Sprintrapport 2013 1 (5) Kontroll av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun 2013 Sammanfattning Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter ska tillämpas på vattenverk som tillhandahåller 10 m³ dricksvatten per dygn, som försörjer 50 personer eller som tillhandahåller vatten till en kommersiell eller offentlig verksamhet. Det finns 35 mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun som berörs av dessa föreskrifter. 27 av anläggningarna är en del av en livsmedelsverksamhet, exempelvis ett restaurangkök eller café. Resterande dricksvattenanläggningar försörjer boende, exempelvis campingar eller samfälligheter Kontrollerna visar på stora brister i många av vattenverken. Avvikelserna gäller bland annat; bristfälliga eller helt avsaknad av skriftliga rutiner, risk för skadedjursintrång i vattentäkt, vattenkvalitet som inte uppfyller aktuella kvalitetskrav samt att beslut om fastställande av egenkontrollprogram inte följs alternativt saknas helt. 7 av dricksvattenanläggningarna saknade helt beslut om fastställande av egenkontrollprogram, det vill säga provtagningspunkter, tidpunkter för provtagning och vilka parametrar som ska analyseras. 8 av dricksvattenanläggningarna behövde förnya sina beslut om fastställande av egenkontrollprogram. Miljö och Stadsbyggnad kommer även fortsättningsvis att arbeta aktivt med att kontrollera att berörda verksamheter följer dricksvattenföreskrifterna. Bakgrund Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter, SLVFS 2001:30, ska tillämpas på vattenverk som tillhandahåller 10 m³ dricksvatten per dygn, som försörjer 50 personer eller som tillhandahåller vatten till en kommersiell eller offentlig verksamhet. Livsmedelsföretag (exempelvis restauranger och caféer) där vatten används för produktion av livsmedel är kommersiella anläggningar och dricksvattenföreskrifterna gäller för detta vatten. Boenden såsom campingar och större vandrarhem räknas som en kommersiell eller offentlig verksamhet. Det är den som levererar dricksvattnet
2 (5) (dricksvattenproducenten) till livsmedelsanläggningen, som omfattas av kraven i dricksvattenföreskrifterna. Kraven innebär att regelbunden provtagning ska genomföras enligt ett beslut om fastställande av egenkontrollprogram för provtagningspunkt och frekvens, där bland annat provtagningspunkter och provtagningsfrekvens ska anges för normal och utvidgad kontroll. Miljö och Stadsbyggnad beslutar om regelbunden provtagning. Normalkontroll betyder att det är ett mindre antal ämnen som kontrolleras med jämna mellanrum och för att verkligen försäkra sig om att vattnet som produceras inte innehåller något som kan påverka människans hälsa, krävs att en större kontroll görs då och då. Denna kontroll kallas utvidgad kontroll. För mindre vattenverk ska det utvidgade provet tas vart tredje år. I övrigt bör även dricksvattenanläggningen ha ett egenkontrollprogram som innehåller rutiner om beredskap för ytterligare provtagning t.ex. vid misstanke om förorening samt för information till användarna och ev. myndigheter. Egenkontrollen syftar till att dricksvattenproducenten ska kontrollera att dricksvattnet håller den kvalité som anges i dricksvattenföreskrifterna. Miljö och Stadsbyggnad har under perioden v. 11-37 utfört kontroller av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun. Det finns 35 mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun och totalt har 34 anläggningar kontrollerats. 27 av anläggningarna är en del av en livsmedelsverksamhet, exempelvis ett restaurangkök eller café. Resterande dricksvattenanläggningar försörjer boende, exempelvis campingar eller samfälligheter. Projektet bedömdes rymmas inom Miljö och Stadsbyggnads årliga offentliga kontroll av dricksvattenanläggningar. Med anledning av att de mindre dricksvattenanläggningarna har få kontrolltimmar per år kontrolleras anläggningarna inte årligen, utan Miljö och Stadsbyggnad har som avsikt att kontrollera dem vart tredje år. Syfte och mål Projektets syfte var att kontrollera hur kommunens mindre dricksvattenanläggningar lever upp till lagstiftningens krav. En annan avsikt med projektet var att kontrollera om anläggningarnas uppgifter stämmer
3 (5) överens med Miljö och Stadsbyggnads register. Avgränsning I projektet har inte de kommunala dricksvattenanläggningarna ingått. I Uddevalla kommun finns det 5 vattenverk, varav 4 är ganska små och levererar dricksvatten till ett fåtal fastigheter. Dessa vattenverk finns i Fagerhult, Kyrkbyn, Skredsvik och Hässleröd. Det stora vattenverket Marieberg, levererar dricksvatten till Uddevalla tätort, Herrestad, Sunningen, Torp, Hogstorp, Utby, Lanesund, Sundsandvik, Hafsten, Ammenäs och Ljungskile. De kommunala vattenverken kommer att kontrolleras i en separat sprint. Utförande och metod Sprinten har genomförts av inspektör på Miljö och Stadsbyggnad. Kontrollen har skett enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 samt Livsmedelsverkets vägledning för offentlig kontroll och vägledning kring dricksvatten. Kontroller utfördes på 34 dricksvattenanläggningar. Till hjälp för kontrollen togs en förenklad checklista fram som användes under inspektion. Ett informationsbrev med tillhörande informationsmaterial skickades ut till ett urval av verksamheterna (12 st). Urvalet var slumpmässigt. Samtliga inspektioner föranmäldes med någon i verksamheten som var väl insatt i dricksvattenberedningen. Endast utvalda kontrollområden kontrollerades. Under inspektionen gicks rutiner igenom samt inspektör gjorde en visuell kontroll av vattenverkets olika delar. Efter varje besök skickades en kontrollrapport till verksamheten. I rapporten togs det bland annat upp vilka avvikelser som noterades under besöket samt eventuell uppföljning. Resultat 27 dricksvattenanläggningar levererar dricksvatten till en livsmedelsverksamhet. De resterande 8 dricksvattenanläggningarna levererar dricksvatten till boende, exempelvis campingar eller samfälligheter. En verksamhet är en distributionsanläggning med eget
4 (5) vattenförsörjningsområde, som är påkopplad till det kommunala dricksvattennätet. 20 anläggningar tar vattenprover enbart hos användare, det vill säga vattenverkets provtagningspunkt för utgående vatten är struket eftersom produktionen är 100 m 3 dricksvatten/dygn på utgående vatten och det inte är sannolikt att det uppstår någon kvalitetsförändring mellan provtagningspunkterna (utgående vatten och hos användare). 7 av anläggningarna har ingen rening av vattnet. Nytt beslut om riskklassning och årlig avgift upprättades för 7 av dricksvattenanläggningarna. Ny registrering upprättades för 4 av anläggningarna. 7 anläggningar har sedan tidigare beslut om att minska omfattningen av den utvidgade kontrollen. Under projekts gång ansökte 1 anläggning om att få minska omfattningen av den utvidgade kontrollen. 7 av dricksvattenanläggningarna saknade helt beslut om fastställande av egenkontrollprogram, det vill säga provtagningspunkter, tidpunkter för provtagning och vilka parametrar som ska analyseras. För 8 av dricksvattenanläggningarna förnyades besluten om fastställande av egenkontrollprogram. Orsaken var bland annat att utgående vatten kunde strykas eller att produktionsvolymen var ändrad. Kontrollerna visar på stora brister i många av vattenverken. Avvikelserna gäller bland annat; bristfälliga eller helt avsaknad av skriftliga rutiner, risk för skadedjursintrång i vattentäkt, vattenkvalitet som inte uppfyller kvalitetskraven samt att beslut om fastställande av egenkontrollprogram inte följs alternativt saknas helt. Miljö och Stadsbyggnad har begärt in redovisning av åtgärder och/eller en uppdaterad egenkontroll för av mer än hälften av de kontrollerade dricksvattenanläggningarna. Extra offentlig kontroll kommer göras/har gjorts för 7 av dricksvattenanläggningarna, vilket innebär den kontroll som inte ingår i den planerade kontrollen och som verksamheterna får betala extra för. En dricksvattenanläggning har fått ett förbud mot att erbjuda dricksvatten som inte uppfyller gällande kvalitetskrav.
5 (5) Uppföljning På grund av att Miljö och Stadsbyggnad har begärt in redovisningar kring åtgärder och skriftliga egenkontrollprogram från verksamheterna, har efterarbete uppstått i form av att granska egenkontroller samt upprätta beslut om fastställande av provtagningspunkter och frekvens. Efterarbetet har även varit i form av att upprätta nya beslut om riskklassning och årlig avgift. Uppföljning att verksamheterna följer sina beslut om provtagningspunkter och frekvens kommer att ske vid nästa planerade kontroll. Diskussion och slutsatser Mer än hälften av vattenverken följer inte sina beslut om fastställande av provtagningspunkter och frekvens, vilket kan ses som ett tydligt tecken på bristande kunskap och/eller otydlig ansvarsfördelning. Under kontrollerna gavs muntlig information samt informationsblad ut till driftansvarig. Inspektörens uppfattning har varit att under projektets gång har många av verksamheterna inte haft kunskap om vilka krav dricksvattenanläggningen berörs av. Resultatet av projektet visar att det finns ett tydligt behov av att verksamheterna får den informationen de behöver. Miljö och Stadsbyggnad kan behöva informera de berörda verksamheterna mer samt på ett tydligt sätt. En annan åtgärd kan vara att Miljö och Stadsbyggnad kontrollerar verksamheterna oftare. Om en mer frekvent kontroll skulle krävas behövs dock denna kontroll finansieras på något vis. En lösning av detta skulle kunna vara att Miljö och Stadsbyggnad höjer den årliga kontrollavgiften för de mindre dricksvattenanläggningarna. Kommunens vattenverk må vara små, men nuvarande kontrolltid är relativt låg för den faktiskt nedlagda tiden. Miljö och Stadsbyggnad kommer även fortsättningsvis att arbeta aktivt med att kontrollera att berörda verksamheter följer dricksvattenföreskrifterna. Bilagor Informationsbrev Information om egenkontrollprogram för dricksvattenanläggningar Checklista Dricksvattenanläggningar som har kontrollerats