Ekolodet har kallats fiskarens öga mot världen under vattenytan. Det är i så fall ett öga med stora synfel! Inga glasögon kan korrigera dem, så det gäller för fiskaren att känna till felen och räkna med dem i tolkningen av den bild ekolodet presenterar. Av OLOF JOHANSSON Illustrationer: Thommy Gustavsson Om du vill föreställa dig hurekolodet"ser" kan du tänka dig att du betraktar marken från en punkt en bit över markytan. Ditt synfält skulle då vara begränsat till vad som motsvarar spridningsvinkeln hos ekolodets givare, d v s 8-45. Inom denna smala sektor skulle du enbart se den punkt under dig som ligger närmast ögat t ex toppen av ett klippblock eller åsen av ett hustak. Resten av markytan och allt som ligger lägre än den högsta punkten skulle vara helt osynligt! Lodet tar naturligtvisprecis som ögat i exemplet ovan - emot intryck från varje punkt på bottnen, men dessa maskeras oftast av det första bottenekot. Detsammagällerekonfrån fisk som går djupare än den högsta toppen. De är osynliga för lodet! Lodet ser ingenting Föratt förstå varför det är på det viset är det viktigt att minnas att ekolodet överhuvud taget inte ser - det lyssnar. Från instrumenten går en kort strömpuls till givaren som får dess kristall att vibreraoch sända ut en ljudstöt med viss frekvens. Signalen rör sig nedåt genom vattnet tills den reflekteras av bottnen och ekot åter får givaren att vibrera och sända en signal tillbaka till instrumentet. Eftersom ljudets hastighet i vatten är ganska konstant ca 1500 m/sek kan man av den tid som förflyter från det givaren sänder signalen tills ekot återkommer beräkna avståndet till det ljudreflekterande föremålet. Det vi ser på skärmen är ett eko som gjorts synligt. Kort liudpuls Längden på ljudpulsen, pulslängden, avgör hur nära varandra ekogivande föremål, t ex fiskar kan vara för att registreras som separata objekt. Två fiskar som simmar på samma avstånd från givaren tecknas alltid som ett eko på lodets skärm, även om avståndet i sidled mellan fiskarna skulle vara flera meter. För att tecknas som två fiskar måste avståndet till givaren skilja lika mycket som ljudpulsens längd. Ju kortare ljudpuls desto bättre blir lodets förmåga att separera fiskar som går på nästan samma djup eller som går nära bottnen. Å andra sidan ökarkänsligheten för störningar och djuptagningsförmågan minskar med kort puls. Några få småbåtslod har därför en kontroll för justering av pulslängden. I de flesta fall är den dock förinställd av tillverkaren och ändras automatiskt bara när man skiftar djupområde. Ju större mätområde desto längre puls. Frekvens Ljudets frekvens, det vill säga antalet svängningar per sekund, spelar också roll för vad lodet kan upptäcka. Ju lägre frekvens desto större behöver det ljudreflekterande föremålet vara för att ge registrerbart eko. Den vanligaste frekvensen hos småbåtslod, 200 khz, är kort nog för att ge tydlig registrering av täta planktonsvärmar och till och med temperatur- och salthaltsskiktningar i vattenmassan tecknas. (I alla fall om lodet inte har en fast, kraftig ytklarningsgsfunktion). Det är faktiskt ganska stor skillnad på hur bilden ser ut mellan 200 och 50 khz. Med den lägre Största djup från vilket eko kan erhållas vid max förstärkning. A - låg förstärkning B - medium förstärkning C - maximal förstärkning Man brukar tala om ekolodets Ijudkon. En standardmetod att definiera ljudkonen är att sätta dess gränser vid en punkt där signalens styrka är hälften så stark som i konens centrum. Det verkliga området från vilket man kan få registrerbara ekon är emellertid format som en lob. Observera förekomsten av sidlober närmast svingaren. Signalen är kraftigast i centrum. En liten fisk i "ljudkonens" centrum kan ge lika kraftigt eko som en större fisk längre bort där signalen bara är hälften så stark. Den hårdabottnenför om båten kan åter- % kasta mer av Ijudenergin och ge en kraftigare markering än den lösa ljudabsorberande bottnen i cen- Mjuk botten Sten trum av signalen. Genom att minska förstärkningen minskar man också bredden på lodets känslighetsområde. När man letar efterett grund eller efter fisk kan det bara bra att köra med hög förstärkning eftersom man då täcker en stor yta runt båten. För mer noggrann lägesbestämning kan förstärkningen minskas. 54 September 1991 SPORTFISKE
Djupet som ekolodet visar är inte alltid djupet under kölen. Ju bredare ljudkonen är och ju större djupet är under båten desto större är chansen att det registrerade djupet är falskt. frekvensenkanvattenmassanseheltren ut, samtidigt som lodet med 200 khz tecknar "stim" och språngskikt. Störstpraktisk betydelse har frekvensen för djuptagningsförmågan. Ju högre frekvens det utsända ljudet har desto fortare tappardetsin energi. Om duhörtenblåsorkester spela på långt avstånd vet du att du först uppfattar bara de lågfrekventa ljuden från stora trumman och bastuban. Först i närheten kan du höra de gällare tonerna. För havsfiske på verkligt djupt vatten räcker inte ekolod som arbetar med 200 khz. De ger botteneko från max 200 m om bottnen består av sten. (Fisken försvinner långt tidigare). Är bottnen mjuk tappar lodet bottenekot redan på 100-150 m. Räknar du med att använda din båt för havsfiske då och då bör du överväga att skaffa ett lod med mörkare röst, exempelvis 50 khz. Det finns också ett antal lod som har kombigivare för t ex 50/200 khz. Några nya modeller av ekolod arbetar med frekvens över 400 khz. Dessa ger mycket distinkt och klar bild av undervattensvärlden, men passar inte för vattendjup under 50-60 meter. Tillverkarens val av frekvens är inte enbart grundad på vad som är bäst ur fiskesynpunkt. Det har också att göra med dimensionen på givaren. Den utsända ljudkonens vinkel står i viss relation både till givarens yta och frekvensen. Ju högre frekvens desto mindre kan givaren göras utan att ljudvinkeln blir alltför bred. Ett 400 khz lod har en givare som bara är hälften så stor som en 200 khz-givare med samma ljudkon. De flesta småbåtsägare vill ha små undervattensdelar som är lätta att monteraoch inte ger vattensprutvid hög fart. Stora givare kostar också mer. Ett exempel: Av två lika stora givare, den ena 200 khz och den andra 50 khz ger den förra en spridning av ljudet på ca 10 medan 50 khz-givaren får en ljudkon på 45. Vill man ha ett lod speciellt för djupt vatten är det inte särskilt effektivt att svepa bottnen med 45 ljudkon - vid 100 meters djup täcker den ett bottenområde på bortåt 5000 kvadratmeter! Det ger näppeligen tillräcklig precision när man skall ankra eller placera båten rätt över en grundtopp. 8m ----o 6.2'0 8m ----o 6.2'" I sjögång får man en sågtandad bottenprofil eftersom djupet varierar mellan vågdalar och kammar. En smalljudkon förstärker denna effekt när den pendlar med båtens rörelser. Lodets förmåga att separera fiskar som går nära varandra (eller nära botten) beror på ljudpulsens längd. En kort ljudpuls som i skissen till vänster separerar de två fiskarna och lodet visar två fiskar på skärmen. Med den längre ljudpulsen i bilden till höger ger båda fiskarna samtidigt eko och kommer därför att avbildas som en enda stor fisk på skärmen. B.Om- - 7.4 C --o 6 0'\:."." ' Med vitlinjen inkopplad förbättras möjligheterna att upptäcka fisk som går nära bottnen. Båten på skissen passerar över ett stim nära bottnen och en stor sten. Till vänster visas hur det ser ut på skärmen utan vitlinjefunktionen inkopplad. Det är omöjligt att säga vad som är fisk eller del av bottnen. Med vitlinje till höger ser man att den andra pucklen är en del av bottnen. 56 September 1991 SPORTFISKE
Lodet visar toppen, men när man släpper ned tacklet märker man ~tt djupet under båten är något helt annat. En 50 khz givare med mer lämplig ljudkon blir tyvärr en mycket rejäl kluns. Denjagi vår installerade i min havsfiskebåt 8reidaren har en yta motsvarande tre vanliga småbåtsgivareför 50 khz, väger ett par kilo - och kostar därefter. För vanligt havsfiske på västkusten behövs inte en sådan givare. Den som fascinerats av djuphavsfisket t ex utanför Langesund, kommer dock inte i längden att vara nöjd med prestandan hos vanliga småbåtslod. Tveksam uteffekt Vill man öka djuptagningsförmågan och förbättra möjligheterna attfå ekon från fisk kan man sända en starkare signal. Tyvärr anges alltid lodets "effekt" i watt och det man talar om är den strömstöt som går från instrumentet till givaren. Givarkristallens storlek sätter dock gränser för hur stark ljudsignal den kan producera. Till djuphavsfisket i Langesund körde vi förra året med två 200 khz lod, det ena med angiven uteffekt på 200 watt, det andra med 1500 watt. Givarna var lika stora och -~-~- -.-.;.. -- uppenbarligen gav de lika mycket väsen från sig. I varje fall orkade inte det ena lodet nå djupare än det andra. Tillverkarna förvillar dessutom köparen genom att mäta uteffekten på två olika sätt. Den ena metoden ger ett värde som är ca fyra gångerhögre än den andra. Ett lod med angiven uteffekt på 250 watt (rms) är således lika kraftfullt som ett lod med uppgiven effekt på 1000 watt (peak to peak)! Räkna med farten /\ j\ /\ /\ /\,,/\\,/ \,'" " '\ " \ / \ I \ / \ / \ / \ / ",' \ / \ /' \ I \ " \ I \ / \ I \ I \ I \ f \ I \ I \ I ' Den bild vi får av undervattenslandskapet påverkas i hög grad av båtens hastighet. Om vi ligger stilla med båten visar lodet givetvis en helt slät botten oavsett hur kuperad den i verkligheten är. Fiskar ger markering på skärmen så länge de befinner sig i ljudkonen. Kör vi långsamt framåt ritar lodet upp bottentopografin i den takt vi kör över berg, sänkor och slätbottnar. Fiskar som passerar rätt igenom ljudkonens centrum avbildas som bananer. Större stim ser ut som mer eller mindre täta moln. Ökar vi farten blir hela bilden hoptryckt eftersom en mycket längre sträcka hinner Hur botten och fisken ser ut på skärmen beror på hur fort båten går. De två första rutorna visar samma bottenavsnitt men bilden till vänster har registrerats i högre fart än den i mitten och är därför mer hoptryckt. Högra rutan visar hur fisken och bottnen avbildas när båten ligger stilla....,;: registreras på skärmen. Bottnen verkarvara mer kuperad, djupkanter och sänkor blir smalare, grundtoppar spetsigare. Fisk visas bara som små lodräta streck eller punkter. Stim trycks ihop till stående pålar. I viss mån. kan man på bättre lod kompensera detta genom att ändra bildhastigheten. Kör man fort låter man bilden rulla med maximal hastighet. Det finns också lod där bildhastigheten automatiskt följer båtens fart. Men även i trollingfart lönar detsigattanvändarelativthög bildhastighet. Det ger tydligare fiskinfo. Med moderna skärmlod kostar det ju inget extra att köra med hög bildhastighet, något som kunde vara mycket kostsamt med de gamla skrivande loden. Två viktiga knappar Moderna ekolod har ofta massor av funktioner. Deflesta är värdefulla,medan några är helt värdelösa, t ex den som omvandlar alla ekon mellan botten och ytan till fisksymboler och som enbart försämrar möjligheterna att tolka ekosignalen. De två viktigaste konttollerna och de knappar man oftast använder är de som bestämmer förstärkning (gain) och djupområde (range och wom). Styrkan hos den signal som går ut i vattnet kan vi inte påverka i varje fall hos de småbåtslod vi talar om här. Ekot som återkommer är emellertid svagt och förstärks. Förstärkningen kontrolleras via en knapp märkt "gain". Hos många moderna lod kan man överlåta åt lodet att automatiskt välja nivå för förstärkningen. Det, fungerar oftast bra, men det finns många tillfällen när man själv kan behöva bestämma förstärkningen. Tumregeln är att man normalt har så pass hög förstärkning att man får dubbeleko från hård botten. Vill jag ankra med precision över en grundtopp, eller ett vrak kan jag sänka förstärkningen så att jag bara får en tunn markering från bottnen. Jag kan nu vara ganska säkerpå atttoppen liggerrakt under båten eftersom de svagare ekona från utkanten av ljudkonen inte längre syns med den låga förstärkningsgradyn. Det finns också tillfällen när jag vill ta till högre förstärkning än normalt för att kunna se det svaga ekot från t ex språngskikt eller ett trollinglod i utkanten av ljudkonen. Att välja rätt djupområde är givetvis viktigtförattfå entydligochdetaljrikbild. Det gäller att utnyttja den lilla skärmen maximalt. Ställ in djupområdet och zooma Bottnens hårdhet kan bedömas efter hur djup bottenlinjen tecknas på skärmen. 'Den lösa bottnen till vänster absorberar signalen och ger eko bara från ljudkonens centrum. Bottnen tecknas därför som en tunn linje. Den hårda bottnen till 'höger ger eko från ett mycket större område och visas på skärmen som en tjock linje. SPORTFISKE September 1991 57
- Ekolodet avger avståndet till det ekoalstrande föremålet men det kan aldrig säga var någonstans inom ljudkonen detta föremål befinner sig. De tre fiskarna vid X, y och Z befinner sig på olika djup och platser inom ljudkonen. Avståndet till svingaren är emellertid detsamma från alla tre fiskarna och lodet kommer därför att registrera dem som en enda fisk. Fiskar i det streckade området döljs av bottenekot. sedan in det segment du är intresserad av. Detär ganska få fisken (i varje fall på djupt vatten) där man är intresserad av hela vattenmassan från ytan till bottnen. Även detta kan man överlåta åt automatik på de flesta nya lod, men det är oftast effektivare att själv styra denna kontroll. Montera givaren rätt För att ekolodet skall kunna fungera perfekt är det nödvändigt att montera givaren så att den kan arbeta i en ren vattenström. I låg fart brukar detta sällan vara något problem. Till och med de portabla lodens enkla givare som fästs med sugkoppar till akterspegeln ger en klar bild i fart upp till 6-7 knop. På planande båtar brukar man en givare som fästs i en liten konsol till akterspegeln. För att fungera i hög fart måste man som regel vinkla upp givaren några grader så att dess yta möter vattenströmmen. Det gäller attprovasig fram. Trollare vill gärna kunna följa loden på bildskärmen, men finner ofta att den vinkel hos givaren, som gör detta möjligt, ger alldeles för mycket störningari hög fart. Tvågivare monterade med olika vinklar är då en fungerande lösning. Hos båtar med inombordare och rak Hålor i bottnen som är mindre än ljudkonens diameter syns inte på lodet. Ju större djupet är desto bredare hålor och rännor i bottnen undgår upptäckt. På skissen visas en ojämn botten. på skärmen visas den dock som helt jämn. Endast den stora hålan till höger syns på lodet eftersom den är bredare än ljudkonen. Det är lätt att A B tappa bort ett xlj grund eftersom lodet inte talar om på vilken sida av båten det ligger. På skissen visar ekolodet ett intressant eko från grundet till vänster. Skepparen bestämmer att man skall ankra upp och fiska över grundtoppen. Här är tre handlingsalternativ som han kan följa: A. Det vanligaste förloppet när ekolodet börjar rita upp den grundtopp som man letat efter, är att fortsätta ett litet stycke i vindriktningen tills lodet visar att djupet ökar igen. Draggen hivas då i och förhoppningsvis skall man komma rakt över toppen när båten lagt sig efter vinden. I det här fallet kan manövern endast lyckas ifall vinden kommer från vänster och skepparen alltså gör en 90 0 gir och lägger draggen vid A. Skulle han fortsätta rakt fram och släppa draggen vid B eller gira styrbord till C så skulle han komma för långt åt sidan av grundet och missa de feta fångstchanserna. B. I detta alternativ fortsätter skepparen förbi grundet ett kort stycke. När grundet försvinner från skärmen girar han styrbord för att gå tillbaka. Därmed tappar han helt ekot från grundtoppen. Och om det är ett litet grund kan det ta sin tid att hitta det igen! propelleraxel fungerar inte det lättinstallerade akterspegelsmontaget. Det krävs att givaren monteras genomskrovet vilketkan bli mer komplicerat eftersom skrovet ofta har större vinkel mot vågplanet än de 3-10 0 somär acceptabelt. Följ noga anvisningarna för installation i handboken. Chansa inte på att montera givaren mot skrovsidan inombords. Signalen tapparofta för mycket energi vid passagen av skrovet och både djuptagningsförmåga och fiskfinnande påverkas negativt. Nyheter varje år Utvecklingen av ekolod går svindlande snabbt. Nya finesser kommer oavbrutet och kan ytligt sett få förra årets produkter att verka passe. De verkligt stora förbättringarna kom redan för tio år sedan, då loden konstruerades för digital signalbehandling. Minnesfunktion lades in som gav klarare bild och gav operatören friare val av mätområden.. I praktiken är det inte så mycket som skiljer när det gäller moderna apparaters grundfunktioner. Kanske kommer det ett genombrott någon gång i framtiden. Men innan vi nården perfektion i ekolokalisering som delfiner och andra valar uppnått är säkert steget mycket långt. re.58 September 1991 SPORTFISKE