STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS

STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS FÖR SJÄLVTORKNING OCH VIDAREFÖRÄDLING SLUTRAPPORT Annika Henriksson Håkan Rosenqvist Eslöv juni 2011

Detta projekt har finansierats av Energimyndigheten inom programmet Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle och Henriksson Salix AB. Projektnummer 33210-1 2010-11-12 2(36)

Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 6 Bakgrund... 7 Beskrivning av billetsskördesystemet... 8 Billetsskördemaskiner för sockerrör... 8 Billetsskördesystemet för salix... 8 Systemet i stort... 8 Sönderdelning... 8 Avkapning och inmatning... 9 Körning i snö och kyla... 9 Nytillverkning as salixskördare... 9 Studie av billetshantering i England... 11 REGRO odlarförening... 11 Studie av skörd i fält... 11 Användning av billets på Drax kolkraftverk... 12 Kostnadsberäkning av billetsskördesystemet... 13 Kalkylmetod... 13 Betydelsefulla antaganden i analysen... 13 Skördekapacitet per drifttimme... 14 Fälttransport och mellanlagring hos odlaren... 14 Flistransport och lastvikt... 15 Timkostnad... 15 för hela kedjan... 16 Andra studier av salixskörd... 19 Jämförelse av resultat med andra skördestudier... 19 2010-11-12 3(36)

Jämförelse av total kostnad... 19 Jämförelse av transportkostnad... 20 Effekter av lagring... 21 Torkning... 21 Leveranssäkerhet... 22 Bedömning av marknaden för billets... 23 Möjligheter på anläggningar som idag använder salix... 23 Lunds Energis nya biobränslebaserade anläggning i Örtofta... 23 Diskussion... 25 Bilaga... 27 Litteratur... 27 Bilaga: Känslighetsanalys... 28. 2010-11-12 4(36)

Sammanfattning Billetsskörd med en modifierad sockerrörsskördare av märket Case/IH 7700 används idag i England av två olika företag, bland annat av odlarföreningen REGRO och billets verkar därmed vara den dominerande skördemetoden för salix i England. Billets är ett bränslesortiment som är längre än flis men tillräckligt kort för att kunna lastas med lastare. Billetsskörd av salix infördes av Henriksson Salix AB och användes i Sverige under 90-talet. Under denna tid gjordes modifieringar av skördemaskinen för att åstadkomma ett mera finfördelat bränsle och som resulterade i ett mellansortiment mellan flis och billets. Eftersom marknaden för detta sortiment i Sverige var begränsad upphörde användningen av billetsskörd i Sverige. Nu är det intressant att studera detta sortiment igen eftersom det finns ett intresse för en skördemetod av ett lagringsbart bränsle som ändå går att hantera maskinellt och rationellt. Fördelen med billets är att bränslet går att lagra utan problem med mögelbildning och utan större torrsubstansförluster. Bränsle torkar under ett sex månaders lagring från ca 50% vattenhalt vid skörd på vintern till ca 30% vid leverans och det effektiva värmevärdet ökar. Billetsskörd studerades i England vid ett besök i november 2010 då även Drax elkraftverk, den största enskilda användaren av billets, besöktes. Drax använder billets efter sönderdelning i två steg för sameldning med kol. Erfarenheten från England är positiv och motiverar vidare undersökning av om en satsning på denna teknik är möjlig i Sverige. En översiktlig undersökning av marknaden för billets i Sverige visar att det inte finns några befintliga värmeverk som kan använda billets utan föregående sönderdelning. Det finns dock ett ökat intresse för terminalhantering på grund alltfler nya bränslesortiment och detta ökar möjligheten även för ett nytt sortiment som billets. För nya, större kraftvärmeverk är sönderdelning på värmeverket en möjlighet som bör finnas med i bilden och som exempel på denna användning har billets till den nya planerade anläggningen i Örtofta diskuterats med dess ägare, Lunds Energi. Beräkningar av skördekostnaden har gjorts med den kalkyl som har utvecklats av Håkan Rosenqvist. Beräkningarna visar att skördekostnaden för billets med CASE IH 8000 är 3% högre än för flisskörd med fälthack för hela kedjan från avverkning på fältet till och med leverans till slutanvändare eller terminal. En viktig faktor i kalkylen är skördemaskinernas kapacitet samt lastkapaciteten. Billets kan ingå i en bränslemix av olika bränslesortiment för ökad flexibilitet för enskilda, större biobränsleanvändare i Sverige som har möjlighet till egen sönderdelning eller direkt användning av grövre sortiment. Det passar även för bränsleleverantörer som hanterar och blandar olika sortiment med en bränslemix som slutprodukt. Ett mycket viktigt resultat av denna studie är att man kan slå fast att billetsskörd pågår i kommersiell skala och har pågått under flera års tid i England. Billetsskörd är alltså en reell möjlighet och inte bara en idé och skördetekniken är mer eller mindre färdigutvecklad tekniskt. Kostnaden för transport och lagring bör studeras noggrannare samtidigt som fördelarna med ett lagringsbart och torrare bränsle bör värderas. 2010-11-12 5(36)

Summary Billet harvesting using a modified Case/IH 7700 sugar cane harvester is carried out in England at present by two different companies, including the growers association REGRO, and therefore billet production appears to be the dominant harvesting method for salix in England. Billets are a type of fuel material that are longer than chips, but are still short enough to be loaded with a front loader. Billet harvesting of salix was introduced into Sweden by Henriksson Salix AB and was used during the 1990s. During that period, the harvester was modified to produce a more finely chopped material and this resulted in an intermediate product between chips and billets. Since the market for this product in Sweden was limited, the use of billet harvesting in Sweden ceased. Now it is becoming relevant to examine this product again, since there is interest in a harvesting method that produces a storable fuel that can still be handled rationally and with existing machinery. The advantage with billets is that the fuel can be stored without mould formation problems and without any major loss of dry matter. The fuel dries during six months of storage from approx. 50% water content at harvesting in winter to approx. 30% on delivery, increasing the effective heat value. Billet harvesting in England was studied on a trip in November 2010 that also included a visit to Drax electric power station, the largest individual user of billets. Drax uses billets after a two-step shredding process for co-firing with coal. The experiences from England are positive and justify further investigation of whether introduction of this technique is possible in Sweden. A general review of the market for billets in Sweden shows that none of the existing district heating plants can use billets without prior shredding. However, there is increasing interest in terminal handling of basically all potential fuel products and this increases the opportunities for new products such as billets. For new, larger district heating plants, on-site shredding is a process that should be included in the picture. As an example of this, the use of billets in the proposed new plant in Örtofta has been discussed with its owner, Lunds Energi. Calculation of the harvesting costs using equations developed by Håkan Rosenqvist showed that the costs of harvesting billets with a CASE IH 8000 harvester are 3% higher than those of chip harvesting with a forage harvester for the entire chain from cutting in the field up to and including delivery to the end-user or terminal. Important factors in the calculations are the capacity of the harvester and the load capacity. Billets can comprise part of a mixed fuel made up of different fuel products to increase the flexibility of individual major biofuel users in Sweden that have the capacity to shred the material on-site or to use coarser products directly. Billets are also suitable for fuel suppliers that handle and mix various products to produce a mixed fuel end-product. A very important result of this study is that it has been established that billet harvesting is used currently and has been in use in England for several years. It is not just an idea but the method for billet harvesting is more or less ready for use in technical terms, but the costs of transport and storage must be studied in more detail and weighed against the advantages of producing a storable, drier fuel. 2010-11-12 6(36)

Bakgrund Systemet med storskalig skörd av grövre bränslefraktion än flis och torkning på fältet prövades första gången 1991 i Sverige men har inte kunnat utvecklas kommersiellt eftersom marknaden inte var mogen för denna bränslekvalitet. Nu efterfrågas i Sverige andra skördesystem än det heta och känsliga direktskördesystemet med finfördelad flis för direktleverans. Billetsskörd har vidareutvecklats i Storbritannien, med samma skördare som användes i Sverige, Austoft 7700 och dess efterföljare Case IH 7700 av företaget Renewable Energy Growers (REGRO). I en ny studie av Baky m. fl (2010), där en teoretisk jämförelse har gjorts av småskalig skörd med buntning (baseras på Bundler, Salixmaskiner) bitskörd (baseras på Bender, Salixmaskiner) och konventionell flisskörd med fälthack har man konstaterat att det som framförallt behövs för att sänka totalkostnaderna för bitskörd är ökning av skördemaskinens kapacitet. Detta bör man kunna åstadkomma genom att använda Case/Austoft tekniken. Tekniken bygger på sockerrörsteknik eftersom sockerrör skördas som ca 30 cm långa bitar; billets. Det finns en marknad för torrt, finfördelat träbränsle med högre betalningsförmåga som salixbränslet hittills inte har kunnat nå eftersom skörden har inriktats på direktskörd och direktleverans av fuktigt bränsle, ca 48-55% vh. Genom att skörda grövre fliskvalitet kan man vinna torkningsmöjligheter utan att förlora alltför mycket i kapacitet när det gäller hantering och transport. Denna studie är tänkt som första steget av ett större projekt förutsatt positivt utfall. Det kan finnas anledning att i ett senare skede testa det färdiga bränslet producerat i Storbritannien i ett svenskt värmeverk och undersöka möjligheten till vidareförädling till pellets/briketter. Alternativt kan man ta hit en skördemaskin typ Case IH 7700, identifiera lämplig sönderdelningsutrustning och utföra skördeförsök i praktisk skala. Bild 1. Skörd av salix med Austoft 7700 av HSAB år 1992. Bild 2. Skördetest med Austoft 7700 av HSAB i Storbritannien ca 1994. 2010-11-12 7(36)

Beskrivning av billetsskördesystemet Billetsskördemaskiner för sockerrör Austoft inledde för över 50 år sedan utvecklingen av mekanisk sockerrörsskörd i Australien och detta arbete fortsätts av CASE/IH. Serietillverkningen har flyttats till Brasilien men Austofts fabrik i Queensland används fortfarande för tekniskt utvecklingsarbete. Den senaste modellen av billetsskördemaskin för sockerrör är en CASE IH, modell 8000 (hjul) eller 8800 (bandgående), efterföljaren till Austoft 7000/7700. Den mekaniska skörden av sockerrör började på 50-talet med helskott men övergick snabbt till skörd av bitar (billets) eftersom detta ger en effektivare hantering. Skördemaskinen klipper av stammen vid markytan kapar den i billets, separerar dessa från blad, jord och skräp och lastar av på en bredvidgående fälttransport. Billetsskörd är numera det helt dominerande skördetekniken för sockerrör i världen även om billetlängden varierar mellan länderna från 25-30 cm till upp till 60 cm. Skördetekniken anpassades för salix av Henriksson Salix AB (HSAB) i samarbete med Austoft Industries Ltd under början av 90-talet och introducerades till England av John Strawson som studerat tekniken hos HSAB. Den första säsongen som Austoft 7700 användes för salixskörd i Sverige skördades 93 hektar med en genomsnittlag kapacitet på 18,5 tts/timme och maximal kapacitet på 23,1 tts/timme. Billetsskördesystemet för salix Systemet i stort Skörden sker med självgående skördemaskin som kapar och sönderdelar stammarna och lastar av det skördade materialet, billets, till bredvidgående fälttransport. Skördemaskinen finns både i en bandoch en hjulgående modell men i detta projekt studerades enbart den bandgående modellen. Fälttransporten sker med traktor och högtippande vagn som tippar av vid fältkant eller på annan lagringsplats i närheten av fältet och antalet fälttransporter anpassas till transportavståndet. Under lagringen sker lufttorkning av billets och vattenhalten sjunker med lagringstiden som kan var upp till ett år. Efter lagring sker lastning till flisbil för transport till slutkund eller för vidare bearbetning. Sönderdelning Eftersom marknaden för billets var alltför begränsad i Sverige på 90-talet gjordes utvecklingsarbetet för salix inte för billets utan för flis. För att åstadkomma flis användes ett swinging blade, ett svänghjul med 2 knivar med axial matning av stammarna vilket är en äldre teknik för sönderdelning av sockerrör. Resultatet blev en grövre flisfraktion, i medeltal ca 5-7 cm men med en, som det då ansågs, alltför stor variation. Denna ojämnhet i bränslet gjorde att skördesystemet inte fick genomslag i Sverige. Vid införandet av sockerrörstekniken för saxliskörd till England beslöts att använda den moderna standardmetoden för sönderdelning av sockerrör, rotary chop med radial matning av stammarna i en hacktrumma med tre knivar vilket istället för flis ger billets. Det är således sönderdelning med rotary chop som studerats i denna studie och inte swinging blade. 2010-11-12 8(36)

Avkapning och inmatning Vid anpassningen till salixskörd på 90-talet gjordes en modifiering av drivningen av avkapningsmeknismen på Austoft 7700 vilket resulterade i de vertikala ben som numera är standard på alla skärbord till fälthackar för salixskörd. Samma system används på den Case/IH billetsskördare som har studerats i projektet. Austoft sockerrörsskördare (och efterföljande modeller) har byggts har för att kapa sockerrören under jord och skilja bort jorden i ett flera meter långt rensningssystem av över- och underliggande inmatningsrullar. Detta system fungerade enligt HSAB erfarenhet under 90-talet som avskiljare av snö i salixskörd och gjorde att Austoft 7700 fungerade betydligt bättre i snö än Claas Jaguar som var den enda fälthack som då användes i salixskörd. Körning i snö och kyla Utöver ovan beskrivna modifieringar gjordes endast mindre ändringar av sockerrörsskördaren, bl.a. värmesystem istället för luftkonditionering. I övrigt fungerade den australiska sockerrörsmaskinen som utvecklats för att köra under tropiska förhållanden, alldeles utmärkt för körning under vinterförhållanden i Sverige och det uppstod aldrig några problem p.g.a. snö och kyla som var speciella för Austoft 7700. Tvärtom fungerande Austoft 7700 utmärkt i snö och det finns ingen anledning att tro att den nuvarande modellen skulle fungera sämre. Nytillverkning as salixskördare CASE/IH sockerrörsskördare görs numera i Brasilien men en skördemaskin som är byggd för salixskörd från början måste köpas från utvecklingsföretaget Bundaberg Technology Park, Australien, efterföljaren till Austoft Industries ltd. Inköpspriset i kalkylen baserar på en offert från detta företag. Bild 3. Case IH 8800 Sugar Cane Harvester. Bild kopierade från www.pressroomcaseih.com Bild 4. Case IH 8000 sockerrörsskördare. 2010-11-12 9(36)

Bild 5. Salixskörd i England med Case IH 7700. Bild 6. Mellanlager av salixbillets i England. Foto: Annika Henriksson Bild 7. Salixbillets i mellanlager, närbild. Foto Annika Henriksson 2010-11-12 10(36)

Studie av billetshantering i England REGRO odlarförening I detta projekt besöktes REGRO som är en odlarförening för organisation av skörd och försäljning av salix men även för plantering och rådgivning. Föreningen har endast en skördemaskin, en modifierad CASE IH sockerrörsskördare (nedan: billetsskördare). Maskinen inköptes begagnad i början av 90 talet och den är nu 18 år gammal och har gått många timmar. Intrycket är att man inte vill belasta maskinen för hårt genom att skörda alltför grova bestånd, därav skörd vart tredje år. Även om den odling som besöktes vid skörden i november var torr och hade mycket bra bärighet ansågs det att en bandgående maskin är ett måste. Man använde dock vanliga lantbruksdäck på fälttransporten vilket får till följd att man har problem med punktering på fälttransporten. I REGROs odlargrupp ingår ca 1200 ha, varav alltså ca 1/3 skördas varje år. Salix odlas ofta på f.d. grustag, t.ex. den odling som besöktes men även lera och normal åkermark och de flesta fält ligger inom 20 km från Drax kraftverk, den i särklass största kunden. Ett privat företag i samma område ägt av John Strawson driver ca 1200 ha totalt och skördar med egen billetsskördare. Den totala kapaciteten för en billetsskördare ansågs vara ca 500 ha/år. Salixodling i England organiseras i övrigt av f.d Lantmännenägda RFL (numera CRL) som skördar en mindre areal med en New Holland fälthack. Hittills skördas alltså den mesta salixen i England som billets. REGRO kör all billettransport med samma lastbil med moving floor, dvs den lastar av sig själv. Billets lastas från fältet med lantbrukslastare av chauffören som packar i lasset för att få upp lastvikten. Leverans sker till Drax kraftverk under perioden januari september och skörd sker under perioden oktober april. Billets lagras så länge som möjligt för att vattenhalten ska sjunka, därav skördeperiodens förläggning i förhållande till leveransperioden. REGRO har även andra kunder, t.ex. småskalig uppvärmning men de är av mindre betydelse. Under lagringen sjunker vattenhalten från ca 55-60 % vid skörd till ca 35 % efter lagring, detta gäller enligt REGRO även vid lagring under vintern. Billets lagras ibland upp till 1 år och torkar då till ca 15 % vh. REGRO har inte fått problem på grund av mögel genom lagringen. Studie av skörd i fält Vid besöket skördades en salixodling på ca 10 ha med en modifierad CASE/IH 7700 billetsskördare. Odlingen var planterad år 2000 och därefter skördad ca vart 3.e år, detta var alltså tredje skörden. Enligt REGRO var hektarskörden på fältet ca 30 tts/ha vilket innebär en årlig tillväxt på 10 tts/år, ungefär som en bra svensk odling. Detta var en normal odling vid skörd enligt REGRO. Två bredvidgående fälttransporter användes, traktor med vagn med lastkapacitet på ca 25 m 3 per vagn. Den ena fälttransporten stod lantbrukare för, den andra tillhörde skördeentreprenören. Avståndet till tipplatsen, ett fält med majsstubb, var ca 300 meter. Skördaren var en 3 blade drum dvs trumman som sönderdelar stammarna till billets har tre knivar. REGRO har även provat att sätta in dubbelt så många knivar (6) för att få ner billetlängden men det fungerade inte, dels blev det problem med stopp i maskinen, dels blev den genomsnittliga billetlängden ungefär densamma. Billetlängden var ca 20 cm, mycket homogen och med nästan perfekt avkapning, endast de tunnaste billets hänger ihop i barken. Skörden studerades i sammanlagt ca 3 timmar och under denna tid uppstod inga driftproblem eller stopp, allt fungerade utmärkt. 2010-11-12 11(36)

Användning av billets på Drax kolkraftverk Drax elkraftverk i North Yorkshire besöktes i november 2010 och visades av Rob Wood som är ansvarig för inköp av biobränsle. REGRO levererar i stort sett all salix som billets till Drax och detta kraftverk som är på 4000 MW el levererar 7-8% av Storbritanniens elbehov och är västra Europas största elkraftverk (pers. med. Rob Wood, 2011). Drax använder 10 miljoner ton kol och 1,5 milj ton biobränsle per år genom sameldning och lär vara världens största anläggning för sameldning av kol och biobränsle. Biobränslet utgörs mest av pellets och annan importerad biomassa från hela världen men även ca 50 000 ton engelska energigrödor, främst salix och elefantgräs. Betalning till odlaren för salix är ca 57 /tts (641 SEK/tts ) fritt fältet. Salix levereras som billets och lagras i hög på bränsleterminalen samt sönderdelas i två steg med två olika maskiner till flis). Sönderdelningen sker i blandning med elefantgräs och blandningen skickas till malning till mjöl tillsammans med kol. Vattenhalten i salixbränslet är efter malning ca 30 %. Tyvärr var fotografering inte tillåtet på Drax anläggning utan de bilder som finns nedan kommer från internet. Bild 8. Drax elkraftverk i North Yorkshire, England. Bild kopierad från Wikipedia Bild 9. Biomassahanteringen på Drax elkraftverk. Bild kopierad från www.draxpower.com Enligt uppgift (Rob Wood, 2011) fungerar salix bra, det är lagringsbart, det innehåller inte mögel och det är enklare att processa än elefantgräs. Kravet på låg fukthalt på bränslet beror på malningen till mjöl inte fungerar om fukthalten är för hög. 2010-11-12 12(36)

Kostnadsberäkning av billetsskördesystemet Kalkylmetod För beräkning av skördekostnad inklusive transport till värmeverk har Håkan Rosenqvists kalkylmetod använts. För indata svarar HSAB. Billetsskörd med Case/IH 8000 jämförs med flisskörd med fälthack. Betydelsefulla antaganden i analysen I nedanstående tabell redovisas några data som används i beräkningarna. Tabell 1: Några väsentliga antaganden för analysen av de två skördesystemen redovisas i nedanstående tabell. Billetsskörd Flisskörd Enhet Anskaffningsvärde skördemaskin inkl skärbord 3519 3330 Kkr Livslängd skördemaskin 10 10 År Årlig driftstid skördemaskin 800 800 Timmar Årligt skördad areal 694 694 Hektar Årligt skördad kvantitet 16 800 16 800 Tts Real kalkylränta 6 6 % Antal följevagnar 2 2 St Salix tippas på marken och lastas med lastare Ja Ja Transportavstånd med följevagn 750 750 Meter Skördekapacitet 21 21 tts per time Lastvikt lastbil 14 19 tts/lastbil Hektarskörd 24,2 24,2 tts per hektar Dieselförbrukning skördemaskin 40 50 l per time Dieselkostnad per liter 8,31 8,31 kr per liter Timkostnad skördemaskinförare 300 300 kr per time Timkostnad traktorförare 280 280 kr per time Vägtransportavstånd 70 70 Km Administrationskostnad per år 117 117 Kkr 2010-11-12 13(36)

De viktigaste förutsättningarna för beräkningarna beskrivs mera detaljerat nedan. Skördekapacitet per drifttimme Skördekapaciteten på 21 tts/timme är den effektiva kapaciteten som ett genomsnitt på alla fält under den totala drifttiden under en säsong med hänsyn till vändningar, väntetider, service i fält, stopp och haverier som kan göra att skörden tillfälligt stoppas. Kapaciteten beror huvudsakligen på: Skärbordet och basmaskinens teknik Fältets längd och regelbundenhet Framkomlighet, t.ex. markens bärighet och jämnhet Beståndets totala biomassa per hektar, ju högre skörd desto högre kapacitet, upp till en viss gräns. Förarens skicklighet, i denna kalkyl har antagits relativt hög kapacitet vilket kräver skickliga förare och därmed ger relativt hög timkostnad för förare. Snödjup, ju mer snö desto sämre kapacitet, snödjupet får vara max 35 cm. Håkan Rosenqvist har i beräkningarna på skördemaskiner i Baky m. fl (2010) använt ca 60 % av uppmätt maxkapacitet men i detta fall har 70 % använts eftersom vi använder två fälttransporter. Den maximala skördekapaciteten i detta fall 30 tts/timme vilket har uppmätts vid 12 timmars salixskörd under en dag i februari 2011 med Krone basmaskin och HSAB skärbord, 25 cm snö och goda förhållanden i övrigt. Praktisk erfarenhet visar att samma kapacitet kan uppnås med andra basmaskiner under samma goda förhållanden. Kapaciteten för billetsskörd är högre än den uppmätta under användning av Austoft 7700 i Sverige på 90-talet vilket motiveras av att den nya CASE/IH 8000 serien har betydligt större motor, 260 kw jämfört med 187kW för Austoft 7700. Drifttiden 800 timmar har använts för båda maskinerna. Det som främst påverkar drifttiden är driftssäkerheten, framkomligheten i fält, efterfrågan på skörden samt skördesäsongens längd. Här antas att efterfrågan finns på skörd av både flis och billets så att maskinerna kan utnyttjas maximalt. Den maskin som studerades i England är bandgående (Case IH 7700) liksom även den maskin som HSAB använde på 90 talet, Austoft 7700 och det finns en modell av denna, Case IH 8800. En bandgående skördemaskin har rimligen bättre framkomlighet och därmed längre drifttid än en hjulgående. Det finns även bandgående fälthackar på marknaden men det finns veterligen ingen erfarenhet från dessa för salixskörd. Därför används hjulgående maskiner för båda skördesystemen. Skördesäsongen antas börja i mitten av oktober och slutar i mitten av maj, dvs den omfattar 7 månader. Under denna tid antas skörd pågå när förhållandena är lämpliga och billets/flisen läggs i högar hos odlarna. När det är olämpligt, t.ex. alltför blött eller för mycket snö gör man uppehåll och levererar från mellanlagren. 800 timmars drifttid är 114 timmar per månad eller 5,7 timmar per arbetsdag. Det är betydligt mer än vad maskinerna används idag i salixskörden i Sverige. Möjligheten att öka drifttiden förutsätter att det finns en effektiv skördeorganisation och jämn och stor efterfrågan på bränslet över tid. Fälttransport och mellanlagring hos odlaren I kalkylen används två fälttransporter. Antalet påverkas av avståndet till mellanlagret vilket i sin tur påverkas av vilka krav som ställs på mellanlagret. I detta fall antas att avståndet till mellanlagret är 750 meter vilket kan tyckas mycket i förhållande till att tippa på vändtegen. Det är dock inte alltid möjligt att tippa flisen på fältets vändteg på grund av fältets form och belägenhet. Vägen till 2010-11-12 14(36)

mellanlagret måste vara farbar med lastbil, vilket också begränsar möjligheten att tippa på vändteg och till detta kommer fördelen med ett hårdgjort underlag. Dessa faktorer verkar för längre tranportavstånd med fälttransporten. Praktisk erfarenhet ligger bakom bedömningen att vid ett transportavstånd på 750 m behövs två fälttransporter. Lagret hos odlaren används för att jämna ut skörd och leverans. För billets tar mellanlager större plats än för flis. Billets ska kunna lagras på samma plats i 6 månader vilket ställer högre krav på mellanlagret och skulle kunna beaktas i kalkylen genom längre transportavstånd. Flistransport och lastvikt Flistransporten är lastbil med släp med tre fliscontainers per lastbil och 40 m 3 per container vilket ger total lastvolym på 120 m 3 och en lastkapacitet för flis på ca 38 ton dvs 19 tts. Lastningen sker med lastare, antingen av transportören eller av annan entreprenör. Det fanns inte möjlighet att studera pågående transport av billets under besöket i England eftersom inga leveranser skedde just då. Uppskattningen av lastvikten för billets bygger på muntlig information från personer som arbetade med skörden och dessa uppgifter har räknats om till tts per lastbil för svenska förhållanden. Uppgifter från besöket i England: Lastbilens lastkapacitet: 115 m 3 lastkapacitet ca 20 ton billets billets vattenhalt 30 % ger en lastkapacitet på 14 tts/lastbil i England, = 0,12 t ts/m 3. Omräkning till svenska förhållanden ger: 12 tts/m 3 * 120 m 3 = 14,9 tts/lastbil. Denna siffra har använts i kalkylen för billets. Timkostnad I kalkylen har använts en timkostnad för maskinföraren på 300 kr/timme och för traktorförare på 280 kr/timme. Detta anses vara högt inom lantbruket men det är ett relativt krävande arbete och den höga kapacitet som har antagits kräver inte bara skickliga förare utan även ansvarstagande och initiativförmåga. 2010-11-12 15(36)

för hela kedjan Nedan redovisas kostnaden för hela kedjan från skörd till slutkund dels för billetsskörd, dels för direktflisning med fälthack. Tabell 2: samt resultat från beräkningarna. Billetsskörd Flisskörd Enhet fast årskostnad 755 657 Kkr rörlig årskostnad 3761 3729 Kkr sammanlagd årskostnad 4516 4386 Kkr annuitet 648 623 Kkr underhåll 491 476 Kkr arbetskostnad/år 688 688 Kkr drivmedel 479 545 Kkr Inhyrda maskiner 1985 1902 Kkr Administration per år 117 117 Kkr Årligt skördad tts 16800 16800 Ton ts Årligt skördad areal 694 694 Ha Kostnad/ha 6506 6317 Kr Kostnad/ton ts 269 261 Kr Kostnad/MWh 60 58 Kr Utifrån ovanstående tabell kan vi konstatera att ca 1/6 av kostnaderna är fasta och ca 5/6 är rörliga. Vidare kan vi konstatera att kapitalkostnad i form av ränta och avskrivning ligger i samma storleksklass som arbetskraftskostnaderna. Drivmedelskostnader och underhållskostnader ligger i samma storleksklass, strax under kapitalkostnad och arbetskraftskostnad. Inhyrda maskiner består av lastare för att lasta bränslet på lastbil samt vägtransport med lastbil. Vägtransport med lastbil kostar 1579 kkr per år för billets och 1496 kkr per år för flis. Med andra ord är lastbilstransporterna en mycket tung post i kalkylerna. Totalt sett är med gjorda antaganden systemet med flisskördaren två kr billigare per MWh, jämfört med systemet med billets. Detta är en mycket liten skillnad som det inte krävs särskilt stora förändringar i antagandena för att det skulle bli dubbelt så stor skillnad eller tvärtom i kostnadsförhållande. Skillnaderna i beräkningarna mellan de två systemen är så små så att det inte 2010-11-12 16(36)

med någon större säkerhet går att uttala sig om vilket system som är billigast att skörda Salix med. Detta visas tydligt i diagrammet i figur 1. Tabell 3: Skördekostnad för billetsskörd och fälthack Billetsskörd Skördare 1349885 1944 80 18 30% Fältvagn + traktor (2 st) 1180880 1701 70 16 26% Flisbil 1579355 2275 94 21 35% Lastare 406116 585 24 5 9% Summa 4516235 6506 269 60 100% Fälthack Skördare 1302676 1876 78 17 30% Fältvagn + traktor (2 st) 1181280 1702 70 16 27% Flisbil 1495505 2154 89 20 34% Lastare 406116 585 24 5 9% Summa 4385576 6317 261 58 100% 2010-11-12 17(36)

Figur 1: Jämförelse mellan billetsskörd med Case/IH 8000 och fälthack. Utifrån ovanstående två tabeller kan vi konstatera att kostnadernas fördelning mellan de olika momenten är i stort sätt de samma för de två skördesystemen. Mycket grovt kan vi säga att skördare, fälttransport inkl. lastare samt vägtransport utgör vardera ca 1/3 av kostnaderna i skördesystemet. Dock utgör fälttransporterna endast ca ¼ av kostnaderna. Vägtransporterna är dock något högre än de övriga kostnadsposterna. I beräkningarna är transportsträckan 70 km, vilket delvis förklarar att vägtransporterna är den enskilt tyngsta kostnadsposten. Att vägtransporterna utgör en så pass stor andel av kostnaderna visar på betydelsen av att organisera transporterna på ett sådant sätt så att avstånden mellan fält och användare av bränslets hålls på en rimlig nivå. Långa transportavstånd är en större nackdel för billets än för flis p.g.a. den lägre densiteten för billets. 2010-11-12 18(36)

Andra studier av salixskörd I Baky m. fl (2010) har det studerats skörde- och hanteringskostnader för Salix med tre olika skördesystem. Studien har framförallt inriktat sig på system där odlarna själva kan vara aktiva samt skörd av små fält. De studerade alternativen är en traktorbogserad buntskördare, en traktormonterad bitskördare samt en självgående fälthack som flisar Salix i samband med skördemomentet. Både buntskördaren och den traktormonterade bitskördaren uppvisar högre kostnader än Claas direktflisare. En anledning till att systemet med buntskördare uppvisar högst kostnader av de tre jämförda skördesystemen orsakas av höga kostnader för transport av buntar till fältkant samt låga lastvikter vid vägtransport till slutanvändare. En väsentlig orsak till att traktormonterad bitskördare uppvisar högre kostnader än direktskördare är den lägre kapaciteten för den traktormonterade bitskördaren samt högre transportkostnader. I Baky m.fl. (2010) är det inte beaktat någon sönderdelningskostnad när Salix skördas som flis eller bitar. Däremot tas det upp en kostnad på 13 kr per MWh för sönderdelning av buntar. R.E. Sims (2003) har jämfört olika skördesystem för småskalig och storskalig skörd för direktleverans respektive mellanlagring på gården och hos slutanvändare i upp till 275 dagar. Studien omfattar både flis, billets, helskott och balar. Kostnaden för billetsskörd grundar sig troligen enbart på antaganden eftersom det vid denna tid knappast fanns någon billetsskördare i bruk för salixskörd. Skördekostnaden för Austoft och Claas flisskörd är hämtade från skördeförsök i Storbritannien på 90- talet. Skördekapaciteten för Austoft billet harvester har satts till endast 0,25 ha/timme för en gröda som avkastar 10 tts vilket är en grov underskattning. Jämförelse av resultat med andra skördestudier Jämförelse av total kostnad Kostnader för skörd och hantering fram till användare är i denna studie 58 kr per MWh för direktflisning och i Baky m.fl. (2010) på 65 kr per MWh, d.v.s. ca 10 procent i skillnad. Den totala kostnaden för salixskörd och hantering fram till användare ligger med andra ord nära varandra i de två studierna. Huvudförklaringen till den ca 10 procent lägre kostnaden i denna studie orsakas av högre skördekapacitet. I Baky m. fl (2010) är kostnaden för Claasskördaren betydligt högre än i denna studie. Skillnaderna för själva skördemaskinen kan framförallt förklaras av en högre antagen skördekapacitet i denna studie. En anledning till skördekapaciteten är högre i denna studie beror dels på teknisk utveckling av skärborden under den senaste tiden samt att det används två följevagnar i denna studie, men bara en i Baky m.fl. (2010). Därmed blir kostnaderna för följevagnar högre i denna studie jämfört med Baky m.fl. (2010). Kostnaderna för lastare och vägtransport är nästan desamma i de båda studierna En studie av billetsskörd har gjorts av SWS Forestry Services och publicerats på internet, det är oklart vilken författare och vilket år men det är senare än 2002. I denna rapport anges skördekostnaden inklusive fälttransport till 250 per hektar vilket med dagens valutakurs ((11,24) blir 2810 kr/ha. Det är betydligt lägre kostnad än i denna studie (3578 kr/ha inkl fälttransport). Kapaciteten i SWS Forestry Services anges till 1 ha/timme vilket är högre än i denna studie (0,9 ha/timme). SWS Forestry Services anger att billetsskördaren klarar av salixodlingar med stamdiameter på 10 cm i diameter. Det stämmer med våra erfarenheter från Austoft 7700 från 90-talet att man kan skörda så 2010-11-12 19(36)

grova odlingar men det är inte önskvärt som standard och samma sak gäller skörd med fälthack med det mest robusta skärbordet. I R.E. Sims (2003) anges kostnaden för billetsskörd inkl. transport och lagring till 80 /timme vilket är 40% högre än kostnaden för Claas i samma studie, 65,12 /timme men något lägre än Austoft flisskörd, 82,81 /timme. Kostnaden för skörd inklusive lagringsförluster beräknat per tts är i denna studie ca (inom parentes anges kostnaden omräknat till kr/tts med aktuell kurs samt kostnaden per MWh): Claas, 68 /tts (764 kr/tts, 170 kr/mwh ) Austoft flisskörd, 71 /tts (798 kr/tts, 177 kr/mwh) Austoft billetsskörd 73 /tts (820 kr/tts, 182 kr/mwh) Detta är en mycket hög skördekostnad för samtliga skördesystem vilket såvitt kan bedömas beror på mycket låg, antagen kapacitet. Observera att sönderdelningskostnaden inte beaktas. Jämförelse av transportkostnad Transportkostnaden i denna studie är 118 kr/tts för billet och 113 kr/tts för flis. I SWS Forestry Services studie anges transportkostnaden till 12/tts vilket omräknat ger 135 kr/tts. Det anges inte om lastningen ingår vilket dock förutsätts här. I R.E. Sims är transportkostnaden (avläst i diagram) ca 10/tts dvs 112 kr/tts för både flis och billets, troligtvis inkl lastning vilket är något lägre än i denna studie men skillnaden är inte orimligt. Anmärkningsvärt är dock att transportkostnaden i R.E. Sims inte skiljer sig mellan flis och billets. 2010-11-12 20(36)