sidan 160-174 i budgetpropositionen. 7

Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU Regeringen föreslår att ytterligare 20 miljoner kronor avsätts för 2015 för kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk högskoleutbildning eller annan avslutad eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) inklusive studiemedel. Regeringen beräknar att 20 miljoner kronor fortsatt avsätts årligen fr.o.m. 2016. (s 183) I syfte att locka fler personer med tillräckliga ämneskunskaper att utbilda sig till ämneslärare anser regeringen att den högre bidragsnivån inom studiemedlen ska kunna lämnas för studier på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen i matematik, naturorienterande ämnen eller teknik (se utg.omr. 15, avsnitt 3.8.2). Regeringen avser även se över förutsättningarna för att införa fler kortare kompletterande pedagogiska utbildningar för att attrahera fler personer med annan yrkeserfarenhet eller utbildning till läraryrket. Sådana utbildningar skulle t.ex. kunna genomföras under ett år med högre studietakt. (s 162) Alla nationella gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet Arbetslivet kräver i dag en flexibilitet när det gäller att snabbt kunna skaffa sig nya kompetenser och kunna skola om sig till ett nytt yrke under sitt yrkesverksamma liv. Alla nationella program måste därför ha en bred gemensam kunskapsbas som ger grundläggande behörighet till högskolan. Det rustar individen, tryggar den framtida kompetensförsörjningen och gynnar Sveriges konkurrenskraft En särskild utredare bör därför få i uppdrag att analysera dels hur gymnasieskolan kan anpassas så att alla nationella program ger grundläggande behörighet till högskolan, dels hur alla nationella program kan innefatta ett estetiskt ämne. (s 174) Tandhygienistutbildningen Riksdagen har för regeringen tillkännagett som sin mening att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbildningstiden för tandhygienister från två till tre år (prop. 2012/13:175, bet. 2013/14:SoU2, rskr. 2013/14:130). En sådan förlängning av utbildningstiden innebär, vid heltidsstudier under ett normalstudieår, att tandhygienistexamen skulle uppnås efter 180 högskolepoäng jämfört med dagens 120 högskolepoäng. Universitetskanslersämbetet fick i maj 2014 i uppdrag av regeringen att analysera för- och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen. Myndigheten ska beskriva konsekvenserna av en sådan förlängning för de som studerar till tandhygienist, för arbetsgivarnas personalförsörjning och för staten. Universitetskanslersämbetet ska redovisa uppdraget senast den 31 januari 2015. (s 190) Anslagsutveckling Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå De nya satsningar som regeringen föreslår framgår inte i avsnitt 2:31 i budgetpropositionen. Tabellerna bygger på den förra regeringens beräkningar och är i princip samma som föregående år, dock med en lägre pris- och löneomräkning och en minskad andel av anslaget som omräknas. Först i regleringsbrevet vet vi utfallet av de nya satsningarna, som främst består av nya utbildningsplatser. Anslagsutvecklingen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på Malmö högskola, utan de nya satsningarna inräknade, framgår i tabell 2:31 nedan. 8

(Tabell från s 254) Det är också viktigt att påpeka att den långsiktiga anslagstilldelningen i regel överdrivs i budgetpropositionerna. Det finns alltså anledning att anta att anslagen, framförallt för 2017 och 2018, blir lägre än vad tabell 2:31 visar. I fotnoterna framgår det vad anslagen motsvarar i 2015 års prisnivå. Resursfördelningen i detta avsnitt bygger på tidigare satsningar samt omräkningen för 2015. Tabellen nedan visar hur detta påverkar Malmö högskolas takbelopp för 2015. (s 254-255) Takbelopp 2014 814 559 000 Löne- och prisomräkning 6 399 000 Utbyggnad ingenjörsutbildningar 939 000 Speciallärarutbildning 719 000 Utbyggnad tandläkarutbildning 591 000 Tillfällig satsning på 4 200 platser 2013-2015 upphör -1 008 000 Omfördelning av platser mellan lärar- och förskollärarutb. -200 000 Finansiering av utbyggnad av tandläkar- och läkarutb. -1 479 000 Minskning i enlighet med bedömning i prop. Bäst i klassen -859 000 Tillfällig satsning på sjuksköterske- och ingenjörsutb. upphör -4 132 000 Engångsökning till vissa lärosäten 2014 upphör -3 102 000 Minskning av anslag som pris- och löneomräknas (10.2) -719 000 Takbelopp 2015 811 708 000 9

Anslagsutveckling Tandvårdscentralen Anslaget till Malmö högskolas tandvårdscentral finns under posten Medel för särskilda åtaganden till universitet och högskolor, tabell 10.226 (s 293). Som en följd av den utökning av tandläkarutbildningen vid Malmö högskola som inleddes 2012 föreslås anslaget öka med 1,3 mkr 2015, 1,3 mkr 2016 och 0,7 mkr 2017. Tandvårdscentralen 2014 69 867 000 Utbyggnad tandläkarutbildning 1 348 000 Löne- och prisomräkning 486 000 Tandvårdscentralen 2015 71 701 000 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Den höjning av basanslagen för forskning som utlovades i regeringsförklaringen syns inte i budgetpropositionen. Pris- och löneuppräkningen är låg, 0,79 procent 2015 jämfört med 2,04 procent 2014. Liksom för grundutbildningen har andelen av anslaget som pris- och löneomräknas minskat för att finansiera kommande prioriteringar. Hur dessa medel kommer att fördelas vet vi först när regleringsbreven kommer i december (ev. ännu senare). Malmö högskolas forskningsanslag föreslås bli 110,9 mkr 2015, vilket är 600 000 kronor mindre än väntat utifrån tidigare propositions planeringsförutsättningar. Enligt tabell 2:32 nedan ligger anslagsutvecklingen för Malmö högskolas forskning och forskarutbildning stilla de närmaste åren. Den största förändringen när det gäller forskningen är att det inte görs någon omfördelning mellan lärosätena 2015 utifrån kvalitetsindikatorerna externa medel och vetenskaplig produktion och citeringar. En sådan omfördelning har gjorts sedan 2009. 10

(Tabell från s 255) LEDARSKAP OCH ORGANISATION I enlighet med propositionen beslutades i maj 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och analysera ledarskapet i den svenska högskolan och lämna förslag på utvecklingsåtgärder (dir. 2014:70). Utredningen ska ta fram underlag för främst universitetens och högskolornas egna ställningstaganden i fråga om ledarskap och ledningsstrukturer, men även överväga om det finns behov av åtgärder på nationell nivå. Syftet med ett sådant underlag är att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt och välfungerande ledarskap med förmåga att fatta svåra beslut och göra strategiska prioriteringar för att uppnå högsta möjliga kvalitet i utbildning och forskning. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2015. (s 190) Hela budgetpropositionen finns att läsa här. Se särskilt Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning. 11