SKOGSINDUSTRIN En faktasamling. 2012 års. branschstatistik

SKOGSINDUSTRIN En faktasamling 212 års branschstatistik

SKOGSINDUSTRIN En faktasamling 212 års branschstatistik I denna faktasamling finns ett sammandrag av statistik för skogsindustrin. Uppgifterna som rapporteras avser år 212 om inget annat anges. På ett enkelt och sammanfattande vis hoppas vi att du med hjälp av denna skrift kan följa skogsindustrin i Sverige och även sätta in den i ett internationellt perspektiv. Om du är intresserad av att få tillgång till material i denna faktasamling hittar du diagrammen i power point och pdf-format för nedladdning på vår webbplats www.skogsindustrierna.org/branschstatistik. På webbplatsen finns ytterligare information om de områden som visas i faktasamlingen. Skogsindustrin arbetar mot branschgemensamma mätbara hållbarhetsmål. Baserat på en branschgemensam vision har Skogsindustrierna tagit fram en hållbarhetsskrift som förutom att följa upp hållbarhetsmålen har till uppgift att beskriva hur skogsindustrin på relativt kort tid kan föra Sverige vidare mot en biobaserad samhällsekonomi med skogsindustrin som motor. Läs mer om hållbarhetsarbetet på vår webbplats www.skogsindustrierna.org. Skogsindustrin sysselsätter nära 6 personer och exporterade för 123 miljarder kronor 212.

Innehåll Sidan Inledning 2 Kort om skogsindustrin 4 Klimatet 7 Sveriges skogar 1 Råvaror 14 Pappers- och massaindustrin 16 Sågverksindustrin 22 Energi 26 Miljö 28 Transporter 31 Återvinning 34 Sociala dimensionen 36 Arbetstid, arbetsolyckor Forskning och utveckling FoU 38 Ekonomisk betydelse 4 Handel, investeringar, sysselsättning Konsumtion i Sverige 42 Internationellt 44 Skogstillgångar, produktion, export, förbrukning, återvinning Konjunktur och marknad 53 Skogsindustrierna 56 3

Kort om skogsindustrin Skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier som skapar sysselsättning i hela landet. Med sin naturliga råvara har skogsindustrin en nyckelroll i utvecklingen mot ett hållbart, biobaserat samhälle. Till skogsindustrin 1 räknas företag inom massa- och pappersindustrin och den trämekaniska industrin. Skogens resurser Ur klimatsynpunkt är skogsresursen mycket värdefull: växande skogar binder koldioxid, och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd. Skogsindustrins produkter kan ersätta fossilbaserade material. Trävaror, papper, förpackningsmaterial, hygienpapper är traditionella produkter men skogsindustrin är även den störste producenten och användaren av biobränsle i Sverige. Branschen producerar el av biobränslen och levererar fjärrvärme till de kommunala näten. Några skogsindustriföretag har investerat i vindkraftverk. Skogsindustrin betydelsefull för svensk ekonomi Skogsindustrin spelar en stor roll i den svenska ekonomin. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 1 12 procent. Den är starkt exportinriktad och eftersom råvaran till största delen är inhemsk och importen av skogsindustriprodukter relativt liten ger skogsindustrin ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans. Av massa- och pappersproduktionen exporteras nära 9 procent, och motsvarande för sågade trävaror är nära 75 procent. Sverige en skogsindustriell stormakt Sverige är världens näst största exportör sammanlagt av papper, massa och sågade trävaror. I Europa är den svenska massa- och pappersindustrin respektive sågverksindustrin efter Tyskland störst som producent. Så mycket som en fjärdedel av förbrukningen av pappersmassa i EU tillverkas i Sverige. 4

Av EU-ländernas konsumtion av sågade trävaror tillverkas 15 procent i Sverige och motsvarande andel för papper är tio procent. Av den svenska exporten av massa och papper respektive sågade trävaror gick år 212 ca 3 respektive 45 procent till länder utanför EU. Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 211 Kanada Sverige USA Finland Tyskland Ryssland Brasilien Österrike Chile 5 1 15 2 25 3 35 Massa, milj ton Papper, milj ton Sågade trävaror, milj ton Källa: Skogsindustrierna, CEPI, PPI, FAO, Nationella föreningar Sysselsättning Skogsnäringen 2 har identifierats som ett starkt kluster i Sverige. Samarbete sker med leverantörer inom maskin- och kemiindustrin, transportsektorn, IT-industrin, byggsektorn med flera. Även forsknings- och utbildningsväsendet är viktiga parter i klustret. Genom det här samarbetet genereras sysselsättning och utveckling av kunskap och kompetens. Skogsindustrin ger direkt arbete åt nära 6 personer i Sverige. Tillsammans med sina underleverantörer skapar skogsindustrin uppemot 2 arbeten. I flera län svarar skogsindustrin för 2 procent eller mer av industrisysselsättningen. 1 Till skogsindustri räknas här massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin, träskiveindustrin, tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp samt snickeriindustrin och tillverkning av förädlade träbränslen. Den enskilt största sektorn är pappersindustrin. 2 Skogsnäringen definieras här som skogsbruket och skogsindustrin. 5

Teknik, kunskap och investeringar Skogsindustrin är teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och produkter med stort kunskapsinnehåll. Skogsindustrin, särskilt massa- och pappersindustrin, är kapitalintensiv, och investeringar i nya massalinjer eller pappersmaskiner uppgår till flera miljarder kronor. I genomsnitt utgör skogsindustrins investeringar 15 2 procent av de totala industriinvesteringarna. En stor del av investeringarna i skogsindustrin är miljö- och energirelaterade. Att effektivisera tillverkningen, öka skogstillväxten och utveckla nya produkter med högt förädlingsvärde är prioriterade områden för forskning och utveckling. Skogsareal Massaproduktion Massaexport Pappersproduktion Pappersexport Sågade barrträvaror produktion Sågade barrträvaror export Skogsindustrin motorn i en hållbar bioekonomi Tillväxten i skogen måste öka, samtidigt som vi värnar om den biologiska mångfalden det är en av förutsättningarna för att klara övergången till en hållbar bioekonomi. Baserat på en branschgemensam vision har Skogsindustrierna tagit fram en hållbarhetsskrift som förutom att följa upp hållbarhetsmål har till uppgift att beskriva hur skogsindustrin på relativt kort tid kan föra Sverige vidare mot en biobaserad samhällsekonomi med skogsindustrin som motor. Skogsindustrins vision om den biobaserade samhällsekonomin tar sikte på 235. På bara två decennier kan vi alltså vara där, i ett samhälle där förnybara resurser dominerar. Och längs vägen skapas tillväxt och jobb i hela landet. Skogsindustriernas hållbarhetsskrift finns för nedladdning och beställning på www.skogsindustrierna.org. 6 Sveriges andelar av världens: 2 4 6 8 1 12 14 %

Klimatet xid ldio Ko ror sråva Skog Retur pap pe Bioenergi Värmeverk och avfallshantering ch trä ro Massabruk, pappersbruk och sågverk c h od pr tr äv aro r a nt tjä Ut uk te r p Pa pe ro Skogens betydelse för koldioxidbalansen Kol finns i allt levande material. Genom fotosyntesen omvandlas solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggstenar för trädens tillväxt. Härigenom lagras alltså luftens koldioxid som kolföreningar i träd och skogsmark. Koldioxiden lagras vidare i produkter tillverkade av skogsråvara till exempel trä, kartong och papper. Skogen och dess produkter bidrar därmed till att motverka växthuseffekten. En stor del av skogsindustrins produkter återvinns och/eller återanvänds. När de uttjänta produkterna används som bränsle eller komposteras frigörs koldioxiden. Motsvarande mängd koldioxid tas upp av de växande träden. Därmed är cirkeln sluten och ett nytt kretslopp kan börja. 7

Klimatet Skogens upptag och utsläpp av kol över en livscykel kolavgivning kolupptag avverkning Princip på hur ett skogsekosystem tar upp och avger kol. Det grönstreckade området indikerar att skogen tar upp mer kol än den avger. I det orangestreckade området är förhållandena de motsatta. Plantskog Ungskog Äldre skog Källa: SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) Utsläpp av växthusgaser från olika markanvändningar i Sverige (minus = kolupptag) CO 2 ekvivalenter, miljoner ton/år 5-5 -1-15 -2-25 -3-35 -4 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Skogsmark Jordbruksmark Betesmark Våtmark Bebyggd mark 8 Källa: Naturvårdsverket

Sveriges utsläpp av växthusgaser per sektor 211 66 milj ton CO 2 -ekvivalenter Klimatet Jordbruk 12% Bostäder och lokaler m.m. 6% El- och värmeproduktion 16% Inrikes transporter 33% Avfall 3% Övriga sektorer 2% Industri 26% Övrig industri 25% Skogsindustri 1% Källa: Naturvårdsverket, SCB CO 2 -utsläpp* per ton avsalumassa och papper kg 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 * Baserat på skogsindustrins bränsleförbrukning, exkl fossila bränslen för mottrycksproduktion. År 211 är estimerat efter tre kvartals rapportering. Källa: SCB 9

Sveriges skogar Det svenska virkesförrådets utveckling Miljoner m³sk * 35 3 25 2 15 1 5 SKA8** Prognos 193 195 197 199 21 23 * m³sk = skogskubikmeter ** SKA = Skogliga konsekvensanalyser Källa: Skogsstyrelsen Tillväxten är större än avverkningen Miljoner m³sk/år * 12 1 8 6 4 2 * m³sk = skogskubikmeter Tillväxt Förrådsuppbyggnad Avverkning 1 Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen

Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier Sveriges skogar Stat* 3% Övriga allmänna ägare** 2% Statsägda aktiebolag 14% Enskilda ägare 5% Privata aktiebolag 25% Övriga privata ägare*** 6% *Statliga fonder, stiftelser, etc. **Kommuner, landsting, stiftelser, fonder, etc. ***Allmänningar, besparingsskogar, kyrkan. Källa: Skogsstyrelsen Trädslagens andel av det svenska virkesförrådet Övriga lövträd 6% Björk 13% Tall 4% Gran 41% Källa: Riksskogstaxeringen 11

Sveriges skogar Certifierad skogsmark Miljoner ha 12 1 8 6 4 2 FSC* PEFC** * FSC, Forest Stewardship Council ** PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes Observera att viss skogsmarksareal är certifierad genom både FSC och PEFC. Källa: Svenska FSC, Svenska PEFC Produktion av trädbränsle 211 Spån och bark Skogsflis/kross Pellets och briketter Flis från rundved Returträ Brännved, långved Grot (grenar och toppar, ej flisat) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 TWh Källa: Svenska Träbränsleföreningen 12

Naturvårdsavsättningar skogsmark Sveriges skogar Brukad produktiv skog 21,2 miljoner hektar (75% av skogsmarken) Skog avsatt för naturvård 3,1 miljoner hektar Nationalparker Naturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Frivilliga avsättningar Improduktiv skogsmark (som inte får brukas enligt skogsvårdslagen) utanför den avsatta skogen, 4, miljoner hektar. Källa: Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen 13

Råvaror Skogsindustrins virkesförsörjning 211 Miljoner m³fub * Export,9 Import 5,9 Sågtimmer 34,3 Sågverk & plywoodind. 24,7 Från skogen 7,9 69,7 Flis 9,6 Brännved o dyl 6,2 Massaved 35,4 Träfiberind. 45, * Fasta kubikmeter under bark Källa: SDC Råvaruanvändning vid papperstillverkning Fyllnads- och bestrykningsmedel 11% Returpappersmassa 12% Halvkemisk massa 3% Kemisk massa 47% Mekanisk massa 27% Total pappersproduktion: 11,4 miljoner ton 14

Returpapper som råvara i pappersindustrin Fördelning på sortiment och användningsområde Råvaror 1 ton Returpapperssortiment: Används vid tillverkning av: 16 Övrigt Kartong Wellpapp 14 Bättre sortiment Mjukpapper Kartong 12 Wellpappretur Liner och fluting för wellpapp 1 8 Mjukpapper Kartong 6 4 Tidningar, tidskrifter, kataloger etc. Tidningspapper 2 15

Pappers- och massaindustrin Papper Produktion och leveranser Miljoner ton 14 12 1 8 6 4 2 Produktion Export Inhemska leveranser 198 1985 199 1995 2 25 21/12 Avsalumassa Produktion och leveranser Miljoner ton 5 4 3 2 1 Produktion Export Inhemska leveranser 198 1985 199 1995 2 25 21/12 16

Pappers- och massaindustrin Pappersleveranser till vissa marknader Tyskland Storbritannien Sverige Italien Nederländerna Frankrike Danmark Kina Norge Spanien Polen Turkiet Finland Belgien/Luxemburg Österrike Japan Ryssland Saudi Arabien,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,6 1,8 2, Totala leveranser: 11,4 miljoner ton (211: 11,2) Export totalt: 1,2 miljoner ton (211: 1,) Export till EU: 7, miljoner ton (211: 7,) Massaleveranser till vissa marknader Miljoner ton Tyskland Kina Sverige Frankrike Italien Storbritannien Österrike Spanien Indien Indonesien Belgien/Luxemburg Turkiet Polen Norge Ungern Schweiz Thailand Nederländerna Finland,1,2,3,4,5,6,7,8 Totala leveranser: 3,8 miljoner ton (211: 3,5) Miljoner ton Export totalt: 3,3 miljoner ton (211: 3,1) Export till EU: 2,2 miljoner ton (211:2,2) 17

Pappers- och massaindustrin Export av papper, fördelad på produktslag Tidningspapper Trähaltigt tryckpapper Träfritt tryckpapper Mjukpapper Förpackningspapper Kartong för förpackning Wellpappmaterial Övrigt papper och kartong,4,8 1,2 1,6 2, 2,4 Miljoner ton Total export: 1,2 miljoner ton 212 1, miljoner ton 211 1,1 miljoner ton 21 212 211 21 Export av massa, fördelad på produktslag Blekt sulfat av barrved Övrig kemisk massa Mekanisk massa,4,8 1,2 1,6 2, 2,4 2,8 Miljoner ton Total export: 3,3 miljoner ton 212 3,1 miljoner ton 211 3,2 miljoner ton 21 212 211 21 18

Pappers- och massaindustrin Struktur tillverkning av papper De tolv största bruken svarar för 7 procent av kapaciteten Antal/procent 7 6 5 4 3 2 1 1 Antal bruk 1 2 2 3 3 4 Andel av kapacitet 4 5 5-1 ton i kapacitet Struktur tillverkning av avsalumassa De sex största bruken svarar för 66 procent av kapaciteten Antal/procent 5 4 3 2 1-1 Antal bruk 1-2 2-3 3-4 Andel av kapacitet 4-5 5-1 ton i kapacitet 19

Pappers- och massaindustrin Pappersproduktion Förändr. i % 1 ton 21 211 212 12/11 Tidningspapper 2 167 2 12 2 13-5, Trähaltigt (TH) tryckpapper 2 19 2 88 2 57-1,5 Träfritt (TF) tryckpapper 1 32 1 281 1 377 7,5 Mjukpapper 35 352 361 2,6 Förpackningspapper 1 47 1 13 1 4 2,6 -därav säckpapper 576 552 592 7,2 Wellpappmaterial 1 92 1 833 1 914 4,4 -därav kraftliner 1 418 1 321 1 418 7,3 Kartong för förpackning 2 511 2 569 2 63 2,4 Övrigt papper och kartong 99 64 25-6,9 Totalt papper och kartong 11 397 11 321 11 417,8 Massaproduktion Totalt För avsalu Förändr. i % Förändr. i % 1 ton 21 211 212 12/11 21 211 212 12/11 Mekanisk 3539 3 559 3 556 -,1 34 329 337 2,4 Halvkemisk 277 288 289,5, Blekt sulfat barr 3857 3 846 3 886 1, 2664 2 649 2 634 -,6 Övrig kemisk massa 4 192 4166 4 32 3,3 757 75 785 4,7 Totalt massa 11865 11 859 12 33 1,5 3 761 3 728 3 756,8 2

Papper Pappers- och massaindustrin 198 199 2 21 212 Antal fabriker 62 51 48 4 38 Total kapacitet, miljoner ton 7,2 9,5 11,1 12,1 12,2 Kapacitet per fabrik, 1 ton 115 185 232 295 322 Produktion, miljoner ton 6,2 8,4 1,8 11,4 11,4 Export, miljoner ton 4,5 6,7 8,9 1,1 1,3 Exportvärde, miljarder kr 11 33 57 7 7 Största köparländer, 1 ton Tyskland 8 1 3 1 785 2 25 2 17 Storbritannien 75 1 4 1 53 1 322 1 23 Italien 234 454 564 654 643 Frankrike 5 65 758 543 544 Massa 198 199 2 21 212 Antal fabriker 72 48 45 41 41 Total kapacitet, miljoner ton 1,5 1,9 11,7 13,1 13,3 Kapacitet per fabrik, 1 ton 145 225 253 32 325 Produktion, miljoner ton 8,7 9,9 11,5 11,9 12 Export, miljoner ton 3, 2,7 3,1 3,2 3,3 Exportvärde, miljarder kr 6 12 17 17 14 Största köparländer, 1 ton Tyskland 6 9 946 899 793 Italien 3 3 312 38 232 Frankrike 4 3 35 235 238 Kina 24 11 4 197 442 21

Sågverksindustrin Produktion och export av sågade barrträvaror Miljoner m³ 18 15 12 9 6 3 198 Produktion 199 Produktion: 15,8 miljoner m³ (211: 16,4) Export: 11,8 miljoner m³ (211: 11,6) 2 Export Sveriges export av sågade barrträvaror till de största marknaderna 21 Källa: SCB, Skogsindustrierna Storbritannien Egypten Tyskland Norge Nederländerna Japan Danmark Algeriet Frankrike Saudiarabien Marocko Belgien Tunisien Italien,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, Total export: 11,8 miljoner m³ (211: 11,6) Miljoner m³ 22 Källa: SCB

Sågverksindustrin Export av sågade och hyvlade barrträvaror Miljoner m³ 5 4 3 2 1 199 1995 2 25 21 211 Sågad furu Sågad gran Hyvlat virke 212 Källa: SCB Utomeuropeiska marknaders andel av den svenska barrträvaruexporten Procent 4 35 3 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 Källa: SCB 23

Sågverksindustrin Sveriges största tillverkare av sågade barrträvaror Produktion 211 Setra Trävaror SCA Timber Södra Timber Vida Moelven Stora Enso Timber Holmen Rörvik Timber Karl Hedin Martinsons,,5 1, 1,5 2, Miljoner m³ 24

Sågade trävaror Sågverksindustrin 198 199 2 21 212 Antal sågverk prod >1 m 3 /år 283 26 27 15 135 Produktion per sågverk, 1 m 3 (ca) 4 45 8 11 115 Total sågverksproduktion, miljoner m 3 11,2 11,7 16,3 17, 15,8 Export, miljoner m 3 5,9 6,5 11,1 11,5 11,8 Exportvärde, miljarder kr 5,4 11 19,4 24,3 22, Stora köparländer, 1 m 3 Storbritannien 1 1 24 2 46 2 39 2 262 Egypten 25 38 64 1 11 1 343 Tyskland 9 1 22 1 17 1 2 1 99 Träskiveindustrin 198 199 2 21 212 Antal anläggningar 32 18 12 7 5 Produktion Spånskivor, 1 m 3 1193 843 64 * ** Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m 3 293 * Träskivor totalt, 1 m 3 933 72 654 Exportvolym Spånskivor, 1 m 3 463 183 98 * ** Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m 3 122 * ** Träskivor totalt, 1 m 3 22 68 41 Exportvärde totalt***, milj kr 937 539 622 215 133 * Från och med 21 visas endast värdena för spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF som ett totalt värde för träskivor ** Från och med 212 ingår endast värdena för spånskivor och plywood. ***Inkl MDF (Medium Density Fiberboard) fr.o.m 22 25

Energi Elförbrukning Massa- och pappersindustrin TWh 25 2 15 Total elförbrukning 1 5 Därav mottryck 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 26 Förbrukning av bioenergi och olja Massa- och pappersindustrin 1 toe 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Bioenergi Olja 198 1984 1988 1992 1996 2 24 28 Exkl. bränsle för mottryckskraft. År 212 är estimerat efter rapportering tre kvartal. Källa: SCB 211 Källa: SCB

Energi Specifik elförbrukning kwh per ton papper 25 2 15 1 5 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Källa: SCB Skogsindustrins fjärrvärmeleveranser TWh värme 2,5 2, 1,5 1,,5, 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Källa: Skogsindustriernas miljödatabas 27

Miljö Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Miljoner kronor löpande kostnader och investeringar 2 15 1 Massa och papper Trävaror 5 1999 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 *Sågverk och övrig trävaruindustri Källa: SCB Certifierade miljöledningssystem Andel av svensk produktion av massa, papper respektive sågade trävaror Procent 1 8 6 4 2 Massa Papper Sågade trävaror 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 28

Lösta organiska ämnen (COD) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Miljoner ton COD 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2 Massaproduktion COD-utsläpp, År 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 Klorerad organisk substans (AOX) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Miljoner ton massa 1 ton AOX AOX kg/ton blekt kemisk massa 35 14 3 25 2 15 1 AOX-utsläpp 5 AOX kg/ton blekt kemisk massa År 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 Miljö 16 14 12 1 8 6 4 2 12 1 8 6 4 2 29

Miljö 3 Svavel Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk 1 ton svavel Miljoner ton massa 12 1 8 6 4 2 Massaproduktion Svavelutsläpp År 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 Ökad produktion och minskade utsläpp 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 Pappersproduktion Kväveoxider Löst organisk Svavel Massaproduktion Kväve substans (COD) Klorerad Elanvändning Fosfor Fossil koldioxid organisk substans (AOX) 12 1 8 6 4 2

Transporter Transportmedel vid export Massa och papper 211 Järnväg 16% Lastbil 11% Sågade trävaror 211 Järnväg,3% Lastbil 38% Fartyg 73% Totalt: 13,1 miljoner ton Fartyg 61% Totalt: ca 6,1 miljoner ton Källa: Trafikanalys, Trafikverket Skogsindustrins andel av näringslivets transporter 211 Export Inrikes 45% 53% 27% 22% 25% 7% Fartyg**Järnväg* Svensk lastbil (mätt i ton) Fartyg**Järnväg* Svensk lastbil (mätt i ton) *exklusive malmbanan **lastade varor Källa: Trafikanalys, Trafikverket 31

Transporter Transportmedel vid landtransporter i Sverige 211 (procentuell fördelning) % 1 8 6 Järnväg Lastbil 4 2 Rundvirke Flis Trävaror Massa Papper Källa: Trafikanalys Transportmedel vid landtransporter i Sverige 211 (milj. tonkm) 6 5 4 3 2 1 Rundvirke Flis Trävaror Massa Papper Järnväg Lastbil Källa: Trafikanalys 32

Transporter Skogsindustrins landtransporter 211 Järnväg 68 milj.ton km Lastbil 7 milj.ton 27% 22% <1 41 1-149 12 8% Skogsprodukter Järnmalm Metaller Övrigt 45% 15-299 11 >3 3 382 km 11 km Medeltransportavstånd skogsprodukter Källa: Trafikanalys och Trafikverket Dieselpriser, exkl. moms, pumppris bemannad station exkl. bonus/återbäring/rabatter 199 211 SEK/liter 12 1 8 6 4 2 Skatt exkl. moms Produkt inkl. marginal 199 1995 2 25 21 Källa: SPBI (Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet) 33

Återvinning Förbrukning, insamling, import och export av returpapper i Sverige Miljoner ton 2, 1,5 Förbrukning Insamling 1, Import,5 Export, 198 1985 199 1995 2 25 21/12 Inblandningsgrad av returpapper i olika papperskvaliteter Mjukpapper 7% Kraftpapper, träfrittoch trähaltigt tryckpapper % Kartong 8% Wellpappmaterial 25% Tidningspapper 35% 2 4 6 8 1 12 Total produktion: 11,4 miljoner ton Produktion i miljoner ton 34

Återvinning Konsumtion och materialåtervinning av papper samt andel materialåtervinning i procent av konsumtion, 211 1 ton 6 4 75% 94%* Konsumtion Materialåtervinning 2 77% Förpackningar Tidningar Kontorspapper * Uppskattad konsumtion Återvinning* av avfall från tillverkningsprocessen vid massa- och pappersbruk % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 *Andel material- och energiåtervinning samt övrigt nyttiggörande av totala mängden avfall. ** Fr o m 211 inkluderas inte bark. Källa: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Skogsindustrierna 26 27 28 29 21 211** 35

Sociala dimensionen Arbetstid Massa- och pappersindustrin Timmar 35 3 25 2 15 1 28 29 21 211 212 Arbetare Tjänstemän Genomsnittlig faktisk veckoarbetstid exkl övertid för exkl heltidsanställda övertid för heltidsanställda. Källa: Hewitt Källa: Löneanalyser AON Hewitt Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Massa- och pappersindustrin % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga Arbetare Tjänstemän Kvinnor 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 36 Källa: AON Hewitt

Sociala dimensionen Antalet arbetsolyckor med minst en dags frånvaro 6 5 4 3 2 1 Massa-, pappers- och papptillverkning SNI 17.1 Sågverk, hyvlerier och träimpregnering SNI 16.1 25 26 27 28 29 21 211 212 (prel) Antalet arbetsolyckor per 1 anställda som medfört sjukfrånvaro Källa: Arbetsmiljöverket, SCB 3 25 2 15 1 5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212* Massa, pappers- och pappindustrin SNI 17.1 Sågverk, hyvlerier och träimpregneringsverk SNI 16.1 * preliminär Källa: Arbetsmiljöverket, SCB 37

Forskning och utveckling FoU Områden för skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 21* Bioenergi 139 Mkr Övrigt 34 Mkr Trä 14 Mkr Skog 39 Mkr Massa och papper 575 Mkr *Enligt enkät till FoU-utförarna vid UHI, totalt 1 2 Mkr. 38

Forskning och utveckling FoU Finansiärer av skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 21* Privata fonder och stiftelser 13% EU 6% Statliga basanslag 31% Företag 27% Statliga fonder, myndigheter och råd 23% *Enligt enkät till FoU-utförarna vid UHI, totalt 1 2 Mkr. 39

Ekonomisk betydelse Export och import av några varugrupper Skogsindustriprodukter Bilar, bildelar Elektrovaror, telekom Maskiner, övr. verkst.prod. Energivaror Mineralvaror Läkemedel Export Import Övr. kemiska produkter 5 1 15 2 25 Miljarder kronor Total export: 1 169 miljarder kronor (211: 1 212 miljarder kronor) Total import: 1 11 miljarder kronor (211: 1 148 miljarder kronor) Handel med skogsindustriprodukter Papper och papp Varor av papper och papp Massa, returpapper Sågade trävaror Export Import Rundvirke, flis, spån Fanér, skivor, trävaror m m 1 2 3 4 5 6 7 Källa: SCB Miljarder kronor 4 Källa: SCB

Investeringar i skogsindustrin Anläggningar i Sverige Miljarder kronor 14 12 1 8 6 4 2 Anställda i skogsnäringen Massa- och pappersindustrin Snickeri- och skivindustrin mm Sågverksindustrin Förpacknings- och annan pappersvaruindustri Skogsbruket Ekonomisk betydelse 199 1994 1998 22 26 29 212 Massa och papper Sågverk Papperskonvertering Löpande penningvärde; år 213 prognos Källa: SCB, februarienkät 213 5 1 15 2 25 1 -tal Totalt antal anställda: 76 Källa: SCB Företagens ekonomi, preliminära uppgifter för 211 41

Konsumtion Uppskattad förbrukning av sågade barrträvaror i Sverige: ca 5 milj m 3 Ej bygglovspliktig ROT 19% Pallar och emballage 18% Industriträ* 15% Bygglovspliktig ROT 34% Limträ 4% Nybyggnation 1% *Trävaror till industrier som tillverkar t.ex. golv, möbler, fönster och dörrar samt trappor eller komponenter för tillverkning av sådana produkter. 42 Papperskonsumtion i Sverige per kvalitet Wellpappmaterial 25% Övrigt papper & Kartong för kartong 3% förpackning 19% Papper för förpackning 5% Tidningspapper 19% Mjukpapper 12% Trähaltigt tryckpapper 5% Träfritt tryckpapper 12% Papperskonsumtion 212: 1,9 miljoner ton (211 1,9 miljoner ton) Källa: Skogsindustrierna, SCB

Konsumtion Papperskonsumtionen i Sverige miljoner ton 2,5 2, 1,5 1,,5 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 Inhemska leveranser Import Källa: Skogsindustrierna, SCB 43

Internationellt Världens skogar: 4 miljarder hektar Europa 25% 1 5 milj ha (inkl Ryssland) Sydamerika 21% 864 milj ha Oceanien 5% 191 milj ha Nord- och Centralamerika 17% 75 milj ha Asien 15% 593 milj ha Afrika 17% 674 milj ha Källa: FAO 21 Virkesanvändning i världen Miljoner m 3 sk 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Industrived Brännved 44 Källa: FAO 21

Pappersproduktion i världen 211 per region Oceanien 1% Afrika 1% Latinamerika 5% Internationellt Nordamerika 22% Asien 44% Europa 27% Total produktion: 399 miljoner ton (21: 394) Källa: PPI Pappersproduktion i världen 211 per kvalitet Kartong för förpackningar 13% Övrigt papper 8% Tidningspapper 8% Skriv- och tryckpapper 28% Wellpappmaterial 35% Mjukpapper 8% Total produktion: 399 miljoner ton (21: 394) Källa: PPI 45

Internationellt Massaproduktion i världen 211 per region Oceanien 2% Latinamerika 12% Afrika 1% Asien 23% Nordamerika 37% Europa 25% Total produktion: 184 miljoner ton (21: 186) Källa: PPI Massaproduktion i världen 211 per kvalitet Övrig massa 9% Mekanisk massa 2% Kemisk massa 71% Total produktion: 184 miljoner ton (21: 186) 46 Källa: PPI

Produktion och export av papper 211 Internationellt Japan Brasilien Ryssland Rep. Korea Italien Indonesien Frankrike Kina Kanada Sverige Tyskland Finland USA 2 4 6 8 1 Total världsproduktion: 399 miljoner ton Total världsexport: 112 miljoner ton Miljoner ton Export Produktion Källa: PPI, CEPI Produktion och export av massa 211 Kina Japan Norge Tyskland Portugal Ryssland Finland Indonesien Sverige Chile USA Brasilien Kanada 1 2 3 4 5 6 Total världsproduktion: 184 miljoner ton Total världsexport: 45 miljoner ton Miljoner ton Export Produktion Källa: PPI, CEPI 47

Internationellt Världens största papperstillverkare International Paper APP/Sinar Mas UPM Nine Dragons Stora Enso Oji Georgia-Pacific Region där tillverkningen är belägen Nippon Paper Group Nordamerika Rock Tenn Västra Europa Smurfit Kappa Östra Europa Sappi SCA Latinamerika Mondi Asien Shandong Chenming Oceanien & Afrika Lee & Man 5 1 15 2 Kapacitet, 1 -tal årston Diagrammet visar läget fjärde kvartalet 212. Världens största tillverkare av marknadsmassa, blekt sulfat Källa: Pöyry Fibria RGE/APRIL Arauco CMPC International Paper* Georgia-Pacific Suzano UPM* Lövmassa APP/Sinar Mas* Södra Barrmassa Weyerhaeuser Domtar* Stora Enso* Metsä Group* Eldorado 1 2 3 4 5 6 Kapacitet, 1 -tal årston 48 Diagrammet visar läget fjärde kvartalet 212. * Inklusive export till egna bruk (captive pulp) Källa: Pöyry

Förbrukning av papper i Europa 211 Leveranser från olika länder/regioner Latinamerika, Övriga Europa 24% Nordamerika 2% Internationellt Asien, Afrika, Oceanien 1% Tyskland 28% Storbritannien 6% Finland 9% Italien 1% Total förbrukning: 82 miljoner ton (21: 83) Frankrike 1% Sverige 1% Källa: CEPI Förbrukning av papper i Europa 211 Per kvalitet Övrigt papper och kartong 5% Kartong för förpackning 7% Wellpappmaterial 29% Papper för förpackning 8% Total förbrukning: 82 miljoner ton (21: 85) Tidningspapper 11% Trähaltigt tryckpapper 14% Träfritt tryckpapper 17% Mjukpapper 9% Källa: CEPI 49

Internationellt Råvaruanvändning vid pappersproduktion i Europa 211 Fyllnads- och bestrykningsmedel 15% Övrig massa 1% Kemisk massa 29% Returpappersmassa 44% Mekanisk massa 11% Total pappersproduktion: 95 miljoner ton (21: 97) Källa: CEPI Återvinning av pappersprodukter Procent av konsumtionen 211 Schweiz Tyskland Japan Sverige Europa* Finland USA Italien 1 2 3 4 5 6 7 8 9 % * med Europa avses EU27, Norge och Schweiz. Världen 57 5 Källa: PPI, CEPI

Världens produktion av sågade barrträvaror 196-211 Miljoner m³ 36 32 28 24 Internationellt 2 196 197 198 199 2 21 Källa: FAO Källa: FAO Produktion och export av sågade barrträvaror 211 Miljoner m³ 5 4 3 2 1 USA Kanada Ryssland Tyskland Kina Total världsproduktion: 29 miljoner m³ (21: 28) Total världsexport: 99 miljoner m³ (21: 93) Sverige Indien Finland Österrike Japan Brasilien Frankrike Produktion Export Chile Källa: FAO 51

Internationellt Världens tio största producenter av sågade barrträvaror 211 (baserat på produktionsvolym) West Fraser Weyerhaeuser Canfor Stora Enso Timber Tolko Sierra-Pacific Resolute FP Arauco Hampton Affiliates Interfor Georgia Pacific Miljoner m³ (netto) 2 4 6 8 Källa: Wood Markets Förbrukning av sågade barrträvaror 211 m³ per capita Estland Finland Österrike Sverige Norge Lettland Kanada Danmark Tyskland USA Frankrike Storbritannien Japan Saudiarabien Ryssland Spanien Egypten Kina,,1,2,3,4,5,6,7,8,9 1, 52 Källa: UNECE, FAO

Konjunktur och marknad 212 Världen Tillväxten i världsekonomin var fortsatt svag under 212. Osäkerheten om skuldkrisen i euroområdet präglade ekonomin. Sammanlagt beräknas BNP i världen ha stigit med 3,1 procent (211: 3,8 procent), medan ekonomin i EU krympte med,2 procent (211: 1,5 procent). I USA skedde en viss återhämtning och BNP steg med 2,2 procent (211: 1,8 procent). Även i tillväxtländer bromsade den ekonomiska aktiviteten men tillväxttakten var ändå betydligt starkare än i traditionella industriländer; i Kina växte BNP med 7,8 procent (211: 9,3 procent). Världshandeln dämpades. Svensk ekonomi Tillväxten i den svenska ekonomin med starkt exportberoende dämpades och blev,8 procent för helåret (211: 3,7). Exporten från Sverige gick tillbaka med nära fyra procent. Skogsindustrin Den svaga ekonomiska utvecklingen i EU bidrog till att efterfrågan på skogsindustriprodukter gick tillbaka på huvudmarknaden Europa, och skogsindustriföretagen fortsatte att söka marknader utanför EU. Svenska företag ökade exportvolymerna av sågade trävaror, massa och papper men värdet av exporten sjönk med nära fyra procent till 123 miljarder kronor till följd av lägre priser för många produkter och oförmånlig valutakursutveckling. Export av papper är över hälften av exportvärdet eller 66 miljarder kronor. Sågade trävaror Marknaden för sågade trävaror försvagades under året på huvudmarknaden Europa, och den europeiska sågverksproduktionen bedöms ha fallit med omkring fem procent. Den svenska produktionen av sågade trävaror var den lägsta på mer än tio år eller preliminärt 15,8 miljoner m 3. Lagren förblev låga. Exporten steg med två procent till nära tolv miljoner m 3 med ett exportvärde av 22 miljarder kronor. 53

Papper Pappersproduktionen i världen bedöms ha ökat med en procent och översteg 4 miljoner ton. Tillverkningen fortsatte att stiga i Kina, men gick tillbaka i Europa med två procent till 92 miljoner ton. I USA sjönk produktionen med drygt en procent och i Kanada med över tio procent. Trenden med minskad produktionskapacitet i mogna ekonomier och ökad i tillväxtekonomier fortsatte. Neddragningen av kapacitet har främst gällt grafiska papper som svar på minskad efterfrågan. Konsumtionen av papper i Europa beräknas ha minskat med fyra till fem procent till preliminärt 79 miljoner ton. Efterfrågan av grafiska papper gick tillbaka med sex procent, med starkast nedgång för tidningspapper med tio procent. Även i Sverige är det grafiska papper som svarar för konsumtionsminskningen. Förbrukningen i Sverige av hygienpapper har successivt stigit med ett par procent per år. Pappersproduktion i Sverige har de tre senaste åren planat ut på nivån 11,4 miljoner ton, vilket är 6 ton eller fem procent lägre än toppåret 26. År 212 steg produktionen av förpackningsmaterial med nära tre procent till 5,6 miljoner ton, medan tillverkningen av grafiska papper sammantaget minskade med en procent till 5,4 miljoner ton. Exporten av papper steg med två procent eller 2 ton till drygt tio miljoner ton. Till huvudmarknaden EU var exportvolymen i stort oförändrad medan exporten steg kraftigt till länder i Asien och Nordafrika. Massa Massaleveranserna globalt steg med nära tre procent under 212. Till Europa och till USA var leveranserna på oförändrad nivå jämfört med föregående år, medan de steg med tio procent till Kina. Kina ensamt tar emot nära en fjärdedel av de globala leveranserna och påverkar därmed massamarknaden starkt. Efter att ha stigit i början av året sjönk massapriset andra och tredje kvartalet men började röra sig uppåt mot slutet av året. Priset var genomsnittligt lägre år 212 än 211. Sveriges massaproduktion (här avses enbart den massa som säljs på öppna marknaden) var på oförändrad nivå jämfört med året innan. Exportvolymen steg kraftigt, bland annat till följd av stark exportutveckling till Kina. 54

Neddragningar, strukturförändringar och investeringar Behov att minska kostnaderna och effektivisera verksamheten för att förbättra lönsamheten bidrog till att omfattande aviseringar om personalneddragningar i sågverks-, massa- och pappersindustrin fortsatte under 212, i flera fall kopplat till nedläggningar av enheter. Sammanlagt 6 personer berördes av aviseringar om personalneddragningar i sågverksindustrin och 1 1 i massa- och pappersindustrin. Sju sågverk aviserade om nedläggning, ett kartongbruk lades ned under året och ett pappersbruk lades ned strax före årsskiftet. Överkapacitet motiverade att en tidningspappersmaskin stängdes i december, och flera stängningar av pappersmaskiner aviserades för 213. Andra strukturförändringar under året var Billeruds förvärv av förpackningspappersverksamhet i Finland från UPM samt samgående mellan Billerud och Korsnäs till BillerudKorsnäs. SCA avyttrade förpackningsverksamheten, utom kraftlinertillverkningen, till det brittiska förpackningsföretaget DS Smith, och avyttrade också tidningspappers- och tidskriftspapperstillverkning i Storbritannien och Österrike. Samtidigt förvärvade SCA mjukpappersoch hygienproduktverksamhet i Europa, Asien och Latinamerika samt en trävaruleverantör i Frankrike. Munksjö tillkännagav samgående med finska Ahlstroms affärsområde för bland annat etikettpapper för att skapa ett stort specialpappersföretag; samgåendet kräver godkännande av EUs konkurrensmyndighet. Investeringarna i sågverks-, massa- och pappersindustrins anläggningar i Sverige uppgick till 7,5 miljarder kronor. De var i stor utsträckning energirelaterade, men även investeringar för bättre råvaruutnyttjande, effektivare vedhantering och ökad torkkapacitet i sågverk förekom. (Jämförelser avser 211) 55

Skogsindustrierna Styrelse VD Kommunikation Administration* Bransch- och marknadsanalys Industriarbetsgivarna** VD och sekretariat Förhandlingsenhet Juridik- och expertenhet Näringspolitik Energi FoU Miljö Produkter Produkter trä Skog Transporter Svenskt Trä Svenska träprogrammet Internationella träprogrammet Europeiskt samarbete FoU ** Administrationen delas av: - Skogsindustrierna - Trä- och Möbelföretagen - Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet - Grafiska Företagens Förbund ** Tillsammans med gruv-, stål- och metallsektorerna 56

Skogsindustrierna är massa-, pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Organisationens uppgift är att stärka företagens konkurrenskraft och verka för en ökad användning av skogsbaserade produkter. I samverkan med företagen arbetar Skogsindustrierna med arbetsgivarfrågor, svensk och övrig europeisk näringspolitik, branschanalys och kommunikation. Arbetsgivarverksamheten bedrivs tillsammans med gruvsektorn och stål- och metallsektorn inom organisationen Industriarbetsgivarna. Inom Skogsindustrierna ingår avdelningen Svenskt Trä som verkar för kunskapsspridning, inspiration och utveckling som rör trä, träprodukter och träbyggande. Skogsindustrierna företräder ett 5-tal massa- och papperstillverkare i sammanlagt 22 koncerner/företag och cirka 125 sågverk i cirka 6 koncerner/ företag samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Styrelsen för Skogsindustrierna består av företrädare för medlemsföretagen under ordförandeskap av Ulf Larsson, SCA. Verkställande direktör är Marie S. Arwidson. Verksamheten är organiserad i en näringspolitisk avdelning med sex kommittéer samt avdelningen Svenskt Trä. Kommittéer för arbetsgivarfrågor arbetar inom Industriarbetsgivarna. Ordförande i kommittéerna är: Avtal massa/papper (Industriarbetsgivarna): Mats Nordlander, Stora Enso Avtal sågverk (Industriarbetsgivarna): Lars Martinson, Martinsons Såg Kompetensförsörjning (Industriarbetsgivarna): Maria Magnesjö-Nilsson, Södra Skogsägarna Forskning: Örjan Petterson, SCA Miljö och Energi: Göran Lindqvist, Arctic Paper Produkter: Göran Nilsson, SCA Produkter trä: Sven Nilsson, Gällö Skog: Johan Lindman, Stora Enso Transport: Magnus Svensson, SCA Transforest Svenskt Trä: Peter Eklund, Bergkvist-Insjön 57

Samverkan med andra organisationer Skogsindustrierna samverkar i många frågor med ett stort antal andra branschföreningar och näringslivsorganisationer. CEI-Bois, Confédération Européenne des Industries de Bois, är den europeiska paraplyorganisationen för sågverk och annan trämekanisk industri. www.cei-bois.org CEPI, Confederation of European Paper Industries, representerar europeisk massa- och pappersindustri i 18 länder (17 EU-länder plus Norge). www.cepi.org, www.paperonline.org Föreningen Skogen, är en ideell förening för skogsägare, tjänstemän, maskinförare och företagare som verkar för bättre skogar och ett aktivare skogsbruk. Föreningen Skogen har 8 medlemmar. www.skogen.se Grafiska Företagens Förbund, GFF, företräder 514 medlemsföretag och är arbetsgivar- och branschorganisationen för företag inom den grafiska branschen, förpackningsindustrin och närliggande verksamhetsområden. www.grafiska.se ICFPA, International Council of Forest and Paper Associations, är ett forum för den globala skogsindustrin. www.icfpa.org Industrirådet, består av ledande företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. www.industriradet.se LRF Skogsägarna, är en riksorganisation för de fyra skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna. Skogsägarföreningarna har totalt 112 medlemmar som tillsammans äger 6,1 miljoner hektar skog. www.lrf.se 58

Näringslivets Transportråd är en arena för transportköpare där svenska industri- och handelsföretag möts för diskussion, utveckling och kunskapsutbyte om transporter. www.transportrad.se SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet), är ett samarbete på energiområdet mellan de fyra branschföreningarna Skogsindustrierna, Plast- & Kemiföretagen, SveMin och Jernkontoret. www.skgs.org SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, företräder ca 4 medlemsföretag med verksamhet inom skogsbruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårdsnäringen. Uppgiften är att tillvarata medlemsföretagens- och arbetsgivarnas intressen. www.sla-arbetsgivarna.org Svenskt Näringsliv, företräder drygt 6 små, medelstora och stora företag. Skogsindustrierna är tillsammans med 49 andra bransch- och arbetsgivarförbund medlemmar i Svenskt Näringsliv. www.svensktnaringsliv.se Trä- och Möbelföretagen, TMF, är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige och företräder cirka 75 medlemsföretag som sammanlagt sysselsätter cirka 3 anställda. www.tmf.se Skogsindustrin En faktasamling 213 Skogsindustrierna Produktion: Curt Lundberg Tryck: Grafiska Punkten, Växjö Papper: 115 g Arctic Volume från Arctic Paper Munkedals AB ISSN: 142-674 59

Box 55525, 12 4 Stockholm Tel 8-762 72 6 info@skogsindustrierna.org www.skogsindustrierna.org