JORD OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr /7 Datum Dnr 4.7.7 79/.4/7 Ikraftträdelse och giltighetstid.7.7 tills vidare Ändrar samt bilagorna och till jord och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall och foderväxter (/) Bemyndigande Lagen om handel med utsäde (78/) Motsvarande EGrättsakter Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 6/9 (6L9); EUT Nr L 7,..6, s.9 Jord och skogsbruksministeriets förordning om ändring jord och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall och foderväxter I enlighet med jord och skogsbruksministeriets beslut ändras i jord och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall och foderväxter (/) samt bilagorna och, som följer: Tillämpningsområde Denna förordning tillämpas på produktion, certifiering, marknadsföring och import av utsäde av arter av följande vall och foderväxter: Gräsväxter: Brunven Agrostis canina L. Storven Agrostis gigantea Roth Krypven Agrostis stolonifera L. Rödven Agrostis capillaris L. Ängskavle Alopecurus pratensis L. Knylhavre Arrhenatherum elatius (L) P. Beauv. ex. J. Presl. & C. Presl Plattlosta Bromus catharticus Vahl Alaskagräs Bromus sitchensis Trin. Bermudagräs Cynodon dactylon (L.) Pers. Hundäxing Dactylis glomerata L. Rörsvingel Festuca arundinacea Schreber Finsvingel Festuca filiformis Pourr Fårsvingel Festuca ovina L. Ängssvingel Festuca pratensis Hudson Rödsvingel Festuca rubra L. Denna publikation fås från jord och skogsbruksministeriets registeringskontor Besöksadress Postadress Telefon Regeringsgatan A PB 9 6 HELSINGFORS STATSRÅDET
Hårdsvingel Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina Italienskt rajgräs Lolium multiflorum Lam. (inkl. westerwoldiskt rajgräs) Engelskt rajgräs Lolium perenne L. Hybridrajgräs Lolium x hybridum Hausskn Phalaris aquatica Phalaris aquatica L. Vildtimotej Phleum nodosum L. Timotej Phleum pratense L. Vitgröe Poa annua L. Lundgröe Poa nemoralis L. Sengröe Poa palustris L. Kärrgröe Poa trivialis L. Ängsgröe Poa pratensis L. Fjällgröe Poa alpina L. Parkgröe Poa chaixii Vill. Nordgröe Poa alpigena Fries. Gullhavre Trisetum flavescens L.P. Beauv. Festulolium xfestulolium Asch. & Graebn. (Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium) Baljväxter: Sågväppling Biserrula pelecinus L. Fodergetruta Galega orientalis Lam. Tuppklöver Hedysarum coronarium L. Rödvial Lathyrus cicera L. Käringtand Lotus corniculatus L. Vitlupin Lupinus albus L. Blålupin Lupinus angustifolius Gullupin Lupinus luteus L. Pigglusern Medicago doliata Carmign. Skivlusern Medicago italica (Mill.) Fiori Mattlusern Medicago littoralis Rohde ex Loisel. Humlelusern Medicago lupulina L. Klotlusern Medicago murex Willd. Tagglusern Medicago polymorpha L. Rynklusern Medicago rugosa Desr. Blålusern Medicago sativa L. Snäcklusern Medicago scutellata (L.) Mill. Tornlusern Medicago truncatula Gaertn. Mellanlusern Medicago x varia T. Martyn Sand Esparsett Onobrychis viciifolia Scop. Gulserradella Ornithopus compressus L. Serradella Ornithopus sativus Brot. Åkerärt Pisum sativum L. Aleksandrinerklöver Trifolium alexandrinum L. Smultronklöver Trifolium fragiferum L. Glandelklöver Trifolium glanduliferum Boiss. Rosenklöver Trifolium hirtum All. Alsikeklöver Trifolium hybridum L. Blodklöver Trifolium incarnatum L. Saltklöver Trifolium istmocarpum Brot. Sumpklöver Trifolium michelianum Savi
Rödklöver Trifolium pratense L. Vitklöver Trifolium repens L. Luktklöver Trifolium resupinatum L. Spärrklöver Trifolium squarrosum L. Grävklöver Trifolium subterraneum L. Pilbladsklöver Trifolium vesiculosum Savi Bockhornsklöver Trigonella foenum graecum L. Purpurvicker Vicia bengalensis L. Bondböna Vicia faba L. Ungersk vicker Vicia pannonica Crantz Fodervicker Vicia sativa L. Luddvicker Vicia villosa Roth Övriga arter: Kålrot Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Foderkål, fodermärgkål Brassica oleracea L. convar. acephala (DC) Alef. var. medullosa Thell. + var. varidis L. Honungsfacelia Phacelia tanacetifolia Benth. Svartkämpar Plantago lanceolata L. Oljerättika Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Rörflen Phalaris arundinacea L. Foderlosta Bromus inermis L. Vit sötväppling Melilotus alba Medicus Bovete Fagopyrum esculentum Moench På export av utsäde av vall och foderväxter av arter i mom. tillämpas också, 4 och i denna förordning. Denna förordning träder i kraft den juli 7. Helsingfors den 4 juli 7 Jord och skogsbruksminister Jari Leppä Specialsakkunnig Marja Savonmäki
4 BILAGA KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE CERTIFIKATUTSÄDE. Äkthet Utsädet ska i tillräcklig utsträckning kunna identifieras såsom tillhörande en viss sort och det ska vara tillräckligt rent. Minimisortrenheten ska främst undersökas vid en odlingsgranskning som förrättas i enlighet med villkoren i bilaga. Certifikatutsäde av apomiktiska sorter av ängsgröe. % certifikatutsäde certifikatutsäde gen. gen. Åkerärt, bondböna 99. %. % Foderkål, fodermärgkål, kålrot. % Trifolium subterraneum, Medicago, utom M. lupulina, M. sativa, M.x varia: för produktion av basutsäde: 99. %. för produktion av certifikatutsäde för ytterligare uppförökning: %. för produktion av certifikatutsäde: 9 %. Äktheten undersöks främst vid en odlingsgranskning och en officiell efterkontroll, och äktheten ska uppfylla kvalitetskraven för den aktuella arten och utsädeskategorin. Evira kan företa också andra bestämningar genom vilka äktheten konstateras om en undersökning av sorten kräver det. Den som låter undersöka sorten betalar då kostnaderna för bestämningarna.. Utsädet ska vara förenligt med följande krav och andra villkor i tabell i fråga om grobarheten, renheten och antalet frön av andra arter:
Tabell Art Grobarhet Renhet Maximalt antal frön av andra arter i ett prov med en vikt som fastställs i bilaga Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Frön av andra arter högst ( % av vikten) Totalt Enskild art Elytrigia repens Alope curus myosuroides Melilotus Raphanus raphanistrum Sinapis arvensis (kolumn 4) 4 6 7 8 9 4 Gräsväxter: Rödven 7 (a) 9.... (j) (k) (n) Brunven 7 (a) 9.... (j) (k) (n) Storven 8 (a) 9.... (j) (k) (n) Krypven 7 (a) 9.... (j) (k) (n) Ängskavle (a) 7.. (f).. (j) (k) (n) Knylhavre 7 (a) 9.. (f).. (j) (k) (n) Plattlosta 7 (a) 97.... (j) (k) (n) Alaskagräs 7 (a) 97.... (j) (k) (n) Bermudagräs (a) 9.... (j) (k) Hundäxing 8 (a) 9.... (j) (k) (n) Rörsvingel 8 (a) 9.... (j) (k) (n) Finsvingel 7 (a) 8.... (j) (k) (n) Fårsvingel 7 (a) 8.... (j) (k) (n) Ängsvingel 8 (a) 9.... (j) (k) (n) Festulolium 7 (a) 96.... (j) (k) (n) Rödsvingel 7 (a) 9.... (j) (k) (n) Hårdsvingel 7 (a) 8.... (j) (k) (n) Italiensk rajgräs 7 (a) 96.... (j) (k) (n) Engelsk rajgräs 8 (a) 96.... (j) (k) (n) Hybridrajgräs 7 (a) 96.... (j) (k) (n) Phalaris aquatica 7 (a) 96.... (j) (k) Vildtimotej 8 (a) 96.... (k) Timotej 8 (a) 96.... (k) Vitgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Lundgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Sengröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Ängsgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Karrgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Parkgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Nordgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Fjallgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Gullhavre (a) 7.. (f).. (j) (k) (n) Avena fatua, Avena sterilis Cuscuta Rumex utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus
Art Grobarhet Renhet Maximalt antal frön av andra arter i ett prov med en vikt som fastställs i bilaga (kolumn 4) Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Frön av andra arter högst ( % av vikten) Totalt Enskild art 4 6 7 8 9 4 Baljväxter: Sågväppling Fodergetruta 6 (a) (b) 4 97..,, (j) (k) (l) (m) (n) Tuppklöver 7 (a) (b) 9... (k) Rödvial Käringtand 8 7 (a) (b) 4 9 9.8 (d).. (d).. (j) (k) (l) (m) Vitlupin (*) 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Blålupin (*) 7 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Gullupin (*) 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Pigglusern Skivlusern Mattlusern Humlelusern Klotlusern Tagglusern Rynklusern Blålusern (b) 8 (a) (b) (b) (b) (b) 8 (a) (b) 4 97 97 Elytrigia repens Alope curus myosuroides Melilotus...... Raphanus raphanistrum Sinapis arvensis Avena fatua, Avena sterilis Cuscuta (j) (k) (j) (k) (j) (k) (l) (m) (j) (k) (j) (k) (j) (k) (l) (m) Snäcklusern Tornlusern (b) (j) (k) (j) (k) Mellanlusern 8 (a) (b) 4 97... (l) (m) Esparset 7 (a) (b) 9... (j) Gulserradella Serradella Ärt 7 7 8 (a) 9 9... (j) (k) (j) (k) (j) Aleksandrineklöver 8 (a) (b) 97... (l) (m) Smultronklöver Glandelklöver (b) (j) (k) (j) (k) Rosenklöver Alsikeklöver 8 (a) (b) 97... (j) (k) (l) (m) Blodklöver 7 (a) (b) 97... (l) (m) Saltklöver Sumpklöver 7 (b) (j) (k) (j) (k) Rödklöver 8 (a) (b) 97... (l) (m) Vitklöver 8 (a) (b) 4 97... (l) (m) Luktklöver 8 (a) (b) 97... (l) (m) Rumex utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus (n)
Art Grobarhet Renhet Maximalt antal frön av andra arter i ett prov med en vikt som fastställs i bilaga (kolumn 4) Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Frön av andra arter högst ( % av vikten) Totalt Enskild art Elytrigia repens Alope curus myosuroides Melilotus Raphanus raphanistrum Sinapis arvensis Avena fatua, Avena sterilis Cuscuta Rumex utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus Spärrklöver Grävklöver Pilbladsklöver Bockhornsklöver Purpurvicker 7 (b) 8 (b) 8 (a) 8 (b) 4 97 97 9 97 (e)...... (l) (m) (j) (k) (j) (k) (j) (j) (k) Bondböna 8 (a) (b)... (j) (n) Ungersk vicker 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Fodervicker 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Luddvicker 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Övriga arter: Kålrot 8 (a).... (j) (k) Foderkål, 7 (a).... (j) (k) fodermärkål Honungsfacelia 8 (a) 96.... (j) (k) Svartkämpar Oljerättika 7 8 (a) 8 97..... (j) (k) (j) Foderlosta 7 (a) 97.... (j) (k) (n) Rörflen 7 (a) 96.... (j) (k) Vit sötväppling 6 (a) 97.... (j) (k) Bovete 8 (a) 97... (j) (k)
*) I lupinfrön får antalet frön av avvikande färg inte överstiga i bitter lupin % i andra lupiner % Högsta tillåtna antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin är. %. a) Alla färska och friska frön som inte gror efter förbehandling anses vara groende frön. b) I fråga om arter för vilka antalet hårda frön har definierats medräknas de i grobarheten upp till det angivna högsta tillåtna fröantalet. c) Frön av andra Poaarter anses inte utgöra en orenhet när de utgör högst.8 % av utsädets vikt. d) Frön av Trifolium pratense anses inte utgöra en orenhet när de utgör högst. % av utsädets vikt. e) Frön av Lupinus albus, Lupinus angustifolius, Lupinus luteus, Pisum sativum, Vicia faba och Vicia anses inte utgöra orenheter när de utgör högst. % av utsädets vikt i andra motsvarande arter. f) Det högsta tillåtna procenttalet frön av en enskild art tillämpas inte på frön av Poa i) Antalet frön av Avena fatua och Avena sterilis behöver inte bestämmas om det inte misstänks att villkoren i kolumn inte uppfylls. j) Antalet frön av Cuscuta behöver inte bestämmas, om det inte misstänks att villkoren i kolumn inte uppfylls. k) Ett frö av Cuscuta i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet när frön av Cuscuta inte ingår i ett annat prov med samma vikt. l) Prov som tas för bestämning av antalet frön av Cuscuta ska vara av dubbel vikt jämfört med den provvikt som anges i bilaga punkt 4. m) Ett frö av Cuscuta i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet när frön av Cuscuta inte ingår i ett annat prov med den dubbla vikten. n) Antalet frön av Rumex utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus behöver inte bestämmas, om det inte misstänks att villkoren i kolumn 4 inte uppfylls.. Skadegörare som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på låg nivå.. Fukthalten bestäms hos basutsäde och certifikatutsäde. Den får vara 7 % för ärt och bondböna och 4 % för gräsväxter, vallbaljväxter och andra arter. Denna publikation fås från jord och skogsbruksministeriets registeringskontor Besöksadress Postadress Telefon Regeringsgatan PB 9 6 HELSINGFORS STATSRÅDET
BASUTSÄDE De villkor som i denna bilaga fastställs för certifikatutsäde tillämpas på basutsäde med beaktande av följande bestämmelser:. Äkthet Utsädet ska i tillräcklig utsträckning kunna identifieras såsom tillhörande en viss sort och det ska vara tillräckligt rent. Minimisortrenheten ska främst undersökas vid en odlingsgranskning som förrättas i enlighet med villkoren i bilaga. Åkerärt, bondböna, foderkål, fodermärgkål, kålrot och apomiktiska sorter av ängsgröe 99.7 %.. Utsädet ska uppfylla följande krav och övriga villkor som anges i tabell :
Tabell Art Högsta innehåll av frön av andra arter Sammanlagt (% Antal i ett prov med fastställd vikt (bilaga kolumn 4) av vikten) Enskild art Rumex utöver R. acetosella och R. maritimus Elytrigia repens Alopecurus myosuroides Melilotus Övriga villkor eller krav 4 6 7 8 Gräsväxter: Brunven. (j) Storven. (j) Rödven. (j) Krypven. (j) Ängskavle. (a) (j) Knylhavre. (a) (i) (j) Plattlosta.4 (j) Alaskagräs.4 (j) Bermudagräs. (a) (j) Hundäxing. (a) (j) Rörsvingel. (a) (j) Finsvingel. (a) (j) Fårsvingel. (a) (j) Ängssvingel. (a) (j) Rödsvingel. (a) (j) Hårdsvingel. (a) (j) x Festulolium. (a) (j) Italienskt rajgräs. (a) (j) Engelskt rajgräs. (a) (j) Hybridrajgräs. (a) (j) Phalaris aquatica. (j) Vildtimotej. (j) Timotej. (j) Vitgröe. (b) (f) (j) Lundgröe. (b) (f) (j) Sengröe. (b) (f) (j) Ängsgröe. (b) (f) (j) Kärrgröe. (b) (f) (j) Fjällgröe. (b) (j) Parkgröe. (b) (j) Nordgröe. (b) (j) Gullhavre. (c) (i) (j) Baljväxter: Sågväppling Fodergetruta., (e) (j) Tuppklöver. (e) (j) Rödvial. (d) Käringtand. (e) (g) (j) Vitlupin. (d) (h) (k) Blålupin. (d) (h) (k) Gullupin. (d) (h) (k) Pigglusern Skivlusern Mattlusern Humlelusern.... (e) (e) (e) (e) (j)
Art Klotlusern Tagglusern Rynklusern Blålusern Snäcklusern Tornlusern Mellanlusern Esparsett Gulserradella Serradella Åkerärt Alexandrinerklöver Smultronklöver Glandelklöver Rosenklöver Alsikeklöver 4 Högsta innehåll av frön av andra arter Sammanlagt (% Antal i ett prov med fastställd vikt (bilaga kolumn 4) av vikten)................ Enskild art Rumex utöver R. acetosella och R. maritimus Elytrigia repens Alopecurus myosuroides Melilotus (e) (e) (e) (d) Övriga villkor eller krav (j) (j) (d) (e) (j) (e) (j) Blodklöver. (e) (j) Saltklöver Sumpklöver Rödklöver... (e) (j) (j) Vitklöver. (e) (j) Luktklöver. (e) (j) Spärrklöver Grävklöver Pilbladsklöver Bockhornsklöver Purpurvicker..... (d) (d) (j) (j) Bondböna. (d) Ungersk vicker. (d) (h) Fodervicker. (d) (h) Luddvicker. (d) (h) Övriga arter: Kålrot. (j) Foderkål,. (j) fodermärgkål Honungsfacelia. Svartkämpar Oljerättika.. Foderlosta.4 (j) Rörflen. (j) Vit sötväppling. (e) (j) a) Högsta tillåtna antalet frön av Poa är 8. b) Villkoret i kolumn tillämpas inte på frön av Poa Högsta tillåtna antal frön av andra arter av Poa än den som ska undersökas är frö/prov om frön.
c) Högsta tillåtna antal frön av Poa är. d) Antalet frön av Melilotus behöver inte bestämmas om det inte misstänks att villkoren i kolumn 7 inte uppfylls. e) Ett frö av Melilotus i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet, när inget frö av Melilotus förekommer i ett prov med dubbla fastställda vikten. f) Villkor c i tabell tillämpas inte. g) Villkor d i tabell tillämpas inte. h) Villkor e i tabell tillämpas inte. i) Villkor f i tabell tillämpas inte. j) Villkoren k och m i tabell tillämpas inte. k) Högsta tillåtna antal frön av bitter lupin är. % i andra sorter än bitter lupin. ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE Villkoren för cerifikatutsäde i denna bilaga tillämpas på icke sortbetecknat kommersiellt utsäde med avseende på renhet och sundhet, med beaktande av följande bestämmelser:. % läggs till viktprocenterna i kolumn och 6 i tabell i denna bilaga.. I fråga om frön av Poa annua anses ett innehåll om högst % av utsädets vikt av andra Poaarter inte utgöra en orenhet.. I fråga om frön av Poa anses ett innehåll om högst % av utsädets vikt av andra Poaarter än Poa annua inte utgöra en orenhet. 4. Högst % frön av Melilotus av vikten hos frön av tuppklöver anses inte utgöra en orenhet.. Villkor d i tabell i denna bilaga tillämpas inte i fråga om Lotus corniculatus. 6. I Lupinus : a) lägsta renehetsgrad sak vara 97 viktprocent b) Antalet frön av Lupinus av annan färg får inte överstiga i bitter lupin 4 % i Lupinus, utom bitter lupin % 7. I Vicia ska en total högsta inblandning med 6 viktprocent av frön Vicia pannonica, Vicia villosa, Vicia benghalensis eller besläktade odlade arter i en annan berörd art inte betraktas som förorening. 8. I Vicia pannonica,vicia sativa, Vicia villosa och Vicia benghalensis ska lägsta renhetsgrad vara 97. viktprocent. 9. För Lathyrus cicera ska lägsta renhetsgrad vara 9 viktprocent. Inblandning med totalt högst viktprocent av frön av liknande odlade arter ska inte betraktas som förorening.
PARTI OCH PROVVIKTER Art Högsta vikt för ett parti ton 6 Lägsta provvikt gram 4 Gräsväxter () : Brunven Storven Krypven Rödven Ängskavle Knylhavre 4 8 Plattlosta 4 Alaskagräs 4 Bermudagräs Hundäxing Rörsvingel Finsvingel Fårsvingel Ängssvingel Rödsvingel Hårdsvingel x Festulolium 4 6 Italienskt rajgräs 4 6 Engelskt rajgräs 4 6 Hybridrajgräs 4 6 Phalaris aquatica Vildtimotej Timotej Vitgröe Lundgröe Sengröe Ängsgröe Kärrgröe Nordgröe Parkgröe Fjällgröe Gullhavre Baljväxter: Sågväppling Fodergetruta BILAGA Provets vikt vid bestämning av antalet frön av andra arter (bilaga tabell, kolumnerna 4 och tabell kolumnerna 7) gram Tuppklöver frukter frön 8 Rödvial Käringtand 4 Vitlupin Blålupin Gullupin
Art Högsta vikt för ett parti ton 7 Lägsta provvikt gram 4 Pigglusern Skivlusern Mattlusern Humlelusern 4 Klotlusern Tagglusern Rynklusern Blålusern 4 7 8 Snäcklusern 4 4 Tornlusern Mellanlucern Esparsett 4 frukter 6 frön 8 4 Gulserradella Serradella Ärt 9 Alexandrinerklöver 4 6 Smultronklöver Glandelklöver Rosenklöver Alsikeklöver 4 4 7 Blodklöver 8 Saltklöver Sumpklöver Rödklöver Vitklöver 4 Luktklöver 4 Spärrklöver Grävklöver Pilbladsklöver Bockhornsklöver 4 Purpurvicker Bondböna Ungersk vicker Fodervicker Luddvicker Övriga arter: Kålrot 4 Foderkål, fodermärgkål Honungsfacelia 4 Svartkämpar Oljerättika 6 Foderlosta 9 Rörflen Vit sötväppling 4 Bovete 6 Provets vikt vid bestämning av antalet frön av andra arter (bilaga tabell, kolumnerna 4 och tabell kolumnerna 7) gram 7
8 I vikten för partiet inräknas de kemiska behandlingsmedel som har använts till partiet. Detta ska beaktas när partiets högsta vikt fastställs. Partiets högsta vikt får överskridas med högst %. () Den högsta partivikten får ökas till ton om den behöriga myndigheten har beviljat tillstånd för leverantören för detta ändamål.