Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1
Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Förskoleklass 26 Grundskola 151 Utbildningen vid omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-6 samt tillhörande fritidshem. Skolan ligger i utkanten av Sala med närhet till naturen och i anslutning till skolan ligger även Folkets Park och delar av gruvans vattensystem. Skolan byggdes 1982 och har under åren därefter inte omfattats av någon renovering. Verksamheten vid har vuxit i omfattning sedan skolan byggdes och därför disponerar skolan även två paviljonger som uppfördes 1997 respektive 2002. Flertalet elever bor i skolans närhet, och delar av skolans upptagningsområde betraktas som socialt tungt belastat. Efter årskurs 6 fortsätter eleverna sin skolgång i Vallaskolan. Till läsåret 2004/2005 fick skolan ta emot elever i årskurs 4 och 5 från Styrars skola, efter ett kommunalt beslut. Skolan disponerar en sim och idrottshall, med möjlighet att utöva ett flertal idrotter. I anslutning till idrottsanläggningen finns dessutom en fotbollsplan, som vintertid spolas för att möjliggöra skridskoåkning. Genom de goda möjligheterna att utöva olika idrotter har utformat skolans val som Idrott och hälsa. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra arbetslag, där fritidshemmet är det ena och förskoleklass årskurs 3, årskurs 4-6 samt resursteamet de övriga. Inspektionen omfattar förskoleklass och grundskola årskurs 1 6. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 22 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av Gunnel Eriksson och Eva Hederström. Besök i genomfördes den 15 mars 2005. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan infor- 2
mation om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes formella intervjuer med rektorn, ett urval elever, lärare och föräldrar samt skolans elevvårdsteam. Verksamhet i förskoleklass och lektioner i flertalet årskurser besöktes. Under besöket fördes också spontana samtal med både elever och personal. Två elever ansvarade för att guida inspektörerna runt i skolans lokaler. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I s lokala arbetsplan lyfts skolans vision Alla skall känna livsglädje fram. Till visionen har ett antal mål, med syfte att sträva mot visionen, kopplats. Bland målen kan nämnas: samarbetsförmåga, visa hänsyn, trygg miljö, arbetsro och glädje samt att få tid för reflektion. Inspektionen visar att skolan arbetar mot dessa mål, men att resultatet av skolans insatser inte alltid ger ett resultat som motsvarar insatsen. Elever känner sig både trygga och otrygga i skolan. Orsaken till otryggheten är rädsla för vissa elever. Föräldrar säger att elevernas språkbruk, de upprepade kränkningarna och i vissa fall bristen på arbetsro i klasserna skapar otrygghet. Samtidigt betonar föräldrarna att personalen gör ett mycket gott arbete för att skapa en trygg miljö för eleverna. Inspektörerna bedömer att resultatet av skolans arbete med normer och värden bör förbättras. Alla elever som inspektörerna pratat med säger dock att de trivs på skolan, och att alla är accepterade som de är. Inspektionen visar även att skolan samverkar med eleverna genom klass- och elevråd. I alla klasser sker, med olika periodicitet, klassråd. Från och med årskurs 3 utser eleverna representanter till elevrådet, i vilket rektorn alltid deltar. Elevrådets möten protokollförs och återrapporteras till alla klasser genom det upprättade protokollet. Eleverna ger exempel på förslag som de fått gehör för och nämner den nyligen genomförda filmdagen. Eleverna uppger att deras inflytande över undervisningen varierar och att inflytandet är begränsat. Lärarna anser att skolans påbörjade arbete med individuella utvecklingsplaner, IUP, kommer att förbättra elevernas möjligheter till inflytande över undervisningssituationen. Inspektörerna bedömer att resultatet av skolans arbete genom samverkan med eleverna via olika råd är av god kvalitet, men att elevernas delaktighet i undervisningen bör förbättras. 3
Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av s arbete med normer och värden genom samverkan med eleverna via olika råd är av god kvalitet. Däremot bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete avseende elevernas reella inflytande över undervisningen bör förbättras. Skolan behöver även tillgodose alla elevers rätt att få känna trygghet och få arbetsro. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I den lokala arbetsplanen finns mål kopplade till kunskaper: att alla skall få möjlighet att nå meningsfull kunskap, att alla skall få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och känna att man duger. Resultaten från de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 5 våren 2004 visar att 39 procent av eleverna nådde målen i samtliga tre ämnen. I svenska lyckades 52 procent, i engelska 39 procent och i matematik 65 procent av eleverna nå målen. Skolan har sammanställt resultaten efter kön och skillnaderna mellan flickor och pojkar är mycket stora till flickornas fördel. Speciellt avviker engelskan där endast 8 procent av pojkarna nådde målen mot 73 procent av flickorna. Inspektörerna bedömer att resultaten från de nationella ämnesproven är oroväckande, och att skolan bör analysera varför könsskillnaderna är så stora och vidta kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med de kunskapsbrister som eleverna uppvisar. Inspektionen visar att skolan saknar rutiner för att följa elevernas resultat i övriga kursplaneämnen, och inspektörerna bedömer att skolan bör utarbeta rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling. Elever och föräldrar uppvisar bristande kännedom om målen för utbildningen, ett uppdrag som läroplanen tydligt lägger på skolan, och inspektörerna bedömer att resultatet av skolans arbete i detta avseende bör förbättras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten avseende kunskaper är svåra att bedöma på grund av att saknar rutiner för att följa och utvärdera elevernas kunskapsutveckling och skolan bör därför utarbeta sådana rutiner. De presenterade resultaten på de nationella ämnesproven är synnerligen oroväckande och skolan måste ta krafttag för att komma till rätta med elevernas bristande kunskaper. Inspektörerna vill lyfta fram skolans initiativ att sammanställa resultaten på de nationella ämnesproven efter kön, men vill betona vikten av att analysera rådande förhållanden och vidta åtgärder för att komma till rätta med de stora könsskillnaderna. Vidare bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete med att informera elever och föräldrar målen för utbildningen bör förbättras. 4
3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I s lokala arbetsplan uttrycks att alla genom olika friskvårdsaktiviteter skall få möjligheter att främja sin hälsa. Skolan har utökat tiden för idrott och hälsa och bland barnen i förskoleklass och årskurs 1-2 sker verksamhet ute i naturen några timmar per vecka. Skolan bedriver, i samarbete med flera föreningar i Sala projektet Handslaget, med syfte att utveckla elevernas möjligheter till dagliga fysiska aktiviteter och att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid. Skolan erbjuder också eleverna, mot en smärre summa, att äta frukost på skolan. Inspektörerna bedömer att skolans hälsofrämjande arbete är av god kvalitet. Skolan skall enligt läroplanen sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Som tidigare påpekats förekommer en del incidenter elever emellan och en del av dessa uppstår, enligt rektorn och lärarna, på grund av elevernas bristande sociala kompetens. För att komma till rätta med detta bedrivs flera olika utvecklingsprojekt med syfte att stärka barnens sociala färdigheter och både rektorn och lärarna bedömer att dessa insatser sammantaget får positiva effekter. Inspektörernas intryck, som även delas av rektorn och lärarna, är att det pågår flera parallella projekt som till vissa delar länkar in i varandra. Det är därför svårt att bedöma värdet av de enskilda insatserna. I skolans förebyggande arbete ingår även ett faddersystem, där förskoleklassen har sina faddrar i årskurs 3. Den lärare som undervisar i årskurs 3 kommer att ansvara för årskurs 1 nästa läsår, och genom faddersystemet lär både elever och lärare känna varandra. På motsvarande sätt sker fadderverksamhet mellan årskurs 1 och årskurs 4. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolans arbete för att förebygga kränkande behandlig är omfattande och ambitiöst, men att skolan bör utveckla strategier för att utvärdera effekterna av genomförda insatser (se vidare område 1 Normer och värden). Skolan har en Handlingsplan mot mobbning. Planen innehåller inte det vidgade begreppet kränkande behandling, men belyser i övrigt det förebyggande arbetet i generella drag. Av planen framgår hur skolan avser att arbeta om mobbning inträffar, hur man utvärderar om vidtagna insatser fått avsedd effekt och belyser även hur skolan agerar om vuxna kränker elever. Inspektörerna bedömer att skolans handlingsprogram bör förbättras, så att det omfattar alla former av kränkande behandling och det förebyggande arbetet bör förtydligas. Skolans föräldraförening ansvarar för att handlingsprogrammet skickas hem till 5
samtliga målsmän, och i samband med den årliga revideringen av handlingsprogrammet kommer elevrådet att medverka. Skolans samverkan med eleverna genom olika råd fungerar bra, och rutiner för samverkan med föräldrarna finns, även om både skolan och föräldraföreningen efterlyser större intresse från föräldrarnas sida. Läroplanen anger att Läraren skall se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande över inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Inspektionen visar att elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen är begränsad och till viss del lärarberoende, och inspektörerna bedömer att skolans arbete för att öka elevernas inflytande över undervisningen, i enlighet med målen i läroplanen, bör förbättras. Skolhälsovård erbjuds i enlighet med skolförfattningarna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s arbete med arbetsmiljö och delaktighet till vissa delar är av god kvalitet, t.ex. skolans hälsofrämjande arbete. Skolans arbete för att förebygga kränkande behandling är omfattande, men inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla strategier för att utvärdera vilka effekter respektive insats resulterar i. Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör utvecklas så att det täcker alla former av kränkande behandling och det förebyggande arbetet bör förtydligas. Även skolans arbete för ökat elevinflytande över undervisningen bör förbättras. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. På finns rutiner utarbetade för att identifiera barn med behov av särskilt stöd. Processen börjar med att ansvarig lärare skriftligt får anmäla oro för en elev till resursteamet, som sedan genomför observationer för att identifiera elevens behov. Därefter har resursteamet samtal med läraren om organisationen etc. för att se vilka åtgärder som skall anges i ett åtgärdsprogram som respektive klasslärare upprättar. Skolans resursteam arbetar flexibelt antingen i klassen eller enskilt med eleven och stöd ges i alla ämnen, men resursteamet framhåller att arbetet med elevernas sociala utveckling tagit över på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling. Detta har resulterat i att arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter blivit lidande, enligt uppgift från resursteamet. Några av skolans elever får några dagar per vecka sin undervisning i en särskild undervisningsgrupp vid en annan enhet, och rutiner mellan 6
elevens ordinarie klassplacering och den särskilda undervisningsgruppen är väl utvecklade. Inspektörerna vill framhålla att både läroplanen och skollagen betonar att skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper och att skolan i samarbete med hemmen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor. Inspektörerna bedömer att bör arbeta för att hitta en balans mellan dessa båda uppdrag. Skolan saknar konkretiseringar av de nationella kursplanerna, men har påbörjat ett utvecklingsarbete med individuella utvecklingsplaner, IUP, för att kunna följa såväl elevernas sociala utveckling som deras kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik. Skolans ambition är att sammanlänka elevernas kunskapsutveckling med den sociala utvecklingen. Skolans personal uppger att arbetet med den sociala färdighetsträningen tar så mycket tid att man inte hunnit med målarbetet. Detta avspeglar sig vid samtal med eleverna, men även föräldrarna känner sig obekanta med målen, oavsett om det gäller läroplanens mål eller kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer att skolan bör konkretisera målen i de nationella kursplanerna och delge både elever och föräldrar dessa. Utvecklingssamtalen genomförs i den omfattning som grundskoleförordningen kräver, men vissa föräldrar uppger att man snarare får veta hur elevens kunskapsutveckling ter sig i förhållande till övriga elevers än till de nationella kunskapsmålen. Den information som lämnas vid utvecklingssamtalen bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna samt tydliggöra vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen. Inspektörerna bedömer att genomförandet av utvecklingssamtalen vid bör förbättras. Barn/elever och pedagogisk personal vid är organisatoriskt uppdelade i fyra arbetslag: fritidshemmet, resursteamet, förskoleklass årskurs 3 samt årskurs 4 6. I den direkta undervisningssituationen arbetar klasserna oftast åldershomogent, men samverkan förekommer bland annat genom det faddersystem som tillämpas på skolan. Under lektionerna delas vanligtvis varje klass upp i grupper för att skapa så goda betingelser som möjligt för lärande. Enligt de uppgifter som kommit inspektörerna till del skall grupperna inte vara varaktiga, men i praktiken har inte gruppsammansättningen varierats i så hög grad. Vid samtal med både elever och lärare samt vid besök i klasserna har inspektörerna noterat att eleverna vid erbjuds olika arbetssätt, men eleverna tycker att enskilt arbete överväger. I årskurs 1 och i årskurs 6 får eleverna planera veckans arbete och utvärdera detta i slutet av veckan. I de flesta klasser utvärderar eleverna sitt arbete och goda arbetsinsatser belönas på olika sätt. Inspektörerna har även sett hur lärare direkt kopplar sin undervisning till händelser som inträffat som när eleverna i årskurs 1 berättar om några rådjur som de iakttagit under rasten. I förskoleklassen används fredagarna till lärande i den intilliggande skogen och olika temaaktiviteter kopplas till skolans närområde. I samband med ett lektionsbesök har även noterats hur eleverna arbetar med matematik på olika nivåer och hur de äldsta eleverna kan välja nivå på ett arbete om Asien, och där även vissa mål anges. Elever som inspektörerna talat med säger att de ibland tycker att det är roligt att lära sig nya saker, men när det 7
blir upprepningar av samma moment eller när man inte förstår, då är det inte roligt. samverkar med föreningar i Sala genom det tidigare nämnda projektet Handslaget (se område tre Arbetsmiljö och delaktighet). Dessutom bedrivs i kommunen den så kallade RIK-skolan (Rörelse i Kulturen), som erbjuder skolorna olika aktiviteter. har även kontakter med företag och eleverna i årskurs 4-6 har prao, en till ett par dagar per läsår. Inspektörerna bedömer att skolans samverkan med omgivande samhälle är väl utvecklat. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att pedagogisk verksamhet och undervisning vid är av godtagbar kvalitet, men skolan bör arbeta för att finna en balans mellan kunskapsuppdraget och uppdraget att stödja elevernas sociala utveckling. Skolan bör konkretisera de nationella kursplanerna och genomföra utvecklingssamtal så att elevernas kunskapsutveckling relateras till målen i styrdokumenten. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Till varje skola i Sala kommun hör en eller flera ansvarspolitiker, som besöker skolan varje läsår och intrycken från dessa besök avrapporteras sedan vid nämndens sammanträden. Några rektorer i kommunen har ett samordningsansvar för förskolor och skolor inom ett visst geografiskt område. Samtliga ansvarsrektorer ingår i förvaltningschefens ledningsgrupp och rektorskonferens för alla rektorer i kommunen äger rum var fjärde vecka. Förvaltningens stabsgrupp besöker även skolorna och genomför regelbundet kvalitetshearings. Rektor vid är även rektor för den särskilda undervisningsgruppen vid Klöverskolan samt har det kommunövergripande ansvaret för Elevhälsan. På styr rektorn verksamheten genom bland annat ett konferenssystem. Vid dessa tillfällen bedrivs konferenser för all personal, med arbetslaget och arbete i de olika ansvarsgrupper som den pedagogiska personalen är indelade i. Ansvarsgrupperna arbetar med exempelvis: biblioteket, föräldraföreningen, data mm. Vid ett av konferenstillfällena får personalen handledning. Rektorn är väl känd bland både elever och föräldrar och förtrogen med verksamheten. Lärarna lyfter fram rektors stora engagemang, och uppger att rektor ger stora möjligheter till delaktighet. Rektorn betonar vikten av en god förankring för att driva utvecklingen vid skolan. Inspektörerna bedömer att rektors 8
förtrogenhet med verksamheten är god och att hon driver den pedagogiska utvecklingen tillsammans med lärarna. Däremot bedömer inspektörerna att rutinerna för att följa upp effekterna av projekt samt hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling sker, bör förbättras. Skolans arbetsplan tydliggör de mål som gäller sammantaget för all verksamhet vid. Resultatet av skolans verksamhet presenteras i kvalitetsredovisningen, som följer den mall som Sala kommun anvisat. Det framgår av kvalitetsredovisningen att analyserat sina resultat och identifierat vilka åtgärder som bör vidtas för att nå en högre måluppfyllelse. Dessa åtgärder finns med i skolans arbetsplan. Inspektörerna bedömer ändå att kvalitetsredovisningen bör förbättras genom att lyfta fram målen, så att kedjan mål resultat/måluppfyllelse åtgärder för förbättring blir tydlig. Föräldrarna känner inte till kvalitetsredovisningen och har inte deltagit i framtagandet av arbetsplanen, och inte heller företrädare för eleverna. Personalen upplever att de varit delaktiga i processen med arbetsplanen. Inspektionen visar att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknar överklagandehänvisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbete vid är av förhållandevis god kvalitet, men att kvalitetsredovisningen bör förbättras, liksom uppföljning av verksamheten i vissa avseenden. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av personal och lärare på skolan, men även företrädare för elever och deras vårdnadshavare skall delta i den processen. Vidare måste beslut om placering i särskild undervisningsgrupp innehålla överklagandehänvisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Vid tillämpas den av Sala kommun gemensamma timplanen, men skolan har utnyttjat rätten till skolans val för inriktning mot idrott och hälsa. Skolan har gjort reduktion av undervisningstid i enlighet med gällande bestämmelser. I Sala kommun har rektor delegation på beslut om elevens val, men något sådant beslut har inspektörerna inte tagit del av. Inspektionen visar också att delegationsbeslut inte återrapporteras till ansvarig nämnd. Detta förhållande bedöms i kommunrapporten. 9
Inspektionen visar att barn i förskoleklass erbjuds verksamhet i den omfattning som skollagen garanterar. Vidare visar inspektionen att elever vid inte erbjuds elevens val i enlighet med gällande bestämmelser. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap har i huvudsak inriktats mot teoretiska inslag, vilket medför att eleverna inte ges förutsättningar att nå målen i ämnet. Av inspektionen framgår att det är oklart om eleverna ges möjligheter att nå målen i naturorienterande ämnen och i teknik. Inspektörerna vill fästa uppmärksamheten på att verksamheten vid en skola skall organiseras så att eleverna ges förutsättningar att nå kursplanernas mål i alla ämnen i slutet av årskurs 5, vilket skolan måste åtgärda. Skolans elever får sin undervisning i slöjd på Vallaskolan. För elever vid som har behov av undervisning i svenska som andraspråk och för elever som uppfyller villkoren för modersmålsundervisning anordnas sådan undervisning. Elever som har behov av stöd genom studiehandledning får detta. Både elever och vårdnadshavare i årskurs 6 har informerats om språkvalet, som elever i Sala kommun påbörjar i årskurs 7. Övrig information till vårdnadshavarna med barn i förskoleklass och i grundskolans klasser sker bland annat via veckobrev. Även skolans föräldraförening informerar via de protokoll som förs vid föräldrarådets sammanträden. För elever med olika funktionshinder fungerar skolan väl, enligt rektorn. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgång till omsorg, utbildning och undervisning vid är acceptabel, men bör förbättras. Utbildningen vid skolan måste organiseras så att eleverna ges förutsättningar att nå målen i samtliga ämnen som ingår i kursplanerna. Vidare skall eleverna vid erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I finns under innevarande läsår 9,46 lärartjänster per 100 elever. Ur Skolverkets officiella statistik framgår att läsåret 2002/2003 fanns 8,1 lärartjänster per 100 elever varav 7,2 hade en pedagogisk utbildning. Följande läsår, 2003/2004 var motsvarande siffror 10,2 lärartjänster per 100 elever varav 8,7 hade en pedagogisk utbildning. Inspektionen visar att skolan har behov av kompetens i svenska som andraspråk. Skolan arbetar aktivt för att rekrytera personal med den kompetensen. Skolans personal får kompetensutveckling bland annat genom ett EU-projekt som Sala kommun deltar i. Lärarna får, som tidigare nämnts, handledning var fjärde vecka. 10
Inspektörerna bedömer att tillgång till läromedel, laborativt material, skolbibliotek, datorer och annat som behövs för en tidsenlig utbildning är god, men kan förbättras avseende datorernas funktionalitet. Detta förhållande försvårar möjligheterna att använda datorn som pedagogiskt verktyg. Skolans lokaler är välbehållna och det arbete som bedrivs för att skolans arbetsmiljö skall vara estetiskt tilltalande är lovvärd. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s resurser är godtagbara, men skolan bör fortsätta sitt arbete med rekrytering av personal med adekvat utbildningsbakgrund. Vidare bör datasupporten förbättras så att möjligheterna att använda datorn som pedagogiskt verktyg förbättras. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av godtagbar kvalitet. Skolan verkar i ett område där många elever kommer från socialt belastade familjer, vilket ställer speciella krav på skolans verksamhet. Inspektörerna bedömer att rektorn och all personal på skolan entusiastiskt arbetar för att skapa goda betingelser för att utveckla elevernas sociala kompetens. Det är dock av yttersta vikt att skolans arbete med att främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar och arbetet med att ge dem kunskaper och färdigheter sker parallellt. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Normer och värden - Elevernas arbetsro och trygghet bör förbättras och som ett led i detta arbete bör effekterna av genomförda insatser för att öka tryggheten följas upp. - Elevernas inflytande över undervisningen bör förbättras. Kunskaper - Skolan bör förbättra elevernas kunskapsresultat och som ett led i detta arbete analysera elevernas resultat ur flera olika aspekter och följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga kursplaneämnen. - Elever och föräldrar bör i högre utsträckning känna till målen för utbildningen. Arbetsmiljö och delaktighet - Revidera skolans handlingsprogram mot kränkande behandling så att det omfattar alla former av kränkningar och så att det förebyggande arbetet förtydligas. - Skolans arbete för att öka elevernas inflytande över undervisningen bör förbättras. 11
Pedagogisk verksamhet och undervisning - Skolan bör hitta en balans mellan att främja elevernas kunskapsutveckling och att främja elevernas sociala utveckling. - Konkretisera målen i de nationella kursplanerna. - Genomförandet av utvecklingssamtalen bör ske så att elevernas kunskapsresultat kopplas tilluppställda mål. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av personal och lärare på skolan, men även företrädare för elever och deras vårdnadshavare skall delta i den processen. - Förbättra kvalitetsredovisningen så att kedjan mål resultat/måluppfyllelse åtgärder för förbättring blir tydlig. - Förbättra uppföljningen av verksamheten i vissa avseenden. - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp behöver innehålla överklagandehänvisning. Tillgång till utbildning omsorg och pedagogisk verksamhet - Skolan bör analysera om No-ämnen och teknik erbjuds på det sätt kursplanerna kräver. Resurser - Fortsätta sitt arbete med rekrytering av personal med adekvat utbildning. - Förbättra möjligheterna att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Tillgång till utbildning omsorg och pedagogisk verksamhet - Elevens val erbjuds inte enligt författningskraven (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Undervisning i hem- och konsumentkunskap bedrivs inte på ett sådant sätt att eleverna ges möjlighet att nå målen för ämnet (2 kap. 6 grundskoleförordningen). Datum Ort 2005-05-02 Stockholm Gunnel Eriksson Eva Hederström 12