Budgetunderlag För åren 2020, 2021 och 2022
Publikationen kan laddas ner som PDF från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2019-02-28 Dnr: 2019-00133 Copyright: ESV Rapportansvarig: Joakim Lundgren
INNEHÅLL Innehåll 1 Inledning... 4 2 Finansieringsöversikt... 5 3 Förslag till anslagsfinansiering... 7 3.1 Utveckling av statliga redovisningsregler... 7 3.1.1 ESV behöver aktivt kunna fortsätta delta i utvecklingen inom EU... 7 3.1.2 ESV behöver fortsätta utveckla de statliga redovisningsprinciperna... 8 3.1.3 ESV föreslår en permanent finansiering... 8 3.2 Förvaltning av systemstöd för finansiella befogenheter... 9 3.2.1 ESV har utvecklat funktionalitet för inrapportering... 9 3.2.2 ESV föreslår finansiering från anslagspost 2... 9 4 Avgiftsbelagd verksamhet... 11 4.1 Ekonomisk styrning... 11 4.2 Tjänsteexport... 12 5 Anläggningstillgångar... 13 6 Övriga villkor... 15 6.1 Låneram... 15 6.2 Räntekontokredit... 15 6.3 Anslagskredit och anslagssparande... 15 3
INLEDNING 1 Inledning I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (kapitel 9) lämnar Ekonomistyrningsverket (ESV) budgetunderlag för räkenskapsåren 2020 2022. Budgetunderlaget omfattar anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Budgetunderlaget omfattar även avgifter och övriga intäkter, anläggningstillgångar samt behov av låneram och krediter. Med anledning av att viss verksamhet övergått till Kammarkollegiet och Myndigheten för digital förvaltning har vi under 2018 sett över vårt lokalbehov. Under året har ett nytt hyreskontrakt för perioden 2020-2025 tecknats. Vi kommer med anledning av detta att minska de befintliga lokalerna med cirka 600 kvadratmeter. 4
FINANSIERINGSÖVERSIKT 2 Finansieringsöversikt ESV föreslår följande finansiering för åren 2020 2022 i 2019 års prisnivå. Tabell 1 Förslag till finansiering 2020 2022 i 2019 års prisnivå (tkr) ANSLAG Utfall 2018 Prognos 2019 Beräkning 2020 Beräkning 2021 Beräkning 2022 Utgiftsområde 2, anslag 1:8 Ekonomistyrningsverket ap.1 Ekonomistyrningsverket förvaltning 150 189 146 800 146 130 145 813 145 813 ap.2 RK Statsbudgetstöd 1 19 155 20 865 20 165 20 165 20 165 Utgiftsområde 2, anslag 1:12 Riksgäldskontoret ap.3 Utvärdering av statens skuldförvaltning 397 497 - - - Utgiftsområde 2, anslag 1:18 Digitaliseringsmyndigheten ap.5 Stöd till regeringens satsning på e- förvaltning ap.9 Gem. e-förv.proj - Följa användning av it och tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter 1 293 - - - - 2 271 - - - - AVGIFTSINTÄKTER SOM DISPONERAS Ekonomisk styrning 12 311 10 500 10 500 10 500 10 500 Administrativa system 0 - - - - Tjänsteexport 14 0 0 0 0 ÖVRIGA INTÄKTER SOM DISPONERAS TA-medel (EU-revision) 4 304 4 500 4 000 4 000 4 000 Övriga bidrag 1 352 600 400 400 400 Övrigt (finansiella intäkter, 4 AvgF m.m.) 10 275 4 500 4 500 4 500 4 500 SUMMA 201 561 188 262 185 695 185 378 185 378 1 1 För perioden 2020-2022 har vi utgått från att 4,3 mnkr får användas först efter beslut av Regeringskansliet. 5
FINANSIERINGSÖVERSIKT Tabellen nedan visar mer detaljerat beräknad nivå för ESV:s förvaltningsanslag för perioden 2020-2022. Tabell 2 Härledning anslagsnivå 2020-2022 Härledning ap.1 (tkr) 2020 2021 2022 Belopp enligt BP19 165 095 164 778 164 778 Medel som tillförs ap.2-20 165-20 165-20 165 Utveckling av statliga redovisningsregler 1 200 1 200 1 200 Summa belopp ap.1 i Tabell 1 146 130 145 813 145 813 I efterföljande kapitel beskriver vi ESV:s förslag till anslagsfinansiering, lämnar en redogörelse för den avgiftsbelagda verksamheten samt belyser anläggningstillgångar och övriga villkor. 6
FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING 3 Förslag till anslagsfinansiering ESV lämnar i budgetunderlaget förslag som påverkar den befintliga finansieringen för perioden. Det avser finansieringen av utveckling av statliga redovisningsregler och systemstöd för finansiella befogenheter. 3.1 Utveckling av statliga redovisningsregler Av budgetpropositionen för 2013 framgick att ESV:s anslag skulle ökas med 1,2 miljoner kronor per år under perioden 2013-2019 för arbete med utveckling av statliga redovisningsregler. Det har givit ESV möjlighet att aktivt kunna arbeta med utvecklingen av de svenska statliga redovisningsreglerna i förhållande till internationella redovisningsstandarder, samt att delta i det utvecklingsarbete som pågår inom EU med att införa gemensamma standarder för redovisning i offentlig sektor. ESV genomförde tidigare en omfattande kartläggning av de svenska redovisningsreglerna för statliga myndigheter och de internationella och föreslog ett antal ändringar. 2 Vi har de senaste åren arbetat aktivt med att utveckla regelverket i denna riktning och att delta och påverka utvecklingen inom EU med gemensamma redovisningsstandarder. 3.1.1 ESV behöver aktivt kunna fortsätta delta i utvecklingen inom EU EU:s statistikorgan Eurostat leder arbetet med att införa gemensamma europeiska redovisningsstandarder, så kallade EPSAS. Eurostat har varit projektledare för EPSAS-projektet, som i slutet av 2018 lämnade förslag till EU-kommissionen om att implementera 20 europeiska redovisningsstandarder 2020 2025. Fram tills nu har EPSAS-projektet varit tidsbegränsat, men från och med 2019 övergår det till att blir en ny självständig enhet inom Eurostat. Arbetet med att ta fram gemensamma europeiska standarder kommer därmed att fortgå. Sverige representeras i den europeiska arbetsgruppen som utvecklar EPSAS av Finansdepartementet och av ESV. ESV anser att Sverige har mycket att bidra med i dessa sammanhang, då vi är en av de EU-länder som införde kostnadsmässig redovisning tidigast. Våra erfarenheter med utveckling av komplicerade redovisningsfrågor kopplade till finansiella instrument, pensioner, skatter med mera är viktiga som ett bidrag till den fortsatta gemensamma utvecklingen. Om de nya EPSAS-standarderna skulle bli obligatoriska 2 ESV 2012:40 Jämförelser med internationella redovisningsstandarder med mera ESV 2014:30 Förslag till förordningsändringar Redovisning av regeringsuppdrag rörande förslag till förordningsändringar inom området finansiell redovisning 7
FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING är det viktigt att Sverige har varit med och bevakat och bidragit till utvecklingen av standarderna. Det är också viktigt att bevaka att framtida EPSAS inte står i konflikt med de styrmodeller som finns i Sverige. Exempelvis skulle vissa obligatoriska krav som har diskuterats inom Eurostat stå i direkt konflikt med den svenska garanti- och utlåningsmodellen som regleras i budgetlagen. Sveriges deltagande i den europeiska arbetsgruppen möjliggör också utbyte och inblick i den utveckling som sker inom övriga EU-länder, vilket är en viktig källa för Sveriges fortsatta utveckling av de statliga redovisningsreglerna. 3.1.2 ESV behöver fortsätta utveckla de statliga redovisningsprinciperna De senaste åren har en utveckling av de statliga redovisningsprinciperna skett utifrån det internationella perspektivet och behov inom specifika områden, såsom finansiella instrument, pensionsredovisning, garantier med mera. Utvecklingen av dessa områden har fått till följd att mer övergripande översyner av regelverket inom bokföring och redovisning har fått stå tillbaka. Förordning om årsredovisning och budgetunderlag och förordning om myndigheters bokföring med föreskrifter och allmänna råd togs fram för 19 år sedan och ingen helhetsöversyn har kommit till stånd sedan dess. Regelverket har till del blivit ett lappverk och behöver ses över när det gäller struktur och språk, så att det blir lättare för användarna att tillämpa och tolka. Vi behöver också bevaka ändringar som har skett i det nationella regelverket för redovisning inom den privata sektorn, till exempel årsredovisningslagen och K3-regelverket. Det behövs dessutom en kartläggning för att se om några områden behöver utvecklas i förhållande till de senast tillkomna ändringarna, som är mer omfattande. Ett exempel på område som vi skulle behöva se över är hur digitaliseringen bör påverka regler om bokföring. 3.1.3 ESV föreslår en permanent finansiering Mot bakgrund av ett fortsatt internationellt utvecklingsarbete med redovisningsstandards och behov av att göra en helhetsöversyn av det statliga regelverket om redovisning föreslår ESV en fortsatt finansiering om 1,2 miljoner kronor och att detta görs som en permanent del av ESV:s förvaltningsanslag på anslagspost 1. En utebliven finansiering innebär att ESV inte kommer att kunna delta i den internationella utvecklingen på samma sätt som hittills och att en helhetsöversyn av regelverket får skjutas fram i tiden. 8
FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING 3.2 Förvaltning av systemstöd för finansiella befogenheter ESV har under 2018 på uppdrag av RK Statsbudgetstöd (RK SBS) utvecklat ny funktionalitet för att Regeringskansliet ska kunna analysera myndigheternas investeringstabeller (verksamhets- och samhällsinvesteringar). Finansiering och styrning har skett på sedvanligt sätt för utvecklingsmedel från ESV:s förvaltningsanslag (anslagspost 2), det vill säga Regeringskansliet är beställare och bestämmer vad som ska utvecklas och ESV levererar. Utvecklingskostnaderna har aktiverats och blivit immateriella anläggningstillgångar som skrivs av under fem år. 3.2.1 ESV har utvecklat funktionalitet för inrapportering Regeringskansliet har beslutat 3 om riktlinjer för myndigheternas inrapportering i systemet. Beslutet anger att myndigheterna ska rapportera uppgifter ur budgetunderlaget för 2020-2022 i Hermes. För att möjliggöra inrapportering har ESV utvecklat en modul för myndigheterna. Även denna utveckling har aktiverats och avskrivningarna finansieras via anslagspost 2. Kostnader för it-system delas upp i utvecklingskostnader och förvaltningskostnader. Förvaltning är en naturlig följd av utveckling och finns kvar så länge systemet används för verksamhetsprocessen och är i produktion. Schematiskt följer förvaltning ett antal steg. Direkt efter avslutad utveckling kvarstår oftast ett antal utvecklingsinsatser som inte prioriterats och därmed blir en del av förvaltningen. När dessa är klara finns ett modernt system som inte kräver så mycket förvaltning. I takt med att tiden går ökar den tekniska skulden och kostnaderna för förvaltning ökar med den. Slutligen måste systemet få ett större omtag, alternativt avvecklas. RK SBS beslut att utveckla ny funktionalitet för finansiella befogenheter krävde i sin tur utveckling av myndighetsinrapportering. Förvaltningskostnaderna som är förknippade med myndighetsinrapporteringen är en direkt följd av detta. Vid dialog med Regeringskansliet (RK SBS) har ESV förstått det som att anslagspost 2 inte ska finansiera förvaltningskostnaderna för den nya myndighetsinrapporteringen. Därmed bedömer ESV att vi har fått en tillkommande uppgift utan finansiering. 3.2.2 ESV föreslår finansiering från anslagspost 2 Inom förvaltningsuppdraget ryms beställarrollen, drift, utbildning, support och förvaltning. Utifrån omfattningen av det vi hittills utvecklat bedömer vi att den årliga kostnaden uppgår till 0,7 miljoner kronor. ESV föreslår att det finansieras genom att medel omdisponeras från anslagspost 2 till anslagspost 1. Enligt tabell 1 ovan görs det genom att den del som får användas först efter beslut av Regeringskansliet minskas med motsvarande belopp. Eftersom systemet är driftsatt föreslår vi även att finansieringen gäller från och med 2019. 3 Regeringsbeslut 2019-01-19 Fi2019/00130/BATOT 9
FÖRSLAG TILL ANSLAGSFINANSIERING Om en finansiering uteblir innebär det att ESV behöver prioritera ner annan verksamhet som idag finansieras av anslagspost 1. Det ligger nära tillhands att förvaltning och utveckling av system som används av myndigheterna är det som prioriteras ner. Det gäller till exempel inrapportering av ekonomisk information till statsredovisningen eller andra system för till exempel inrapportering av avgifter eller enkätsystem (EA-värderingen eller inrapportering om intern styrning och kontroll samt internrevision). Dessa system är viktiga för myndigheterna och även för ESV då informationen som lämnas där bearbetas och utgör viktiga underlag för ESV:s rapportering till regeringen. Underhållet och utvecklingen av dessa system är redan idag i viss mån eftersatt. ESV ser därför inte detta som ett bra alternativ. Den utveckling som RK SBS beslutar om för funktionalitet av finansiella befogenheter framöver kan innebära att även myndighetsinrapporteringen behöver utvecklas. All sådan utveckling leder till att ESV förvaltningsåtagande ökar och därmed även kostnaderna. ESV kan därför behöva återkomma när det gäller finansiering av denna del i kommande budgetunderlag. 10
AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET 4 Avgiftsbelagd verksamhet ESV:s avgiftsfinansierade verksamhet, där vi disponerar intäkterna, delas enligt regleringsbrevet in i tre områden: Ekonomisk styrning, Administrativa system och Tjänsteexport. Vi beräknar följande intäkter, kostnader, resultat och ackumulerat över-/underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten åren 2019 2022. Tabell 3 Avgiftsfinansierad verksamhet 2018 2022 Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) IB 2018 Ekonomisk styrning -1 701 Utfall 2018 Prognos 2019 Beräkning 2020 Beräkning 2021 Beräkning 2022 Intäkter 12 311 10 500 10 500 10 500 10 500 Kostnader 11 477 9 700 10 433 10 500 10 500 Resultat 834 800 67 0 0 Ackumulerat över- /underskott -867-67 0 0 0 Administrativa system 10 717 Intäkter 0 - - - - Kostnader 0 - - - - Resultat 0 - - - - Överföring av balanserad kapitalförändring till Kammarkollegiet -10 717 - - - Ackumulerat över- /underskott 0 0 - - - Tjänsteexport 343 Intäkter 14 0 0 0 0 Kostnader 26 0 0 0 0 Resultat -12 0 0 0 0 Ackumulerat över- /underskott 331 331 331 331 331 Totalt resultat 9 359 822 800 67 0 0 Överföring till Kammarkollegiet -10 717 - - - - Totalt ackumulerat över- /underskott -536 264 331 331 331 Sammantaget uppvisar den avgiftsbelagda verksamheten ett överskott på 0,8 miljoner kronor för 2018 och det ackumulerade underskottet uppgår till 0,5 miljoner kronor. I början av året överfördes den balanserade kapitalförändringen för Administrativa system till Kammarkollegiet. 4 4.1 Ekonomisk styrning I avgiftsområdet Ekonomiskt styrning ingår utbildningar, uppdrag och avgiftssamråd. Huvuddelen av avgifterna hänför sig till utbildningsverksamheten. Uppdrag består av avgiftsbelagda regeringsuppdrag samt några uppdrag från andra myndigheter eller 4 Regeringsbeslut 2017-09-28, Fi2017/03735/E2. 11
AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET Regeringskansliet. Vid utgången av 2018 uppgick det ackumulerade underskottet till 0,9 miljoner kronor. Vi beräknar att verksamheten uppnår ekonomisk balans vid utgången av 2019. ESV får enligt regeringsbeslut 5 under perioden 2016-2018 använda totalt 2 970 000 kronor från förvaltningsanslaget för att täcka ett ackumulerat underskott inom uppdragsverksamheten. Under 2018 användes inte den möjligheten. 4.2 Tjänsteexport Under 2018 deltog ESV i mindre omfattning i ett projekt i Ukraina. I övrigt har ESV ingen tjänsteexport planerad för perioden fram till 2022. 5 Regeringsbeslut 2016-06-22, Fi2016/02466/E2. 12
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 5 Anläggningstillgångar I tabellen nedan anges ESV:s totala investeringsbehov i anläggningstillgångar. ESV:s immateriella investeringar består framförallt av utveckling av system såsom Hermes statsbudgetssystem, Hermes statsredovisningssystem samt ESV:s interna it-system för uppföljning och prognoser på statens budget. De materiella investeringarna avser främst hårdvara till systemen ovan men även till ESV:s interna it-miljö. Tabell 4 Verksamhetsinvesteringar (tkr) 2018 2019 2020 2021 2022 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 8 396 5 476 3 600 5 350 2 850 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 1 528 1 900 6 800 2 650 2 550 Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar 9 924 7 376 10 400 8 000 5 400 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 9 924 7 376 10 400 8 000 5 400 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering 9 924 7 376 10 400 8 000 5 400 13
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Tabell 5 Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr) 2018 2019 2020 2021 2022 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret 16 583 18 864 18 903 21 136 20 513 Nyupplåning (+) 10 960 7 376 10 400 8 000 5 400 Amorteringar (-) -8 679-7 337-8 167-8 623-8 712 UB lån i Riksgäldskontoret 18 864 18 903 21 136 20 513 17 201 Beslutad/föreslagen låneram 29 000 25 000 25 000 25 000 25 000 Ränteutgifter -84-32 62 181 270 Finansiering av räntor och avskrivningar UO2 anslag 1:8 ap.1 Ekonomistyrningsverkets förvaltning 6 194 4 405 4 162 4 961 5 288 UO2 anslag 1:8 ap.2 RK Statsbudgetstöd 2 040 2 578 3 806 3 502 3 291 UO2 anslag 1:12 ap.3 Utvärdering av statens skuldförvaltning 8 8 0 0 0 UO2 anslag 1:18 ap.5 Stöd till regeringens satsning på e-förvaltning 29 0 0 0 0 UO2 anslag 1:18 ap.9 Gem. e-förv.proj - Följa användningen av it och tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter 50 0 0 0 0 Övrig finansiering 274 314 261 341 403 Kommentar: Differensen mellan nyupplåning år 2018 och lån i Riksgäldskontoret i tabellen för verksamhetsinvesteringar beror på att lånet i Riksgäldskontoret regleras mot utgående balans per november så de avskrivningar och investeringar som görs i december är inte medräknad i UB lån i Riksgäldskontoret. Ränteutgifterna har beräknats utifrån ESV:s prognos på reproräntan (årsgenomsnitt). 14
ÖVRIGA VILLKOR 6 Övriga villkor 6.1 Låneram ESV:s låneram sänktes 2019 från 29 miljoner kronor till 25 miljoner kronor, vilket är i linje med vårt förslag i tidigare budgetunderlag. Vi föreslår att nuvarande låneram behålls. 6.2 Räntekontokredit ESV:s kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret uppgår till 15 miljoner kronor 2019. Vi föreslår inte någon ändring för budgetåren 2020 2022. 6.3 Anslagskredit och anslagssparande ESV föreslår att befintliga finansiella villkor fortsätter att gälla för perioden 2020 2022. 15
ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00 Box 45316 Fax 08-690 43 50 104 30 Stockholm www.esv.se