Yttrande över Överklagande av kommunens beslut 2014-12-18 gällande fastigheten Sallerup 5:10, Hörby kommun bygglovsärendet Diarienr 403-3153-15 samt Överklagande av kommunens beslut 2014-12-16 gällande fastigheten Sallerup 5:10, Hörby kommun med diarienr 505-1628-15 Från Ronnie Liljegren som ombud för en hel grupp fastighetsägare i Omsed, Sallerup, Tullsåkra, Ulatofta och Västerstad enl. tidigare ingivna fullmakter. Tullsåkra 2015-04-29 Eftersom det förefaller oss som om dessa två handlingar är lika utformade, så besvaras dom härmed i en handling som bör bifogas vardera ärendet i ett ex.
Bemötanden överklaganden av bygglov. Inledningen: Bolaget har beretts möjlighet att bemöta ytterligare ett yttrande? Vi förstår inte vad detta innebär riktigt, vilket yttrande handlar det mera om?. Bolaget vill påpeka att analyser av såväl..har skett i Hörby och inte Trelleborg. Vi är medvetna om att det blev en lång analys av detta, men den behövdes för att vi skulle kunna klart påvisa vad vi ville ha sagt. Det som avses är, att visa att observationerna är gjorda i Hörby, medan inventerarens, och därmed också bolagets argumentation är hämtad från det öppna slättlandskapet där Trelleborg togs som exempel. Om inte detta ännu har gått hem ordentligt så återkommer vi gärna med ännu en runda om detta. Någon grundvattenutredning som är godkänd av Mark- och Miljödomstolen kan vi inte se. Där finns inga andra beslut än återförvisning, och möjligen en begränsning av någras möjlighet att yttra sig i frågor rörande buller mm. Till och med kommunen har nu krupit till korset och intygar att det handlar om nya ärenden. Man godtar de gamla yttrandena, vilket vi tycker är väl frikostigt, men vi kan konstatera att Girovind inte valt att yttra sig i det nya ärendet i annat än vad som tas upp här. Därför står våra påståenden oemotsagda till stor del. Bemötande överklaganden..resten av handlingen: Fladdermusrestriktioner. Vi hänvisar där till tidigare inlämnade handlingar där vi bemött Girovinds invändningar. Våra slutsatser är, att kommunen för en gångs skull gjort något bra när det gäller skadlig inverkan från vindkraftverk, och vi ser de givna begränsningarna som tillräckliga, så länge de inte ruckas på. Med de givna begränsningarna avses de som finns i Miljönämndens beslut, alltså avstängning inom givna tider vid vindhastighet 8 m i sekunden mätt vid yttersta vingspetsens lägsta läge samt studier i tre år av fladdermusfaunan. Inventeringen av fladdermöss visar på att dessa restriktioner behövs. Den handling som bolaget hänvisar till är nämndens yttrande innan sammanträdet, och de bestämmelser som skall gälla är de nämnden beslutat om. Därav förstår vi, att det var nämndledamöter som var framsynta, inte tjänstemännen då i början. Nu däremot tillämpas redan dessa bestämmelser på andra vindkraftverksbyggen i kommunen. Återvisning: När det gäller de utförda inventeringarna, kommer detta att tas upp mera nedan. Som klagande har vi absolut inte framfört att mera än rovfågelboundersökningen är bristfällig. Fladdermusutredningen ser vi som alldeles utmärkt. Vi återkommer till detta. Om man däremot menar, att kommunen har genomfört tillräckliga inventeringar av sitt område så håller inte ens själva kommunen med Girovinds ombud. Detta redovisas i detalj i vår inlaga. Om girovind håller fast vid detta så kan han ju lämna in en lista över vilka inventeringar kommunen genomfört de senaste 15 åren, så får vi räkna dom. Ena handens tumme borde gå åt, men knappast mycket mera. Hörbys nu gällande översiktsplan är från 2005, och den innehåller en del kartor i mycket liten skala. Det förefaller dock inte som om dessa kommit till användning hos Girovind. Dessutom finns, så som Girovind anför, en vindkraftspolicy antagen 2009-09-28. Det är allt vad som finns gällande dokumentation. Det tematiska tillägg som utarbetades 2011, och som Girovind
plockar en karta från, godtogs inte av länsstyrelsen, och ett nytt försök att få fram en sådan görs för närvarande, då tydligen avsedd att ledsaga den nya översiktsplanen, som trots att den kallas ÖP 2014 ännu är långt ifrån klar. Vore jag Girovind, skulle jag inte hoppas alltför mycket på det nya vindkraftstillägget, vilket nog blir mera restriktivt än det gamla. Girovind söker stöd i det av Länsstyrelsen förkastade tillägget från 2011, vilket han inte är själv om. Det torde bero åtminstone delvis på, att kommunen, trots länsstyrelsens förkastelsedom, under lång tid haft det utlagt som om det vore gällande. Det är det dock inte och har heller aldrig varit så. Ser man på vad den gamla men gällande policyn säger om de två områden som nu är aktuella, så är det så, att Falkenberg Ventus anläggning inte ligger inom områden som kan upplåtas för storskalig vindkraftsutbyggnad. När det gäller Girovinds verk ligger det, om man hårdrar det hela, inom tillgängligt område, men bara med några få meter. Sannolikt kommer Girovinds propeller att svepa in över förbjudet område enligt policyn. Dom kommer i alla händelser att svepa in över en sumpskog som är skyddsvärd. När vi använde policyn som argument till kommunen hävdade man att den inte var något att ta hänsyn till, och vi undrar därför varför den finns över huvud taget. I stället är det de lokala förhållandena som skall avgöra, och det är där som kommunen fallerar. Att sätta upp ett verk alldeles i gränsen till tillåtet område verkar inte heller särskilt bra, eftersom verkets ljudmatta med ljud över 40 db kommer att beröra områden som inte skall bebyggas med vindkraftverk. Tillåter man det så kan man lite undra vad skyddsgränser och liknande egentligen skall vara värda. Girovind tror att det bara är att se efter om det finns reservat eller andra former av skyddade områden. Gör det inte det, så tycks han anta att det är fritt fram. Han hävdar också att det inte finns käl att begränsa verksamheter som är belägna utanför intresseområdena. Om det vore så enkelt borde hela Hörby lusas ner med vindkraftverk, men så är det ju inte. Varje etablering skall kunna framvisa att den inte medför olägenheter eller skada och det kan inte Girovind göra för Sallerup 5:10. Dessutom har han ett mycket märkligt argument. Just av dessa skäl godtas exempelvis den statliga vägsträckningen mellan Sallerup och Omsed. Hur han får det att gå ihop förstår vi inte. Vägen Sallerup Omsed (1062) lades ut ca 1890, och de närmaste riksintressena är från slutet på 1990-talet, alltså 100 år yngre. Girovind sammanfattar detta avsnitt med att han tycker, liksom vi, att området söder om etableringsplatsen är skyddsvärt, även om det inte är riksintresse. Till motsats från oss tror han dock inte att etableringen kommer att medföra en sådan ingripande påverkan som vi låter påskina. Det är ganska självklart att vi är av motsatt uppfattning. Vi har redogjort för områdets plusvärden, vi har visat på hur tranorna rastar där och också på just det stycke Girovind vill bebygga, vi har visat på förekomst av sällsynta och skyddsvärda fågelarter och vi har försökt förklara dess betydelse både som natur- och kulturobjekt. Vi har också visat på att området troligtvis kan innehålla många potentiellt skyddsvärda arter på grund av sina talrika små vattensamlingar, sin misskötta skog, sina hålträd och mycket annat. Problemet är att kommunen inte lyckats bjuda till så att det blivit inventerat. Det innebär inte att det skall förstöras, bara för att kommunen inte skött vad de borde. Vi har sett hur fladdermössen hanterades. Både exploatörerna och kommunen trodde inte det fanns särskilt mycket fladdermöss där. När vi äntligen lyckades övertyga kommunen och man fick till en inventering, visade det sig att det var kommunens hitintills fladdermusrikaste område. Det är det inte av en slump, utan för att naturförhållandena lockar dit arterna. Och finns det
fladdermöss, finns det massor av insekter, och med de förutsättningar som ges i form av sumpskog och en urgammal skog som ej utsatts för modern skogsskötsel, så bör det finnas många viktiga arter där som har mycket begränsad utbredning i övrigt. Det samma gäller lavar, svampar och kanske även kärlväxter. Vi har påpekat trollsländor i vår inlaga som ett exempel. Vi kan fylla på med de hitintills helt oinventerade groddjuren där. V vet att inte ett vindkraftverk påverkar enskilda arter av lavar och många andra arter nämnvärt i de flesta fall, men det kommer att bryta sönder helheten i ekosystemet. Många av de arter som uppehåller balansen i systemet är känsliga för vindkraft, t ex ett flertal fågelarter, och om dom försvinner hotas hela systemet. Vi har också påpekat områdets kulturhistoriska potential. Det är den sista bevarade biten som visar på en massa drag i det gamla bondelandskapet i denna del av Hörby. Dessutom är vi av naturen misstänksamma. Girovind har redan varit igång med ett andra verk (och även ett tredje) i området, och vem vet om han givit upp dom planerna. Får han upp ett, så finner han nog argument för flera. Landskapsanalys: Vi kan notera att Girovind nu accepterat att detta är ett nytt ärende, eftersom han för fram samma argument som han gjorde i det gamla, och det ser vi som positivt. Bolaget bestrider att lokaliseringen inte skulle vara lämplig. Svaret på detta har vi givit redan i förra stycket, där vi sammanfattar några av skälen till att lokaliseringen är synnerligen olämplig. Vad fotomontagen beträffar, så är det mycket svårt att få fram något vettigt ur ärendet. De äldsta montagen visar flera verk, och de nyare koncentreras mest på Ventusverket. Finns det mera än ett foto som visar på Sallerupsverket från det håll de flesta av oss kommer att se det? Fornminnen: Girovind menar att den frågan skall hanteras i ett separat ärende och åberopar Kulturmiljölagen (1988:950) med dess senare ändringar och tillägg. Vi anser att detta bör tas upp i detta sammanhang, åtminstone på så sätt att Länsstyrelsen förklarar vad som kommer att ske framöver i detta ärende. Vi hr förståelse för att exploatören inte skall behöva göra stora förberedelsearbeten om hans exploatering avslås, men vi kräver att man åtminstone anger de huvudsakliga försiktighetsmått som man kan ålägga exploatören i detta. Till dessa borde, enligt vår mening höra, krav på en ordentlig, arkeologisk bevakning i samband med eller innan schaktningarna påbörjas. Dessutom bör en helhetsbedömning göras av kulturlandskapet på platsen. Det kan bli ett omfattande ärende, och vi vill hänvisa till ett av de få ärenden som beskrivs där vindkrafts- och fornminnesintressen kolliderar: Mål i Kammarrätten i Jönköping Mål nr: 3864-05 Klagande: Enskild person Motpart: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Saken: Tillstånd enligt 2 kap. 12 KML för uppförande av vindkraftverk samt anläggande av väg Berörda typer av fornlämningar: Fornlämningsområde med gånggrifter, stensättningar och hög. Det här målet innehåller även frågor om kulturlandskap mm och i domsfallet är inte kulturlandskapet alls så markant och lätt studerat som i detta fall. Flygfoton: Här verkar Girovinds ombud ha rört till det hela. Det som han åsyftar är de stora figurerna nere på den södra betesmarken. De är dessutom inte iskilspolygoner utan en form
av strukturmark med runda former. Inuti desamma kan man vid stor förstoring se polygonmark. Det vi påpekar uppe på själva etableringsmarken är inte likvärdiga saker. Några former kan vara rester av sådan mark, men polygonmark torde exempelvis inte kunna framträda som isolerade fyrkanter. De större runda former som kan ses är kanske rester av storskalig strukturmark sådan den tydligt framträder på södra delen av området, men är det sådana rester, finns det också stenstrukturer i marken, vilka kommer att leda vatten och i den mån sådana förekommer, även föroreningar snabbt över stora ytor. Girovind har bara genomfört en mycket förenklad studie av grundvattenförhållandena på platsen, vilken inte över huvud taget stöder sig på fältiakttagelser, utan bara på en snabbkoll av geologiska kartor som visar ytlagren. Vad de angivna dateringarna beträffar, så är de också felaktiga. Eftersom vi vill att kommunen skall försöka få det södra området bevarat, har vi pläderat för detta både hos Länsstyrelsen och Kommunen. Vi vill poängtera att vi velat hålla detta skiljt från vindkraftsärendet, så att resultatet av det senare inte påverkar eventuella insatser för att få området skyddat. Vi noterar också med taksamhet att Girovind uttalat stöd för att den södra delen av området bör bevaras. Vi bifogar vår skrivelse till kommunen för information, dock inte som argument i vindkraftsdebatten för området (Se bilaga: Ett område värt att bevara) utan enbart för kännedom. Vi kan väl också tillägga, att det vi talar om uppe på etableringsplatsen inte handlar om spektakulära fornminnen, utan om spår som kan vara sådana och som därför bör bevakas. Inne i skogen norr om etableringsplatsen finns det dock övertorvade odlingsrösen som tyder på att området utnyttjats i järnålder tidig medeltid. Vi vill också påpeka, att vi noterat en förekomst av en märklig rund företeelse öster om det nu aktuella området, vilken skulle kunna vara rester av samma sak som kan ha funnits på etableringsplatsen. Följande bild finns i vår senare inlaga. Det är Sallerups kyrka som ses till höger mitt i bilden och detta ligger således utanför det aktuella området. Trots det ger det associationer om likartade företeelser i området som kan
ha stor betydelse (belägna på höjdsträckning nära en gammal väg med traditioner om passerande krigshärar mm). Flygbilden ovan är från Esse Erikssons arkiv på UB och är tagen ca 1965. Grundvatten, särskild inlaga: Bolagets undersökning är inte gedigen och den är inte godkänd av Mark- och miljödomstolen, vilket redan påpekats ett flertal gånger. Det är en skrivbordsprodukt av samma slag som andra sådana och bygger inte på faktiska undersökningar genom borrningar, utan bara studier av ytliga lager via jordartskartan. Men vi kan också se att bolaget nu äntligen börjat fundera och verkar ha begripit vad det handlar om. Det enda vi undrar över nu i det fallet är, vem som kontrollerar att bolaget tar dessa hänsyn. Vad som däremot inte kommenteras av bolaget är, de frågor om det ytliga markvattnet som vi rest. Man har tidigare givit någon sorts löfte att inte förorena bäcken från platsen, men fortfarande vet vi inte vart vattnet skall ta vägen som dräneras bort från vägen och plattan. I det fallet borde kommunen egentligen varit dom som bett om en utredning, vilket inte skett, trots att lagen ger möjligheter till det. Vi kräver därför att få ta del av hur man tänker sig dessa lösningar. Frågan om fladdermöss: Denna fråga har kommenterats flera gånger av oss, och det torde räcka. Vi menar att de nya kraven på skydd för fladdermöss som tillkommit är bra och att de ger ett gott skydd för den unika fladdermusfauna som finns här. Rovfågel: Den rovfågelboutredning som bolaget genom sin inhyste expert presenterat är undermålig, slarvigt redovisad och inte tillräcklig. Vi har lagt fram anmärkningar på antalet inventeringstillfällen, när dessa inträffade, hur resultaten redovisades och hur argumentationen genomfördes. Vi menar också att inventeraren inte kunskapsmässigt levt upp till de krav man kan ställa. Hans argumentation lämpar sig bäst för områden på Söderslätt, vilket vi fört i bevis med både kartor och text och han behärskar inte den kunskap som produceras på hans egen institution så att han meddelar något därav. Utöver detta har han inte lyckats tala om när han faktiskt varit i vårt område på ett trovärdigt sätt. Ett av de misstag han gjorde presenteras av kommunen i deras inlaga. Ett annat har vi presenterat, men kommunen anser sig inte veta något om någonting i det fallet. Två felaktigheter i tidsangivelser för totalt sex sju besök är inte tillförlitligt. Eftersom dessutom hela inventeringen tillkommit på ett sätt som kan ge upphov till tvivel om påverkan från exploatören, så kräver vi att den görs om på ett adekvat sätt. Samtliga här anförda skäl talar för detta. Skuggor: För flera av oss kommer skuggeffekten att bli irriterande i vissa lägen. Vi har slagit oss ner här för att vi ville ha den miljö vi nu har, inte för att vi ville bo i en industrimiljö. I den mån vi själva sysslar med småindustri är vi noga med att den inte stör grannarna. Därför hör den här konstruktionen inte hemma i området. Buller: Vi har tillräckligt med erfarenhet vid det här laget av vad vindkraftverk åstadkommer i fråga om buller, och hur omöjligt det är att komma till rätta med det när de väl är uppförda. Vi vill också påpeka att Hörby kommun karakteriserar våra områden som tysta (se nedan).
Kommunen skriver: I sin anmälan har man visat att olägenheter i form av störande ljud eller skuggeffekter inte ska uppkomma. Det är ju lite tveksamt om så är fallet. Det man från exploatörernas sida försökt visa är att dessa saker håller sig inom de tids- och andra ramar som anges. Dessutom talar man hela tiden om medelljudnivåer. Med tanke på vad som händer på andra platser i riket (=ingenting) när man påpekar olägenheter så blir vi knappast lugnade. Man har försökt påtala att vi som bor här har stora byggnader som gör att ett vindkraftverk inte uppfattas som störande. Den största byggnaden här är en fodersilo på drygt 20 m höjd. De verk man skall uppföra är i det närmaste 7 gånger så höga. Vi har heller aldrig sett silon röra sig eller blinka, vilket vindkraftverken gör och den är moltyst dessutom. I bakgrunden ser vi visserligen Hörbymasten som med sina dryga 320 m är verkligt hög, men inte heller den rör sig eller låter. Däremot blinkar den, och vi tycker nog att det räcker med ett blinkande objekt här. Varken silon eller Hörbymasten alstrar rörliga skuggor heller. Det kan också påpekas att sedan ärendet sist var uppe på Rättsenheten har alla de övriga masterna kring Hörbymasten plockats ner, varför det nu bara är ett blinkande objekt där, ett steg mot ett bättre förhållande således, vilket vi inte gärna ser brutet. Det har också anförts att vi slamrar med maskiner så vi borde tåla lite vindkraftslammer också. Vi vill i det fallet påpeka att vi är rejält trötta på sådana argument. Det finns en aktiv bonde inom området och en som har marker utarrenderade, och ingen av dem är särskilt slamriga. Tvärt om, den utrustning man har följer alla de regler som finns för ljudbegränsningar. Dessutom är det synnerligen sällsynt att våra bönder håller på hela nätterna med sina aktiviteter, så som ett vindkraftverk kan göra. Man talar också i många fall om ljud från fläktar och liknande. Den som gör det har inte tittat ut på en vallåker de senaste 30 åren. Höfläktarnas tid är för länge sedan förbi och i dag handlar hötäkten om ensilageskörd som inte behöver några fläktar. Vårt område är i stället tystare än många andra. Det finns inga större vägar på nära håll, och vi kan höra alla naturens ljud. Det borde motivera att man i stället använde ljudgränsen 35 db här. I framtiden kommer områden med låg ljudnivå att ha ett egenvärde, och vi tänker inte låta detta förspillas i vårt område. Samma sak gäller nattmörka områden, de blir också en bristvara i framtiden, och vårt område är ett sådant än så länge. Figuren på nästa sida är ur ett PM från Hörby kommun som visar på tysta områden i kommunen. Mörk skraffering är bullernivåer över 40 db, ljus skraffering är bullernivåer mellan 30 och 40 db. De röda ringarna visar på etablerings- och influensområdena för verken. Kommunen vet således mycket väl att här råder låg bullernivå, dvs under 30 db. Ändå vill man förstöra dessa tysta miljöer med bullrig vindkraft. Vi kräver att, om man trots allt bejakar verken, man väljer den lägre ljudgränsen 35 db(a) för de här områdena!!
Buller, infraljud och annat. Det föredrag (kallat syntesrapport) från 2013 som ligger till grund för de bifogade OH-bilderna stöds, av den slutbild som utelämnats i girovinds redovisning, av Vindval, som är ett kunskapsprogram som drivs av Naturvårdsverket på uppdrag av Energimyndigheten, samt Vindlov, som är en webbplats om tillståndsfrågor för vindkraftverk som tagits fram i samarbete med omkring 20 offentliga myndigheter och organisationer och som bildats på uppdrag av regeringen. Samordnande myndighet för det projektet är Energimyndigheten. Det säger sig självt att dessa instanser är part i målet och inte någon objektiv, utomstående källa. Vi åberopar i det nedanstående Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, särskilt bullerforskning vid Sahlgrenska akademien, som uttalat sig om vindkraftverksbuller mm i en artikel i Ny teknik 29/4 2015. Hennes kommentarer är satta med kursivstil och våra med fetstil i det följande. Syntsrapporten talar om buller och avser då bl a svischande ljud som är lätta att uppfatta. Man nämner också att vindkraftverk alstrar lågfrekvent ljud och infraljud. Den anger att ljudnivån i lågfrekvens- och infraljudområdet inte är högre än för många andra, vanliga bullerkällor. Det infraljud som genereras i vindkraftverk har nivåer långt under vad som är hörbart (tja, det är väl därför de är infraljud eller?). Vi ser inte heller några bevis för att infraljud skulle kunna vara ett problem, säger Kerstin Persson Waye. Men när det gäller de övriga eventuella hälsoeffekterna behövs mer forskning och även nya mätmetoder, bland annat för att fånga upp även lågfrekvent ljud. Vår slutsats: Även om just infraljudet kanske inte påverkar, så kan således det lågfrekventa ljudet göra det. Och andra hälsoeffekter är tydligen inte särskilt väl studerade.
Syntesrapportföredraget meddelar: Av dom som är utsatta för 35 40 dba utomhus vid fasad utgör andelen bullerstörda i Sverige ca 10 %, i Holland ca 20 %. Andelen mycket bullerstörda var ca 6 % i bägge fallen. Studierna visar att många människor störs redan vid 30-35 dba. Vid 35-40 dba blir 10 20 % störda och vid ljud på 40 45 dba störs nästan var tredje person. Man drar också den märkliga slutsatsen att: Det är flera som störs av vägtrafikbuller (1,7 miljoner) än av vindkraftsbuller. Det är kanske inte så märkligt ändå, om man ser till hur många människor som bor nära vägar i förhållande till hur många som bor nära vindkraftverk. Man har också kommit fram till att vindkraftverksljud ljud är mera störande än trafikbuller vid liknande, ekvivalenta nivåer. Skälen till detta anges bl a som: Vindkraftverk uppförs ofta i miljöer med låg bakgrundsnivå. Repetitivt pulserande ljud upplevs som mer störande än kontinuerligt ljud med samma frekvensinnehåll och genomsnittliga ljudnivå. Vindkraftens visuella intrång i miljön kan påverka bedömningar av bullerstörning. Redan detta att människor blir störda av bullret borde vara ett varningstecken. Att dessutom en hel del människor störs rejält är ju ändå värre. Vi kan inte förstå varför vi blivit utvalda till att vara dom som blir störda. Vi vägrar acceptera att bli någon sorts försökskaniner och att några av oss skall sitta här i 20 år framåt och må dåligt av vindkraftverksbuller. Studierna visar ingen entydig bild av sambandet mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning enligt syntesrapporten. Nä, då hade man ju haft bevis för att det är så. Nu ser man bara att det kan vara så. För oss här ute som drabbas är den skillnaden hårfin så länge vi inte vet. Även vår källa håller med om att det inte finns tillräcklig kunskap och stöder sig på en internationell expertgrupp. Men forskningsunderlagen är bristfälliga i de flesta fall, konstaterar en internationell expertgrupp som gått igenom befintlig kunskap i ämnet. Det saknas framför allt studier av exponering under längre tid, säger Kerstin Persson Waye. hon meddelar också att: Av drygt 30 granskade hälsoeffekter finns enligt expertrapporten bara ett symptom som kan bekräftas: så kallad störning, en känsla av obehag som i sin tur kan påverka hälsan. Det finns även ett visst stöd för att ljudet kan leda till sömnproblem. Vi kan med andra ord få problem de närmaste 20 åren! Risken för anfall hos personer med fotokänslig epilepsi anser syntesrapporten inte relevant för moderna vindkraftverk, som rör sig långsammare än äldre modeller, enligt syntesrapporten. Men kanske kan man få ett anfall om man redan lider av sjukdomen. Skall vi då på Girovinds bekostnad låta undersöka oss ör att se om vi är benägna ör epilepsi, och om någon är så, vilka möjligheter har vi då att få ersättning av bolaget?
Hjärt- och kärlsjukdom? Vindkraftsbuller orsakar bullerstörning och möjligen också sömnstörning men det har inte genomförts några epidemiologiska studier av vindkraftsbuller och risk för hjärtkärlsjukdom. Studier finns som visar ett på samband mellan förhöjt blodtryck och vägtrafik- och flygbuller och förhöjd risk för hjärtinfarkt. Studier saknas vad gäller risk för hjärt-kärlsjukdom pga. ljud från vindkraftverk. För oss verkar det dock ganska uppenbart att bullret från vindkraften just kan leda till sådana problem. Buller som buller med andra ord. Slutligen kan tilläggas att syntesrapporten talar om att skuggor från snurrande vingar är en störning som det är svår att värja sig emot, samt att det saknas vetenskapliga publikationer kring störning av skuggor, reflexer och ljus från vindkraftverk. Ändå vill man uppföra sådana i vår närhet! Är det verkligen förenligt med försiktighetsprincipen att utsätta människor för dessa saker? Vi kräver att säkerhetsavstånden mellan verk och människor ändras. Såvitt vi förstår kan det komma att bli 5 x verkens totalhöjd i kommunens nya, blivande policy, och vi kräver att detta skall tillämpas även här. För frågor om Vibroakustisk sjukdom och The Wind turbine syndrom kan vi inte finna relevant material. Vi tror dock att detta också är något som kräver betydligt mera forskning. Vi avslutar detta med en sentens ur syntesrapporten om ljudnivåer från vindkraftverk på natten som säger: Studier antyder att beräknade nivåer kan vara högre på natten. Upp med ljudet över 40 dba på natten med andra ord. Vems intressen tjänar syntesrapportens författare?? När det gäller Bertil Perssons Inlaga om Sanningen om vindkraften, så har jag inte haft tillgång till denna, och den finns inte med i det material vi ombetts yttra os om. Säkerhetsfrågor och iskast. Som vanligt försöker man göra statistik av det hela. Sannolikheten är inte så stor, det är större risk att träffas av nedfallande istappar etc. Må så vara, men det är en risk som tillkommer, och för varje vindkraftverk som sätts upp blir den större. Vi vill inte bli statistik i Girovinds kalkyler, och vi vill inte behöva undvika att köra vissa vägar eller att gå ut i naturen där vi har allemansrättens tillåtelse bara för att han skall få sätta upp sitt verk. Vi vill inte bjuda våra barn och barnbarn på dom begränsningarna heller. Vi har valt detta området som vår livsmiljö, och då förekom inte Girovind och hans monster i förutsättningarna. Man må räkna hur mycket man vill på statistik, men barnens skolväg till bussen går på väg 1062 bland annat, och den ligger inom möjligheterna för iskast. Den ligger inom det område som får högre ljud än 40 db(a) också för övrigt, och vi kan knappast skicka dem genom skogen och över styckena till bussen. Vad säkerheten i övrigt är värd, framgår av tabellen som bifogas. Det är en sammanställning av vindkraftverksolyckor under ett långt tidsspann. Varför inte titta lite under Fatal accidents, dvs olyckor som orsakat någons död, eller olyckor som orsakar att vingarna kastas av hela eller i delar, eldsvådor i vindkraftverk, eller annat otrevligt. Och kolla gärna hur felplacerade vindkraftverk kan bli en betydande faktor när det gäller att utrota arter. Det är ingen ofarlig verksamhet man sysslar med, även om exploatörer och kommuner försöker negligera det hela. Våra krav, som finns listade i vår primära inlaga står fast. Det måste finnas rimliga möjligheter att rädda såväl människor som egendom innan man satsar på
allt större vindkraftverk och det måste ske en utvärdering så att alla är medvetna om vilka säkerhetsproblem som kan finnas. Ett vindkraftverk inklämt med skohornstaktik i en i övrigt fungerande livsmiljö där människor lever och verkar i harmoni med naturen får inte rubba ordningen för en hel bygd. Sammanfattning: Våra krav är samma som de alltid varit i detta ärende. Inget av verken bör byggas. Ronnie Liljegren som ombud för en hel grupp människor här ute enligt tidigare inlämnade fullmakter. Tullsåkra Ronnie Liljegren Bilagor: Bilaga 1: Tabell över vindkraftsolyckor Bilaga 2: Beskrivning av frostmarksfenomen på Sallerup 5:10