FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript

1 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 22 december 2000 Nr INNEHÅLL Nr Sidan 1129 Republikens presidents förordning om polisens förtjänstkors och förtjänstmedalj Republikens presidents förordning om ikraftträdande av ändringar i bilagorna I och II till protokoll av år 1978 till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg Republikens presidents förordning om ikraftträdande av ändringar i bilagan till konventionen om underlättande av internationell sjöfart Statsrådets förordning om fastställande av vissa i lagen om studiestöd (28/1972) avsedda belopp Statsrådets förordning om upphävande av 32 3 mom. förordningen om studiestöd Statsrådets förordning om ändring av förordningen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen Statsrådets förordning på användningsplan av frekvenser för rundradioverksamhet Jord- och skogsbruksministeriets förordning om administration och övervakning av den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde Handels- och industriministeriets förordning om metoder för provtagning och analys av vissa främmande ämnen Nr 1129 Republikens presidents förordning om polisens förtjänstkors och förtjänstmedalj Given i Helsingfors den 15 december 2000 I enlighet med republikens presidents beslut, fattat på föredragning av inrikesministern, föreskrivs med stöd av 2 1 mom. lagen om offentlig belöning (1215/1999): 1 Polisens utmärkelsetecken utgörs av polisens förgyllda förtjänstkors, polisens förtjänstkors i silver, polisens förgyllda förtjänstmedalj och polisens förtjänstmedalj i silver. Utmärkelsetecken kan som uttryck för erkänsla tilldelas den som hör till polisens personal. Utmärkelsetecken kan även ges till andra personer och till organisationer för förtjänstfullt arbete till förmån för polisen. Till nära anhörig till en polis som omkommit vid utförandet av ett polisuppdrag kan polisens förtjänstkors eller förtjänstmedalj överlämnas för att bevaras som minne. Förtjänstkors eller förtjänstmedalj åtföljs av diplom. 2 Polisens förtjänstkors och polisens förgyllda förtjänstmedalj förlänas av inrikesministern på framställning av polisöverdirektören. Polisens högsta ledning, polisens länsledning, de riksomfattande enheterna, Polisinrättningen i Helsingfors härad, polisläroinrättningarna och Polisens teknikcentral kan göra framställning om utdelning av polisens förtjänstkors eller polisens förgyllda förtjänstmedalj. Polisens förtjänstmedalj i silver förlänas av polisöverdirektören. Även länspolisdirektören och chefen för en riksomfattande enhet förlänar anställda vid de underlydande enheterna polisens förtjänstmedalj i silver. Framställning om utdelning av polisens förtjänstmedalj i silver kan göras av cheferna för polisenheterna. 3 Inrikesministeriet skall föra en förteckning över dem som mottagit polisens förtjänstkors och polisens förgyllda förtjänstmedalj. Förteckning över dem som mottagit polisens förtjänstmedalj i silver förs av de myndigheter som har rätt att förläna förtjänstmedaljen

2 3034 Nr Polisens förtjänstkors är utfört i blå emalj och silver. Korset mäter 40 millimeter i genomskärning. På åtsidan finns utöver en korsfigur ett motiv ur polisemblemet och en heraldisk ros. Förtjänstkorset åtföljs av ett 31 millimeter brett band på vars ljusblå botten det finns två mörkblå ränder mellan smala vita strimmor. Då förtjänstkorset ges som uttryck för erkänsla för särskilt stora förtjänster eller för verksamhet i en farlig situation kan det framställas förgyllt eller förses med polisens emblem på bandet. Polisens förtjänstkors jämte band motsvarar bilden nedan. förtjänstmedaljen är likadant som det som åtföljer förtjänstkorset. Polisens förtjänstmedalj jämte band motsvarar bilden nedan. 5 Polisens förtjänstmedalj är utförd i förgylld metall eller i silver. Medaljen mäter 31 millimeter i genomskärning. På medaljens åtsida finns polisens förtjänstkors i relief. På reversen finns polisens officiella emblem och ett löpande nummer. Det band som åtföljer 6 Polisens förtjänstkors och polisens förtjänstmedalj bärs i band på samma sätt som utmärkelsetecken. På uniform får bandet även bäras i bandbricka. 7 Polisens förtjänstkors eller förtjänstmedalj kan fråntas den som hör till polisens personal, om han eller hon i tjänsten eller i övrigt har uppfört sig så att det minskar polisens anseende. 8 Inrikesministeriet meddelar närmare anvisningar om tillämpningen av denna förordning. 9 Denna förordning träder i kraft den 1 januari Genom denna förordning upphävs förordningen den 25 mars 1988 om polisens förtjänstkors (289/1988). Helsingfors den 15 december 2000 Republikens President TARJA HALONEN Inrikesminister Ville Itälä

3 3035 Nr 1130 Republikens presidents förordning om ikraftträdande av ändringar i bilagorna I och II till protokoll av år 1978 till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg Given i Helsingfors den 15 december 2000 I enlighet med republikens presidents beslut, fattat på föredragning av kommunikationsministern, föreskrivs: 1 De i London den 1juli 1999 genom Internationella sjöfartsorganisationens havsmiljöskyddskommittés beslut MEPC.78(43) gjorda ändringarna i bilagorna I och II till protokoll av år 1978 till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (FördrS 51/1983), vilka godkänts av republikens president den 30 juni 2000, träder i kraft internationellt för Finlands del den 1januari 2001så som därom har överenskommits. 2 Bestämmelserna i ändringarna är i kraft som förordning. 3 Denna förordning träder i kraft den 1 januari Helsingfors den 15 december 2000 Republikens President TARJA HALONEN Kommunikationsminister Olli-Pekka Heinonen (Ändringarna finns till påseende och kan erhållas hos Sjöfartsverket, somäven lämnar uppgifter omdempå finska och på svenska.)

4 3036 Nr 1131 Republikens presidents förordning om ikraftträdande av ändringar i bilagan till konventionen om underlättande av internationell sjöfart Given i Helsingfors den 15 december 2000 I enlighet med republikens presidents beslut, fattat på föredragning av kommunikationsministern, föreskrivs: 1 De i London den 9 september 1999 genom beslut FAL.6(27) av Internationella sjöfartsorganisationens kommitté för underlättande av sjöfart gjorda ändringarna i bilagan till konventionen om underlättande av internationell sjöfart (FördrS 27/1967), vilka godkänts av republikens president den 22 september 2000, träder i kraft internationellt för Finlands del den 1januari 2001så som därom har överenskommits. 2 Bestämmelserna i ändringarna är i kraft som förordning. 3 Denna förordning träder i kraft den 1 januari Helsingfors den 15 december 2000 Republikens President TARJA HALONEN Kommunikationsminister Olli-Pekka Heinonen (Ändringarna finns till påseende och kan erhållas hos Sjöfartsverket, somäven lämnar uppgifter omdempå finska och på svenska.)

5 3037 Nr 1132 Statsrådets förordning om fastställande av vissa i lagen om studiestöd (28/1972) avsedda belopp Given i Helsingfors den 14 december 2000 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av 56 lagen den 21 januari 1994 om studiestöd (65/1994) samt 7 och 8 lagen den 14 januari 1972 om studiestöd (28/1972): 1 Den högsta räntan för studielån Den högsta räntan för studielån är 4,96 procent. 2 Räntestöd somstaten betalar samt låntagarens ränteandel Beloppet av det räntestöd som staten betalar till kreditinrättningarna för studielån med räntestöd är 1,86 procent. Låntagarens ränteandel är 3,1procent. 3 Förvaltningsersättning somstaten betalar Den förvaltningsersättning som avses i 8 lagen om studiestöd (28/1972) ingår i den maximiränta som avses i 1. 4 årligen från den 1januari med det antal procentenheter med vilket den genomsnittliga räntan för bankernas inlåning i euro från allmänheten för den tolvmånadersperiod som har utgått vid utgången av september har förändrats jämfört med motsvarande genomsnittliga ränta för den tolvmånadersperiod som har utgått vid utgången av september föregående år. 5 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 januari Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 8 december 1999 om fastställande av vissa i lagen om studiestöd (28/1972) avsedda belopp (1169/1999). Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Grund för årlig justering Den maximiränta som avses i 1 justeras Helsingfors den 14 december 2000 Kulturminister Suvi Lindén Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen

6 3038 Nr 1133 Statsrådets förordning om upphävande av 32 3 mom. förordningen om studiestöd Given i Helsingfors den 14 december 2000 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs: 1 Genom denna förordning upphävs 32 3 mom. förordningen den 8 april 1994 om studiestöd (260/1994), sådant det lyder i förordning 160/ Denna förordning träder i kraft den 1 januari Helsingfors den 14 december 2000 Kulturminister Suvi Lindén Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen

7 3039 Nr 1134 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen Given i Helsingfors den 14 december 2000 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, upphävs i förordningen den 30 maj 1997 om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (520/1997) 6, ändras 2, samt fogas till 5 nya 4 och 5 mom. som följer: 2 Behörighet för vissa tjänster och uppgifter Behörigheten för tjänster och uppgifter inom räddningsförvaltningen i fråga om befäl, underbefäl och manskap som har tjänsten eller uppgiften som huvudsyssla och behörigheten för tjänster och uppgifter inom polisförvaltningen, försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet, för vilka behörighetsvillkor är någon annan examen än den som avses i 2 lagen om erkännande av examina samt behörighet att arbeta som förare av mobil- och tornkran avgörs enligt 3 2 mom. lagen om erkännande av examina. 5 Obligatoriskt lämplighetsprov När ansökan gäller behörighet för en tjänst eller uppgift för vilken det krävs en viss examen eller vissa studier vid en polisläroinrättning, ordnas det obligatoriska lämplighetsprovet av en polisläroinrättning. När ansökan gäller behörighet för en tjänst eller uppgift för vilken det krävs en viss examen eller vissa studier vid gräns- och sjöbevakningsskolan, ordnas det obligatoriska lämplighetsprovet av gräns- och sjöbevakningsskolan. Denna förordning träder i kraft den 31 december Helsingfors den 14 december 2000 Undervisningsminister Maija Rask 1) rådets direktiv 89/48/EEG; EGT nr L 19, , s. 16 2) rådets direktiv 92/51/EEG; EGT nr L 209, , s. 25 3) kommissionens direktiv 94/38/EG; EGT nr L 217, , s. 8 4) kommissionens direktiv 95/43/EG; EGT nr L 184, , s. 21 5) kommissionens direktiv 97/38/EG; EGT nr 184, , s. 31 6) kommissionens direktiv 2000/5/EG; EGT nr L 054, s. 42 Regeringssekreterare Terttu Ujainen

8 3040 Nr 1135 Statsrådets förordning på användningsplan av frekvenser för rundradioverksamhet Given i Helsingfors den 14 december 2000 I enlighet med statsrådets beslut, fattat vid föredragning från kommunikationsministeriet, föreskrivs med stöd av 8 och 43 lagen den 9 oktober 1998 om televisions- och radioverksamhet (744/1998): 1 Användningsplanen i bilagan fullföljes i rundradioverksamhet. 2 Användningsplanen angår inte de frekvenser som används för satellitdistribution, AMmodulerade radiosändningar på korta, medellånga och långa vågor samt de frekvenser för analoga televisionssändningar på vilka strålningseffekten inte är mera än 2 kw. 3 Denna förordning träder i kraft den 1 januari Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut (265/2000) av den 2 mars 2000 om användningsplan för frekvenser i rundradioverksamhet. Helsingfors den 14 december 2000 Kommunikationsminister Olli-Pekka Heinonen Kommunikationsråd Ismo Kosonen

9 Nr Nr 1136 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om administration och övervakning av den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde Utfärdat i Helsingfors den 18 december 2000 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av lagen den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994): 1 Tillämpningsområde Denna förordning tillämpas på administrationen och övervakningen av rådets förordning (EEG) nr 2358/71 av den 26 oktober 1971 om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde (organisationen av marknaden) som innehåller tillämningsområde av följande växtarter: Vallväxter Ängssvingel Festuca pratensis Hudson Ängsgröe Poa pratensis L. Sengröe, kärrgröe Poa palustris & trivialis L. Engelskt rajgräs Lolium perenne L. Italienskt rajgräs Lolium multiflorum Lam. Timotej Phleum pratense L. Vildtimotej Rödsvingel Phleum bertolonii (DC) Festuca rubra L. Hundäxing Dactylis glomerata L. Brunven Storven Agrostis canina L. Agrostis gigantea L. Krypven Agrostis stolonifera L. Rödven Fårsvingel Agrostis capillaris L. Festuca ovina L. Hybridrajgräs Lolium * bouchenanum Knuth Knylhavre Arrhenatherum elatius L. Rörsvingel Festuca arundinacea Schreber Lundgröe Poa nemoralis L. Festulolium Festuca pratensis Huds. x Lolium multiflorum Lam. (x Festulolium) Baljväxter Åkerärt Pisum sativum L. (partim) Bondböna Vicia faba L. (partim) Fodervicker Luddvicker Vicia sativa L. Vicia villosa Roth. Rödklöver Trifolium pratense L. Vitklöver Trifolium repens L. Trifolium repens L. var. giganteum Alexandrinerklöver Trifolium alexandrium L. Alsikeklöver Trifolium hybridum L. Blodklöver Luktklöver Trifolium incarnatum L. Trifolium resupinatum L. Blålusern (ekotyp, sorter) Medicago sativa L. Humlelusern Medicago lupulina L. Esparsett Onobrychis viciifolia Scop Tuppklöver Hedysarum coronarium L. Stråsäd Speltvete Triticum spelta L. Ris Oryza sativa L. Rådets förordning (EEG) nr 2358/71 (31971R2358); EGT nr L 246, , s. 1, kommissionens förordning (EEG) nr 1686/72 (31972R1686); EGT nr L 177, , s /160

10 3042 Nr 1136 Olje- och spånadsväxter Olje- och spånadslin Linum usitatissimum L. Hampa Cannabis sativa L. 2 Behörig myndighet För verkställigheten av denna förordning samt övervakningen av att bestämmelserna iakttas och ordnandet av övervakningen svarar Kontrollcentralen för växtproduktion (kontrollcentralen). 3 Ingående av utsädesavtal Utsädesavtal enligt denna förordning kan ingås mellan en utsädesproducent och en fröaffär. Med fröaffär avses ett utsädespackeri enligt 11 lagen om handel med utsäde (728/2000) eller en näringsidkare enligt 12 i samma lag. Utsädesavtal kan ingås också med en fröaffär som är verksam i någon annan medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU). En fröaffär som har ingått avtal om utsädesproduktion i något annat land än medlemsstat i EU skall anmäla avtalet till kontrollcentralen, om skörden är avsedd för import till EU. 4 Avtal om utsädesproduktion och godkännande av det Fröaffären skall senast den 31 mars årligen bekräfta för kontrollcentralen de gällande avtalen, arealerna, avtalsöverföringarna och generationsväxlingarna. Fröaffären skall underrätta kontrollcentralen om de utsädesavtal som den har ingått. I fråga om ettåriga arter skall anmälan lämnas in senast den 31 maj och i fråga omfleråriga arter senast den 30 september det år då odlingen anläggs. Arealen i ett avtal om utsädesproduktion skall anmälas till kontrollcentralen med en noggrannhet av tio ar. Kontrollcentralen kan godkänna utsädesavtalet enligt lagen om handel med utsäde eller med stöd av denna lagen utfärdade jord- och skogsbruksministeriets förordningar fastställts, om förutsättningar enligt denna förordning finns. Om utsädesproducenten vill byta avtalspartner mitt under en avtalsperiod skall ett nytt avtal om detta ingås med den nya fröaffären, och utsädesavtalet samt den gamla avtalsaffärens samtycke skall lämnas in till kontrollcentralen senast den 31 maj i produktionsåret. Fröaffären skall göra en skriftlig anmälan till kontrollcentralen om överföring av avtalet om utsädesproduktion till en annan utsädesproducenten. Utsädesodlingen skall ha anlagts i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordningar med stöd av lagen om handel med utsäde. Fröaffären kan säga upp ett avtal med utsädesproducenten, om producenten inte har iakttagit villkoren i avtalet om utsädesproduktion. Uppsägningen skall ske senast den 30 september under produktionsåret. 5 Mottagning och inlösning av skörden Fröaffären är skyldig att ta emot och lösa in den skörd som har producerats på en kontraktsodling senast den 15 april året efter skördeåret, om det rensade utsädet uppfyller de kvalitetskrav som har fastställts för utsäde med stöd av lagen om handel med utsäde. Om utsädet inte uppfyller kvalitetskraven, förbinder sig fröaffären att använda partiet på något annat sätt eller förstöra det så, att partiet inte marknadsförs som utsäde. 6 Certifiering av utsäde Erhållandet av utsädesstöd förutsätter att utsädet har certifierats i enlighet med lagen om handel med utsäde mellan den 1 augusti under produktionsåret och den 31 maj året

11 Nr efter produktionsåret. Utsädesproducenten skall leverera fröskörden till fröaffären senast vid utgången av den 15 april månad som följer efter produktionsåret. Enbart den fröaffär med vilken utsädesproducenten har ingått utsädesstöd får låta kontrollera för certifieringen skörd som omfattas av utsädesavtalet. 7 Beviljande av utsädesstöd Utsädesstöd betalas för certifierad utsädesproduktion i Finland av de arter och sorter som nämns i bilagan till denna förordning enligt vad som bestäms i organisationen av marknaden och i komissionens förordning (EEG) nr 1686/72 av den 2 augusti 1972 om vissa tillämpningsföreskrifter för stöd för utsäde. 8 Ansökan om stöd Utsädesproducenten skall ansöka om utsädesstöd hos kontrollcentralen inom två månader från det att han har fått certifieringsbeslutet. Utsädesproducenten skall i stödansökan uppge ansökans namn och adress, arten, sorten, avtalets nummer, antalet certifierade kilogram, uttryckt i enheter a 100 kg med en decimal, odlingsavtalets nummer, signumen för de jordbruksskiften där skörden har producerats, kontaktinformation samt numret på det bankkonto som stödet betalas in på. 9 Betalning av stod På framställning av kontrollcentralen fattar jord- och skogsbruksministeriet beslut om betalningen av stöd. Stödet betalas enligt antalet certifierade kilogram bas- och certifikatutsäde som utsädesproducenten har producerat. Stödbeloppet skall betala till utsädesproducenten inom två månader efter det att ansökan har lämnats in och senast den 30 juni det år som följer på skördeåret. Om skördenivån är exceptionellt hög, skall kontraktsaffären och utsädesproducenten göra en utredning till kontrollcentralen innan utsädesstöd kan betalas. 10 Innehållning av stöd Jord- och skogsbruksministeriet kan låta bli att betala utsädesstödet, om oriktiga uppgifter om kontraktsodlingen har lämnats uppsåtligen eller om odlingen har anlagts eller skötts på så sätt att rimliga förutsättningar för bärgande av fröskörd inte finns eller odlingen inte uppfyller de krav på utsädesodlingar som anges i lagen om handel med utsäde eller jord- och skogsbruksministeriets förordningar som utfärdats med stöd av den eller om odlingen eller en del av den har underkänts vid odlingsgranskningen. Utom i fall av force majeure skall en för sent inlämnad stödansökan medföra att det stödbeloppet som ansökan gäller och som utsädeproducenten skulle ha beviljats om ansökan lämnats in i rätt tid, minskas med en procent per dag. Om det fastställs att de stödansökningar som lämnats in avser utsäde som i praktiken inte saluförts för sådd av stödmottagaren, skall stödet till utsädesproducenten för den aktuella arten minskas med 50 procent, såvida de mängder som i praktiken inte saluförts för sådd uppgör till mer än två procent men högst fem procent av de mängder för vilka det änsökts om stöd. Om det mängder som i praktiken inte saluförts för sådd av stödmottagaren uppgår till mer än fem procent av de mängder som omfattas av en stödansökan skall utsädesproducenten inte beviljas något stöd till produktionen av utsäde för regleringsåret i fråga. Om en stödansökan gäller icke officiellt certifierat utsäde eller utsäde som inte har skördats på den berörda medlemsstatens territorium under det kalenderåret då det regleringsår för vilket stödet fastställts börjar, skall utsädesproducenten inte beviljas något stöd till produktionen av utsäde för det aktuella

12 3044 Nr 1136 regleringsåret eller efterföljande regleringsåret. 11 Övervakning Kontrollcentralen skall kontrollera om den art och sort som nämns i avtalet har växt under produktionsåret på de jordbruksskiften som utsädesproducenten har uppgett i stödansökan samt i övrigt övervaka bestämmelserna i jord- och skogsbruksministeriets förordning om de horisontala villkoren för utsädesstöd som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (372/2000). Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet överträder bestämmelserna i denna förordning kan dömas i enlighet med lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/ 1994). 12 Lämnande av uppgifter Kontrollcentralen skall lämna kommissionen uppgifter om produktionsprognoser, produktionen och priser enligt vad som bestäms i rådets förordning om den organisationen av marknaden. 13 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 27 december Genom denna förordning upphävs jordoch skogsbruksministeriets beslut av den 26 april 1995 om administration och övervakning av den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde (34/95) jämte ändringar. Helsingfors den 18 december 2000 Jord- och skogsbruksminister Kalevi Hemilä Överinspektör Kirsi Heinonen

13 Nr Växtarter och sorter för vilka produktionsstöd som Europeiska Unionen finansierar samt stödbeloppet Växtart Sort Stödbelopp (ecu/100 kg) Lin Martta 28,38 Helmi 22,46 Hundäxing* Apelsvoll Haka 52,77 Tatu Rörsvingel Retu 58,93 Ängssvingel* Antti Boris 43,59 Kalevi Kasper Salten Fure Ilmari Rödsvingel Felix 36,83 Bellamy Center Cindy Darwin Ensylva Epsom Bargreen Enjoy Mary Medina Olivia Rainbow Raymond Simone Wilma Herald Ivalo Juliska Kauni Koket Italienskt rajgräs Ajax Agraco ,13 Atos Avance Bofur Mitos Bilaga

14 3046 Nr 1136 Mondora Multimo Pollanum Torero Tur-Tetra Urbana Wesley Condado Lemnos Fabio Meroa Turgo Engelskt rajgräs* - av hög uthållighet Norlea 33,60 Riikka - övriga sorter Svea 27,64 Timotej* Alma 83,56 Bottnia II Grindstad Hankkijan Tiiti Iki Jonatan Nokka Saga Tammisto Tammisto II Tarmo Tuukka Vega Vähäsöyrinki Ängsgröe Coctail 38,52 Conni Fortuna Geronimo Haga Julia Limousine Nimbus Unique Baron Esto Mardona Rödven Bardot Rasti 75,95 Boral Blålusern Jokioinen 36,59

15 Nr Åkerärt Alfetta 0 Julia Karita Pika Saara Scorpio Sohvi Sunna Tiina Rödklöver* Betty Bjursele 53,49 Björn Hankkijan Venla Jesper Jokioinen Tepa Vitklöver Isokallio 75,11 Jögeva 4 Lena Aberherald Sonja Alsikeklöver Frida 45,89 Bondböna Kontu 0 Ukko * Ytterligare kan nationellt stöd betalas.

16 3048 FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 1137 Handels- och industriministeriets förordning om metoder för provtagning och analys av vissa främmande ämnen Given i Helsingfors den 20 december 2000 I enlighet med handels- och industriministeriets beslut föreskrivs med stöd av 48 livsmedelslagen av den 17 mars 1995 (361/1995): 1 Syftet med förordningen Genom denna förordning genomförs kommissionens direktiv 98/53/EG av den 16 juli 1998 om fastställande av provtagnings- och analysmetoder för officiell kontroll av högsta tillåtna halt av vissa främmande ämnen i livsmedel. Dessutom skall bestämmelserna i provtagningsförordningen (385/1983) iakttas. 2 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 31 december Helsingfors den 20 december 2000 Minister Kimmo Sasi Överinspektör Liisa Rajakangas Kommissionens direktiv 98/53/EG (31998L0053); EGT nr L 201, , s. 93 Nr , 2 ark OY EDITA AB, HELSINGFORS 2000 HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN