www.pwc.se Revisionsrapport Åsa Bejvall Malin Kronmar mars 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Torsås kommun
Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga och metod...3 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning...5 3.1.1. Förvaltningsberättelse...5 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten...5 3.1.1.2. Investeringsredovisning...6 3.1.1.3. Driftredovisning...6 3.1.2. Balanskrav...7 3.1.3. God ekonomisk hushållning...7 3.1.3.1. Finansiella mål... 8 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 8 3.2. Rättvisande räkenskaper...8 3.2.1. Resultaträkning... 8 3.2.2. Balansräkning...9 3.2.3. Kassaflödesanalys...10 3.2.4. Sammanställd redovisning...10 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 11
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten och verksamhetens finansiering. Vi bedömer att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild av den ekonomiska ställningen. Vi bedömer att kommunen inte följer god redovisningssed avseende avsättning till deponi. Kommunen har i år tagit fram en beräkning på hur mycket återställande av deponi Hallgärde skulle kosta. Avsättning har inte gjorts med hela beloppet. Kommunstyrelsen har beslutat att använda återbetalningen av AFA-premier för åren 2007 och 2008 till underhåll och reparationer samt pensioner. Reservering för dessa utgifter har gjorts i bokslutet uppgående till 6 mnkr. Förfarande följer inte god redovisningssed. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de 34 verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit ska gälla för åren 2012-2014. Måluppfyllelsen bedöms utifrån nivåerna klart, på gång, ej påbörjat, ej klart. Vi rekommenderar att arbetet med att utforma mål utifrån strategikartorna fortsätter då alla mål inte är mätbara och utvärderingsbara. Vi rekommenderar också att graderingen av måluppfyllelsen tydliggörs, särskilt avseende graderna på gång och ej klart. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag då ett av två finansiella mål uppnås. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som svag då elva av 34 mål bedöms som klara. Vi bedömer vidare att årsredovisningen inte uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och inte i alla avseenden är upprättad enligt god redovisningssed. Sedan föregående år har kommunen anpassat sig till följande normgivning: RKRs rekommendation 8.2 delvis avseende upplysningar om kommunala bolags ekonomi och verksamhet m.m. KRLs 6:7 avseende värdering av exploateringsmark. Förändringen redovisas i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. Kommunen avviker i väsentlig mening från god redovisningssed avseende värderingsfrågor enligt följande: RKRs rekommendation nummer 10.2 avsättningar. Avvikelsen redovisas inte öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. 1 av 12
Kommunen avviker i väsentlig mening från god redovisningssed vad beträffar tillläggsupplysningar enligt följande: RKRs rekommendation 13.1 avseende upplysningar av leasingavtal. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKRs rekommendation 20 avseende upplysningar om finansiella tillgångar och finansiella skulder. Avvikelsen redovisas inte öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. 2 av 12
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning 3 av 12
sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som Kommunal Sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. 4 av 12
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsens omvärldsanalys beskriver också kort hur ekonomin bedöms utvecklas de närmaste åren och en känslighetsanalys visar hur ekonomin påverkas av olika faktorer såsom befolkningsmängd och utdebitering. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning. Under avsnittet finansiell analys och femårsöversikt beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Kopplingen till hur detta påverkar kommunens ekonomi bör tydliggöras. Förväntad utveckling Av årsredovisningen och nämndernas redogörelser framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. I förvaltningsberättelsen finns också en känslighetsanalys som visar hur kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av tabeller och verbal information. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med en matris med vissa upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen för att fullt ut uppfylla RKR 8.2. 5 av 12
Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Kommunen har tagit fram en strategikarta som gäller från och med år 2012. I förvaltningsberättelsen görs en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen samt hur kommunen har arbetet med målen. Där utöver görs en jämförelse mellan Torsås kommun och genomsnittet i landet med verktyget Kommunens kvalitet i korthet. Utöver ekonomiska nyckeltal innehåller nämndernas verksamhetsberättelser relevanta verksamhetsnyckeltal. I förvaltningsberättelsen beskrivs också att kommunstyrelsen och nämnderna följer upp verksamhet och ekonomi varje månad. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Av investeringsredovisningen framgår att årets investeringar uppgår till 29 mnkr jämfört med budgeterade 36,5 mnkr. Den största avvikelsen står kommunal ledningsplats och VA Kvilla för. Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Avvikelse mot budget redovisas samt korta kommentarer i förvaltningsberättelsens avsnitt om investeringar. Investeringsredovisningen kan utvecklas med ytterligare analys av årets investeringar och avvikelse mot budget samt jämförelse mot föregående år. 3.1.1.3. Driftredovisning Av driftsredovisningen framgår nämndernas avvikelser mot budget specificerat på intäkter, personalkostnader, övriga kostnader och kapitalkostnader. Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Driftsredovisningen bör utvecklas med en jämförelse mot föregående år samt ytterligare analys och kommentarer om avvikelser mot årets budget. Nämndernas budgetföljsamhet har förbättrats ytterligare i år jämfört med föregående år. Störst avvikelse mot budget redovisar socialnämnden med 1,2 mnkr (2,9 mnkr) där placeringar inom individ- och familjeomsorgen och försörjningsstödet står för den största delen. Nämnden har i början av år 2013 erhållit beslut från Migrationsverket med beviljandet av ersättning för en placering vilket gör att socialnämnden i princip skulle redovisat ett nollresultat. 6 av 12
Tekniska nämnden redovisar en negativ budgetavvikelse uppgående till 0,8 mnkr där underskotten kan hänföras till kostnader för snöröjning och halkbekämpning. Kommunens resultat räddas av finansförvaltningens positiva budgetavvikelser där främst den positiva skatteavräkningen bidrar. 3.1.2. Balanskrav Årets resultat uppgår till 3,6 mnkr och det finns inga tidigare underskott att återställa. Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Upplysning om balanskravet lämnas i förvaltningsberättelsen under rubriken finansiell analys. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer att arbetet med strategikartorna och framtagandet av mål bör fortsätta då samtliga nu beslutade mål inte är mätbara och utvärderingsbara. Vi bedömer också att en tydligare gradering av måluppfyllelsen bör göras framför allt avseende skillnaden på graderingen på gång och ej klart. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Årsredovisningen är upprättad utifrån kommunens strategikarta och utgår från perspektiven: Medborgare Miljö Ekonomi Utveckling Medarbetare Övergripande mål har satts upp av kommunfullmäktige. Nämnderna har sedan satt upp egna mål och delat ut uppdrag som syftar till att uppnå kommunfullmäktiges mål. Under perspektivet Ekonomi återfinns delvis de finansiella målen och uppföljningen av dessa. Perspektivet ekonomi innehåller även verksamhetsmål liksom övriga perspektiv och presenteras utifrån en uppföljning av de övergripande verksamhetsmålen som kommunfullmäktige fastställt. Målen bedöms utifrån fyra nivåer, klart, på gång, ej klart och ej påbörjat. 7 av 12
3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2012. Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2012 Begränsa nettokostnaderna till högst 98 % av skatteintäkterna och kommunal utjämning över en konjunkturcykel. Självfinansiera de skattefinansierade investeringarna till 100 % över en konjunkturcykel. Utfall 2012 Nettokostnaderna för år 2012 uppgår till 98,9 %. För att målet ska uppnås krävs en resultatnivå på ca 7 mnkr. Årets investeringar i den skattefinansierade verksamheten uppgår till 5,3 mnkr och självfinansieringsgraden uppgår därmed till 162 %. Måluppfyllelse, kommunens bedömning Målet är inte uppnått. Målet är uppnått. Vi bedömer att de finansiella målen inte uppnås i och med resultat- och ställning 2012 då ett av två mål bedöms vara uppfyllt. 3.1.3.2. Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens verksamhetsmässiga mål som fastställts i budget 2012. Kommunens verksamhetsmål redovisas under följande perspektiv medborgare, miljö, ekonomi, utveckling samt medarbetare. Medborgare Miljö Ekonomi Utveckling Medarbetare Summa Klart 2 2 2 4 1 11 På gång 5 5 3 3 4 20 Ej klart 1 1 Ej påbörjat 1 1 2 Summa 8 7 6 8 5 34 Vi bedömer att de verksamhetsmässiga målen inte uppnås i och med resultat- och ställning 2012 då endast 11 mål av totalt 34 mål bedöms vara uppfyllda. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Vi har identifierat avvikelser i balansräkningen mot god redovisningssed vilket påverkar resultatet positivt med 3,5 mnkr. Se kommentarer under balansräkningen. 8 av 12
Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning och prognos 2012-12-31 Utfall Föreg. år Utfall 2012 Ökning/ minskn. % Verksamhetens intäkter 90 279 87 967-2,6 % Jämförelsestörande post, AFA försäkring - 6 449 - Verksamhetens kostnader -416 327-426 099 2,3 % Avskrivningar -7 420-4 934-33,5 % Verksamhetens nettokostnader -333 468-336 617 0,9 % Skatteintäkter 238 039 238 568 0,2 % Generella statsbidrag 96 926 98 891 2,0 % Summa skatter och statsbidrag 334 965 337 459 0,7 % Finansiella intäkter 7 225 6 084-15,8 % Finansiella kostnader -3 042-3 292 8,2 % Jämförelsestörande post ränta pension -940 - - Årets resultat 4 740 3 634-23,3 % En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Uppbokad slutavräkning skatteintäkter för år 2011 och prognos 2012 uppgår i årets bokslut till 8,2 mnkr. I bokslut 2011 uppgick uppbokad slutavräkning 2010 och prognos 2011 till 9,3 mnkr. Skillnaden uppgår till 1,1 mnkr som således har försämrat resultatet. Verksamhetens intäkter har påverkats av återbetalning av premier avseende AFA pensionsförsäkring med 6,4 mnkr från åren 2007 och 2008. Posten redovisas som jämförelsestörande post i resultaträkningen. Den kommunala fastighetsavgiften har ökat med 1,5 mnkr i jämförelse med föregående år. Finansiella intäkter har påverkats av en justering av preliminära sociala kostnader. Denna justering ska redovisas som verksamhetskostnad då det är en personalkostnad och inte bland finansiella intäkter. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt inte ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Följande poster kommenteras: En förbättring mot tidigare år är att exploateringsmark redovisas i år som omsättningstillgång. En genomgång av exploateringsmarken har gjorts under året och omklassificering har skett. Kvarstår gör att värdera exploateringsmarken till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Avsättning för deponi uppgår till 5,5 mnkr. Under året har en beräkning tagits fram där det framgår att kostnaden för återställandet bedöms uppgå till 8,1 mnkr. Återställandet ska göras år 2017. I och med att kostnaden är känd 9 av 12
av kommunen ska avsättning göras upp till hela beloppet det vill säga 8,1 mnkr. Avsättningen borde därmed vara 2,5 mnkr högre och resultatet därmed 2,5 mnkr lägre. Kommunstyrelsen har beslutat att använda delar av återbetalade AFApremier till underhåll och reparationer samt pensionsavsättning. Verkställighet av beslutet hade vid bokslutstillfället ännu inte gjorts. Reservation för nämnda kostnader har gjorts i bokslutet uppgående till 6,0 mnkr vilket inte är förenligt med god redovisningssed. Kortfristiga skulder borde därmed vara 6,0 mnkr lägre och resultatet därmed 6,0 mnkr högre. I balansposten korta skulder ingår ett flertal projekt som löper över flera år. Vi anser att en genomgång av projekten bör göras för att avsluta dem där projekttiden löpt ut och intäkten tillgodogöras verksamheten. Beloppen är inte väsentliga och påverkar därmed inte den rättvisande bilden. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL förutom avseende avsättningar och korta skulder. Vi bedömer att avsättning för deponi bör uppgå till 8,1 mnkr och att korta skulder borde uppgå till 63,7 mnkr. 3.2.3. Kassaflödesanalys Årets kassaflöde uppgår till 18,1 mnkr jämfört med -13,8 mnkr föregående år. Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer även att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer även att konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt. Däremot framgår inte eventuella olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter samt hur redovisningen skulle påverkas av detta. Vi bedömer att KRLs krav uppfyllts såväl avseende 8.1 som 8.2. Dock saknas vissa upplysningar enligt rekommendationen 8.2 från Rådet för kommunal redovisning där det framgår att särskilda upplysningar ska lämnas som ska ge en samlad bild av de ekonomiska engagemangen i koncernföretagen, gärna i form av en matris. 10 av 12
3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar inte fullt ut uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Delvis Delvis Upplysning saknas i not till avsättningen avseende pensioner vilka olika sorters pensionsförmåner som avsättningen avser Upplysning saknas om i vilket tillgångsslag som förvaltade pensionsmedel har placerats i och vilken avkastning som uppnåtts. Upplysning ska också lämnas utfallet i förhållande till placeringsreglementets fastställda mål. RKR 8.2 Sammanställd redovisning Delvis Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om försäljning och inköp, skulder och fordringar, koncernbidrag och tillskott mellan kommunen och bolagen, gärna i form av en matris. Upplysning bör också lämnas avseende skillnader i redovisningsprinciper och hur detta påverkar sammanställningen. RKR 13.1 Redovisning av hyresavtal/leasing RKR 18.1 Redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljning Inte alls Delvis Upplysning lämnas i redovisningsprinciperna att kommunen inte följer RKR 13.1 avseende leasing. Någon klassificering och uppdelning enligt rekommendationen har inte gjorts. Kommunen redovisar anslutningsavgifter avseende VA enligt reglerna i RKR 18.1. Grunderna för intäktsföring för olika poster, dvs. över vilken tid och enligt vilket mönster som inkomsten inkommer saknas. 11 av 12
RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Huvudsakligen inte Från och med år 2012 gäller en ny rekommendation avseende redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Denna innebär att kommunen måste komplettera sin redovisning av finansiella tillgångar och skulder i årsredovisningen. 2013-04-08 Malin Kronmar Projektmedarbetare Åsa Bejvall, certifierad kommunal revisor Uppdragsledare 12 av 12