Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall- och foderväxter

Relevanta dokument
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av valloch foderväxter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall- och foderväxter

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 110/00

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Europeiska unionens officiella tidning DIREKTIV

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag RÅDETS FÖRORDNING

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om en sortlista för växtsorter

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 19/16

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd

Svensk författningssamling

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 51/04. Ikraftträdelse- och giltighetstid tills vidare

SFS nr: 2000:1330. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Utsädesförordning (2000:1330) Utfärdad:

- basutsäde 99.7 % - certifikatutsäde av 1 gen % - certifikatutsäde av 2 och 3 gen %

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 28/03

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om en sortlista för växtsorter

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

KAPITEL 12 OLJEVÄXTFRÖN OCH OLJEHALTIGA FRUKTER; DIVERSE ANDRA FRÖN OCH FRUKTER; VÄXTER FÖR INDUSTRIELLT ELLER MEDICINSKT BRUK; HALM OCH FODERVÄXTER

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 32/03

Dina synpunkter behöver komma in till Jordbruksverket senast den 8 december Ange dnr /17 om du lämnar synpunkter.

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Regeringens proposition

BESTÄMNINGSNYCKEL FÖR GRÄS

1 Denna lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläkten eller växtarter som anges i bilagan till denna lag.

Fånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala

Lagen skall tillämpas även på växtsorter som är hybrider mellan de växtsläkten eller växtarter som anges i bilagan. Lag (1992: 1690).

Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet?

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 34/03

Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden

Amatör- och bevarandesorter. regler kring utsädesodling och försäljning. Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av köksväxter

Faktorer som påverkar omsättningshastigheten i marken Snabb omsättning:... 6 Långsam omsättning:... 6

Sista dag för anmälan till DUS-station. vår 2 Finland, EVIRA 1 mars 1 april 3,0 kg vippor. grobarhet Vår 2 Estland, grobarhet Vår 2 Estland,

Härmed ges du möjlighet att lämna synpunkter på Jordbruksverkets förslag till ändringar i föreskrifterna:

Nuläge för nordiskt PPP Prebreeding. växtförädling

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Olssons Frö Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om godkännande av ursprungssorter och handel med utsäde

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 6/04

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

PRISLISTA Gäller från och med Alla priser i SEK

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

REMISS. Dnr /17, Dnr / Enligt sändlista 1(4)

Om kväve i mark och gröda förekomst, omsättning och förlustvägar till luft och vatten. speciellt om fånggrödor och jordbearbetning

Anvisning för tryckning av garantibevis i packeriet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Lär dig hantera problemtyngda ogräs på din gård. Renkavle, råttsvingel, skräppa

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 97/00

olssons frö Vallfrö 2012

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om myndighetsövervakad provtagning och laboratorieundersökningar inom utsädesproduktionen

Gröngödsling i ekologisk odling. Som källor har bl.a. använts: Viherlannoitusopas, Känkänen Hannu Luonnonmukainen maatalous, Rajala Jukka

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 15/09

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Certifieringsstatistik , Fröburna växtslag Tilläggsmärkningarna redovisas inte

Certifieringskrav som berör utsädesproduktionen

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat

olssons frö Biväxter 2017

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 80/00

DATABASEN 2016 del 1, Lantbruksväxter senast uppdaterad

Miljöövervakning i Malmö

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av ljus ringröta på potatis

L 184 officiella tidning

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination

Statens Utsädeskontroll

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 114/00

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

Det här gäller för träda och vall 2017

:a SLU d PLANTOR AV VALLVAXTER. Evan Westerlind Tillägg av Karin Svanäng och Linda af Geijersstam 1997 Version

Gröda mellan grödorna

Nr 233/1993. Given i Helsingfors den 26 februari Lag. om handel med utsäde. I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 kap.

Eviras anvisning 13050/1. Packerianvisning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

NORM FFV-59 för saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av ROTGRÖNSAKER års utgåva

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Olssons Frö BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR

Transkript:

JORD OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr /7 Datum Dnr 4.7.7 79/.4/7 Ikraftträdelse och giltighetstid.7.7 tills vidare Ändrar samt bilagorna och till jord och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall och foderväxter (/) Bemyndigande Lagen om handel med utsäde (78/) Motsvarande EGrättsakter Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 6/9 (6L9); EUT Nr L 7,..6, s.9 Jord och skogsbruksministeriets förordning om ändring jord och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall och foderväxter I enlighet med jord och skogsbruksministeriets beslut ändras i jord och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall och foderväxter (/) samt bilagorna och, som följer: Tillämpningsområde Denna förordning tillämpas på produktion, certifiering, marknadsföring och import av utsäde av arter av följande vall och foderväxter: Gräsväxter: Brunven Agrostis canina L. Storven Agrostis gigantea Roth Krypven Agrostis stolonifera L. Rödven Agrostis capillaris L. Ängskavle Alopecurus pratensis L. Knylhavre Arrhenatherum elatius (L) P. Beauv. ex. J. Presl. & C. Presl Plattlosta Bromus catharticus Vahl Alaskagräs Bromus sitchensis Trin. Bermudagräs Cynodon dactylon (L.) Pers. Hundäxing Dactylis glomerata L. Rörsvingel Festuca arundinacea Schreber Finsvingel Festuca filiformis Pourr Fårsvingel Festuca ovina L. Ängssvingel Festuca pratensis Hudson Rödsvingel Festuca rubra L. Denna publikation fås från jord och skogsbruksministeriets registeringskontor Besöksadress Postadress Telefon Regeringsgatan A PB 9 6 HELSINGFORS STATSRÅDET

Hårdsvingel Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina Italienskt rajgräs Lolium multiflorum Lam. (inkl. westerwoldiskt rajgräs) Engelskt rajgräs Lolium perenne L. Hybridrajgräs Lolium x hybridum Hausskn Phalaris aquatica Phalaris aquatica L. Vildtimotej Phleum nodosum L. Timotej Phleum pratense L. Vitgröe Poa annua L. Lundgröe Poa nemoralis L. Sengröe Poa palustris L. Kärrgröe Poa trivialis L. Ängsgröe Poa pratensis L. Fjällgröe Poa alpina L. Parkgröe Poa chaixii Vill. Nordgröe Poa alpigena Fries. Gullhavre Trisetum flavescens L.P. Beauv. Festulolium xfestulolium Asch. & Graebn. (Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium) Baljväxter: Sågväppling Biserrula pelecinus L. Fodergetruta Galega orientalis Lam. Tuppklöver Hedysarum coronarium L. Rödvial Lathyrus cicera L. Käringtand Lotus corniculatus L. Vitlupin Lupinus albus L. Blålupin Lupinus angustifolius Gullupin Lupinus luteus L. Pigglusern Medicago doliata Carmign. Skivlusern Medicago italica (Mill.) Fiori Mattlusern Medicago littoralis Rohde ex Loisel. Humlelusern Medicago lupulina L. Klotlusern Medicago murex Willd. Tagglusern Medicago polymorpha L. Rynklusern Medicago rugosa Desr. Blålusern Medicago sativa L. Snäcklusern Medicago scutellata (L.) Mill. Tornlusern Medicago truncatula Gaertn. Mellanlusern Medicago x varia T. Martyn Sand Esparsett Onobrychis viciifolia Scop. Gulserradella Ornithopus compressus L. Serradella Ornithopus sativus Brot. Åkerärt Pisum sativum L. Aleksandrinerklöver Trifolium alexandrinum L. Smultronklöver Trifolium fragiferum L. Glandelklöver Trifolium glanduliferum Boiss. Rosenklöver Trifolium hirtum All. Alsikeklöver Trifolium hybridum L. Blodklöver Trifolium incarnatum L. Saltklöver Trifolium istmocarpum Brot. Sumpklöver Trifolium michelianum Savi

Rödklöver Trifolium pratense L. Vitklöver Trifolium repens L. Luktklöver Trifolium resupinatum L. Spärrklöver Trifolium squarrosum L. Grävklöver Trifolium subterraneum L. Pilbladsklöver Trifolium vesiculosum Savi Bockhornsklöver Trigonella foenum graecum L. Purpurvicker Vicia bengalensis L. Bondböna Vicia faba L. Ungersk vicker Vicia pannonica Crantz Fodervicker Vicia sativa L. Luddvicker Vicia villosa Roth Övriga arter: Kålrot Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Foderkål, fodermärgkål Brassica oleracea L. convar. acephala (DC) Alef. var. medullosa Thell. + var. varidis L. Honungsfacelia Phacelia tanacetifolia Benth. Svartkämpar Plantago lanceolata L. Oljerättika Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Rörflen Phalaris arundinacea L. Foderlosta Bromus inermis L. Vit sötväppling Melilotus alba Medicus Bovete Fagopyrum esculentum Moench På export av utsäde av vall och foderväxter av arter i mom. tillämpas också, 4 och i denna förordning. Denna förordning träder i kraft den juli 7. Helsingfors den 4 juli 7 Jord och skogsbruksminister Jari Leppä Specialsakkunnig Marja Savonmäki

4 BILAGA KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE CERTIFIKATUTSÄDE. Äkthet Utsädet ska i tillräcklig utsträckning kunna identifieras såsom tillhörande en viss sort och det ska vara tillräckligt rent. Minimisortrenheten ska främst undersökas vid en odlingsgranskning som förrättas i enlighet med villkoren i bilaga. Certifikatutsäde av apomiktiska sorter av ängsgröe. % certifikatutsäde certifikatutsäde gen. gen. Åkerärt, bondböna 99. %. % Foderkål, fodermärgkål, kålrot. % Trifolium subterraneum, Medicago, utom M. lupulina, M. sativa, M.x varia: för produktion av basutsäde: 99. %. för produktion av certifikatutsäde för ytterligare uppförökning: %. för produktion av certifikatutsäde: 9 %. Äktheten undersöks främst vid en odlingsgranskning och en officiell efterkontroll, och äktheten ska uppfylla kvalitetskraven för den aktuella arten och utsädeskategorin. Evira kan företa också andra bestämningar genom vilka äktheten konstateras om en undersökning av sorten kräver det. Den som låter undersöka sorten betalar då kostnaderna för bestämningarna.. Utsädet ska vara förenligt med följande krav och andra villkor i tabell i fråga om grobarheten, renheten och antalet frön av andra arter:

Tabell Art Grobarhet Renhet Maximalt antal frön av andra arter i ett prov med en vikt som fastställs i bilaga Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Frön av andra arter högst ( % av vikten) Totalt Enskild art Elytrigia repens Alope curus myosuroides Melilotus Raphanus raphanistrum Sinapis arvensis (kolumn 4) 4 6 7 8 9 4 Gräsväxter: Rödven 7 (a) 9.... (j) (k) (n) Brunven 7 (a) 9.... (j) (k) (n) Storven 8 (a) 9.... (j) (k) (n) Krypven 7 (a) 9.... (j) (k) (n) Ängskavle (a) 7.. (f).. (j) (k) (n) Knylhavre 7 (a) 9.. (f).. (j) (k) (n) Plattlosta 7 (a) 97.... (j) (k) (n) Alaskagräs 7 (a) 97.... (j) (k) (n) Bermudagräs (a) 9.... (j) (k) Hundäxing 8 (a) 9.... (j) (k) (n) Rörsvingel 8 (a) 9.... (j) (k) (n) Finsvingel 7 (a) 8.... (j) (k) (n) Fårsvingel 7 (a) 8.... (j) (k) (n) Ängsvingel 8 (a) 9.... (j) (k) (n) Festulolium 7 (a) 96.... (j) (k) (n) Rödsvingel 7 (a) 9.... (j) (k) (n) Hårdsvingel 7 (a) 8.... (j) (k) (n) Italiensk rajgräs 7 (a) 96.... (j) (k) (n) Engelsk rajgräs 8 (a) 96.... (j) (k) (n) Hybridrajgräs 7 (a) 96.... (j) (k) (n) Phalaris aquatica 7 (a) 96.... (j) (k) Vildtimotej 8 (a) 96.... (k) Timotej 8 (a) 96.... (k) Vitgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Lundgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Sengröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Ängsgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Karrgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Parkgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Nordgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Fjallgröe 7 (a) 8. (c). (c).. (j) (k) (n) Gullhavre (a) 7.. (f).. (j) (k) (n) Avena fatua, Avena sterilis Cuscuta Rumex utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus

Art Grobarhet Renhet Maximalt antal frön av andra arter i ett prov med en vikt som fastställs i bilaga (kolumn 4) Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Frön av andra arter högst ( % av vikten) Totalt Enskild art 4 6 7 8 9 4 Baljväxter: Sågväppling Fodergetruta 6 (a) (b) 4 97..,, (j) (k) (l) (m) (n) Tuppklöver 7 (a) (b) 9... (k) Rödvial Käringtand 8 7 (a) (b) 4 9 9.8 (d).. (d).. (j) (k) (l) (m) Vitlupin (*) 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Blålupin (*) 7 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Gullupin (*) 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Pigglusern Skivlusern Mattlusern Humlelusern Klotlusern Tagglusern Rynklusern Blålusern (b) 8 (a) (b) (b) (b) (b) 8 (a) (b) 4 97 97 Elytrigia repens Alope curus myosuroides Melilotus...... Raphanus raphanistrum Sinapis arvensis Avena fatua, Avena sterilis Cuscuta (j) (k) (j) (k) (j) (k) (l) (m) (j) (k) (j) (k) (j) (k) (l) (m) Snäcklusern Tornlusern (b) (j) (k) (j) (k) Mellanlusern 8 (a) (b) 4 97... (l) (m) Esparset 7 (a) (b) 9... (j) Gulserradella Serradella Ärt 7 7 8 (a) 9 9... (j) (k) (j) (k) (j) Aleksandrineklöver 8 (a) (b) 97... (l) (m) Smultronklöver Glandelklöver (b) (j) (k) (j) (k) Rosenklöver Alsikeklöver 8 (a) (b) 97... (j) (k) (l) (m) Blodklöver 7 (a) (b) 97... (l) (m) Saltklöver Sumpklöver 7 (b) (j) (k) (j) (k) Rödklöver 8 (a) (b) 97... (l) (m) Vitklöver 8 (a) (b) 4 97... (l) (m) Luktklöver 8 (a) (b) 97... (l) (m) Rumex utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus (n)

Art Grobarhet Renhet Maximalt antal frön av andra arter i ett prov med en vikt som fastställs i bilaga (kolumn 4) Grobarhet minst (% av de rena fröna) Hårda frön högst (% av de rena fröna) Renhet (% av vikten) Frön av andra arter högst ( % av vikten) Totalt Enskild art Elytrigia repens Alope curus myosuroides Melilotus Raphanus raphanistrum Sinapis arvensis Avena fatua, Avena sterilis Cuscuta Rumex utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus Spärrklöver Grävklöver Pilbladsklöver Bockhornsklöver Purpurvicker 7 (b) 8 (b) 8 (a) 8 (b) 4 97 97 9 97 (e)...... (l) (m) (j) (k) (j) (k) (j) (j) (k) Bondböna 8 (a) (b)... (j) (n) Ungersk vicker 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Fodervicker 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Luddvicker 8 (a) (b). (e). (e). (j) (n) Övriga arter: Kålrot 8 (a).... (j) (k) Foderkål, 7 (a).... (j) (k) fodermärkål Honungsfacelia 8 (a) 96.... (j) (k) Svartkämpar Oljerättika 7 8 (a) 8 97..... (j) (k) (j) Foderlosta 7 (a) 97.... (j) (k) (n) Rörflen 7 (a) 96.... (j) (k) Vit sötväppling 6 (a) 97.... (j) (k) Bovete 8 (a) 97... (j) (k)

*) I lupinfrön får antalet frön av avvikande färg inte överstiga i bitter lupin % i andra lupiner % Högsta tillåtna antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin är. %. a) Alla färska och friska frön som inte gror efter förbehandling anses vara groende frön. b) I fråga om arter för vilka antalet hårda frön har definierats medräknas de i grobarheten upp till det angivna högsta tillåtna fröantalet. c) Frön av andra Poaarter anses inte utgöra en orenhet när de utgör högst.8 % av utsädets vikt. d) Frön av Trifolium pratense anses inte utgöra en orenhet när de utgör högst. % av utsädets vikt. e) Frön av Lupinus albus, Lupinus angustifolius, Lupinus luteus, Pisum sativum, Vicia faba och Vicia anses inte utgöra orenheter när de utgör högst. % av utsädets vikt i andra motsvarande arter. f) Det högsta tillåtna procenttalet frön av en enskild art tillämpas inte på frön av Poa i) Antalet frön av Avena fatua och Avena sterilis behöver inte bestämmas om det inte misstänks att villkoren i kolumn inte uppfylls. j) Antalet frön av Cuscuta behöver inte bestämmas, om det inte misstänks att villkoren i kolumn inte uppfylls. k) Ett frö av Cuscuta i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet när frön av Cuscuta inte ingår i ett annat prov med samma vikt. l) Prov som tas för bestämning av antalet frön av Cuscuta ska vara av dubbel vikt jämfört med den provvikt som anges i bilaga punkt 4. m) Ett frö av Cuscuta i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet när frön av Cuscuta inte ingår i ett annat prov med den dubbla vikten. n) Antalet frön av Rumex utöver Rumex acetosella och Rumex maritimus behöver inte bestämmas, om det inte misstänks att villkoren i kolumn 4 inte uppfylls.. Skadegörare som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på låg nivå.. Fukthalten bestäms hos basutsäde och certifikatutsäde. Den får vara 7 % för ärt och bondböna och 4 % för gräsväxter, vallbaljväxter och andra arter. Denna publikation fås från jord och skogsbruksministeriets registeringskontor Besöksadress Postadress Telefon Regeringsgatan PB 9 6 HELSINGFORS STATSRÅDET

BASUTSÄDE De villkor som i denna bilaga fastställs för certifikatutsäde tillämpas på basutsäde med beaktande av följande bestämmelser:. Äkthet Utsädet ska i tillräcklig utsträckning kunna identifieras såsom tillhörande en viss sort och det ska vara tillräckligt rent. Minimisortrenheten ska främst undersökas vid en odlingsgranskning som förrättas i enlighet med villkoren i bilaga. Åkerärt, bondböna, foderkål, fodermärgkål, kålrot och apomiktiska sorter av ängsgröe 99.7 %.. Utsädet ska uppfylla följande krav och övriga villkor som anges i tabell :

Tabell Art Högsta innehåll av frön av andra arter Sammanlagt (% Antal i ett prov med fastställd vikt (bilaga kolumn 4) av vikten) Enskild art Rumex utöver R. acetosella och R. maritimus Elytrigia repens Alopecurus myosuroides Melilotus Övriga villkor eller krav 4 6 7 8 Gräsväxter: Brunven. (j) Storven. (j) Rödven. (j) Krypven. (j) Ängskavle. (a) (j) Knylhavre. (a) (i) (j) Plattlosta.4 (j) Alaskagräs.4 (j) Bermudagräs. (a) (j) Hundäxing. (a) (j) Rörsvingel. (a) (j) Finsvingel. (a) (j) Fårsvingel. (a) (j) Ängssvingel. (a) (j) Rödsvingel. (a) (j) Hårdsvingel. (a) (j) x Festulolium. (a) (j) Italienskt rajgräs. (a) (j) Engelskt rajgräs. (a) (j) Hybridrajgräs. (a) (j) Phalaris aquatica. (j) Vildtimotej. (j) Timotej. (j) Vitgröe. (b) (f) (j) Lundgröe. (b) (f) (j) Sengröe. (b) (f) (j) Ängsgröe. (b) (f) (j) Kärrgröe. (b) (f) (j) Fjällgröe. (b) (j) Parkgröe. (b) (j) Nordgröe. (b) (j) Gullhavre. (c) (i) (j) Baljväxter: Sågväppling Fodergetruta., (e) (j) Tuppklöver. (e) (j) Rödvial. (d) Käringtand. (e) (g) (j) Vitlupin. (d) (h) (k) Blålupin. (d) (h) (k) Gullupin. (d) (h) (k) Pigglusern Skivlusern Mattlusern Humlelusern.... (e) (e) (e) (e) (j)

Art Klotlusern Tagglusern Rynklusern Blålusern Snäcklusern Tornlusern Mellanlusern Esparsett Gulserradella Serradella Åkerärt Alexandrinerklöver Smultronklöver Glandelklöver Rosenklöver Alsikeklöver 4 Högsta innehåll av frön av andra arter Sammanlagt (% Antal i ett prov med fastställd vikt (bilaga kolumn 4) av vikten)................ Enskild art Rumex utöver R. acetosella och R. maritimus Elytrigia repens Alopecurus myosuroides Melilotus (e) (e) (e) (d) Övriga villkor eller krav (j) (j) (d) (e) (j) (e) (j) Blodklöver. (e) (j) Saltklöver Sumpklöver Rödklöver... (e) (j) (j) Vitklöver. (e) (j) Luktklöver. (e) (j) Spärrklöver Grävklöver Pilbladsklöver Bockhornsklöver Purpurvicker..... (d) (d) (j) (j) Bondböna. (d) Ungersk vicker. (d) (h) Fodervicker. (d) (h) Luddvicker. (d) (h) Övriga arter: Kålrot. (j) Foderkål,. (j) fodermärgkål Honungsfacelia. Svartkämpar Oljerättika.. Foderlosta.4 (j) Rörflen. (j) Vit sötväppling. (e) (j) a) Högsta tillåtna antalet frön av Poa är 8. b) Villkoret i kolumn tillämpas inte på frön av Poa Högsta tillåtna antal frön av andra arter av Poa än den som ska undersökas är frö/prov om frön.

c) Högsta tillåtna antal frön av Poa är. d) Antalet frön av Melilotus behöver inte bestämmas om det inte misstänks att villkoren i kolumn 7 inte uppfylls. e) Ett frö av Melilotus i ett prov med fastställd vikt anses inte utgöra en orenhet, när inget frö av Melilotus förekommer i ett prov med dubbla fastställda vikten. f) Villkor c i tabell tillämpas inte. g) Villkor d i tabell tillämpas inte. h) Villkor e i tabell tillämpas inte. i) Villkor f i tabell tillämpas inte. j) Villkoren k och m i tabell tillämpas inte. k) Högsta tillåtna antal frön av bitter lupin är. % i andra sorter än bitter lupin. ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE Villkoren för cerifikatutsäde i denna bilaga tillämpas på icke sortbetecknat kommersiellt utsäde med avseende på renhet och sundhet, med beaktande av följande bestämmelser:. % läggs till viktprocenterna i kolumn och 6 i tabell i denna bilaga.. I fråga om frön av Poa annua anses ett innehåll om högst % av utsädets vikt av andra Poaarter inte utgöra en orenhet.. I fråga om frön av Poa anses ett innehåll om högst % av utsädets vikt av andra Poaarter än Poa annua inte utgöra en orenhet. 4. Högst % frön av Melilotus av vikten hos frön av tuppklöver anses inte utgöra en orenhet.. Villkor d i tabell i denna bilaga tillämpas inte i fråga om Lotus corniculatus. 6. I Lupinus : a) lägsta renehetsgrad sak vara 97 viktprocent b) Antalet frön av Lupinus av annan färg får inte överstiga i bitter lupin 4 % i Lupinus, utom bitter lupin % 7. I Vicia ska en total högsta inblandning med 6 viktprocent av frön Vicia pannonica, Vicia villosa, Vicia benghalensis eller besläktade odlade arter i en annan berörd art inte betraktas som förorening. 8. I Vicia pannonica,vicia sativa, Vicia villosa och Vicia benghalensis ska lägsta renhetsgrad vara 97. viktprocent. 9. För Lathyrus cicera ska lägsta renhetsgrad vara 9 viktprocent. Inblandning med totalt högst viktprocent av frön av liknande odlade arter ska inte betraktas som förorening.

PARTI OCH PROVVIKTER Art Högsta vikt för ett parti ton 6 Lägsta provvikt gram 4 Gräsväxter () : Brunven Storven Krypven Rödven Ängskavle Knylhavre 4 8 Plattlosta 4 Alaskagräs 4 Bermudagräs Hundäxing Rörsvingel Finsvingel Fårsvingel Ängssvingel Rödsvingel Hårdsvingel x Festulolium 4 6 Italienskt rajgräs 4 6 Engelskt rajgräs 4 6 Hybridrajgräs 4 6 Phalaris aquatica Vildtimotej Timotej Vitgröe Lundgröe Sengröe Ängsgröe Kärrgröe Nordgröe Parkgröe Fjällgröe Gullhavre Baljväxter: Sågväppling Fodergetruta BILAGA Provets vikt vid bestämning av antalet frön av andra arter (bilaga tabell, kolumnerna 4 och tabell kolumnerna 7) gram Tuppklöver frukter frön 8 Rödvial Käringtand 4 Vitlupin Blålupin Gullupin

Art Högsta vikt för ett parti ton 7 Lägsta provvikt gram 4 Pigglusern Skivlusern Mattlusern Humlelusern 4 Klotlusern Tagglusern Rynklusern Blålusern 4 7 8 Snäcklusern 4 4 Tornlusern Mellanlucern Esparsett 4 frukter 6 frön 8 4 Gulserradella Serradella Ärt 9 Alexandrinerklöver 4 6 Smultronklöver Glandelklöver Rosenklöver Alsikeklöver 4 4 7 Blodklöver 8 Saltklöver Sumpklöver Rödklöver Vitklöver 4 Luktklöver 4 Spärrklöver Grävklöver Pilbladsklöver Bockhornsklöver 4 Purpurvicker Bondböna Ungersk vicker Fodervicker Luddvicker Övriga arter: Kålrot 4 Foderkål, fodermärgkål Honungsfacelia 4 Svartkämpar Oljerättika 6 Foderlosta 9 Rörflen Vit sötväppling 4 Bovete 6 Provets vikt vid bestämning av antalet frön av andra arter (bilaga tabell, kolumnerna 4 och tabell kolumnerna 7) gram 7

8 I vikten för partiet inräknas de kemiska behandlingsmedel som har använts till partiet. Detta ska beaktas när partiets högsta vikt fastställs. Partiets högsta vikt får överskridas med högst %. () Den högsta partivikten får ökas till ton om den behöriga myndigheten har beviljat tillstånd för leverantören för detta ändamål.